Samordningsförbundet Skaraborg — 22 juni 2026

§1. Sammanträdet öppnas Malin Jalonen Nilsson, ordförande, hälsar alla välkomna och öppnar mötet.

§2. Val av justerare Anna Dalström väljs till justerare.

§3. Förra mötets protokoll Läggs till handlingarna.

§4. Föredragningslistan Föredragningslistan godkänns med tillägg av §8d.

§5. Rapporter a. Föregående beredningsgruppsmöte På sitt förra möte fick beredningsgruppen som vanligt en kort rapport om föregående styrelsemöte. De fick också information om bland annat revisionen av Cresco+, årsredovisningen för 2025, samt enkäten om samverkan de ska svara på för att mäta ett av förbundets mål. Större delen av mötet ägnades åt att diskutera fortsättningen efter heldagen i december.

§6. Beslutsärenden a. Årsredovisning 2025 2025 var året där vårt stora ESF-projekt Cresco+ avslutades vid halvårsskiftet. Det har också varit ett s.k. utvecklingsår med fokus på hur förbundets roll ska se ut framöver, samt ett år med fokus på hur framtida medel ska fördelas. Samordningsförbundets tre övergripande mål med tillhörande delmål redovisas i årsredovisningen. 10 av 15 delmål är uppnådda och förbundet gör den sammanvägda bedömningen att god ekonomisk hushållning är uppnådd för 2025. Under året har förbundet finansierat sju individinriktade insatser samt två strukturinriktade insatser. Dessa är redovisade i mer detalj i bilagan Projektredovisning 2025. Förbundet har även genomfört 13 st kompetensutvecklingsinsatser under 2025. Styrelsen beslutar att Godkänna upprättad årsredovisning för 2025. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde hy1a1qrfcrfbyl101miw53mmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Protokoll 1 – 2026 4/6 b. Budgetprognos Det har upprättats en budgetprognos per 202602 där det balanserade överskottet från 2025 har justerats. Styrelsen beslutar att Godkänna upprättad budgetprognos per 202602. c. Registerförteckning I enlighet med GDPR har förbundet en registerförteckning, och den behöver uppdateras. Styrelsen beslutar att Godkänna upprättad registerförteckning. d. Flytt av heldagen 21/4 Heldagen den 21/4 krockar med årets finsamkonferens. Förslaget från styrelseberedningen var att mötet flyttas till eftermiddagen den 19/5. Efter diskussion på mötet framkommer det att den 19/5 krockar med andra möten för flera. Nytt förslag är att antingen ha kvar dagen 21/4 och låta styrelse och beredning se på konferensen ihop, med möjlighet att diskutera det som framkommer under dagen. Ett annat förslag är att ordförande och förbundschef tillsammans tar fram tre nya förslag på datum och skickar dessa till styrelse och beredning för att se vilket förslag som passar flest. När vi fått programmet för konferensen med innehåll och tider får vi se vilket det bästa av dessa alternativ är. Styrelsen beslutar att Ordförande och förbundschef skickar ut tre förslag till styrelse och beredningsgrupp, varav ett är att behålla dagen 21/4.

§7. Diskussionsärenden a. Internkontrollplan 2026 På mötet visar förbundschef upprättad internkontrollprocess. Kansliet har tagit fram förslag på nya kontrollområden/kategorier och på mötet diskuterar styrelsen, först i smågrupper och sen i helgrupp, tillhörande risker och hot, i enlighet med upprättad interkontrollprocess. Nästa steg är att kansliet gör konsekvensbeskrivningar för framtagna risker och hot. Vissa av de risker och hot som styrelsen diskuterar på mötet anser de inte hör hemma i internkontrollplanen, men är fortfarande viktiga att tänka på. Styrelsen ställer sig frågan om vissa av dessa saker kanske hör hemma i verksamhetsplanen istället? www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde hy1a1qrfcrfbyl101miw53mmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Protokoll 1 – 2026 5/6

§8. Informationsärenden a. Överklagande av besluten på styrelsemötet i november Den 27 november inkom ett brev från förvaltningsrätten gällande att vi inför styrelsemötet i november inte publicerat underlag på regionens anslagstavla, trots att detta är gjort. Vi har yttrat oss i ärendet och skickat in underlag som styrker detta, men ännu inte fått svar från förvaltningsrätten. Detta kan eventuellt innebära att besluten från novembermötet behöver tas om. Förbundschef informerar styrelsen när mer information finns. b. Revision Cresco+ Styrelsen har tidigare blivit informerade om pågående revision av Cresco+. Den 5 februari hade vi ett möte med ESF-rådet och på mötet får styrelsen en kort rapport från det. Värt att betona är att det inte är Samordningsförbundet Skaraborg som är part i granskningen utan det är Svenska ESF-rådet som granskas av europeiska revisionsrätten vilket innebär att eventuell kritik och återkrav av medel riktas mot ESF och inte oss. Revisionsrätten har kommit med ett utkast på rapporten där det framkommer att de ger projektet kritik under tre punkter. Dessa är; o att deltagare varit inskrivna i projektet mer än 12 månader, o att det saknas deltagarrapporter, o att det saknas verifiering av deltagare om att de tillhör målgruppen (individer med komplex problematik). De första två punkterna har ESF gett en förklaring för till revisionsrätten och projektet behöver inte göra något, men den tredje punkten har ESF bett projektet komplettera med ytterligare uppgifter. ESF har på sig fram till maj månad att lämna in nya uppgifter till revisionsrätten, så det kommer troligtvis dröja innan vi får mer information. Kansliet fortsätter uppdatera styrelsen när ny information framkommer. c. Sammanfattning av heldagen 16/12 På mötet får styrelsen en sammanfattning av de två workshops som genomfördes under heldagen. I första workshopen framkom följande; o ett behov av samverkan med vården, både på strategisk och operativ nivå, o ett förslag att dela upp beredningsgruppen för att jobba med olika fokusfrågor, o ett förslag utöka samverkansteamen och inkludera övriga parter där, o ett förslag om att även vårdcentraler, folktandvården och vuxenutbildningen behöver vara med och träffa beredningsgruppen, alternativt vara med i mindre lokala arbetsgrupper, o att förbundet ska vara den som driver och kommer med förslag på insatser och vad som behöver göras, o att förbundet ska hålla i nätverksträffar för medlemmarnas medarbetare, o att förbundet ska ha en ledande roll i ex arbetet kring aktivitetskravet, o att förbundet ska stötta samverkan lokalt. Resultatet av den andra workshopen mynnade ut i tre prioriterade insatser/områden; en Activera-liknande insats i Skaraborg, glappet mellan KAA och AF, samt kontakten med arbetsgivare/arbetsträningsplatser. På sitt förra möte fick beredningsgruppens diskutera förslagen på uppdragsbeskrivningar för arbetsgrupper kopplade till dessa tre förslag. Beredningsgruppen tycker att det är värt att utreda alla tre förslag och fick i uppdrag från förbundschef att nominera personer till arbetsgrupper för det/de förslag de är intresserade av att delta i. Det är dock flera kommuner som inte är med i någon arbetsgrupp än. Styrelsen frågar om de kan göra något för att hjälpa till med detta, och får svaret att de kan fråga sin representant i beredningsgruppen vilken/vilka arbetsgrupper de är med i för att påminna. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde hy1a1qrfcrfbyl101miw53mmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Protokoll 1 – 2026 6/6 d. Enkät samverkan För att mäta förbundets mål om stärkt samverkan har vi tagit fram en enkät som beredningsgruppen samt Skaraborgs vårdcentraler ska svara på fyra gånger under året. De har svarat för första gången nu under februari månad och på mötet redovisas en sammanställning av detta.

§10. Mötet avslutas Nästa sammanträde i styrelsen: 7 april kl. 9:00–12:00 www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde hy1a1qrfcrfbyl101miw53mmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Certification Reference: cmm35wim101lybfrcfrq1a1yh Document Filename: Protokoll_260224.pdf Fingerprint: pqDgIs/1H+AlUNZ2X/6HOxE6/9EtoyBLecEWxR8BGdc= Amanda Hermansson Jonas Lundquist Malin Jalonen Nilsson Signer Signer Signer Personal number Personal number Personal number 19961011-**** 19800519-**** 19720104-**** Signed with Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at Signed at 2026-02-26 08:50:40 2026-02-26 08:52:54 2026-02-26 09:05:20 Anna Dalström Signer Personal number 19701118-**** Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Signed at 2026-02-26 12:20:27 The complete audit trail and signature data is embedded within this PDF file. Please handle with care, as it contains sensitive and Personal Identifiable Information (PII). Save Evidence Package Important Information About Your Digitally Signed Document Treat with Care This document contains Personally Identifiable Information (PII). It is crucial to manage it with utmost care to prevent any unauthorized access or exposure. Always Keep a Digital Copy of This Document This document contains critical digital signatures and security features that are only preserved in its digital format. To ensure the integrity of the document, you must retain a digital copy for your records. Handling and Storage This digitally signed document is considered an original. Any alterations to the document will compromise its validity. It is your responsibility to ensure that it is stored securely to maintain its original condition. Verification Independently verify the document using industry-standard tools such as Adobe Acrobat. For added convenience, Zigned provides a validation service to confirm the integrity and validity of your signed document. Visit zigned.se/verify to access this feature. Document Contents Included within this digitally signed document are: • All signature information • Original documents • Comprehensive audit logs Each of these components is secured with a digital signature and timestamp, backed by certificates accredited on the European Union Trusted Lists (EUTL), ensuring compliance with EU regulations and providing unparalleled security. About Zigned Zigned AB (Reg. no. 559279-9224), established in Sweden in 2020, is a leader in web-based digital signing technologies. We are dedicated to delivering secure, efficient, and user-friendly digital signing solutions. Learn more at zigned.se. Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Samordningsförbundet Skaraborg 2026-03-24 Antal sidor: 7 Page 1 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.3 Resultaträkning 5 2.3.1 Verksamhetens intäkter 5 2.3.2 Verksamhetens kostnader 6 2.4 Balansräkning 6 2.4.1 Kassa och bank 6 2.4.2 Kortfristiga skulder 6 2.5 Intern kontroll och styrning 6 2.5.1 Styrdokument 6 2.5.2 Delårsrapport 6 2.6 Driftredovisning 7 2.7 Övrigt 7 2.8 Rekommendationer 7 2.9 Sammanfattning och slutsatser 7 Page 2 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet Skaraborg för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be- dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av: • att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • om räkenskaperna är rättvisande och • om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier: • Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR • Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen • Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen • Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster. • Stickprovsgranskning av attest och utanordning • Dialog med förbundschef • Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen • Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning. • Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp. • Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag. • Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning. • Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll • ”Ordning och reda” • Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och Regionservice på VGR. • Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Samordningsförbundet Skaraborg redovisar sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. En väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för god ekonomisk hushållning. För att kunna bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt krävs tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål (prop. 2003/04:105, s. 11 f.). Samordningsförbundet Skaraborg fastställde i november 2024 en verksamhetsplan med budget för 2025 och i denna plan anges mål och vision samt strategier för verksamheten. I verksamhetsplanen finns tre övergripande mål med tillhörande delmål beslutade samt förhållningssättet att ”Grundläggande är att förbundet driver verksamhet inom fastslagna medel och med god ekonomisk hushållning”. Följaktligen saknas det en tydlig koppling mellan riktlinjer och mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse i avsnittet God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning, men då det i verksamhetsplanen saknas en tydlig koppling till god ekonomisk hushållning gör detta att det inte är möjligt för oss att bedöma om resultatet är förenligt med det mål som beslutats. Förbundet själva gör i årsredovisningen bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnås då 10 av 15 delmål är uppnådda per 2025-12-31. 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 17 090 tkr samt EU-medel 2 777 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning. Page 5 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis dels i samband med kontroll av attest och dels i samband med genomgång av kostnadskonton som uppgår till större belopp eller som förändrats väsentligt gentemot tidigare år. Två större utbetalningar avseende pensionsavsättning har gjorts under året till föregående förbundschef, uppgående till 1 047 tkr. Denna har granskats mot fakturor samt att vi verifierat att underlaget är korrekt beräknat utifrån avtal samt att styrelsen har fått vetskap om kostnadsposten i samband med budgetgenomgångar. I övrigt har inget anmärkningsvärt noterats avseende verksamhetens kostnader. 2.4 BALANSRÄKNING Balansomslutningen per bokslutsdag uppgår till 9 660 tkr vilket är något lägre än vid samma tidpunkt året innan (10 902 tkr) och beror till största del på förändring av upplupna intäkter och leverantörsskulder. Upplupna intäkter bestod föregående år av intäkter för ESF-projekt för okt-dec månad. Några sådana upplupna intäkter finns inte i årets bokslut. Vidare uppgick leverantörsskulderna föregående år till högre belopp i och med fler insatser igång (och i vissa fall sen fakturering från motpart) där de fanns större fakturor från bl.a. från Västra Götalandsregionen (483 tkr), samt flera större fakturor fån kommuner (Skövde, Lidköping, Mariestad m.fl.). 2.4.1 Kassa och bank Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 9 205 tkr. Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg. 2.4.2 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna 3 423 tkr består till dominerande del av leverantörsskulder 2 862 tkr. Posten har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning per 31 augusti. Delårsrapporten för januari-augusti 2025 behandlades på styrelsemötet i september. Förbundets delårsrapport per augusti innehåller ingen prognos för helårsresultatet och någon jämförelse mot faktiskt utfall kan därmed inte utföras. Vi kan således inte bedöma Page 6 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets hur god träffsäkerhet förbundet har avseende prognosarbetet. Prognos i delårsrapport ska lämnas i enlighet med LKBR § 3 13 kap. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. 2.7 ÖVRIGT Nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet Skaraborg inte överstiga 2 810 tkr (7 mkr * 20 % + 8 mkr*15 % + 2,1 mkr*10 %). Utfall vid 2025 års slut är 6 236 tkr vilket innebär att det överstiger rekommenderad nivå. 2.8 REKOMMENDATIONER Vi rekommenderar att förbundet antar verksamhets- samt finansiella mål med betydelse för en god ekonomisk hushållning i sin verksamhetsplan. Vidare bör förbundet komplettera sin delårsrapport med prognos då det är ett krav enligt LKBR 13 kap 3 §. 2.9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Utöver vad som framgår under punkt 2.8 har det i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Susanna Everborn Auktoriserad revisor Page 7 of 7 Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Skaraborg org. nr 222000-2154 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet Skaraborg för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 4-16. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Samordningsförbundet Skaraborg, org. nr 222000-2154, 2025 EQF53-I7ALR-PBQI4-IK4O1-LMBHQ-7H3JE :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet Skaraborg för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Skaraborg har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Borås den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Susanna Everborn Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet Skaraborg, org. nr 222000-2154, 2025 EQF53-I7ALR-PBQI4-IK4O1-LMBHQ-7H3JE :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." SUSANNA EVERBORN Undertecknare 1 Serienummer: 48b696979570d0[…]048bd52fff464 IP: 95.193.xxx.xxx 2026-03-31 16:51:12 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. EQF53-I7ALR-PBQI4-IK4O1-LMBHQ-7H3JE :lekcyntnemukod oenneP 2025 ÅRSREDOVISNING Beslutad av styrelsen 2026-02-24 we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 2/23 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse ................................................................................................................................ 4 Organisation ............................................................................................................................................................. 4 Uppdrag ..................................................................................................................................................................... 4 Finansiering .............................................................................................................................................................. 4 Verksamhetsidé och vision .................................................................................................................................. 4 Översikt över verksamhetens utveckling ......................................................................................................... 4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................................................ 5 Eget kapital ............................................................................................................................................................... 5 Finansiering av insatser ......................................................................................................................................... 5 Målgrupp ................................................................................................................................................................... 5 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................................................... 5 Cresco+ ...................................................................................................................................................................... 5 Nationell styrning .................................................................................................................................................... 5 Utvecklingsåret 2025 ............................................................................................................................................ 6 Startgrid - ett flerårigt projekt specifikt riktat till ungdomar med aktivitetsersättning ........................... 6 Finsamkonferens ..................................................................................................................................................... 6 Personalförändringar .............................................................................................................................................. 6 Samverkansdag 26 augusti med Beredningsgruppen ................................................................................. 7 Forskningssamarbeten – pausats/avslutats ..................................................................................................... 7 Behovsanalys ........................................................................................................................................................... 7 Styrning och uppföljning av verksamheten ........................................................................................... 7 Organisation ............................................................................................................................................................. 8 Internkontroll ............................................................................................................................................................ 8 Uppföljning ............................................................................................................................................................... 8 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning ......................................... 8 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................................. 8 Framgångsfaktorer ................................................................................................................................................ 12 Utmaningar .............................................................................................................................................................. 12 www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 3/23 Analys ........................................................................................................................................................................ 13 Uppföljning av verksamheten ................................................................................................................. 13 Uppföljning och resultat för individinriktade insatser ....................................................................... 13 Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser ............................................................ 14 Balanskravsresultat ................................................................................................................................... 15 Motivering ................................................................................................................................................................ 15 Väsentliga personalförhållanden ........................................................................................................... 16 Förväntad utveckling ................................................................................................................................ 16 Resultaträkning ........................................................................................................................................... 17 Balansräkning ............................................................................................................................................. 18 Kassaflödesanalys ..................................................................................................................................... 19 Driftredovisning ......................................................................................................................................... 20 Noter ............................................................................................................................................................. 21 Styrelsens underskrift .............................................................................................................................. 23 www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 4/23 Förvaltningsberättelse Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt kommunerna Essunga, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har styrelsen ett kansli och en beredningsgrupp. Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundets uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samverka bättre. Finansiering Samordningsförbundet Skaraborg finansieras via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med hälften av medlen, Västra Götalandsregionen med en fjärdedel och kommunerna (Essunga, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara) med resterande fjärdedel. Utöver dessa medlemsintäkter har Samordningsförbundet Skaraborg bedrivit ett ESF- projekt med ytterligare ca 16 mkr i bidrag under en tvåårsperiod till och med juni 2025. Verksamhetsidé och vision Samordningsförbundet Skaraborg har som långsiktigt effektmål att öka invånarnas hälsa så att andelen i arbetsför ålder som är beroende av offentlig försörjning minskar och att fler kommer i egen försörjning. Samordningsförbundet Skaraborgs mål är att agera proaktivt och med stor lyhördhet finansiera eller delfinansiera rehabiliteringsinsatser hos huvudmännen eller hos andra rehabiliteringsaktörer där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen. Samordningsförbundet ska vara välkänt både externt och inom parternas organisationer. Samordningsförbundet Skaraborgs vision är Vi skapar möjligheter! Översikt över verksamhetens utveckling Budgetplanen var att omsätta mer av det egna kapitalet i verksamhet än vad utfallet visar. Att vi kan tänka så beror på att Samordningsförbund ej får inneha ett alltför stort eget kapital utan istället ska omsätta finansiella medel till verksamhet, vilket också gjorts i stor utsträckning men ej i riktigt så stor omfattning som det var tänkt. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 5/23 Resultat vid årsslutet landar på ett överskott på 895 tkr som tillsammans med det egna kapialet ger ett utgående eget kapital på 6 236 tkr. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Eget kapital Vid ingången av året hade förbundet ett eget kapital på 5 342 tkr samt en medelstilldelning på 17 090 tkr. Finansiering av insatser Förbundets inriktning är projektorienterad och finansiering kan sökas av minst två parter för att utveckla ett gemensamt arbete. Parterna kan ej söka finansiering för att täcka kostnader för ett ordinarie uppdrag. Förbundet har bedrivit ett stort ESF-projekt med namn Cresco+ där vi har arbetat med att utveckla BIP- metoden och där alla våra medlemskommuner varit aktiva utförare av rehabiliteringen. Förbundet har haft fem förberedande insatser under delåret där huvudmålet efter genomförd insats är att uppnå upplevd bättre hälsa och ökad aktivitetsförmåga hos deltagarna och att deltagarna på så vis närmar sig arbetsmarknaden och egen försörjning. Förbundet har även haft ett individinriktat projekt som avslutades i februari samt tre strukturinriktade insatser inkluderat kompetensutveckling. Samordningsförbundet Skaraborg arbetar mycket nära sina medlemsparter och finansierar många insatser som bedrivs av framför allt kommunerna. I en sådan här differentierad organisationsmodell krävs ett omfattande arbete med att följa upp och ge stöd till alla insatsansvariga och det är också förbundets mest omfattande arbete. Målgrupp Förbundets målgrupp är personer mellan 16–65 år som är i behov av samordnad rehabilitering för att närma sig arbetsmarknaden. Samordningsförbundet Skaraborg har uttalat att vi ska arbeta med individer så tidigt som möjligt i rehabiliteringsprocessen och det innebär att vi arbetar mycket med motivation och självinsiktshöjande insatser. Att arbeta med individer i ett så tidigt skede påverkar hur vi definierat våra mål och därför har vi också flera delmål som snarare handlar om stegförflyttningar än om faktiskt uppnått arbete eller påbörjade studier. Händelser av väsentlig betydelse Cresco+ Vid halvårsskiftet 2025 avslutades ESF-projektet Cresco+ och med det satte förbundet punkt för en flerårig period med ett aktivt projektägarskap av ESF-projekt. Redan den sista april avslutades genomförandefasen då förbundets finansiering av medlemskommunernas 23 samordnartjänster upphörde. Cresco+ har pågått under ca 2 år, omsatt 33,2 mkr, engagerat alla förbundets 17 medlemmar och har sammanlagt haft 741 deltagare aktiva i projektet. Nationell styrning 2020/2021 gjordes en översyn av Finsamlagstiftningen och det inleddes med en omtolkning av representationen i samordningsförbund och budskapet blev att alla medlemmar skulle vara fullvärdiga medlemmar och inte som tidigare kunna representera varandra i styrelsen. Därefter kom direktiv om att www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 6/23 samordningsförbund inte längre kunde hantera personuppgifter och detta resulterade i en kraftig förändring gällande uppföljning och att dåvarande uppföljningssystem SUS lades ner och ett nytt mycket begränsat uppföljningssystem skapades; Uppföljning Finsam. Hösten 2024 följdes sedan dessa omtolkningar av ett nationellt förtydligande där lagtextens intentioner ytterligare förstärktes i Kunskapsstödet. Här betonas återigen vikten av att det är medlemmarna som aktivt ska driva ett förbunds utveckling och att ett samordningsförbund inte kan agera som en egen femte myndighet. Det blev också klart att samordningsförbund inte längre kan ansöka om ett projekt med extern finansiering utan endast agera i beredningen av ett sådant. Det pågår en fortsatt översyn av finsamlagstiftningen, där förbundet följer utvecklingen. Utvecklingsåret 2025 Med ovan nämnda förtydliganden blev det uppenbart att förbundets arbete och roll skulle komma att förändras och därför startade kansliet redan i januari månad ett utvecklingsarbete. Beredningsgruppen började med att få svara på frågorna ”Vilket stöd önskar beredningsgruppen av samordningsförbundet?” och ”Vad tycker beredningsgruppen att förbundets pengar ska användas till?”. Vid nästa tillfälle fick beredningsgruppen svara på vad man tyckte fungerade bra och vad man tyckte borde utvecklas samt ”Om vi inte hade ett förbund, varför skulle vi då starta ett förbund?”. På Omvärldsdagen gick vi sedan med både beredningsgruppen och styrelsen vidare med att ställa oss frågan hur de ekonomiska medlen skulle kunna omsättas och fokus låg på vilka fördelar man kunde se med en ”fördelningsmodell” där framförallt kommunerna (som oftast är ansvariga utförarna av rehabiliteringen) skulle tilldelas en summa med viss hänsyn till kommunstorlek. Då var det flera som uttryckte sig vilja få mer information om förbundets nuvarande styrning men framförallt mer information om vad den så kallade fördelningsmodell egentligen innebar. Därför gjordes något av ett omtag med beredningsgruppen på deras nästa möte där rådande dokument och planer repeterades samt en ytterligare beskrivning av vad en fördelningsmodell kan innebära. På samma möte beslutades sedan att beredningsgruppen skulle ägna så stor del som möjligt av nästkommande möte i augusti åt en fortsättning på utvecklingsåret 2025. Startgrid - ett flerårigt projekt specifikt riktat till ungdomar med aktivitetsersättning Startgrid har varit ett projekt där man fördjupat sig i vilket stöd personer med aktivitetsersättning behöver för att närma sig arbete eller studier. Projektet har varit unikt på det sättet att det har fortgått under hela 5 år samt haft en målgrupp som varit mycket specifik. Mer om projektets resultat finns att läsa i slutrapporten som finns på vår hemsida under Dokument – Rapporter och utvärderingar. Finsamkonferens Årets finsamkonferens var i form av en dagkonferens och var förlagd till Oscarsteatern i Stockholm den 2 april. Förbundet var ett av fyra som deltog aktivt genom att vara med på scen och presentera hur vi arbetat med BIP-metoden i Cresco+. Även styrelsen och beredningsgruppen fanns representerade som åhörare med 11 personer under dagen. Förbundet stod för konferensavgift och resa. Personalförändringar Förbundschef Christel Martinsson meddelade styrelsen den 1 april att hon önskar gå i pension från och med den 1 september. Den då påbörjade rekryteringen av en verksamhetsledare beslutade styrelseberedningen därför skulle pausas och återupptas först när en ny förbundschef fanns på plats. Rekryteringsprocessen av en ny förbundschef påbörjas under våren och avslutades tionde juli då ny förbundschef blev Jonas Lundquist, www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 7/23 Jonas kom då närmast från Lidköpings kommun här han arbetat som områdeschef för funktionshinderområdet. Jonas tillträde tjänsten som förbundschef den 7 oktober. Den 30 juni avslutades ESF-projektet Cresco+ och vid samma datum slutade Ann-Sofie Lövgren som arbetet som projektledare och som tidigare beslutats så utökades Amanda Hermanssons tjänst till heltid från och med den 1 juli. Styrelsen beslutade 25 november om att ändra kansliets grundbemanning från tre till två tjänster och därmed ta bort den vakanta tjänsten som utvecklingsledare från grundbemanningen. Samverkansdag 26 augusti med Beredningsgruppen Årets samverkansdag med beredningen innehöll inslag som rapport från ESF-projektets utvärderare Sweco, inspiration från länsförbundet Finsam Kalmar, ett kort pass med vanligt beredningsgruppsmöte samt en större del som ägnades åt Utvecklingsår 2025. Beredningsgruppen fick gott om tid att diskutera både framtida innehåll dvs aktiviteter och insatser som Samordningsförbundet ska finansiera, hur förbundet och framförallt beredningsgruppen ska vara organiserade och slutligen hur de finansiella medlen ska ansökas om alternativt fördelas. Inga skarpa förslag mejslades fram men önskemål om att förbundet fortsatt ska bedriva kompetensutveckling, och främja parternas samverkan både på en Skaraborgsnivå men också på en mer lokal nivå var mycket tydliga. Behovet av att öka samverkansytorna mellan parterna är också ett mycket starkt önskemål och helst i någon form av samverkansteam där alla parter ska delta. Hur finansiering ska omsättas i verksamhet finns det fortfarande lite olika åsikter om där parametrar som likvärdighet och stabilitet står mot innovation och utveckling. Forskningssamarbeten – pausats/avslutats I november 2023 fick förbundschef i uppdrag att undersöka möjligheten att knyta en forskare till förbundets insatser. Processen startade redan i december med den första kontakten med Högskolan i Skövde och har sedan fortsatt med en bred representation från tre av Högskolans fem institutioner. Både innehåll och finansiering har diskuterats och en första ansökan om planeringsbidrag har skickat in och beviljats av Skaraborgsinstitutet. Det är Högskolan som ansökt om ett planeringsbidrag inför en större forskningsansökan. Samordningsförbundet Skaraborg har även deltagit i diskussioner om två ytterligare forskningssamarbeten; ett med Linköpings universitet tillsammans med sex ytterligare samordningsförbund, samt ett där Skövde och Gullspångs kommuner ingår tillsammans med Mittuniversitetet. Dialogen med Högskolan i Skövde har pausats på grund av byte av förbundschef och diskussionerna med Linköpings universitet har avslutats på grund av en icke förenlighet med finsamlagstiftningen. Behovsanalys Syftet med behovsanalysen är att skapa ett underlag för att kunna identifiera lämpliga insatser kopplat till identifierade behov. Statistiken hämtas framförallt från SCB och Kolada. När det gäller de enskilda avsnitten om respektive medlem så får enhetschefer från beredningsgruppen möjlighet att ge sina reflektioner men på grund av vakanser och därmed mindre resurser på kansliet så togs endast en mycket enkel analys fram 2025. Styrning och uppföljning av verksamheten www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 8/23 Organisation Samordningsförbundet Skaraborgs styrelse har till sin hjälp ett kansli med en av förbundet anställd förbundschef samt en halvtidstjänst som administratör. Utöver detta har det funnits projektanställda i form av projektledare, metodstödjare samt del av tjänst som administratör fram till och med den sista juni. Ekonomiskt stöd köps av medlemsparten Västra Götalandsregionen och löne- och pensionshjälp köps av den numera samverkande löneenheten med säte i Lidköping. Företagshälsovård finns upphandlad och avtal finns tecknat med Avonova. Förbundschefen har i uppdrag av styrelsen att leda det operativa arbetet, ha personalansvar för förbundets medarbetare och i övrigt verkställa det styrelsen fattar beslut om. Internkontroll Förbundet har en tydlig internkontrollprocess där styrelsen är högst aktiv. Den interna kontrollen börjar alltid på årets första styrelsemöte då kansliet har förberett områden som kan vara aktuella att identifiera risker inom. Styrelsen ägnar då en aktiv del av mötet till att tillsammans identifiera olika risker. Därefter tar kansliets personal vid igen och skriver fram en konsekvensbeskrivning. Efter det följer en riskbedömning som utförs av styrelseberedning och där konsekvens och sannolikhet vägs samman till ett riskvärde. Utifrån riskbedömningens resultat så upprättas sedan en internkontrollplan på de risker som får högst riskvärde. Internkontrollplanen fastställs av styrelsen på deras andra möte för året, och på årets sista styrelsemöte rapporterar kansliet hur kontrollen fallit ut. Uppföljning Eftersom det sektorsövergripande uppföljningssystemet har ersatts av ett nytt, Uppföljning Finsam, har möjligheterna att mäta förbundets resultat kraftigt begränsats och ej heller går det att göra någon nationell jämförelse av värde. Förbundet fortsätter dock att fylla i antal deltagare uppdelat på kön i det nationella systemet. I övrigt arbetar vi lokalt med månadsuppföljningar och del- och helårsredovisning på gruppnivå samt med en frivillig anonym avslutsenkät. Alla insatser har utöver detta en egen styrgrupp med ansvar för att både stödja och följa upp resultat. Styrelsen erhåller en sammanställning av resultaten både vid delårs- och helårsredovisning. För att säkerställa att förbundet arbetar med rätt målgrupp och aktuella behov har förbundet ett uppdrag att ta fram en årlig behovsanalys samt att tillse att verksamheten ligger i linje med finsamlagstiftningens intentioner och krav. På grund av den vakans som finns på utvecklingsledartjänsten samt avsaknad av en processtödjare gjordes en ytterst begränsad behovsanalys våren 2025. Styrelsen gör en årlig internkontroll enligt fastställd internkontrollplan samt följer framtagna policydokument, exempelvis integritet- och upphandlingspolicy. I upprättat årshjul finns en årlig omvärldsdag då förbundets behovsanalys presenteras samt en årlig budgetupptakt då verksamhetsplan med tillhörande budgetplan processas fram. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning handlar både om ekonomi och verksamhet. Även under 2025 finns det två verksamhetsmål med elva tillhörande delmål samt ett finansiellt mål med fyra tillhörande delmål som utgör god ekonomisk hushållning. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 9/23 Sammanfattningsvis är 10 av 15 delmål uppnådda. Förbundet gör den sammanvägda bedömningen att god ekonomisk hushållning är uppnådd för 2025. Nedan följer en sammanställning och kort analys över utfallet för dessa tre mål. Mål 1: Deltagande kvinnor och män i förbundets individinriktade insatser gör en likvärdig stegförflyttning närmre arbete eller studier. 3 av 6 delmål är uppnådda. • 70 % av kvinnor respektive män upplever en förbättrad hälsa. Målet är inte uppnått. När deltagare avslutas i våra insatser uppger 52% att de mår bättre efter insatsen än vad de gjorde innan. Det finns en liten skillnad mellan könen; 50% av kvinnorna respektive 55% av männen uppger att de mår bättre efter insatsen. 100% av de med en annan definition av kön uppger att de mår bättre efter insatsen, men det rör sig bara om en person. Resultatet är sämre än årsredovisningen 2024 då 65% uppgav att de mår bättre efter insatsen än vad de gjorde innan (67% av kvinnorna, 64% av männen, 67% med annan definition av kön). • 60 % av kvinnor respektive män har en ökad aktivitetsförmåga. Målet är uppnått. 62% av alla avslutade deltagare har en ökad aktivitetsförmåga. Här finns ingen större skillnad mellan könen; 61% av kvinnorna och 63% av männen. 33% (1 person) med en annan definition av kön har ökat sin aktivitetsförmåga. Resultatet har blivit bättre sedan årsredovisningen 2024 då 57% hade en ökad aktivitetsförmåga (60% av kvinnorna, 51% av männen, 38% med en annan definition av kön). • 60 % av kvinnor respektive män har en positiv avslutsanledning (arbete, studier, aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller arbetslivets grundläggande krav, arbetsträning i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, praktik eller annan arbetslivsinriktad insats via Arbetsförmedlingen, eller fortsatta arbetslivsinriktade insatser via kommunen med försörjningsstöd) Målet är inte uppnått. Endast 37% har avslutats mot en positiv avslutsanledning; 38% av kvinnorna och 36% av männen. Ingen med en annan definition av kön har avslutats mot en positiv avslutsanledning. Resultatet är betydligt sämre än årsredovisningen 2024 då vi hade 51% positiva avslut (49% av kvinnorna, 56% av männen, 38% med en annan definition av kön). • 10 % av kvinnor respektive män har fått arbete, är aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller arbetslivets grundläggande krav, eller har börjat studera. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 10/23 Målet är uppnått. 12% av deltagarna har fått arbete/är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter en förbundsfinansierad insats. Här finns ingen större skillnad mellan könen; 11% av kvinnorna och 13% av männen. Ingen med en annan definition av kön har avslutats direkt till arbete, aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller arbetslivets grundläggande krav, eller studier. Resultatet är något sämre än årsredovisningen 2024 där 13% av deltagarna har fått arbete/är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter en förbundsfinansierad insats; 11% av kvinnorna, 18% av männen samt 13% med en annan definition av kön. Dock är resultatet 2025 mer jämställt. • Kvinnor som avslutas i förbundets insatser har 2025 en högre andel positiva avslut, fler har närmat sig arbete/studier än resultatet 2024. Målet är inte uppnått. Förra året hade 49% av kvinnorna positiva avslutsanledningar, i år är siffran endast 38%. • På ett år har förbundet minst 400 personer inskrivna i sina individinriktade insatser. Målet är uppnått. Under 2025 har förbundet haft totalt 611 deltagare, varav 386 kvinnor, 218 män, och 7 med en annan definition av kön. Majoriteten av dessa har deltagit i Cresco+ (289 deltagare varav 171 kvinnor, 115 män, och 3 med en annan definition av kön) eller Samverkansteam (147 deltagare varav 76 kvinnor, 68 män, och 3 med en annan definition av kön). Mål 2: Förbundets fyra parter arbetar tillsammans med individens bästa i fokus. 4 av 5 delmål är uppnådda. • Det finns behovsanpassade forum där parterna regelbundet möts och där samverkan främjas. Målet är uppnått. De regelbundna forum som finns är styrelse, styrelseberedning, beredningsgrupp, styrgrupper och nätverksträffar. I alla dessa forum möts medlemmarna över organisatoriska gränser. Som underlag till detta delmål finns utvärderingen som styrelse samt beredningsgrupp svarar på vid vårens omvärldsdag och höstens budgetupptakt. Snittet på frågorna som rör just detta delmål är 3,6/5. • Behovsanpassad kompetensutveckling arrangeras och nyttjas. Minst 4 tillfällen per termin med behovsanpassad kompetensutveckling arrangeras och minst 70% av tillgängliga platser nyttjas. Målet är uppnått. 13 tillfällen med kompetensutveckling för våra medlemmar arrangerades under året; 6 på våren och 7 på hösten, med totalt 524 deltagare. 7 av dessa var fysiska utbildningar där 218 av platserna nyttjades av deltagare, vilket motsvarar 82% av tillgängliga platser. I de 6 digitala forumen har vi haft ca 306 deltagare totalt. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 11/23 Planeringen över vilken kompetensutveckling som ska erbjudas går inför varje termin via beredningsgruppen för att säkerställa att kompetensutvecklingen baseras på behov. • Goda exempel inhämtas, sprids och tas tillvara. Målet är uppnått. Den förberedande insatsen Mofalla Lantgård deltog under vårens Omvärldsdag där både beredningsgrupp och styrelsen medverkade. De berättade om sin verksamhet och måluppfyllelse som under 2024 var den insats som lyfte procentuellt flest deltagare mot positiva avslut. Förbundet och metodutvecklingsprojektet Cresco+ valdes ut att vara med och sprida sitt arbete under 2025 års Finsamkonferens. Då fick förbundet chansen att sprida både lite om själva förbundet men självklart mest om det omfattande och gedigna arbete som utförts hos alla våra medlemskommuner med hela 741 deltagare kopplat till BIP-metoden. • Helårsekvivalenterna minskar i Skaraborg. Målet är inte uppnått. Helårsekvivalenterna ökade från 2023 till 2024; från 18 753 st till 19 401 st. • Förbundets uppdrag är välkänt hos alla fyra parter, bland de som behöver ha kännedom för att uppdraget ska kunna utföras. Målet är uppnått. De fyra parterna har generellt en god kännedom om förbundet och dess uppdrag. Som underlag till detta delmål finns utvärderingen som styrelse samt beredningsgrupp svarar på vid omvärldsdagen och budgetupptakten. De kommentarer som inkommit under året är att det kan finnas ett värde i att fler medarbetare hos medlemmarna får bättre kännedom om förbundet, samt att både politiker och vården kan behöva bättre kännedom. Mål 3: Tilldelade medel ska omsättas i verksamhet som gagnar de invånare i förbundets område som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. 3 av 4 delmål är uppnådda. • Merparten av medlen ska gå till individinriktade insatser. Målet är uppnått. Under året har 10 454 tkr (53%) av förbundets finansiella medel gått till individinriktade insatser. • Insatserna överensstämmer med de områden den årliga behovsanalysen synliggör. Målet är uppnått. • Förbundet ska ha minst 1,5 miljoner i eget kapital vid årets slut. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 12/23 Målet är uppnått. Förbundet har vid årets slut ett eget kapital på 6 236 tkr. • Det egna kapitalet ska vid årets slut ska vara max 20 % av årets ingångna medel. Övriga medel ska vara omsatta i verksamhet. Målet är inte uppnått. Förbundet har inte kunnat omsätta så mycket finansiella medel som budgeterats så det egna kapitalet är högre än 20% av ingångna medel. Framgångsfaktorer Att individen får ett stöd med både vardagliga och sociala behov samtidigt som stödet också innehåller arbetslivsinriktade insatser är det som varit kärnan i metodutvecklingsprojektet Cresco+. Detta tillsammans med att handläggaren har en tro på att individen kan få ett jobb och erbjuder insatser parallellt har visat sig vara mycket avgörande i den danska BIP-studien för att en individ ska få och behålla ett jobb. Cresco+ pågick till och med juni 2025 och vi hoppas att det arbetet lett till att fler får och kan behålla ett jobb, dvs att våra medlemmars arbete med att ge ett stöd till individer ska bli mer hållbart. Att samverkan mellan olika förvaltningar och mellan parter utvecklas vet vi stärker arbetet runt en individ och minskar väntetider och glapp då en individ annars tenderar att backa i sin utveckling. Att kännedom om förbundets olika insatser är hög underlättar därmed remittering till rätt insats och skapar på det sättet också bättre förutsättningar för positiva stegförflyttningar mot arbete eller studier. Flera av de förberedande insatserna vittnar om att den goda samverkan med remittent, långsiktig planering och målsättning för deltagaren är en tydlig framgångsfaktor för progression. Flera säger också att ett samtidigt deltagande i Cresco+ har visat på en mer hållbar utveckling för individen. Många ser att flertalet deltagare upplever en förbättrad hälsa, att de stärker sin självkänsla och egenmakt, får större självinsikt och ökar förmåga att lösa problem och planera sitt liv. Att alla medlemskommuner deltagit i utvecklandet av BIP-metoden har möjliggjort ett gemensamt lärande över kommungränser men det har även underlättat och stärkt samarbetet mellan respektive kommun och Försäkringskassan. Utmaningar Utmaningar som nämns på styrgruppsmöten och framkommer i månadsrapporter handlar dels om att det alltför ofta uppstår köer både till förbundets insatser men framförallt till det förstärkta samarbetet och till insatser hos Arbetsförmedlingen. En annan utmaning är att en betydande andel av våra deltagare har varit utanför arbetsmarknaden under en mycket lång tid. Årsredovisningen 2024 visade att 48 % av deltagarna har haft offentlig försörjning i mer än 4 år. Att då introducera dem i en aktivitet där de får delta i regel mellan 12 och 24 veckor, med målet att denna period ska förändra deras situation så att de efteråt är redo att stå till arbetsmarknadens förfogande, upplevs av många coacher som en mycket svår uppgift. Det framhålls också som en utmaning att deltagarna ofta har mer än en diagnos, vilket kan försvåra processen. Dessutom upplevs det särskilt utmanande för kvinnor att genomgå rehabilitering när de har barn med neuropsykiatriska problem, eftersom de ofta tar ett större ansvar för hem och familj. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 13/23 Analys Under de senaste åren har förbundet haft en tydlig strategi att inkludera individer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden och kanske allra tydligast har det varit i ESF-projektet Cresco+. Om förbundet ska fortsätta inkludera individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kanske målet om hur många som ska nå ett positivt avslut bör ses över. Vi lyckas däremot i stor utsträckning att stegförflytta deltagarna närmre arbete och studier även om de inte når ända fram, vilket framförallt märks i Cresco+ i progressionsmätningar och i uppföljningssamtalen sex månader efter avslut. Detta märks också i det förstärkta samarbetet där Arbetsförmedlingen uttrycker att individer som kommer från förbundets insatser är mer förberedda och rustade för ett arbete jämfört med dem som inte varit i någon insats. Uppföljning av verksamheten Samordningsförbundet Skaraborg bedriver både strukturinriktade och individinriktade insatser. Under året har 7 individinriktade insatser och 3 strukturinriktade insatser (inklusive kompetensutvecklingen) pågått. Läs mer om insatsernas resultat i bilagan projektredovisning 2025. Förbundet låter insatserna själva följa upp sin verksamhet och sedan redovisa på en aggregerad nivå i samband med del- och helårsredovisning. Förbundets strukturinriktade insatser följs upp i individuella lösningar anpassade för insatsen, och kompetensutvecklingen har en väl etablerad anonym enkät som går ut till deltagare i samband med en aktivitet. Utöver ovan finns styrgrupper med berörda parter i insatserna och månadsuppföljningar med projektpersonal; dessa har förutsättningar att fånga upp oförutsedda händelser samt följa huruvida insatsen leder mot målen. Uppföljning och resultat för individinriktade insatser De individinriktade insatser som har bedrivits under året är: • Cresco+ • Friskvågen • GreveGarden Friskvård • Grön Rehab Tidaholm • Hantverksstegen • Mofalla Lantgård • Startgrid Projektet Samverkansteam är framförallt en strukturinriktad insats, men de mäter även en del statistik kring sina deltagare och denna data finns medräknad i antal deltagare samt avslutsanledningar. Antal deltagare och avslutsanledningar Under året har 611 individer (386 kvinnor, 218 män, 7 med annan definition av kön) deltagit i våra olika individinriktade insatser. Av dessa har 289 deltagit i ESF-projektet Cresco+ och 147 i Samverkansteam. 473 individer har avslutats under året (305 kvinnor, 165 män samt 3 med annan definition av kön). Av de som avslutats har 175 individer (116 kvinnor, 59 män) positiva avslut (arbete, studier, aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller arbetslivets grundläggande krav, arbetsträning i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, praktik eller annan arbetslivsinriktad insats via www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 14/23 Arbetsförmedlingen, eller fortsatta arbetslivsinriktade insatser via kommunen med försörjningsstöd). Det är 37% av totala antalet avslut (38% för kvinnor, 36% för män). 55 deltagare (12% av de som avslutats) har fått arbete, är arbetssökande och uppfyller arbetslivets grundläggande krav, eller har börjat studera direkt efter insatsen, varav 34 kvinnor (11% av de kvinnor som avslutats) och 21 män (13% av de män som avslutats). 222 deltagare (47% av de som avslutats) har avslutats med en otydlig stegförflyttning, varav 132 kvinnor (43% av de kvinnor som avslutats) och 87 män (53% av de män som avslutats) samt 3 med annan definition av kön (100% av de med annan definition av kön som avslutats). 74 deltagare (16% av de som avslutats) har avslutats med övriga avslutsanledningar, varav 56 kvinnor (18% av de kvinnor som avslutats) och 18 män (11% av de män som avslutats). Hälsa och aktivitetsförmåga Inom Cresco mäts upplevd hälsa i en separat frivillig anonym enkät, vilket betyder att inte alla deltagare har svarat. Av 289 avslutade deltagare i Cresco har 67 svarat. I övriga insatser svarar samtliga deltagare på frågan om upplevd hälsa. 100 deltagare (52%) uppger att de mår bättre efter insats, varav 71 kvinnor (50%) och 28 män (55%) samt 1 med annan definition av kön (100%). 257 deltagare (62% av de som avslutats) har utökat sin tid i aktivitet under insatsen, varav 168 kvinnor (61% av de kvinnor som avslutats), 88 män (63% av de män som avslutats) samt 1 med annan definition av kön (33% av de med annan definition av kön som avslutats). Arbetsförmåga Inom de förberedande insatserna (Friskvågen, GreveGarden Friskvård, Grön Rehab Tidaholm Hantverksstegen och Mofalla Lantgård) har deltagarna skattat sin arbetsförmåga vid avslut jämfört med när de påbörjade insatsen. 58 deltagare (46% av de som avslutats) upplever sig ha närmat sig en arbetsförmåga, varav 47 kvinnor (46%) och 11 män (46%). 54 deltagare (43%) står lika långt från en arbetsförmåga vid avslut som vid uppstart, varav 47 kvinnor (46%) och 7 män (29%). 13 deltagare (10%) står längre bort från en arbetsförmåga vid avslut än vid uppstart, varav 8 kvinnor (8%) och 5 män (21%). Hållbar progression För att undersöka om våra insatser leder till en hållbar progression mot arbete eller studier följs deltagare som samtycker till detta upp sex månader efter avslut i insatsen. Detta betyder alltså att deltagare som avslutats mellan juli 2024–juni 2025 var aktuella att redovisa vid 2025 års utgång. Av de 104 deltagare (varav 69 kvinnor och 35 män, 66% respektive 34%) som samtyckt till uppföljning har 88 (85%) behållit eller ökat i progression sex månader efter avslut (60 kvinnor och 28 män, 87% respektive 80%). Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Förbundet har haft tre strukturinriktade insatser under året. Stoppa Våldet Ett projekt som går ut på att frågor om våld i nära relation ska ställas i våra insatser på rutin och att ett evidensbaserat frågeformulär ska användas. Under året har 219 enkäter inkommit, varav 141 besvarats av kvinnor, 75 besvarats av män och 2 av personer med en annan definition av kön. I dessa framgår det att 84 www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 15/23 kvinnor (60%) har varit utsatta eller har utsatt någon annan för antingen fysiskt, psykiskt, sexuellt eller verbalt och kränkande våld. Motsvarande siffra för män är 49 (65%). Mer utförligt resultat och analys finns att läsa i bilagan Projektredovisning 2025. Samverkansteam Under hösten -24 startade ett projekt med Arbetsförmedlingen samt Falköping, Gullspång, Tibro och Vara kommuner med syfte att öka samverkan. Under hösten -25 anslöt också kommunerna Essunga, Götene, Hjo samt Tidaholm. Ett samverkansteam bestående av en arbetsförmedlare och representanter från aktuell kommun genomför möten tillsammans med projektets deltagare för att utforma en gemensam och samordnad planering mot egen försörjning. Mer finns att läsa i bilagan Projektredovisning 2025. Kompetensutveckling 13 tillfällen med kompetensutveckling för våra medlemmar arrangerades under året; 6 på våren och 7 på hösten, med totalt 524 deltagare. 7 av dessa var fysiska utbildningar där 218 av platserna nyttjades av deltagare, vilket motsvarar 82% av tillgängliga platser. I de 6 digitala forumen har vi haft ca 306 deltagare totalt. I den digitala utvärderingen är det genomsnittliga betyget 4,3 av 5 för kompetensutvecklingen under 2025. Balanskravsresultat Motivering Kommunallagens minimikrav på god ekonomisk hushållning är det så kallade balanskravet där grundregeln är att intäkterna ska var större än kostnaderna när hänsyn tagits till balanskravsjusteringarna. Delårets resultat visar ej på något negativt resultat men styrelsen gör bedömningen att delårets resultat helst borde ha varit lägre med hänvisning till Nationella rådets rekommendationer kring storleken på eget kapital för finansiella samordningsförbund: "Medelstilldelning inkluderat eget kapital ska omsättas i verksamhet och att maximalt 20% av årets ingångna medel ska finnas kvar vid årets slut." Styrelsen har medvetet satsat på att tidigare uppbyggt eget kapital ska omsättas ut till Skaraborgs invånare med ett samordnat rehabiliteringsbehov men vid delåret har inte allt det som planerats kunnat omsättas därav än så länge inte något minusresultat. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 16/23 Väsentliga personalförhållanden På kansliet har förbundet under året haft budgeterat 3 tillsvidaretjänster. 1,0 Förbundschef 1,0 Utvecklingsledare (vakant sedan 15 februari 2024) 1,0 Administratör (0,5 t.o.m. 250630, 1,0 fr.o.m. 250701) Utöver detta har det fram till ESF-projektets avslut 250630 funnits 2,5 projektanställda; 1,0 projektledare, 1,0 metodstödjare och 0,5 tjänst administration. Metodstödjare har varit inlånad från en part och samverkansavtal har upprättats och projektledare och administratör har varit projektanställda på förbundet. Ekonomi samt löne- och pensionshantering köps in från två olika medlemsparter, Västra Götalandsregionen och Lidköpings kommun. Styrelsen beslutade 25 november om att ta bort utvecklingsledartjänsten och att kansliets grundbemanning ändras från tre till två. Förväntad utveckling Det tidigare större egna kapitalet har till stora delar omsatts i verksamhet, inte minst i metodutvecklingsprojektet Cresco+. Under samma tid har en översyn av finsamlagen skett och möjligheten för förbundet att hantera personuppgifter eller söka ytterligare extern finansiering finns inte längre. Med dessa förutsättningar väcktes önskemålet om att använda 2025 som ett utvecklingsår och därför har både styrelse och beredningsgrupp inlett ett arbete för att komma fram till vilken inriktning och vilka satsningar som förbundet ska göra från och med 2026. Under våren har ett intensivt arbete med att sprida BIP-metoden pågått och nu efter projekts slut kommer det bli upp till medlemmar och kansli att se hur det arbetet kan fortsätta att utvecklas och docka in på ett bra sätt i det som komma skall från 2026. Framgent skulle kanske kansliet kunna arbeta mer med att sammankalla befintliga nätverk och bedriver ett utvecklingsarbete i nära kontakt med ordinarie verksamhet utan att finansiera medlemmarnas personal i samma utsträckning som tidigare. Medlemmarna är i övrigt mycket tydliga med att förbundet ska fortsätta att arrangera kompetensutveckling som gynnar arbetet med de deltagare som ska få stöd för att gå från offentlig försörjning till egen försörjning. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 17/23 Resultaträkning www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 18/23 Balansräkning www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 19/23 Kassaflödesanalys www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 20/23 Driftredovisning Analys I en jämförelse med periodens netto kontra det som budgeterats kan vi se att differensen är 691 tkr. Detta beror på att vissa insatser inte riktigt utnyttjat hela det budgeterade utrymmet exempelvis är det så när det gäller projekt, Samverkansteam, utgiftsposten Forskningssamarbete, samt när det gäller avsatta medel för kompetensutveckling och drift. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 21/23 Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och kommunallag (KL). Förbundet följer god redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i enlighet med Finsamlagen, Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 22/23 www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Årsredovisning 23/23 Styrelsens underskrift Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Certification (1 of 3) Reference: cmmdf8z8c05y2k04lnlwir6ew Document Filename: Arsredovisning_2025.pdf Fingerprint: /TKqy3tm03gnqRjzITtaGGD/4GVODSELJGcRsvi64YM= Sirpa Anita Löfgren Ann-Christine Margareta Ann Margareta Ohlsson Signer Fredriksson Signer Signer Personal number Personal number Personal number 19530117-**** 19710902-**** 19600614-**** Signed with Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at Signed at 2026-03-05 13:27:50 2026-03-05 14:09:35 2026-03-05 14:14:57 Malin Jalonen Nilsson Björn Erik Thodenius Ingvor Margareta Bergman Signer Signer Signer Personal number Personal number Personal number 19720104-**** 19640406-**** 19581201-**** Signed with Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at Signed at 2026-03-05 14:17:32 2026-03-05 14:20:51 2026-03-05 14:25:17 The complete audit trail and signature data is embedded within this PDF file. Please handle with care, as it contains sensitive and Personal Identifiable Information (PII). Save Evidence Package Certification (2 of 3) Reference: cmmdf8z8c05y2k04lnlwir6ew Document Filename: Arsredovisning_2025.pdf Fingerprint: /TKqy3tm03gnqRjzITtaGGD/4GVODSELJGcRsvi64YM= Lars Peter Friberg Anna Dalström Monica Staudinger Signer Signer Signer Personal number Personal number Personal number 19570720-**** 19701118-**** 19730711-**** Signed with Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at Signed at 2026-03-05 15:05:54 2026-03-05 15:51:12 2026-03-05 16:04:59 Ulla Karin Cannervik Sture Olsson Linn Brandström Signer Signer Signer Personal number Personal number Personal number 19680211-**** 19490220-**** 19750717-**** Signed with Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at Signed at 2026-03-06 06:42:00 2026-03-06 17:48:53 2026-03-07 19:55:57 The complete audit trail and signature data is embedded within this PDF file. Please handle with care, as it contains sensitive and Personal Identifiable Information (PII). Save Evidence Package Certification (3 of 3) Reference: cmmdf8z8c05y2k04lnlwir6ew Document Filename: Arsredovisning_2025.pdf Fingerprint: /TKqy3tm03gnqRjzITtaGGD/4GVODSELJGcRsvi64YM= Moa Kristin Persson Hans Michael Karlsson Cliff Nyqvist Signer Signer Signer Personal number Personal number Personal number 19810417-**** 19620408-**** 19610602-**** Signed with Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at Signed at 2026-03-08 10:05:55 2026-03-08 19:03:10 2026-03-12 09:25:03 Elin Svea Maria Härling Claes Richard Johan Thorell Signer Signer Personal number Personal number 19850905-**** 19840511-**** Signed with Signed with Swedish Mobile BankID (AES) Swedish Mobile BankID (AES) Signed at Signed at 2026-03-12 11:45:08 2026-03-17 10:33:45 The complete audit trail and signature data is embedded within this PDF file. Please handle with care, as it contains sensitive and Personal Identifiable Information (PII). Save Evidence Package Important Information About Your Digitally Signed Document Treat with Care This document contains Personally Identifiable Information (PII). It is crucial to manage it with utmost care to prevent any unauthorized access or exposure. Always Keep a Digital Copy of This Document This document contains critical digital signatures and security features that are only preserved in its digital format. To ensure the integrity of the document, you must retain a digital copy for your records. Handling and Storage This digitally signed document is considered an original. Any alterations to the document will compromise its validity. It is your responsibility to ensure that it is stored securely to maintain its original condition. Verification Independently verify the document using industry-standard tools such as Adobe Acrobat. For added convenience, Zigned provides a validation service to confirm the integrity and validity of your signed document. Visit zigned.se/verify to access this feature. Document Contents Included within this digitally signed document are: • All signature information • Original documents • Comprehensive audit logs Each of these components is secured with a digital signature and timestamp, backed by certificates accredited on the European Union Trusted Lists (EUTL), ensuring compliance with EU regulations and providing unparalleled security. About Zigned Zigned AB (Reg. no. 559279-9224), established in Sweden in 2020, is a leader in web-based digital signing technologies. We are dedicated to delivering secure, efficient, and user-friendly digital signing solutions. Learn more at zigned.se. PROJEKTREDOVISNING 2025 .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA INNEHÅLL Cresco+ ................................................................................................................................................................................................. 3 Friskvågen .......................................................................................................................................................................................... 8 GreveGarden ................................................................................................................................................................................. 12 Grön rehab Tidaholm ............................................................................................................................................................. 18 Hantverksstegen ........................................................................................................................................................................ 22 Mofalla Lantgård ........................................................................................................................................................................ 27 Startgrid .............................................................................................................................................................................................. 32 Samverkansteam ...................................................................................................................................................................... 36 Stoppa våldet ............................................................................................................................................................................... 39 www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA INDIVIDINRIKTADE INSATSER CRESCO+ PROJEKTET/INSATSENS NAMN Cresco+ SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Essunga, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara kommuner samt Försäkringskassan AVTALSPERIOD 2023-03-01 – 2025-06-30 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. Cresco+ är ett individinriktat projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) där en metod inspirerad av Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP) används för att mäta deltagarnas progression. Den danska BIP-studien är tänkt att utveckla individen för att ta steg mot arbete eller studier. Cresco+ är en fortsättning och utveckling av vårt tidigare ESF-projekt Cresco Creare. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Individer i Skaraborg med en komplex problematik förflyttar sig med hjälp av projektet närmare arbete eller studier och egen försörjning. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? 1. Deltagande kvinnor och män har gjort en stegförflyttning och närmat sig arbetsmarknaden Ø 90 % har en upplevd förbättrad hälsa Ø 70 % har en ökad aktivitetsförmåga Ø 35 % har fått arbete/är arbetssökande eller har börjat studera Ø 30 % går vidare till arbetsträning; antingen via förstärkt samverkan mellan FK och AF eller arbetslivsinriktade insatser via kommunen alternativt praktik eller motsvarande via Arbetsförmedlingen 2. Deltagande kvinnor och män uppnår en varaktig progression mot arbete eller studier Ø 70 % har behållit eller ökat sin progression sex månader efter projektavslut 3. Deltagande organisationer arbetar utifrån BIP-metoden Ø Möjlighet att arbeta med samtliga områden/indikatorer finns i alla kommuner Ø Samverkan mellan kommun och vård har utvecklats kring individer som saknar egen försörjning www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA 4. Alla individer i målgruppen, inklusive de som tillhör missgynnade grupper, ska ha lika möjligheter att ta del av projektets insatser Ø Ett anpassat material är framtaget till deltagare med särskilda behov för att de ska kunna tillgodogöra sig BIP Ø Kommunerna arbetar aktivt för att erbjuda aktiviteter som passar olika grupper av deltagare 5. Projektpersonalen bemöter deltagare fördomsfritt och med en tro på individens förmåga Ø 90 % av deltagarna upplever sig bli fördomsfritt bemötta Ø 90 % av deltagarna upplever att samordnarna tror på ens förmåga Ø Projektpersonalen har en ökad kunskap och förståelse för hur vi omedvetet behandlar olika grupper olika METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning? Cresco har samordnare som kartlägger individens hela livssituation och behov med hjälp av BIP progressionskort och jobbar med de områden som behövs tillsammans med individen, gärna flera parallellt för att närma sig arbete eller studier. Det kan t.ex. handla om insatser som behövs i vardagen för att möjliggöra att praktik kan genomföras. Samordnaren finns med deltagaren från första mötet och hjälper till att få till de insatser och kontakter som behövs för att möjliggöra arbete eller studier. För att kunna påverka indikatorerna krävs ett stort fokus på samverkan för att kunna använda insatser anpassade till deltagarna och samordna samt undvika glapp emellan insatserna. Se indikatorerna nedan; www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under delåret 289 171 115 3 (Januari – juni) Avslutade deltagare under delåret 289 171 115 3 (Januari – juni) Hur många deltagare samtyckte till 44 20 24 0 att bli kontaktade sex månader efter avslut i insatsen? Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 92 57 35 Hur många deltagare har fått 37 22 15 arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är 145 77 65 3 lika tydlig Övriga avslut 52 37 15 Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats 35/67 18/39 16/27 1/1 uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har 170 99 70 1 utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som 33 37 31 38 avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare som har ökat sin 39 18 21 progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut Deltagare som har behållit sin progression och står lika nära arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Deltagare som har backat i sin 5 2 3 progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Målet avseende antal deltagare har nåtts och överstigits. Bemötandet från samordnare och handläggare anses av deltagarna vara gott. Projektets största fokus har varit att arbeta för att det finns insatser kopplade till samtliga indikatorer tillgängliga i samtliga kommuner samt att kommunerna arbetar aktivt för att hitta aktiviteter för samtliga deltagare, även missgynnade deltagare. Detta mål har uppnåtts. Målet avseende hälsa på 90% är dock långt ifrån att nås trots kommunernas fokus på hälsa. Vårdens väntetider och tillgänglighet lyfts ofta som ett problem och vår intention har varit att inom projektet utveckla samverkan mellan vården och kommunerna. För att hälsan ska bli bättre hos detagarna är det viktigt att det finns insatser inriktade mot hälsa och många kommuner arbetar med att få till detta både genom att skapa grupper med hälsotema, träning etc men också samverkan med vården lokalt för att kunna använda sig av insatser som tex vardagsrevidering, samtal, stresshantering, sjukgymnastik, etc. Projektet ligger även ganska långt ifrån målet avseende att 70% av alla deltagare ska öka sin aktivitetsförmåga. Vi har kikat på detta under hösten och ser att det inte enbart handlar om hur registreringen sker utan att deltagarnas ökning ofta sker inom de spann som används. Om en person startar på en timma och kommer upp i fem timmar syns detta inte eftersom detta ligger inom samma spann. Mer om detta går att läsa i projektets slututvärdering som gjorts av Sweco. Ett annat mål i Cresco+ har varit att arbeta för att missgynnade deltagare ska få ta del av projektet och att projektet ska bli tillgängligt för fler genom att anpassa aktiviteter utifrån individens förutsättningar. Detta har gjort att projektet når fler deltagare än tidigare. Detta är glädjande och kommer ge långsiktiga effekter eftersom individer som står långt ifrån arbetsmarknaden närmar sig arbete i högre grad än tidigare. Däremot tror vi att detta påverkar de positiva avslutningsanledningarna kortsiktigt eftersom det trots att en stegförflyttning görs dröjer mer än de 12 månader de får delta i projektet tills de når ända fram till arbete eller studier. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA En större andel av deltagarna än tidigare har inte hunnit nå arbete inom ramen för projektet även om de stegförflyttats. Målet om att 70% av deltagande kvinnor och män har behållit eller ökat sin progression sex månader efter projektavslut har mycket glädjande vida överskridits. Mer om detta går att läsa i projektets slututvärdering som gjorts av Sweco. Under delåret samlade vi in data till och med mars månad (som alltså avser deltagare som avslutades juni till september 2024 och har varit avslutade sex månader under 2025). Det har i projektet hittills framgått att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Tex att män oftare har mer jobbfokuserade insatser än kvinnor och dessutom större andel positiva avslut. Kvinnor deltar också i högre grad än männen i gruppaktiviteter och avslutas oftare genom att de avbryter sin rehabilitering pga sjukdom. Vi kommer dock få en slututvärdering eftersom projektet upphörde efter april 2025 och kommer inte granska dessa fyra månader separat utan kika på resultatet för hela projektet avseende jämställdhet. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA FRISKVÅGEN PROJEKTET/INSATSENS NAMN Friskvågen SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Götene kommun och Försäkringskassan AVTALSPERIOD 2017-09-01 – 2026-12-31 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. På grund av det höga sjukpenningtalet som var vid projektstart i Götene kommun, inklusive höga sjukpenningtal hos Götene kommun som arbetsgivare, har Samordningsförbundet genom samverkan mellan Götene kommun och Försäkringskassan kunnat erbjuda en förberedande insats på Nya Mästers Handelsträdgård AB sedan 2017-09-01. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Syftet med den förberedande insatsen på Friskvågen är förbättra deltagarnas hälsa och utveckla aktivitetsförmåga så att deltagarna förbereds för arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom närmar sig eget arbete eller studier. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? Målet med insatsen är att förbättra deltagarnas hälsa och utveckla aktivitetsförmågan så att deltagarna förbereds för arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom närmar sig eget arbete eller studier och egen försörjning. METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning Aktiviteter som genomförts med deltagarna är till exempel (individuellt utformat): o Arbete i trädgårdsmiljö med växter i rehabiliterande syfte o Kreativa aktiviteter där deltagaren får använda händer och sinnet som målning, skulptering, lera och handarbete o Mindfulness, yoga, avslappning och lättare motion Kontinuerligt intag tillämpas. Individer deltar i insatsen i upp till 12 timmar i veckan under 24 veckor. Friskvågen finns i centrala Götene. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 36 32 4 - Avslutade deltagare under året 22 20 2 - Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 9 8 1 - Hur många deltagare har fått 1 1 - - arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är 6 6 - - lika tydlig Övriga avslut 7 6 1 - Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats 8 8 - - uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har 17 15 2 - utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som 27 28 18 - avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Hur många av de som avslutats Totalt Kvinnor Män Annat upplever att de har: Närmat sig en arbetsförmåga 5 4 1 - Står lika nära en arbetsförmåga som 14 14 - - innan Kommit längre bort från en 3 2 1 - arbetsförmåga Totalt Kvinnor Män Annat Hur många deltagare samtyckte till 11 11 - - att bli kontaktade sex månader efter avslut i insatsen och är aktuella för uppföljning till årsredovisningen? Deltagare som har ökat sin 4 4 - - progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Deltagare som har behållit sin 6 6 - - progression och står lika nära arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut Deltagare som har backat i sin 1 1 - - progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Avseende de deltagare som når ett positivt avslut kan vi se att följande är viktigt och är gemensamma nämnare: - att de själva är motiverade till förändring - att de får rätt stöd från de som är involverade i deras rehabilitering exempelvis remittenten, vården och oss på Friskvågen samt att vi som är involverade samarbetar kring personen - att de som inte har så stora psykiska och/eller fysiska begränsningar samt de som har kunnat utöka sin tid i aktivitet på Friskvågen har också närmat sig en arbetsförmåga och kunnat gå vidare till arbetsträning Avseende de personer där "stegförflyttningen inte är lika tydlig" och "övriga avslut" kan vi se att dessa personer ofta varit sjukskrivna betydligt längre och har en mer komplex sjukdomsbild, till exempel psykiatrisk diagnos, NPF-diagnos, sociala svårigheter i familjen/nätverket och ofta en kombination av dessa nämnda aspekter. Det kan också bero på att personerna behöver mer medicinska insatser av vårdgivare såsom specialistsjukvård och primärvård. Vi har också de deltagare där det blivit uppenbart under tiden på Friskvågen att deltagaren är i så dåligt skick att ansökan om sjukersättning kommer att göras. Då vi inte har så många män inskrivna i vår verksamhet har vi svårt att uttala oss om skillnader eller mönster i olika utfall mellan män och kvinnor. Några skillnader i utfall gällande vem som remitterat kan vi inte se. Intag och samverkan med remittenter fungerar för det mesta bra. Vi har fått påtala för vissa remittenter vikten av att skriva tydliga remisser så att det exempelvis framgår vilka diagnoser den remitterade har och vilka övriga vårdkontakter den remitterade har till exempel med vuxenpsykiatrin eller andra instanser. Detta för att vi ska kunna hjälpa den remitterade på bästa sätt från start. Vi försöker påtala för remittenter i god tid när vi ser att en deltagare kan vara aktuell för arbetsträning, så att det inte ska bli för lång väntetid när det gäller arbetsträning i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi vet av erfarenhet att deltagare kan tappa en del av sin uppnådda aktivitetsnivå, sin motivation och även en del av sina rutiner om väntetiden blir för lång. Vi kan se att under de två senaste åren har de som remitterats till oss varit sjukskrivna betydligt längre tid och de mår också betydligt sämre. 12 stycken av de som avslutats har varit sjukskrivna www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA mer än 5 år. Vissa av de som remitterats kommer exempelvis direkt från dagsjukvården i psykiatrin till oss på Friskvågen. De flesta av de som remitterats till oss har kontakt med specialistpsykiatrin, de har psykiatriska diagnoser och många har även flera diagnoser. Att ändå så pass många har utökat sin aktivitetsförmåga och förbättrat sin hälsa ser vi som ett stort steg för dessa deltagare. De uppger ofta att deras livskvalitet har ökat under den tid de varit hos oss och att de kommit ett steg längre i sin process när det gäller sin rehabilitering. Götene 2026-01-08 Christina Johansson verksamhetsansvarig Friskvågen, Grön prerehabilitering www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA GREVEGARDEN PROJEKTET/INSATSENS NAMN GreveGarden Friskvård SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Lidköpings kommun och Försäkringskassan AVTALSPERIOD 2022-02-01 – 2026-12-31 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. Antalet personer som är långt från arbetsmarknaden av olika anledningar har ökat i Lidköpings kommun och i Skaraborg. Flera behöver stöd och insatser. Kommunens och Försäkringskassans egna insatser räcker inte till i dagsläget. Under de sista åren har olika rapporter och forskning visat på goda effekter med aktiviteter och insatser i lantlig miljö. Där personer genom vistelse och anpassade aktiviteter med natur, trädgård och/eller djur har utvecklat sina förmågor genom bland annat stärkt självkänsla, socialt umgänge och ökad aktivitetsförmåga. Under pandemitiden har samhället tydligt sett på goda effekter av utevistelse. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Insatsen ska syfta till att förbättra deltagarnas hälsa och utveckla aktivitetsförmåga så att deltagarna förbereds för arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom närmar sig eget arbete eller studier. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? Målet med insatsen är att öka individens upplevda hälsa, självkänsla och aktivitetsförmåga i riktning mot arbetsträning, som ett led mot arbete eller studier. METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning? Individanpassade aktiviteter inom natur och trädgård, enklare snickeriarbete, kreativt skapande, samtal och aktiviteter för att stärka självbilden, samt sociala samarbetsaktiviteter. Individuell handlingsplan görs av deltagare och personal på GreveGarden. Kontinuerligt intag tillämpas. Individer deltar i insatsen i upp till 10 timmar i veckan under 16 veckor som kan förlängas till 20 veckor. Gården finns utanför Lidköping. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 50 41 9 0 Avslutade deltagare under året 36 29 7 0 Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 22 16 6 0 Hur många deltagare har fått 4 4 0 0 arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är 12 11 1 0 lika tydlig Övriga avslut 2 2 0 0 Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats 19 16 3 0 uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har 25 19 6 0 utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som 16 16 16 0 avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Hur många av de som avslutats Totalt Kvinnor Män Annat upplever att de har: Närmat sig en arbetsförmåga 19 15 4 0 Står lika nära en arbetsförmåga som 15 13 2 0 innan Kommit längre bort från en 2 1 1 0 arbetsförmåga Totalt Kvinnor Män Annat Hur många deltagare samtyckte till 18 14 4 0 att bli kontaktade sex månader efter avslut i insatsen och är aktuella för uppföljning till årsredovisningen? Deltagare som har ökat sin 6 4 2 0 progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Deltagare som har behållit sin 8 7 1 0 progression och står lika nära arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut Deltagare som har backat i sin 4 3 1 0 progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. Vi har fått ökat antal män som avslutat under året, men fortfarande för lite för att kunna göra en realistisk jämförelse mellan män och kvinnor. Vi ser skillnader mer på individnivå, deras ursprungsläge och hemsituation än kön. På samma sätt vi såg i fjol ser vi att merparten av deltagarna fortfarande mår sämre, har flera psykiatriska diagnoser och har ett lägre utgångsläge. Flera ser vi behövt ett mer medicinskt stöd innan och en del har det parallellt, men att denna insats hos GreveGarden för att nå positivt avslut ändå kan vara för tidigt om målet mot arbete ska vara nära. Beror detta på att det finns för få insatser inom vården? Beror det på köer till andra insatser? Eller otillräckligt med lämpliga insatser? Vi ser fler som har ökat sin tid, i jämförelse med ökad upplevd hälsa, positiva avslut och ökad arbetsförmåga. Har de pressat sig till att gå upp i tid? Bedömer AF att de är redo för arbetsträning efter den gemensamma kartläggningen? Då vi tidigare år gjort en jämförelse av effekterna av medicinsk Naturunderstödd rehabilitering (NUR) och Friskvård ser vi även detta sista år med några deltagare som gått både NUR och Friskvård sammanhängande jämfört med de som enbart gått Friskvård. JÄMFÖRELSE NUR OCH FRISKVÅRD SAMT FK-AME 2024 NUR/FK/AME Totalt Positiv Förbättrat stegförflyttning mående NUR och Friskvård 13 76% 84% Friskvård från Försäkringskassan 20 50% 70% Friskvård från AME 2 0 50% JÄMFÖRELSE NUR OCH FRISKVÅRD SAMT FK-AME 2025 NUR/FK/AME Totalt Positiv Förbättrat stegförflyttning mående NUR och Friskvård 8 88% 100% www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Friskvård från Försäkringskassan 28 39% 43% Friskvård från AME 0 0 0 Jämförelse av uppföljning efter 6 månader Av de som gått både den medicinska Naturunderstödd rehabilitering och Friskvård har 88% (av 8) bibehållit eller ökat sin arbetsrelaterade förmåga jämfört med vid avslut av Friskvård. Motsvarande siffra för deltagare som enbart gått Friskvård är 70 % (av 10). Ovanstående jämförelse inte tillräckligt med underlag siffermässigt för att en göra en rättvis bedömning, men det antyder det vi har upplevt under åren. NUR och FV har förstärkt varandra, samt att de som enbart gått Friskvård samtidigt med tidigare NUR-are har lyfts ytterligare och kommit längre. Hur kommer det se ut vid nästa årsrapport? Av de vi i år har följt upp efter 6 månader hör vi fortfarande hur några väntar på arbetsträning, eller nyss startat. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Av de som inte gått vidare ser vi, som tidigare sagts, bero på att de ej kommit så långt i sin rehabilitering kring utmattningssyndrom. Även livssituationen med barn som behöver stöd och personer som har en mer komplex situation med olika psykiatriska svårigheter är genomgående mönster. De som gått vidare direkt har gjort det till sina egna anställningar där de trivts och arbetsgivaren har gjort bra anpassningar. En deltagare avbröt för att gå utbildning hen kommit in på och ville pröva, medveten om att det kunde bli jobbigt men ville göra ett försök. Vi ser även de som har en tjänst men själva inte ser sig kan komma tillbaka i dagsläget samt fundera på om de verkligen vill tillbaka till en miljö som bidrog till deras försämrade hälsa. De vill ta en annan väg med gemensam kartläggning och arbetsträning på annan plats. Här ser vi en osäkerhet då arbetet hänger så mycket med deras identitet och självbild - ”Vad ska jag göra? Vem vill ha mig?” Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Vi ser en minskning av upplevd förbättrad hälsa mot 2024. En del tycker i år att det är svårt att svara på frågan. Det är både bättre och sämre på olika delar -”Hur ska jag svara då?”. Vi ställer oss även frågan om det kan bero på vårt arbetssätt som i år inneburit förändrad personalsammanställning och förändrade aktiviteter då vår arbetsterapeut slutade vid nyår. Men ser samtidigt att alla skulle rekommendera insatsen till någon annan och ger det höga betyg. Då vi ser att många har en komplex problematik anar vi att det mer ligger där. Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Under första halvåret såg vi ett mindre antal remisser mot de antal platser vi har, men det har ökat den sista tiden. Vi har en god relation till remittenter och hör även att olika vårdcentraler i planeringsmöten med FK lyft vår insats som alternativ. Men även avrått när det varit för tidigt. Vid några tillfällen ser vi en önskan om deltagande vid gemensamma kartläggningsmöten med AF och FK. Vi har med nuvarande upplägg inte möjlighet till det, men ser att ett deltagande kan vara till fördel för deltagaren då vi mött dem i en tät kontakt under längre tid. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Mot Samordningsförbundets presenterade mål för 2025: o 70 % av respektive kvinnor och män upplever förbättrad hälsa våra siffror k: 57% och m 42% o 60% av resp, k och m har ökad aktivitetsförmåga våra siffror k 68% och m 85% o 60% gör positiv stegförflyttning våra siffror k 54% och m 85% o 10% av k och m har arbete, arbetssökande, studerande våra siffror k 14% och m 0% Vi är både nära och en bit ifrån målen. Vi ligger långt ifrån målet med upplevd förbättrad hälsa. Ligger det hos oss eller är målet mycket högt satt? För många deltagare präglas ohälsan av en lång och komplex problematik, ofta i kombination med bristande tillit till tidigare kontakter med vård, kommunala insatser och Arbetsförmedlingen. Många beskriver upplevelser av otillräckligt bemötande, begränsad tid, bristande förståelse och avsaknad av trygghet i beslutsprocesser som haft stor påverkan på deras livssituation. Mot denna bakgrund har GreveGarden Friskvård ett tydligt uppdrag att fungera som en stabil och tillitsbaserad aktör. Genom ett respektfullt, individanpassat och långsiktigt arbetssätt skapar vi förutsättningar för deltagarna att ta nästa steg i sin egen rehabiliteringsprocess, även när detta steg inte omedelbart innebär en förflyttning mot arbete. En ökande andel av våra deltagare har haft komplexa och långvariga psykiska och/eller fysiska tillstånd, vilket har krävt omfattande individuella anpassningar på flera nivåer. Kroniska tillstånd påverkar av sin natur både tidsramar och möjligheten till mätbar förändring, vilket behöver beaktas vid bedömning av utfall och resultat för deltagare inskrivna på GreveGarden Friskvård. Detta understryker vikten av realistiska målformuleringar och långsiktiga perspektiv i rehabiliteringsprocessen. Under året har vi utökat ett tätare och mer strukturerat samarbete med deltagarnas rehabkoordinatorer inom både vuxenpsykiatri och primärvård. Denna samverkan har möjliggjort ett fördjupat informationsutbyte och bidragit till en mer samlad bild av deltagarnas behov, förutsättningar och utveckling över tid. Vi har mött flera individer som tidigare erbjudits heltidssjukersättning men valt att avstå, med ambitionen att pröva och utveckla sin arbetsförmåga. För de deltagare där en återgång till arbete inte varit möjlig har processen i stället lett till ökad tydlighet kring funktionsnivå och begränsningar. I vissa fall har detta resulterat i beslut om sjukersättning, vilket kan ses som ett mer ändamålsenligt och hållbart stöd utifrån individens faktiska förmåga. Även i de fall där progression mot arbetslivet inte uppnåtts har insatsen haft ett betydande värde. Genom ökad självinsikt och tydligare kartläggning av funktionsförmåga skapas bättre förutsättningar för att individen ska kunna ta emot rätt stödinsatser från samhällets olika aktörer. Detta bidrar till mer träffsäkra insatser, minskad rundgång mellan system och en mer effektiv resursanvändning, vilket är gynnsamt både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Ur ett strategiskt utvecklingsperspektiv finns ett tydligt behov av mer formaliserad och långsiktig samverkan med relevanta vårdaktörer samt andra berörda samhällsinstanser. Möjligheten till www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA fortsatt, om än glesare, uppföljning efter avslutad insats – exempelvis i form av boostersamtal – skulle kunna stärka hållbarheten i deltagarnas fortsatta process. Därtill skulle en utökad möjlighet till dialog och konsultation med Arbetsförmedlingen eller handledare på eventuella arbetsträningsplatser skapa en mer sammanhållen kedja mellan insats och nästa steg. Även om ett avslutande sammanfattande dokument upprättas för varje deltagare är det svårt att säkerställa hur informationen tas emot, tolkas och används i efterföljande insatser. Många deltagare har begränsad förmåga att själva återge sina svårigheter och behov i nya sammanhang, trots att detta ofta är avgörande för fortsatt utveckling. I dessa fall skulle en fördjupad samverkansstruktur och möjlighet till kompletterande kontakt kunna utgöra en viktig kvalitetshöjande faktor i rehabiliteringskedjan. Vi har haft ett mycket intressant och värdefullt 2025 i mötet med deltagare, handläggare, branschkollegor och ledningsgrupp och blivit uppmärksammade utanför våra egna orter. Vi ser hur alla deltagare gör sina egna resor och hur arbetsam processen är och hur de själva beskriver att våra fyra grundstenar Platsen, aktiviteter, teamet och möten berikat de absolut flesta och bär med sig den kunskap och erfarenhet de tagit till sig under tiden hos oss. Vi ser fram emot 2026 som redan inneburit bland annat inbjudan till flera föreläsningar både lokalt, regionalt och på riksnivå samt vi planerar för ett större seminarium, Naturbaserade insatser för folkhälsan, i Skövde under våren i samband med flera aktörer Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Skaraborgsinstitutet, Friluftsfrämjandet, Grön Arena, och Mofalla Lantgård. Bryan Lee Leg. Hälso- och sjukvårdskurator Elisabeth G Wahlgren Verksamhetschef, Leg sjuksköterska - trädgårdsmästare www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA GRÖN REHAB TIDAHOLM PROJEKTET/INSATSENS NAMN Grön rehab Tidaholm SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Tidaholms kommun, Försäkringskassan och Närhälsan Tidaholm (Västra Götalandsregionen) AVTALSPERIOD 2023-01-01 – 2025-12-31 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. Nivåerna av Aktivitetsersättning är höga i Tidaholm, och långvarigt försörjningsstöd är ett dilemma. Vi ser också en negativ utveckling av sjukpenningtalet i Tidaholm. Många står således med ett bidragsberoende en bra bit ifrån arbetsmarknaden och behöver en annan typ av insats än vad som kan erbjudas inom ordinarie verksamheter. Det behövs en kompletterande aktivitetsbaserad verksamhet där deltagarna kan utvecklas och bli motiverade att nå självförsörjning. Vi har också sett att det är särskilt utmanande att nå utveckling för kvinnor inom målgruppen, då de ofta har en komplex samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med fibromyalgi/reumatism. Det behövs därför en insats som i högre grad kan stödja dessa individer att närma sig arbetsmarknaden. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Insatsen ska syfta till att förbättra deltagarnas hälsa och utveckla aktivitetsförmåga så att deltagarna förbereds för arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom närmar sig eget arbete eller studier. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? Målet med insatsen är att förbättra deltagarnas hälsa samt utveckla deltagarnas förmåga i aktivitet och förmåga att hantera arbetslivets gemensamma krav, där kvinnliga och manliga deltagare når positiv utveckling i lika stor utsträckning. METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning? I insatsen finns aktiviteter inom trädgård och odling, så som att jordförbättra, så, vattna, rensa ogräs etc. Utöver det finns även motiverande samtal med handläggare som vägleder deltagaren mot satta mål med hjälp av olika verktyg och tekniker. Deltagarna får succesivt träna upp sin aktivitetsförmåga genom trädgårdssysslor och odling som sker både självständigt och i grupp. Deltagarna kan vara i insatsen maximalt i 6 månader. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 27 20 7 Avslutade deltagare under året 27 20 7 Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 7 7 Hur många deltagare har fått arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är 17 10 7 lika tydlig Övriga avslut 1 1 Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats 12 10 2 uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har 18 15 3 utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som 29 avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Hur många av de som avslutats Totalt Kvinnor Män Annat upplever att de har: Närmat sig en arbetsförmåga 11 10 1 Står lika nära en arbetsförmåga som 7 4 3 innan Kommit längre bort från en 6 3 3 arbetsförmåga Totalt Kvinnor Män Annat Hur många deltagare samtyckte till 13 9 4 att bli kontaktade sex månader efter avslut i insatsen och är aktuella för uppföljning till årsredovisningen? www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Deltagare som har ökat sin 3 3 progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut Deltagare som har behållit sin 3 2 1 progression och står lika nära arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut Deltagare som har backat i sin 5 3 2 progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. De framgångsfaktorer som ses är när deltagare blir stärkta i sin tro på sig själva och att de får en känsla av att kunna bidra även om man har olika hinder och svårigheter. Att få utvecklas i en lugn miljö, i små grupper där deltagarna får känna stöd både individuellt och i grupp har varit uppskattat och betydelsefullt. Detta i kombination med att ha en bra kontakt med vården där eventuella parallella utredningar/behandlingar kan ske samtidigt och en stabil och kontinuerlig kontakt med remitterande handläggare. De deltagare som har haft någon form av arbete tidigare ter sig ofta ha något högre motivation och lättare att skapa mer struktur i livet för att komma närmare arbete igen. Det ses en skillnad på progression när deltagares vårdinsatser och insatsen sker samordnat och att det finns en tydlig planering inom vården. Om deltagare inväntar utredningar och behandlingar ses ofta en lägre progression. En del av de utmaningar som ses är tidsaspekten. Många deltagare behöver tid för att komma in i gruppen och känna tillit och trygghet för att sen stegvis pröva att utöka. Här ses också vikten av att vara tydlig att om progression stannar av eller inte sker, om ex väntade vårdinsatser dröjer, så är det bättre att avbryta insatsen. Individens egen tro på att kunna arbeta ter sig ha en mycket stor betydelse. Flera av de deltagare som haft en tydlig inställning till att de inte kan arbeta, har ej heller gjort någon större progression. Detta kan självklart vara kopplat till svåra hälsoproblem som också påverkat den låga progressionen. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? De som inte gått vidare mot någon form av arbetsträning har ofta haft stora hälsoproblem där vidare utredningar eller behandlingar inväntats, att det uppkommit större problematik än vad som tidigare visats eller att svårigheterna varit så stora att andra insatser behövts. En del har haft behov av mer tid i kombination av andra insatser för att komma vidare framåt. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Inga direkta könsskillnader har setts kring progression, här har de som gått vidare mot någon form av arbetsträning varit kvinnor under året men kan inte kopplas just till könsskillnad utan mer kring hälsostatus. Inga deltagare har gått direkt till arbete/af eller studier efter insatsen. Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Övervägande delen av deltagarna är mycket nöjda med insatsen och uttalar att det gett dem mycket positivt för deras välmående, tro på sig själva och att de fått möjlighet att hitta samhörighet och förståelse från andra. Även om de inte ökat sin hälsa eller kommit närmare arbete så har flera uppgett att de fått möjlighet att pröva något annat. Deltagare som varit lite negativt inställda till Grön rehab och odling har berättat att de fått en ökad nyfikenhet och intresse för lite odling. Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Övervägande har intag, samverkan och övertag fungerat bra. Det har under en längre tid varit långa väntetider för samverkansuppstart kring FK/AF, men det verkar ha kortats ner under slutet av året. Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Övervägande del av deltagarna har skattat att de upplevt en ökad känsla av förbättrad hälsa och att de känt att insatsen stärkt dem på olika sätt. De som inte upplever att de fått en ökad hälsa kan mer kopplas till mer komplexa hälsoproblem som behöver mer stöd från vården. Trots det så har flera ändå upplevt att insatsen varit positiv. Mål och syfte att förbättra deltagarnas hälsa har därför nått goda positiva resultat. De flesta deltagarna har också utökat sin aktivitetsförmåga i någon omfattning vilket också var ett av målen. För att öka effekten av insatsen, så är det viktigt med en nära och uppföljande samverkan med vården. Detta för att tidigt kunna upptäcka och anpassa ev vårdinsatser för deltagare som kan bidra till en ökad progression. Deltagarnas tid i insatsen har kortats ner under året för att ligga närmare 6 månader. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA HANTVERKSSTEGEN PROJEKTET/INSATSENS NAMN Hantverksstegen SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Tibro kommun och Försäkringskassan AVTALSPERIOD 2021-01-01 – 2026-12-31 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. Vid en längre sjukskrivning eller frånvaro från arbetslivet visade det sig att steget till att delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering var stort och ofta blev alltför påfrestande. Idén med att erbjuda en form av återhämtning eller lugnare start mot en arbetslivsinriktad rehabilitering föddes, och när Folkuniversitet visades kunna agera aktör startade en förberedande insats med inriktning på möbel- och textilhantverk. Idag remitterar omkringliggande kommuner till en 20 veckors förberedande insats med namn Hantverksstegen där man har möjlighet att ta emot tio deltagare i en form av kontinuerligt intag. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Insatsen på Hantverksstegen ska syfta till att förbereda individer för arbetslivsinriktad rehabilitering och bidra till att individerna som är aktuella för insatsen närmar sig eget arbete eller studier, genom olika motiverande och inspirerande hantverksaktiviteter i kreativ miljö där hänsyn tas till deltagarnas individuella förutsättningar. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? Huvudmålet är att efter genomförd insats uppnå upplevd bättre hälsa och ökad aktivitetsförmåga hos alla deltagare och att de på så vis närmar sig arbetsmarknaden och egen försörjning. METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning? Hantverksstegen erbjuder olika hantverksaktiviteter på Tibro Hantverksakademi. Insatsen erbjuder motiverande och inspirerande aktiviteter i en kreativ miljö utifrån deltagarens intresse, möjligheter och hinder. Att få vara del i ett sammanhang och utvecklas som människa. Kontinuerligt intag tillämpas. Individer deltar i insatsen i upp till 12 timmar i veckan under 20 veckor. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 20 14 6 0 Avslutade deltagare under året 20 14 6 0 Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 9 4 5 0 Hur många deltagare har fått 0 0 0 0 arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är 4 3 1 0 lika tydlig Övriga avslut 7 7 0 0 Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats 10 4 6 0 uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har 13 7 6 0 utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som 24 20 33 0 avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Hur många av de som avslutats Totalt Kvinnor Män Annat upplever att de har: Närmat sig en arbetsförmåga 9 4 5 0 Står lika nära en arbetsförmåga som 9 8 1 0 innan Kommit längre bort från en 2 2 0 0 arbetsförmåga Totalt Kvinnor Män Annat Hur många deltagare samtyckte till 8 5 3 0 att bli kontaktade sex månader efter avslut i insatsen och är aktuella för uppföljning till årsredovisningen? www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Deltagare som har ökat sin 3 2 1 0 progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut Deltagare som har behållit sin 4 3 1 0 progression och står lika nära arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut Deltagare som har backat i sin 1 0 1 0 progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Framgångsfaktorer: o Hantverk och det man gör med händerna är läkande på många plan. o Individuell handledning och vad de gör för typ av aktivitet. o Rullande intag – lätt att komma in i gruppens gemenskap då de som varit längre hjälper de nya. o Deltagarna känner att blir sedda och förstådda i sin situation. o Yrkeshögskoleutbildningarna med våra verkstäder gör att deltagarna är i en frisk miljö och träffar både studenter och lärare i skolmiljö. o Kreativ miljö och trygg miljö. o Deltagarna är en del av skolan - får hjälp med både material och kompetens från lärarna som ofta hjälper oss. Vi rör oss i hela skolan och i de olika verkstäderna med studenter. o Jag försöker så långt det går att ge extra veckor till de som behöver antingen för att nå en bättre stabilitet av timmar eller om det dröjer för länge innan nästa steg är klart. Detta har varit avgörande för en många. Utmaningar: o Psykisk ohälsa är den främsta anledningen till att deltagare påbörjar insatsen. Inte sällan i kombination med en NPF-diagnos, även PTSD förekommer. Det påverkar både deras förutsättningar och möjligheter att ta steg framåt o Postcovid är en annan diagnos som ökat, svårt att få rätt hjälp då det är en ny diagnos som saknar tillräcklig forskning och hjälp inom vården. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA o Att många får vänta länge då det hela tiden är kö och att den oftast är lång, vanlig väntetid är numera är 6 månader. o Att det utöver kön kan dröja att få plats kan även bero på att jag haft remitterade personer som inte varit redo att ta sin plats och då kan det ta tid att boka möte med nästa person och remittent. Positivt avslut – gemensamma nämnare o I de allra flesta fall är deras mående bättre från början. o Finns undantag, men då har den deltagaren ofta någon mer insats, t.ex. KBT samtidigt. o Ser ingen större skillnad mellan könen, lite övervikt åt männen. Ej positivt avslut – gemensamma nämnare o Generellt fler kvinnor och de allra flesta med psykisk ohälsa och ett sämre mående än tidigare år. o Fler som har behövt gå tillbaka till vården och bedöms att möjligheten till lönearbete inom en rimlig framtid som låg och alla har varit kvinnor. o Det har även blivit ett sämre utfall sen vi inte längre får remisser från Cresco, de deltagarna var mycket bättre rustade och kom alltid till ett positivt avslut. Skillnader: kön & remittent o Egentligen väldigt liten skillnad mellan könen. Då vi har fler kvinnor blir de också fler i statistiken. o Har ändå en känsla av att hade vi haft fler män skulle kanske ändå kvinnorna stå för de flesta som inte når ett positivt avslut. En känsla av att de oftast gått längre med sina besvär innan de sökt/fått hjälp inom vården. o Ser ingen större skillnad utifrån vem som remitterat, men nu har jag nästan uteslutande bara haft från Försäkringskassan. De som kommit från kommunen/AME får ett kontinuerligare stöd av sin handläggare, där ser jag skillnad till det bättre, men de är få som är remitterade därifrån. Återgång till remittent – orsaker & mönster o De har från början, i de allra flesta fall, mått mycket sämre från början än övriga. o Handlar oftast om psykisk ohälsa, men även postcovid som är svårbehandlad. Direkt till arbete/studier – skillnader o Ingen under detta år. Skattat mående – avvikelser o 50 % uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen. Högre nu vid årets slut än första delen av året. Samverkan intag & avslut o Samarbetet med remittenterna fungerar bra vid intag, uppföljning och avslut. o Däremot är väntetiden hos Arbetsförmedlingen ofta lång, vilket stör deltagarnas kontinuitet. o Överlämning från kartläggning till handläggare för arbetsträning fungerar ibland dåligt, och information från kartläggningen når inte alltid fram. I vissa fall får deltagaren själv hitta en www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA arbetsplats, vilket ofta blir för svårt, särskilt för dem med diagnoser som ångest, autism, ADHD eller utmattning. Dessa behov framkommer i kartläggningen, men följs inte alltid upp vidare i processen. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA MOFALLA LANTGÅRD PROJEKTET/INSATSENS NAMN Mofalla Lantgård SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Tibro kommun och Försäkringskassan AVTALSPERIOD 2022-09-01 – 2026-12-31 BAKGRUND Sjukpenningtalet är generellt högt i Skaraborg och långa sjukskrivningar är ett bekymmer, Tibro är inget undantag. Andelen vuxna med långvarigt försörjningsstöd har ökat för varje år sedan 2016 i Tibro, och i jämförelse med liknande kommuner så ligger Tibro drygt 8 procent högre och över både regionsnittet och rikssnitt (2020). Orsaken till långvarigt försörjningsstöd är sociala hinder av olika slag, men ofta finns också ohälsan där. 2021 fick PWC uppdrag från Tibro kommun att utreda förutsättningarna för Grön Arena som insats. Kortfattat beskriver utredningen att Grön Arena kan vara ett mycket gott hjälpmedel för att stödja personer med långvarigt försörjningsstöd. Studien pekade på att ohälsa är den mest förekommande orsaken till att personer med långvarigt försörjningsstöd inte har tillgång till arbetsmarknaden eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Vid analys av gruppen som uppbär långvarigt försörjningsstöd utifrån “sociala hinder” fann man att många är kodade med orsak “sjukskriven utan ersättning”, “sjukskriven med otillräcklig sjukpenning” eller “otillräcklig aktivitetsersättning”. Dessa personer tenderar att bli kvar på försörjningsstöd allt längre tid och det saknas aktiviteter som tar dem närmare egen försörjning och rehabilitering. SYFTE Syftet med den förberedande insatsen på Mofalla Lantgård är att bidra till att deltagarna på sikt når arbete eller studier och egen försörjning. MÅL Målet med insatsen är att förbättra deltagarnas hälsa och utveckla aktivitetsförmågan så att deltagarna förbereds för arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom närmar sig eget arbete eller studier och egen försörjning. METOD/STRATEGI På Mofalla Lantgård finns aktiviteter inom djur, natur och trädgård i en återhämtande och trygg miljö, där hänsyn tas till deltagarnas individuella förutsättningar. Kontinuerligt intag tillämpas. Individer deltar i insatsen i upp till 10 timmar i veckan under 20 veckor. Mofalla Lantgård ligger i Hjo kommun, mittemellan Hjo och Tibro, och är en certifierad Grön Arena gård. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 26 23 3 0 Avslutade deltagare under året 20 19 1 0 Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 14 14 0 0 Hur många deltagare har fått 1 1 0 0 arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är 6 5 1 0 lika tydlig Övriga avslut 0 0 0 0 Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats 16 15 1 0 uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har 14 13 1 0 utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som 19 19 20 0 avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Hur många av de som avslutats Totalt Kvinnor Män Annat upplever att de har: Närmat sig en arbetsförmåga 14 14 0 0 Står lika nära en arbetsförmåga som 6 5 1 0 innan Kommit längre bort från en 0 0 0 0 arbetsförmåga Totalt Kvinnor Män Annat Hur många deltagare samtyckte till 12 11 1 0 att bli kontaktade sex månader efter avslut i insatsen och är aktuella för uppföljning till årsredovisningen? Deltagare som har ökat sin 7 7 0 0 progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Deltagare som har behållit sin 5 4 1 0 progression och står lika nära arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut Deltagare som har backat i sin 0 0 0 0 progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. Framgångsfaktorn kvarstår i insatsen på Mofalla Lantgård att deltagarna möts där de befinner sig och i en trygg och lantlig miljö där de har möjlighet att delta kravlöst i sysslorna på gården. Det finns gott om utrymme att gå undan och ta pauser vid behov. Sysslorna på gården är verkliga och flera deltagare har lyft känslan av att bidra och att det man gör känns meningsfullt som väldigt positivt. Det finns en variation av aktiviteter där anpassning utefter intresse och förmåga är möjlig. Djuren och den lugna miljön på gården har upplevts som en tillgång. En gemensam nämnare för de som nått positivt avslut är att de haft en bra planering och själva kunnat formulera ett tydligt mål med insatsen. Kanske inte från början men målformuleringen har växt fram under resans gång och i takt med att de känt att de klarar av att öka upp tiden har de kunnat se sig själva ta nästa steg och satt ex. arbetsträning som mål. Flexibiliteten har varit viktigt, att insatsen har kunnat anpassas efter busstider, dagsform och att det har varit ok att minska ner tiden igen om man känt att det blir för mycket. En annan framgångsfaktor som hänger ihop med god planering är en engagerad remittent som är tydlig och informerar deltagaren i hur det fungerar, vad som gäller när ex. arbetsförmedlingen kopplas på. Det skapar en stor trygghet hos deltagaren att vara informerad och det är av stor vikt att ligga steget före som remittent så att det finns förutsättningar att nästa insats "krokar i" när den på gården avslutas. Det är en stor utmaning att försöka undvika ett "glapp" mellan aktiviteterna. Vi ser en viss trend i att de deltagare som remitteras ifrån FK tenderar att komma vidare till nästa steg mer ofta än de som remitteras ifrån kommunernas AME, åtminstone i de fall där personen stått utanför arbetsmarknaden en lång tid och har en väldigt låg egen tilltro på sin förmåga och ibland även låg vilja att närma sig egen försörjning. Jag som handledare på gården får hela tiden mer kunskap om hur det fungerar och det kan vara till fördel för deltagarna att få vetskap om hur det kan gå till eller hur det har blivit för andra tidigare deltagare (såklart helt avidentifierade). Ovanstående är reflektioner som kvarstår från tidigare år. Tillägg från 2025 är att vi tycker att fler deltagare är mer "sköra". Flera har ganska låg tilltro på den egna förmågan, fler deltagare är tveksamma till om det kommer kunna klara ett arbete i framtiden. Jag upplever att det finns utmaningar i väntetiden och känslan av att inte få hjälp framför allt gentemot Vuxenpsykiatrin, www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA även Närhälsan. Deltagare som mår dåligt men där vården tycks ha uttömt samtliga behandlingsalternativ. Där kan en kontakt med exempelvis rehab via Närhälsan bli en typ av "livlina", jag upplever att det är viktigt att ha en parallell rehabiliterande insats ifrån vården för att nå stegförflyttning i den förberedande insatsen hos oss. I de bästa av världar hade det funnits regelrätt Naturunderstödd rehabilitering att erbjuda dessa deltagare. En framgångsfaktor som blivit mer tydlig under året då vi haft en större andel "unga personer" är att skapa förutsättningar för dem att lyckas. Att få ansvar för något, att lyckas "ro i land" ett projekt, mindre eller större, stärker självkänslan och tron på den egna förmågan. Vi har verkligen övervägande kvinnor i vår insats vilket gör det svårt att göra några jämförelser gällande stegförflyttning kvinnor/män. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Sex deltagare avslutade med oklar stegförflyttning, tre deltagare gick mot fortsatt sjukskrivning/medicinsk behandling och utredning pga. hälsoskäl och tre till annan förberedande insats. Reflektion kring det är att livet händer, medicinska åkommor som uppkommer och ej kan styras. Glädjande är ändå att 2 av de personerna kommit vidare i sin medicinska behandling efter ett halvår och uppger på 6 månaders uppföljningen att de åter startat upp en förberedande insats med målet att närma sig arbetsmarknaden. Gemensamt för de tre som avslutats tillbaka till remittent är att de varit ifrån arbetsmarknaden länge, mer än 5 år. I något fall finns en uttalad social problematik och missbruk inblandat, det krävs insatser ifrån flera håll som samverkar kring den typen av deltagare. Den deltagare som gick direkt till arbete hade efter flera av år av försörjningsstöd tog möjligheten att få hjälp att skriva CV, få en referens och söka arbete och fick en timanställning. Fantastiskt roligt. Upptäckte under tiden i den förberedande insatsen att det fanns mer kompetens och fler resurser än vad hen själv trodde. Glädjande är också att två av deltagarna uppger på 6 månaders uppföljningen att de är åter i arbete på deltid. Insatsen hos oss följdes av arbetsträning 3 månader och därefter arbete med plan på progression. Detta visar att processen verkligen kan fungera som tänkt, gemensamt här är en god planering, god dialog mellan samtliga parter och jag upplever att man "legat steget före" i planeringen hela resan samt att deltagaren haft en tydlig målbild. Vi har inte sett några könsskillnader. Vi har som sagt övervägande kvinnor i vår insats enligt ovan. Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Likt tidigare år kan vi konstatera att människor mår bra av att vara i ett sammanhang. Flertalet deltagare har angett att de mår bättre efter insatsen, de flesta anger att det handlar om att känna sig behövd, att göra meningsfulla saker, att förväntas dyka upp och vara en del av en gemenskap. Miljön på gården, djuren och närheten till naturen är starkt bidragande till den ökade hälsan efter vistelsen här. De två deltagare som uppgav en oförändrad eller försämrad hälsosituation har angett anledningar till det som inte har med vår insats att göra. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Samverkan med remittent har fungerat väldigt bra. Av årets avslutade deltagare har Försäkringskassan remitterat 16 deltagare och AME i Tibro tre deltagare och AME i Hjo en deltagare. I de fall Försäkringskassan ansvarar upplevs en tydlig planering där vägen till kontakter med vården upplevs enklare. Likt tidigare upplevs handläggarna ifrån AME inte riktigt ha samma självklara och enkla kontakt med vårdkontakter om behov finns. Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Insatsen på Mofalla Lantgård har än så länge fyllt sitt syfte. Av de 20 deltagare som avslutat sin arbetsförberedande insats under året har 80% angett att de mår bättre efter insatsen och 70% uppger att de närmat sig en arbetsförmåga. 70% har under perioden ökat sin tid i aktivitet. 70% har positiva avslut, 5% har gått direkt till arbete. Av de 11 deltagare som varit aktuella för 6 månaders uppföljning har 18% kommit åter i arbete. 64% har ökat sin progression och står närmre arbete/studier. Vi får fortsatt fin återkoppling på vår egen utvärdering. Som tidigare nämnts är djuren och miljön på gården en bidragande orsak till ökad hälsa. Det varierade utbudet av aktiviteter som kan anpassas efter dagsform och intresse liksom ett gott bemötande är andra orsaker som framkommer. Slutligen är vi väldigt glada och stolta över vår arbetsförberedande insats här på Mofalla Lantgård. Det är otroligt givande, roligt och tacksamheten för samverkan med samtliga parter är stor! www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA STARTGRID PROJEKTET/INSATSENS NAMN Startgrid SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Vara kommun och Försäkringskassan AVTALSPERIOD 2020-03-01 – 2025-02-28 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. Unga med aktivitetsersättning aktualiseras allt för ofta först när de närmar sig 30 år och ska prövas mot sjukersättning. Då sker en gemensam kartläggning mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, men efter många år i utanförskap är vägen lång för att komma närmare arbete. Genom Startgrid vill vi nå ungdomarna tidigare. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Syftet med projektet är att med tidiga gemensamma insatser tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden, samhället i övrigt, samt egen försörjning, för unga med aktivitetsersättning. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? Kvantitativt mål: • 70% av deltagarna ska efter deltagande i projektet ha en upplevd bättre hälsa. • 75% av deltagarna ska uppnå en aktivitetsförmåga på 50% efter två år i insatsen. • 40% av deltagarna ska vara i någon form av arbete/studier, till någon del, efter projektet. Kvalitativt mål: • Alla deltagare upplever att de har närmat sig arbetsmarknaden på ett positivt sätt. METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning? Startgrid finns för unga som relativt nyligen beviljats aktivitetsersättning. Genom ett fördjupat mentorskap och med stöd av 7TJUGO-metodiken skapas en trygg väg mot ett strukturerat deltagande och en stegvis övergång till gruppaktivitet. Deltagaren möts upp där hen befinner sig och ett individuellt upplägg utformas för varje individ. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 16 9 6 1 Avslutade deltagare under året 2 1 1 0 Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut Hur många deltagare har fått arbete, är arbetssökande eller har börjat studera direkt efter insatsen? (de märkta + på deltagarens avslutsblankett) Avslut där stegförflyttningen inte är lika tydlig Övriga avslut Totalt Kvinnor Män Annat Hur många av de som avslutats uppger att deras hälsa som helhet är bättre jämfört med innan insatsen? Hur många av de som avslutats har utökat sin tid i aktivitet under insatsen? Hur många veckor har de som avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde Hur många av de som avslutats Totalt Kvinnor Män Annat upplever att de har: Närmat sig en arbetsförmåga Står lika nära en arbetsförmåga som innan Kommit längre bort från en arbetsförmåga Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare som har ökat sin progression och står närmre arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut Deltagare som har behållit sin progression och står lika nära www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA arbete/studier sex månader efter insatsen som vid avslut Deltagare som har backat i sin progression och står längre ifrån arbete/studier sex månader efter insatsen än vid avslut ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. Insikten att den här målgruppen behöver otroligt mycket tid för att närma sig arbetsmarknaden har förstärkts ju längre projektet fortgått. De steg som deltagarna tagit en efter en är ett bevis på att den här metoden som projektet arbetat utifrån ger resultat. Mentorskapet har byggt på att finnas med i vardagen och praktiskt instruera/hjälpa till med kontakter så som vårdinstanser, budget och skuldrådgivare, biståndshandläggare, boendestöd, kontakt med hyresvärdar med mera. Projektets styrka är handledaren som har möjlighet att möta deltagarna där de befinner sig i tid och rum. Det fördjupade mentorskapet innebär att aktiviteterna anpassas utifrån deltagaren och de behöver inte vara på Odengården om det inte går. Mentorn möter upp på andra platser och andra tider. Det är många gånger det psykiska måendet som hindrar dem att ta sig ur sin situation på egen hand. De behöver ett långsiktigt stöd för att hitta sin väg ut ur sin situation. Den fortsatta svårigheten är att hitta stimulerande aktiviteter/arbetsuppgifter åt deltagarna och arbetsuppgifter där det till en början finns tillgång till personal som är med dem i stort sett hela tiden. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Några av deltagarna har gått tillbaka i sin progression och mår psykiskt sämre. De kan därför inte delta i de aktiviteter som de tidigare har gjort. Här har bl a vården fått komplettera medicineringen. Kontakt sker fortfarande med mentorn och när de mår lite bättre kan en ny planering för återgång i de andra aktiviteterna genomföras. Upplevelsen är att de har en lägre tröskel att ta sig över vid nästa uppstart än de hade vid första början. Nu har de en relation med mentorn och vet vad som förväntas. Alla deltagare som avslutat projektet säger i samtal med mentorn att projektet varit bra för dem. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Utifrån målet att deltagarna ska ha en bättre upplevd hälsa så erbjuder vi regelbunden friskvård såsom promenader, simning, gym m.m. Mentorn har möjlighet att följa med deltagaren på träning både när det gäller att vara med i grupp och på enskilda aktiviteter. Det som framkommer mest utifrån en bättre upplevd hälsa är att flera deltagare uppger att det varit mest betydelsefullt att få komma ut i ett sammanhang och knyta kontakter med andra vilket ökat på deras mående och därigenom även fått en bättre självkänsla. De snabba kontaktvägarna mellan handledaren på AME och handläggaren på Försäkringskassan har en stor betydelse och att fk är med och deltar fysiskt i mötena. Det finns också ett bra samarbete med rehabkoordinatorn på VUP. För att nå de uppsatta målen i projektet behövs mer tid per person. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA STRUKTURINRIKTADE INSATSER SAMVERKANSTEAM PROJEKTET/INSATSENS NAMN Samverkansteam SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Arbetsförmedlingen samt Essunga, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Tibro, Tidaholm och Vara kommuner AVTALSPERIOD 2024-09-01 – 2027-02-28 BAKGRUND Kort beskrivning av projektet/insatsens bakgrund. Arbetsförmedlingen och Skaraborgs kommuner har uttalat ett stort behov av ett mer nära och kontinuerligt samarbete mellan Arbetsförmedling, Vården, Försäkringskassan och Kommun på lokal nivå. Det finns en efterfrågan av att Arbetsförmedlingen ska möta upp individer som deltar i Cresco+ och detta projekt skulle kunna tillgodose detta. Behov av samverkan finns runt individer där orsaken inte är tydlig till varför de inte har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden ännu. Många gånger finns en dold ohälsa eller andra hinder som behöver redas ut. Det är inte sällan individen har olika planeringar hos olika parter och behöver stöd från flera olika parter för att komma vidare mot egen försörjning. En gemensam plan behövs för att individer ska kunna närma sig arbete. SYFTE Varför genomförs projektet/insatsen? Vad är visionen? Det här strävar vi mot och vill bidra till genom projektet/insatsen. Att, för målgruppen, skapa en strukturerad och övergripande samverkansmodell mellan Arbetsförmedlingen och deltagande kommuner, att använda som komplement när ordinarie alternativ är prövade och inte fungerar/räcker till. MÅL Vad är projektet/insatsens förväntade resultat? Vilka mål förväntas projektet/insatsen uppnå? Utökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte om varandras uppdrag, samt ökad samverkan mellan kommun och Arbetsförmedling, för att få fler individer närmare egen försörjning. METOD/STRATEGI Hur jobbar ni i projektet/insatsen för att uppnå mål och syfte? Vilka aktiviteter genomförs och i vilken omfattning? Beskriv verksamheten. Vilken metod använder ni för att följa upp mål och följa målinriktning? Ett samverkansteam för respektive kommun bemannas av en arbetsförmedlare och representant från aktuell kommun, med fasta mötestider och där samma medarbetare ingår i teamet. Vi möter alltid kund på plats i hemkommunen inkl. uppföljningar. Individen är delaktig i upprättandet av sin planering. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Totalt Kvinnor Män Annat Deltagare under året 147 76 68 3 Avslutade deltagare under året 57 31 26 Minst 8 avslutade deltagare krävs för fortsatt registrering. Totalt Kvinnor Män Annat Positiva avslut 22 10 12 (30)* (18)* Hur många deltagare har fått arbete 12 6 6 eller har börjat studera direkt efter insatsen? Avslut där stegförflyttningen inte är 30 18 12 lika tydlig Övriga avslut 5 3 2 Hur många veckor har de som 6 6 6 avslutats varit i er insats? Ange ett medelvärde *Inom parentes visar den siffran där avslut inte räknas in i kolumnen positiva avslut men som ändå anses som positiva från vårt perspektiv. Det handlar främst om att stegförflyttningen är tydlig mot exempelvis vården. Det kan också handla om att personen inte är aktuell för arbetsmarknaden i dagsläget. Tydlig plan finns för vad som behöver göras innan deltagaren är aktuell för Arbetsförmedlingens insatser på nytt. ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Vi har sedan projektet startade 20240901 träffat ca 165 unika individer. Under år 2025 har vi träffat ca 147 av dem. De främsta framgångsfaktorerna som vi i hela teamet är eniga om är att vi träffar individerna fysiskt tillsammans som ett team och där syftet är att vi ska ta fram en gemensam planering för hen. För individen blir detta ett ökat mervärde eftersom de blir ”sedda” och att de slipper berätta samma saker vid flera olika tillfällen till olika handläggare inom olika instanser. Vi bokar nästan alltid ett uppföljande samtal direkt för att individen ska känna sig trygg i att det finns en plan och att hen inte glöms bort. Detta får samarbetsparterna ute i kommunerna ofta positiv feedback kring. Under år 2025 har 57 individer avslutas i Samverkansteamet och det har varit ganska jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Vi ser att merparten av individerna avslutas mot kommun och vård då de bedöms behöva annat stöd än det Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Många står långt www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA från arbetsmarknaden och vissa saknar helt arbetsförmåga. Detta ser vi som en vinst för individen då ledtiden till identifierat behov kortas. Nu hamnar personen rätt och får det stödet den behöver via kommunen eller sjukvård. Vi ser även att en stor del avslutas mot Arbetsförmedlingen då personen nu är redo för ordinarie insatser på Arbetsförmedlingen. Under hösten 2025 anslöt ytterligare fyra kommuner till projektet. De nya kommunerna har snabbt kommit in i arbetet då det redan fanns en upparbetad rutin som de snabbt kunde ta till sig. Vi har varannan vecka under året haft en kort avstämning (både arbetsförmedlare samt kontaktpersonerna på kommunerna) för att stämma av nuläget och att fånga upp frågor direkt. Detta ser vi som positivt då vi alla har kunnat bolla frågor som rör det arbete vi gör och kunna ge varandra goda exempel och byta erfarenheter med varandra. Det har också varit ett tillfälle för projektledaren i teamet att kunna lyfta/informera om viktiga punkter som exempelvis kommit upp på styrgruppsmötena. Vi har kommit i gång ordentligt och träffar deltagare i varje kommun och siffrorna pekar uppåt. Vi ser att ärenden i kommuner som historiskt har haft ett högre flyktingintag och därmed har majoriteten språksvaga, gör att vi behöver träffa dem oftare och med tolk. Vi ser att det i många fall, och främst inom denna målgrupp, finns en dold ohälsa. Detta har medfört att uppstarten av nya ärendet har gått något långsammare då varje ärende tar mycket tid. Vi ser även det som en framgångsfaktor att jobba mer djupgående med individen och träffa dem oftare, än att ha ett högt tryck på inflödet. Detta gör att den stora framgångsfaktorn blir att tiden till identifierat stödbehov kortas. Vi märker att Samverkansprojektet blir mer och mer etablerat ute i kommunerna. I allt fler fall önskar exempelvis socialtjänst att få delta på mötena för att få ta del av individernas planering direkt. Vilket även detta gör att ledtiden kortas och att vi vid samma tillfälle kan enas om en positiv planering för den aktuella individen. Utifrån mål och syfte med projektet så ser vi att det har utvecklats till det. Främst genom kunskapsutbytet mellan samverkansparterna då vi träffas ofta ute på plats i kommunerna men även digitalt alla tillsammans varannan vecka. Vi har fått bra kännedom om varandras uppdrag och hur vi bäst samverkar för individen. Hela Samverkansteamet kommer att träffas fysiskt för en planeringsdag tillsammans i januari. Syftet är att fortsätta jobba med den processkarta som finns så att den blir tydlig när fler kommuner kopplas på den 1 mars 2026. Vi eftersträvar att så gott det går kunna erbjuda samma service och stöd oavsett vilken av kommunerna i Samverkansprojektet man bor i. Vi kommer fortsätta arbeta med att träffa individen fysiskt så ofta som krävs utifrån behov då vi ser att det är ett vinnande koncept. Detta gör att ledtiden till identifierat stödbehov är klarlagt förkortas. Vi kommer fortsätta bjuda in berörda personer inom kommunen till mötena för att än mer ringa in individens behov. Dessa övriga personer kan exempelvis vara boendestöd samt socialtjänst. Vi fortsätter att delge varandra goda exempel och vi fortsätter att eftersträva ett så enhetligt arbetssätt som möjligt så att individerna får samma service oberoende av vilken kommun hen tillhör. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA STOPPA VÅLDET PROJEKTET/INSATSENS NAMN Stoppa Våldet SAMVERKANDE PARTER SOM INGÅTT AVTAL Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen AVTALSPERIOD 2020-01-01 – 2025-12-31 BAKGRUND Mellan 2020-03-01 – 2021-12-31 deltog Samordningsförbundet Skaraborg i ett regeringsuppdrag med mål att förbättra upptäckten av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt med att förmedla adekvata insatser mot detta. I uppdraget samverkade Nationella nätverket för samordningsförbund, NNS, med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen. När regeringsuppdraget och därmed projektet tog slut ansökte Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen om ett projekt för att fortsätta detta viktiga arbete i Skaraborg. I projektet används ett evidensbaserat frågeformulär för att upptäcka både våldsutsatthet samt våldsutövande. SYFTE Att samtliga parter som bedriver förberedande insatser med stöd av Samordningsförbundet Skaraborg under projekttiden fortsätter att utveckla rutiner i respektive verksamhet när det gäller att löpande ställa frågor kring våldsutsatthet samt rutiner/kunskap hur personer som är i behov av stöd kommer i kontakt med rätt aktör. MÅL Att fler personer ges ökade förutsättningar att kunna delta i det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och att därmed fler personer avslutar denna insats med en positiv förflyttning mot eget arbete/studier. Att det av NNS, med stöd av hälso- och sjukvården, framtagna frågestödet används systematiskt samt att vi via övriga nätverk och omvärldsbevakning utvecklar arbetssättet och ges möjlighet att inhämta stöd från andra parter t.ex. Jämställdhetsmyndigheten m.fl. Att 50 % av deltagarna i aktuella insatser har fått frågan minst en gång under året. METOD/STRATEGI En processtödjare stödjer övergripande parterna och av part upphandlad aktör i fortsatt utveckling avseende rutiner för att identifiera våldsutsatta samt utövare av väld i nära relationer. I uppdraget ingår även att delge kunskap vilka aktörer som kan ge personen fortsatt stöd för att säkerställa att den som ställer frågan inte ska ha ett ansvar för personens fortsatta stöd. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Processtödjare deltar och bevakar de insatser som sker lokalt, regionalt och nationellt i syfte att kunna utveckla och synliggöra det lokala arbetet. Ansvara för att aktivt inhämta och delge det stöd som NNS bidrar med i detta uppdrag samt att genom att initiera och planera insatser. Detta sker tillsammans med parterna och/eller Samordningsförbundet Skaraborg. För att utveckla arbetet ytterligare behöver fokus även läggas på dialogen med hälso- och sjukvården med prioritet på de geografiska områden som tidigare inte varit aktiva. RESULTAT Vad har projektet/insatsen uppnått hittills? Vilket resultat kan man se kopplat till mål och syfte? Under 2025 har 219 frågeformulär samlats in vilket är en minskning med 164 frågeformulär i jämförelse med 2024. Förklaringen till att inte så många frågeformulär skickades in är att ett flertal projekt som fanns under 2024 avslutades under våren 2025. Utav dessa frågeformulär har det varit 141 kvinnor som svarat och 75 män. Det har även kommit in ett blankt frågeformulär samt 2 stycken som definierar sig som hen. Utav kvinnorna har 84 kvinnor svarat ja på någon av frågorna att det har varit utsatta för någon form av våld och utav männen var det 49 stycken. När det gäller de som definierar sig som hen har en varit utsatt för våld. Av dessa kvinnor och män hade 57 fyllt i frågeformuläret mer än en gång. Även om både kvinnor och män utsätts visar resultaten på en mer omfattande utsatthet bland kvinnor. Resultaten visar att fysiskt våld verkar vara det mest utbredda bland både kvinnor och män, och att det betydligt vanligare att kvinnor uppger att de utsatts för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner jämfört med de män som svarat där ingen har varit utsatt. På frågan om man som vuxen utsatt någon annan för våld enligt fråga 1-4 i frågeformuläret svarade 4 kvinnor att de utsatt någon annan för våld och 9 stycken män svarade att även de utsatt någon annan för våld. Om man jämför med rapporten från 2024 kan man se att fler har fått frågan mer än en gång utav alla de som svarat och en förklaring till det kan vara att man har fått in rutinen med att ställa frågor om våld vid flera tillfällen. Flertalet av insatserna har även berättat att genom frågeformulären har deltagarna haft lättare att prata om det våld de varit utsatta för och att man inte kan se någon direkt skillnad på svaren när deltagarna fyllt i frågeformuläret första gången som andra gången. Det visade sig att det inte var så svårt att ställa frågan om man bara kom över tröskeln. Flertal av ärenden har uppmärksammats där kunden genom aktiva och medvetna frågor börjat berätta om sin situation och fått information om den hjälp som finns i samhället. Detta har också lett till att fler ökar sin möjlighet att komma ut i en egen försörjning. Projektet har tydliggjort att det är vanligare med våldsutsatthet än personalen hade förväntat sig. Det har också lett till att genom att man har upptäckt fler som varit utsatta för våld har också behovet ökat av att få hjälp och stöd för att komma vidare. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA På de två tilläggsfrågorna som Samordningsförbundet Skaraborg har valt att lägga till för att fånga upp barnperspektivet har det kommit in 33 svar (25 svar från kvinnor och 8 från män) att barn som är boende hos den som svarat eller om det fanns barn som såg eller hörde när psykiskt/fysiskt/sexuellt våld utövades mellan vuxna. Vid uppföljning med de verksamheter som skickat in frågeformulären har det inte varit något pågående våld där barn är utsatta eller bevittnat våld utan ett våld som har funnits tidigare. Man har på så vis inte behövt göra någon orosanmälan. Ett flertal utav de som besvarat frågeformulären lever i ett eftervåld utifrån att man kanske har gemensamma barn och där våldet inte upphör när den våldsutsatta lämnar relationen, utan snarare skiftar form och fortsätter utövas under en längre tid i form av till exempel psykiskt och ekonomiskt våld. Projektet har gjort det möjligt att nå ut till alla de insatser som varit finansierat utav Samordningsförbundet, men även andra verksamheter inom de olika kommunerna i Skaraborg. Genom insamlingen utav frågeformulären 2024 visade det sig tydligt att primärvården inte ställde frågan om våld i nära relationer till sina patienter. Ett stort fokusmål har därför varit för 2025 att inrikta sig på att komma ut till de vårdcentraler som finns i Skaraborg för att visa de resultat som samlats in från frågeformulären och synliggöra att många som fyllt i frågeformulären inte har fått frågan tidigare om hen har varit utsatt för våld i nära relation just från sin vårdcentral och hur viktigt det är att ställa frågan om våld i nära relation till de som söker vård på vårdcentralen med tanke på att alla är inte medvetna om att de är utsatta och de som är utsatta pratar inte gärna om det förrän någon ställer frågan. Det kan då bli lätt att man inriktar sig på diagnos och behandling och missar grundorsaken. Totalt har 20 vårdcentraler fått ta del utav resultaten från frågeformulären. Målet här har varit inriktat på att medvetengöra vikten utav att ställa frågan om våld i nära relation till sina patienter som söker vård och stärka personalen att fånga upp de indikatorer som kan vara den dolda grundorsaken till sjukskrivning och utanförskap och kanske det som främst hindrar individen från att vara arbetsför. Kan man fånga upp detta, sätta in rätt hjälp och undanröja detta hinder, kommer personen sannolikt att ta steg mot arbetsmarknaden, mot egen försörjning och inte hamna i en lång sjukskrivning. ANALYS Vilka framgångsfaktorer/utmaningar kan ni se i projektet/insatsen, kan ni urskilja några gemensamma nämnare kring de deltagare som når ett positivt avslut och på samma sätt, kan ni se något mönster kring de som inte gör det? Skiljer sig utfallet åt mellan kvinnor och män, eller kanske ser det olika ut beroende på remittent etc. När någon avslutas tillbaka till remittent utan att hen nått eller är på väg till arbetsträning-vad berodde det på? Ser vi könsskillnader här? Andra mönster? Finns det deltagare som gått vidare direkt till arbete/studier/går vidare till AF och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande direkt efter insatsen? Ser ni könsskillnader här? Andra mönster? Något i övrigt som sticker ut runt hur deltagarna skattar sitt mående efter er insats? Hur fungerar intag och samverkan med remittent/aktör som ska ta vid efter avslut? Hur ser ni på det resultat som uppnåtts genom projektet/insatsen hittills, kopplat till mål och syfte? Är det något som behöver förändras för att projektet/insatsen ska hålla riktning mot uppsatta mål? Målet med projektet har varit inriktat på att stärka personal inom olika verksamheter att börja ställa frågor om våld i nära relation och att det blir implementerat i verksamheten och att verksamheterna som deltagit i projektet även efter projektet fortsatt ställer frågor om våld på rutin, att medverkande verksamheter har upprättade strukturer och rutiner på hur man hanterar jakande svar på våld i nära relation samt att alla medarbetare känner sig trygga i att ställa frågor www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA om våld. Frågeformuläret har möjliggjort detta. Frågeformuläret är en möjlighet att öppna upp och börja samtala om det man varit med om. Svaret har inte varit det viktigaste utan samtalet. Berättelserna ger drivkraft att fortsätta ställa frågor. Ställer vi frågor om våld kan vi upptäcka våld. Ser vi våldet kan vi bättre hjälpa personen så att hen får den hjälp den eventuellt behöver. Projektet har kunnat nå flertalet insatser inom samordningsförbundet, ESF-projekt samt kommuner i Skaraborg där man fått vägledning om hur man kan identifiera, ställa frågan samt fått initial rådgivning för att kunna arbeta med frågan om våld i nära relation. Rutiner har skapats och upprättas och personal har känt sig tryggare genom den tydliga metodiken som frågeformuläret är och kunskapen de fått. Behovet finns att fortsätta jobba med våld i nära relation och att nå ut till fler. Kanske är behovet till och med större nu än när projektet började då det finns en större kunskap och medveten om hur många som utsätts och har varit utsatta. Att växa upp med våldet är den största riskgruppen att sedan själv utöva våldet eller bli utsatt. Utsattheten är särskilt omfattande när det gäller de unga och får betydelse för stora delar i deras liv. Forskningen gällande våld i HBTQ-relationer visar på att psykisk ohälsa är inblandad. Det föreligger en sämre psykisk hälsa, högre suicidrisk, högre substansintag och en skam över sexuell orientering för de som är bisexuella och utsätts för våld i nära relation. Arbetsplatsen kan vara en plattform till att utöva våld men även att bli utsatt för våld. En ökad riskfaktor är när allt fler arbetsgivare tillåter att man kan arbeta hemifrån. Kunskapen måste därför ökas bland chefer och HR för att göra dem uppmärksamma och stötta utsatta medarbetare. Förebyggande insatser bör prioriteras, både för att våldet inte ska ske alls, och så att de som utsatts inte utsätts igen. Våld i nära relation är ett komplext problem som kräver att många samverkar. Samverkan kan vara nödvändig för att komma i kontakt med våldsutsatta vuxna och barn och personer som utövar våld och för att kunna ge dem det stöd och den hjälp de har rätt till. Regionfullmäktige fattade i april 2018 ett beslut om att all hälso- och sjukvårdspersonal i Västra Götalandsregionen ska gå en basutbildning om våld i nära relationer. Fullmäktige fattade samtidigt beslut om att den personal som gör hälso- och sjukvårdsbedömningar ska genomgå en metodutbildning om att ställa rutinmässiga frågor om våld till patienter. Trots detta är det långt ifrån alla som gått utbildning i ämnet och utav 20 vårdcentraler i Skaraborg var det enbart få utav dem som hade några rutiner överhuvudtaget med att ställa frågor om våld i nära relation till sina patienter. Projektet har belyst genom resultat utav frågeformuläret hur vanligt det är med att någon utsätts för våld i nära relation och personalen har blivit förvånade över det höga resultatet, vilket har lett till en medvetenhet och behovet av att upprätta rutiner efter deras verksamhet, inventera vilken kunskap som finns, och behövs, ta fram stödstrukturer och strategier för att möta och hantera våld i nära relation. Att ställa frågor på rutin ansågs vara ett bra sätt för att inte peka ut någon. Projektet har uppnått det mål att samtliga parter som bedriver förberedande insatser med stöd av Samordningsförbundet Skaraborg använder frågeformuläret med sju frågor om våld i nära relation och har skapat rutiner i respektive verksamhet när det gäller att löpande ställa frågor www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA kring våldsutsatthet samt rutiner/kunskap hur personer som är i behov av stöd kommer i kontakt med rätt aktör för att få stöd. Projektet har också uppnått det målet att nå ut till så många vårdcentraler som möjligt för att visa på vikten utav att ställa frågor om våld i nära relation till sina patienter för att kunna identifiera om det kan vara en bakomliggande orsak så att man inte missar eventuellt den riktiga grundorsaken. Projektet har lett till: Ökad medvetenhet: Projektet har bekräftat att våld är mer utbrett i samtliga verksamheter än vad man har trott. Behov av struktur: Resultatet pekar på att rutiner för att fråga om våld och hur man hanterar svaren är avgörande. Rutiner: Utveckla tydliga processer för hur man stödjer personer som svarar ja på frågor om våld och de som har/utsätter andra för våld. www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde .we6riwlnl40k2y50c8z8fdmmc ecnerefer htiw tnemucod rof 1 tnemhcattA Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 13/26 Årsredovisning 2025 SKBKF2026.0033 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-03-20 13/26 Beslut 1. Direktionen beslutar att godkänna Årsredovisningen för 2025. 2. Direktionen överlämnar Årsredovisningen till revisorer och medlemskommunernas fullmäktige för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet för direktionen avseende verksamhetsåret 2025. Bakgrund Kansliet har upprättat Årsredovisning för 2025. Årsredovisningen innehåller förvaltnings- och verksamhetsberättelse, redovisning av räkenskaperna för året i en resultat- och balansräkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Förbundets verksamhet har under året varit omfattande. Årets resultat uppgår till 190 tkr. I resultatet ingår pensionskostnader av en engångskaraktär. Handlingar Tjänsteutlåtande: Årsredovisning 2025 Rapportering för årsbokslut 2025 från PwC Årsredovisning 2025 Skickas till Ekonomi och redovisning, Skövde kommun Medlemskommunerna ÅRSREDOVISNING 2025 Årsredovisning 2025 INLEDNING Skaraborgs Kommunalförbund har till uppgift att tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen och främja samverkan över kommungränserna. Verksamheten ska skapa nytta i kommunerna, bidra till ett effektivt resursutnyttjande och stärka Skaraborg som en attraktiv region med goda livsvillkor. Direktionen avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari – 31 december 2025. 2 Årsredovisning 2025 Innehåll 1. Förvaltningsberättelse ......................................................................................... 4 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling .................................................................................................. 5 1.2. Förbundets organisation ............................................................................................................................. 5 1.3. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .................................................................... 7 1.4. Händelser av väsentlig betydelse .............................................................................................................. 7 1.5. Styrning och uppföljning av verksamheten ............................................................................................. 8 1.6. Övergripande mål ........................................................................................................................................ 9 1.7. God ekonomisk hushållning och ställning ............................................................................................. 11 1.8. Balanskravsresultatet ................................................................................................................................. 13 1.9. Väsentliga personalförhållanden ............................................................................................................. 13 1.9.1. Pensionsspecifikation ................................................................................................................................ 14 1.10. Förväntad utveckling ................................................................................................................................. 15 2. Ekonomiska rapporter........................................................................................ 17 2.1. Resultaträkning ........................................................................................................................................... 17 2.2. Balansräkning ............................................................................................................................................. 17 2.2.1. Pensionsspecifikation ................................................................................................................................ 18 2.3. Kassaflödesanalys ...................................................................................................................................... 19 2.4. Noter ............................................................................................................................................................ 19 2.5. Driftsredovisning ........................................................................................................................................ 25 2.5.1. Skaraborgs Kommunalförbund totalt ..................................................................................................... 25 2.5.2. Kanslienheten ............................................................................................................................................. 26 2.5.3. Kunskapsutveckling ................................................................................................................................... 27 2.5.4. Projektenheten ........................................................................................................................................... 27 2.5.5. Regional utveckling.................................................................................................................................... 28 2.5.6. Välfärdsutveckling ...................................................................................................................................... 28 2.5.7. Omställning Skaraborg ............................................................................................................................. 29 2.6. Investeringsredovisning ............................................................................................................................ 29 3. Verksamheter ...................................................................................................... 30 3.1. Kanslienheten ............................................................................................................................................. 30 3.2. Projektenheten ........................................................................................................................................... 31 3.3. Kunskapsutveckling ................................................................................................................................... 32 3.4. Regional utveckling.................................................................................................................................... 32 3.5. Välfärdsutveckling ...................................................................................................................................... 34 3.6. Omställning Skaraborg ............................................................................................................................. 35 Bilaga ................................................................................................................................... 36 3 Årsredovisning 2025 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förbundets ursprung De femton kommunerna i Skaraborg beslutade under hösten 2006 att bilda Skaraborgs Kommunalförbund. Tidigare hade kommunerna samverkat i tre olika ideella föreningar; Kommunförbundet Skaraborg, Skaraborgssamverkan och Tillväxt Skaraborg. Förbundets uppdrag Ur förbundsordningen § 3 Ändamål Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och samarbete över kommungränserna. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärden för medlemmarna. Syftet ska vara att stärka Skaraborg som en attraktiv region med goda livsvillkor för alla invånare och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden: • Tillväxt- och utvecklingsfrågor • Verksamhetsstöd och intressebevakning • Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd 4 Årsredovisning 2025 1.1. ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS UTVECKLING Flerårsöversikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 63 113 58 175 60 403 43 241 57 447 Verksamhetens kostnader 63 873 59 339 61 632 43 159 57 213 Soliditet (%) 11 9 8 7 8 Årets resultat 190 146 107 46 178 Eget kapital 6 464 6 274 6 128 6 021 5 975 Balansomslutning 57 693 72 100 75 263 84 962 78 678 1.2. FÖRBUNDETS ORGANISATION Direktion Förbundets direktion är ett verkställande politiskt organ och består av 15 ledamöter med 15 ersättare. Varje medlemskommun representeras i direktionen av en ledamot som är kommunstyrelsens ordförande och en ersättare som är oppositionsföreträdare. Förteckning över direktionens ledamöter och ersättare redovisas i bilaga 1. Direktionens presidium Direktionens presidium utgörs av förbundets ordförande samt 1:e, 2:e och 3:e vice ordförande. Presidiet bereder bland annat ärenden inför direktionen och representerar förbundet i olika samverkansorgan. Revision och tillsyn Till direktionen är tre valda revisorer knutna och en yrkesrevisor. Tillsyn över kommunalförbundet utövas av medlemskommunerna, vilka varje år ska ta ställning till och godkänna årsredovisningen för förbundet, samt bevilja ansvarsfrihet för direktionens medlemmar. Delregionala utvecklingsmedel och Delregionalt kollektivtrafikråd Inom ramen för överenskommelsen med Västra Götalandsregionen växlar kommunerna i Skaraborg upp de delregionala utvecklingsmedlen som syftar till att bidra till samhällsutveckling inom områdena Regional utveckling, Kultur och Miljö. Direktionen sammanträder två gånger per år för att besluta om delregionala utvecklingsmedel. Beslutsmötet sker tillsammans med adjungerade ledamöter som representerar Västsvenska handelskammaren, Högskolan, fackliga företrädare och social ekonomi. Ett par gånger per år möter direktionen företrädare för Västra Götalandsregionen och Västtrafik i ett så kallat Delregionalt kollektivtrafikråd (DKR). 5 Årsredovisning 2025 Samverkan Direktionen har valt ledamöter till olika regionala organ där Skaraborgs Kommunalförbund ingår. Samverkan med Västra Götalandsregionen (VGR) sker regelbundet både på politisk nivån och bland tjänstepersoner. De fyra västsvenska kommunalförbunden finns representerade i Beredningen för hållbar utveckling (BHU) och Politiskt Samrådsorgan (SRO) under Regionstyrelsen, samt i VästKoms styrelse. Kommunalförbundets organisation Kommunalförbundets verksamhet leds av en förbundsdirektör. Förbundet utgörs av medarbetare med hög kompetens inom de olika strategiska verksamhetsområdena. Förbundets medarbetare medverkar regelbundet i samverkans- och utvecklingsaktiviteter tillsammans med kollegor i medlemskommunerna, övriga kommunalförbund i Västsverige, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt övriga myndigheter och samverkansorgan. Förbundets löpande arbete grundar sig på medverkan och engagemang från anställda och förtroendevalda i medlemskommunerna. Det är genom ett utvecklat och regelbundet samarbete i olika nätverk och arbetsgrupper som resultat uppnås och förbundets uppdrag och legitimitet formas. 6 Årsredovisning 2025 1.3. VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Skaraborgs Kommunalförbund visar ett positivt resultat under 2025. Direktionen beslöt 2021-02-05 att övergå till en uppräkning och fastställde en ny princip för beräkning av medlemsavgiften till förbundet som innebär att medlemsavgiften räknas upp med 2,7 % varje år. Inför 2025 beslöt direktionen att fastställa medlemsavgiften till 2025 49,22 kr/invånare. Förbundets utveckling går mot att utvecklingsprojekten omfattar en allt större del av förbundets verksamhet och ekonomi. Projektens omfattning varierar över tid och innebär att ekonomiska jämförelser kan variera och har som regel ingen påverkan på förbundets ekonomiska resultat. 1.4. HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE Under 2025 har Skaraborgs Kommunalförbund genomfört en rad viktiga initiativ inom olika områden. Kunskapsutveckling har fokuserat på fullföljd utbildning och kompetensförsörjning, förberett införandet av det nationella gymnasieantagningssystemet Indra. Teknikcollege har återcertifierats och attraktiviteten för industrirelaterade utbildningar har stärkts samtidigt som Vård- och omsorgscollege genomfört kampanjer och förstudier samt infört grupp-prao hos fler arbetsgivare. Ny socialtjänstlag har trätt i kraft och under året har ett förberedelsearbete gjorts och kommunalförbundets enhet för välfärdsutveckling tillika Skaraborgs RSS har fått i uppdrag att anordna och hålla samman processen med lärprocessen Framtidens socialtjänst vilket är det nationella koncept SKR tagit fram tillsammans med landets RSS. Regional utveckling har arbetat inom flera sakområden såsom etableringar, kompetensförsörjning, digitalisering, kultur, klimat, elektrifiering och infrastruktur, samt stött kommunerna genom olika initiativ och beviljade DRUM-projekt. 7 Årsredovisning 2025 Inom Omställning Skaraborg har kommunerna gjort betydande förflyttningar inom den gröna industridrivna omställningen. Projektenheten har drivit 14 projekt under året. Fem nya projekt och förstudier har startats, bland annat Digital Arena, Strategi Nätverksstaden Skaraborg och Stärkt APL. Sex projekt har avslutats under året. Arbetet med informationssäkerhet har förstärkts genom en utsedd grupp och en påbörjad analys. Kansliet har haft en central roll i förbundets övergripande verksamhetsplanering genom workshops, klustring av aktiviteter och löpande samordning. Sammantaget har året präglats av ökad samordning, utvecklade arbetssätt, stärkt intern struktur och betydande framsteg inom utbildning, projektutveckling, regional utveckling och omställning – allt med tydligt fokus på att stärka Skaraborg som region och skapa bättre förutsättningar för kommunerna framåt. 1.5. STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN Följande strategier och uppdrag är politiskt beslutade och gäller som styrning för Skaraborgs Kommunalförbund: • Strategi: Delregional utvecklingsstrategi Skaraborg 2030 (DRUS) • Strategi: Samverkansstrategi för Utbildning Skaraborg 2023-2026 • Strategi: Kulturplan 2030 • Strategi: Färdplan god och nära vård • Uppdrag: Omställning Skaraborg 8 Årsredovisning 2025 1.6. ÖVERGRIPANDE MÅL För perioden 2025–2027 har direktionen fastställt två övergripande mål som ska styra förbundets inriktning och arbete. Dessa mål är Ökad konkurrenskraft och ett Resurseffektivt förbund. För att mäta måluppfyllelse har direktionen även beslutat om specifika indikatorer. Dessa indikatorer följs upp varje helår och resultatet redovisas. Indikator Utfall Dec Utfall Dec 2025 2024 Befolkningsutveckling - antal invånare totalt i Skaraborg 269 467 269 595 Bostadsförsörjning - färdigställda bostäder, ny- och 1,40 ombyggnad Ekonomisk hållbarhet - kommunindex för ekonomisk 27,40 hållbarhet Elförsörjning - elproduktion totalt (brutto) 755 811 845 732 Företagsklimat insikt - Totalt, index 77,00 Livskvalitet - kommunindex livskvalitet 55,00 Miljömässig hållbarhet - kommunindex för miljömässig 73,50 hållbarhet Social hållbarhet - kommunindex för social hållbarhet 65,20 Resultat för bostadsförsörjning, ekonomisk hållbarhet, företagsklimat, livskvalitet, miljömässig hållbarhet samt social hållbarhet redovisas i april 2026 dessa indikatorer kommer därmed att uppdateras för 2025 till delårsrapporten 2026. 9 Årsredovisning 2025 Indikator Utfall Dec Utfall Dec 2025 2024 Andel som uppger att de är sammantaget nöjda med 82,0% 81,0% Skaraborgs Kommunalförbunds insatser? Andel som uppger att kommunernas resurser används mer 75,0% 75,0% effektivt pga samverkan inom Skaraborgs Kommunalförbund Andel som uppger att samarbetet mellan kommunerna i 70,0% 74,0% Skaraborg under de senaste åren stärkts Andel som uppger att samverkan inom Skaraborgs 90,0% 84,0% Kommunalförbund har lett till stärkt kvalitet inom delar av verksamheten i sin kommun Andel som uppger att samverkan inom Skaraborgs 44,0% 41,0% Kommunalförbund har lett till kostnadsbesparingar för min kommun Andel som uppger att Skaraborgs Kommunalförbund arbetar 85,0% 93,0% på ett ändamålsenligt sätt utifrån uppsatta mål och strategier Andel som uppger att Skaraborgs Kommunalförbund har 61,0% 52,0% hjälpt sin kommun att göra verklighet av planer och strategier Andel som uppger att Skaraborgs Kommunalförbund är 57,0% 61,0% organiserat på ett ändamålsenligt sätt utifrån uppsatta mål och strategier 10 Årsredovisning 2025 Analys av indikatorerna mål 2 Jämfört med föregående års mätning finns både positiva och negativa förändringar. Upplevelsen att samarbetet mellan kommunerna stärkts tydligt ökar med 5 %, samtidigt som upplevelsen att samarbetet mellan kommunerna stärkts något minskat med 10 %. Jämfört med föregående års mätning finns även en ökning av upplevelsen att samarbetet mellan kommunerna försvagats, med 4 %. Det påstående som får högst instämmandegrad är ”Samverkan inom Skaraborgs kommunalförbund har lett till stärkt kvalitet inom delar av verksamheten i min kommun”, då 90 % av respondenter instämmer till någon grad, och i synnerhet 36 % instämmer helt. 1.7. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH STÄLLNING Skaraborgs Kommunalförbund omfattas enligt kommunallagen av kravet på god ekonomisk hushållning. Det betyder att förbundet ska ha god ekonomisk hushållning både i den egna verksamheten och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett längre och kortare perspektiv. I grunduppdraget för Skaraborgs Kommunalförbund ingår att bidra till att medlemskommunerna samverkar kring frågor som skapar kostnadseffektiva lösningar och mervärde för kommunerna. Skaraborgs Kommunalförbund har fortsatt att erbjuda medlemskommunerna kostnadseffektiva lösningar under år 2025. För att klara ekonomiska förändringar och behålla flexibilitet är det viktigt att förbundet bygger upp ett ekonomiskt överskott varje år. Det innebär att det inte är tillräckligt att uppnå balans i resultaträkningen mellan kostnader och intäkter (balanskravet), utan för att kravet på god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som stärker ekonomin på kort och lång sikt. De finansiella målen ska generera ett positivt resultat vilket skapar en finansiell ställning som klarar framtida åtaganden såsom pensionskostnader och omvärldsförändringar. 11 Årsredovisning 2025 I budgeten för år 2025 antogs tre finansiella mål: 1. Resultatet ska uppgå till minst en procent av medlemsavgifterna 2. Åstadkomma en långsiktig stabil soliditetsnivå (nivån kan dock variera över tid beroende på åtagande som direktionen finner angelägna) 3. God likviditet (för att möjliggöra att både täcka kostnader för de fasta åtgärderna och att förskottera medel i projekt där förbundet är projektägare) Uppföljning av de finansiella målen: • Mål 1 har uppnåtts då utfallet har blev 1,4%, det vill säga högre än beslutat mål, 1 % av medlemsavgifterna. • Mål 2 har uppnåtts då soliditeten blev 11% för år 2025, 4 procent mer än målvärdet. • Mål 3 har uppnåtts då kassalikviditeten är 108% för år 2025 vilket är 5 procent högre än målvärdet. Förbundsdirektionen bedömer att kraven för god ekonomisk hushållning är uppfyllda. I samtliga mål har resultatet blivit högre än målvärdet. (Tkr) Målvärde 2025 Utfall Utfall 2025 2024 Resultatanalys Årets resultat 133 190 146 Medlemsavgift 13 281 12 272 12 944 % av medlemsavgifterna 1 % 1,4% 1,1% Kapacitet Soliditet % 11% 9% Finansiella tillgångar Kassalikviditet % 108% 108% 12 Årsredovisning 2025 1.8. BALANSKRAVSRESULTATET Kommunallagen anger att kommuners (kommunalförbunds) resultat ska vara positivt. Vid en beräkning av årets resultat med beaktande av balanskravsreglerna uppgår årets resultat till 190 tkr (146 tkr 2024 års resultat) (Tkr) 2025 2024 2023 2022 Årets resultat enligt resultaträkningen 190 146 107 46 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 190 146 107 46 Årets balanskravsresultat 190 146 107 46 Summa 190 146 107 46 Inga underskott från tidigare år finns att återställa. 1.9. VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Skaraborgs Kommunalförbund får sina medel från olika finansiärer. Avgifter från medlemskommunerna(basmedel) är en grundsten. Intäkterna finansierar t ex del av tillsvidareanställd personal, lokaler, politiskt arbete samt andra gemensamma kostnader vid förbundet. Inom de projekt som förbundet driver anställs viss personal genom tidsbegränsade anställningar, så som projektanställningar. Förbundet har också tjänster som finansieras genom verksamhetsbidrag via avtal med t ex VGR. Vid slutet av året fördelade sig personalen enligt nedanstående tabell, där siffrorna avrundats till heltal. * Statistik uttagen under januari 2026 för perioden 250101-251231. Statistik 2024 uttagen under december månad 2024. Personalomsättning* 2025 2024 Tillsvidareanställningar 34 32 Tidsbegränsade anställningar 7 9 Totalt 41 41 Totalt - Varav kvinnor 30 30 Totalt - Varav män 11 11 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under 2025 ökat jämfört med tidigare års låga siffror (1,51% 2024 samt 1,67% 2023). Trots ökningen ligger sjukfrånvaron på en genomsnittlig nivå jämfört med arbetsmarknaden generellt i Sverige. Förbundet arbetar vidare med förebyggande och rehabiliterande insatser utifrån behov och följer den fortsatta utvecklingen. 13 Årsredovisning 2025 På grund av för få anställda delas inte sjukfrånvaron upp i olika åldersgrupper. Eftersom organisationen har få anställda påverkar individuell frånvaro utfallet i statistiken i hög grad. * Statistik uttagen under januari 2026 för perioden 250101-251231 Sjukfrånvaro 2025 2024 2023 Total sjukfrånvaro 3,29% 1,51% 1,67% Varav långtidssjukfrånvaro (frånvaro som är 60 dagar 2,10% 0 0 eller mer) Varav sjukfrånvaro för män 0,42% 0,39% 1,16% Varav sjukfrånvaro för kvinnor 4,34% 1,92% 1,92% 1.9.1. PENSIONSSPECIFIKATION Skaraborgs Kommunalförbund har per 2025-12-31 en pensionsskuld på 26 856 tkr, inklusive löneskatt. För tryggandet av pensionsskulden är förbundet anslutet till SKR:s Pensionsstiftelse. Per den 2025-12-31 är marknadsvärdet av det avsatta kapitalet 29 819 tkr. Därmed har förbundet en konsolideringsgrad för sina pensionsåtaganden på 111%, vilket innebär 111 kronor i kapital för varje 100 kronor i framtida pensionsförpliktelser. Kapitalet i SKR:s pensionsstiftelse placeras i aktie- och räntefonder i enlighet med stiftelsens placeringspolicy. Stiftelsens placeringsverksamhet har under 2025 skapat en avkastning på 3,2%, vilket för Skaraborgs Kommunalförbund motsvarar en avkastning på 850 tkr. 14 Årsredovisning 2025 1.10. FÖRVÄNTAD UTVECKLING Kanslienheten Enheten kommer ha fortsatt fokus på informationshanteringsarbetet, informationssäkerhet och fortsätta utveckling av den interna och externa kommunikationen. Kunskapsutveckling Särskilt fokus kommer att läggas på att införa gymnasieantagningssystemet Indra och arbetet inom Kraftsamling Framtidsrusta barn och unga. Inom den sistnämnda kommer arbetet med praktik och samverkan med arbetslivet att uppmärksammas. Välfärdsutveckling Välfärdsutveckling hanterar under året flera stora processer kring avtalsfrågor mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal, kommunernas primärvårdsuppdrag och fortsatt inriktning kring vårdens informationshanteringssystem Millennium kommer att prägla del av verksamheten. Arbetet med implementering av ny socialtjänstlag fortsätter. Regeringen har också en hög takt i reform arbetet och över 200 nya lagar är på gång som kommer att påverka arbetet. Regional utveckling Business Region Skaraborg: Under 2026 väntas ökad aktivitet inom försvars- och industrirelaterade etableringar samt stärkt kommunikation kring verksamhetsmark. Samverkan inom Västsverige förväntas bidra till ett starkare regionalt erbjudande. Arbete inom industridriven grön omställning förgår. Verksamhetens inriktning och finansiering ska säkerhetsställas via nyansökan till DRUM. Livet i Skaraborg: Fokus på internationell rekrytering och engelskspråkig digital marknadsföring fortsätter. Deltagande i mässor fortsätter och ett nytt uppdrag ska formas i samarbete med Business Region Skaraborg inför att det nuvarande uppdraget löper ut i september. Kompetensförsörjning: Arbetet fortsätter med Kompetensnavet, branschdialoger, branschråd och YH- nätverk. Förbundet arbetar vidare med att tydliggöra arbetssätt, roller och strukturer inom kompetensområdet. 15 Årsredovisning 2025 Infrastruktur: Arbetet fortsätter med att stärka Skaraborg förutsättningar som tillverknings- och logistikregion. Fokus ligger på järnvägsinfrastruktur, framtida godsöverflyttning samt utveckling av Vänerhamnarna. Diskussioner om delelektrifiering av Kinnekullebanan drivs vidare. Kollektivtrafik: En ny målbild för den storregionala kollektivtrafiken tas fram under 2026. Förutsättningarna för pendling, kompetensförsörjning och ungas rörlighet lyfts som centrala områden. Elektrifiering: Arbetet med kommunernas energiförsörjningsplan fortsätter med stöd utifrån de behov som identifierats. Klimat: Fortsatt stöd i genomförande av klimatlöften, särskilt kopplat till upphandling, cirkularitet och samverkan med näringsliv och lantbruk. En gemensam projektansökan om klimatanpassning tas fram. Kultur: Fortsatt utveckling inom kulturell infrastruktur, turnéslingor, kreativa näringar och civilsamhällesdialog. Fortsatta insatser kopplade till New European Bauhaus. Digitalisering: Digitaliseringsportföljen utökas. En Digital Arena startas vid Högskolan i Skövde, och arbetet med AI-projektet Svea fortsätter tillsammans med kommunerna. Omställning Skaraborg Under hösten 2025 har en behovsanalys genomförts med kommunerna och berörda samverkansparter som resulterat i prioriterade aktiviteter för 2026. Aktiviteterna är till viss del nya och ett flertal är nästa steg utifrån de resultat som uppnåtts 2025. Projektenheten Projektenheten fortsätter att driva projekt utifrån kommunernas behov och medlemsnytta. Projektformen kommer att förbli en central arbetsmetod. Det finns behov av att revidera nuvarande projektstyrningsmodell, arbetet inleds under 2026. 16 Årsredovisning 2025 2. EKONOMISKA RAPPORTER 2.1. RESULTATRÄKNING Resultaträkning (Tkr) Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 63 114 58 175 Verksamhetens kostnader 3 -63 873 -59 339 Avskrivningar 4 -11 -15 Verksamhetens resultat -770 -1 179 Finansiella intäkter 5 965 1 335 Finansiella kostnader 6 -5 -10 Resultat efter finansiella poster 190 146 Årets resultat 190 146 2.2. BALANSRÄKNING Balansräkning (Tkr) Not 2025 2024 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anlägningstillgångar Maskiner och inventarier 7 26 36 Finansiella anläggningstillgångar 8 2 200 2 200 Summa anläggningstillgångar 2 226 2 236 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fordringar 9 9 944 12 353 Kassa och bank 10 45 523 57 511 Summa omsättningstillgångar 55 467 69 864 Summa tillgångar 57 693 72 100 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 11 6 464 6 274 Avsättningar 12 0 1 331 Kortfristiga skulder 13 51 229 64 495 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 57 693 72 100 Ställda säkerheter Inga Inga 17 Årsredovisning 2025 2.2.1. PENSIONSSPECIFIKATION Balansräkning (Tkr) 2025 2024 Pensionsskuld inklusive löneskatt Avsättning och ansvarsförbindelse 23 624 20 124 Ränteuppräkning 453 476 Basbeloppsuppräkning 618 1 840 Nya utbetalningar -782 -778 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 0 6 567 Ändring av diskonteringsräntan -21 -3 878 Övrigt -2 279 -727 Summa pensioner 21 613 23 624 Total pensionskuld 21 613 23 624 Total pensionsskuld inkl. löneskatt 26 856 29 355 Marknadsvärde pensionsstiftelsen 2025-12-31 29 819 30 338 Konsolideringsgrad 111% 103% I samband med årsbokslut görs en avstämning av förbundets kapital i pensionsstiftelsen i förhållande till det aktuella pensionsåtagandet enligt tryggandelagen. Om det föreligger överskjutande kapital utöver fastställd konsolideringsgrad om 110%, begärs gottgörelse ur pensionsstiftelsen på de överskjutande medel över konsolideringsgraden, för att täcka en del av de kostnader förbundet haft under året för pensionsutbetalningar. Under året 2025 har en begäran om gottgörelse gjorts om 1 368 tkr. 18 Årsredovisning 2025 2.3. KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten (Tkr) Not 2025 2024 Årets resultat 190 146 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 11 14 Gjorda avsättningar -1 331 1 331 Medel från verksamheten för förändring av -1 320 1 345 rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 2 409 -4 853 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 -13 267 -3 099 Kassaflöde från den löpande verksamheten -11 988 -6 461 Årets kassaflöde -11 988 -6 461 Likvida medel vid årets början 57 511 63 972 Likvida medel vid årets slut 45 523 57 511 2.4. NOTER Not 1 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Allmänt Den ekonomiska styrningen sker genom att direktionen beslutar om Budget- och verksamhetsplan inför varje verksamhetsår i september, senast december. Medlemsavgiften som baseras på en indexuppräkning på 2,7% och 49,22 kr/invånare (år 2025) per medlemskommun, beslutas i juni av direktionen. Materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång. När det gäller materiella anläggningstillgångar ska beloppet också överstiga gränsen för mindre värde, som är ett halvt prisbasbelopp. På tillgångar i form av konst görs inga avskrivningar. Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning, baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Genomsnittlig avskrivningstid redovisas i not 4. 19 Årsredovisning 2025 Pensionsstiftelse Redovisningen av förbundets pensionsstiftelse följer RKR rekommendation R20 samt Policy för Skaraborgs Kommunalförbunds andel av SKL pensionsstiftelse. Tryggande av pensionsåtagande är en långsiktig åtgärd som inte ska exponeras för spekulativa risker. För att säkerställa den långsiktiga nivån på förbundets andel i SKL pensionsstiftelse ska marknadsvärdet av förbundets förvaltade kapital över tid inte understiga 110 % av det pensionsåtagande som ska tryggas. Pensionsstiftelsens anskaffningsvärde och marknadsvärde har fr o m år 2021 redovisats separat och tillhör inte balansräkningen. Pensionsstiftelsens värde bör enligt gällande redovisningslagstiftning inte utgöra en tillgång i förbundet. På samma sätt kommer avsättningen och ansvarsförbindelsen redovisas som total pensionsskuld utifrån beräkning av Tryggandelagen hämtat från KPA. Dessa poster utgör ingen skuld i förbundet då dessa poster är tryggade via pensionsstiftelsen. Investeringsbudget Investeringsbudget finns inte upptaget i förbundet. Upplysningar om driftsredovisningens uppbyggnad Medlemsavgiften (basmedel) fördelas enligt beslut i förbundsdirektörens ledningsgrupp på respektive enhet och projektnummer. Enhetscheferna för respektive område upprättar därefter specificerade internbudgetar för sina ansvarsområden. Utöver medlemsavgift finansieras enheterna av projektmedel från EU, Staten (statsbidrag), Västra Götalandsregionen, Tillväxtverket och Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Årligen erhåller förbundet medel till delregionala utvecklingsmedel (DRUM) från Västra Götalandsregionen respektive Skaraborgs medlemskommuner som regleras via en överenskommelse. Omdisponering av basmedel mellan enheterna samt ombudgeteringar kan beslutas av direktionen under året. Enheterna fördelar medlen för projekten i sin internbudget vilket är brutto uppdelat på intäkter och kostnader. Omdisponering av dessa medel under året får ske genom direktionsbeslut. Ekonomin för den löpande verksamheten har en treårig planeringshorisont, där det första året utgör budgetåret och de därefter följande två åren utgör planeringsår. Då flera projekt löper över flera 20 Årsredovisning 2025 år, kan utfall i projekten ha positiva eller negativa avvikelser. Dessa värdejusteringar av projekten överförs till kommande år. Flertal projekt som ska avslutas och rekvireras under nästkommande år bokas upp som förutbetalda kostnader. Projekt med medel kvar, bokas upp som upplupna kostnader. Dessa projektmedel återrapporteras och återbetalas nästkommande år. Medel som inte återbetalas kan via förlängningsavtal efter överenskommelse fortsätta att användas nästkommande år. Upplysning om tillämpade internredovisningsprinciper Driftredovisningens intäkter och kostnader ska spegla respektive enhets ekonomiska relationer till sin omvärld, där verksamheten utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader, som endast innehåller förbundsexterna poster, har driftredovisningen även OH-kostnader. OH-kostnader är förbundets gemensamma kostnader delat på totala lönekostnaden. Gemensamma kostnader består bland annat av lokalhyra, köp av stödverksamhet, ett par tjänster på förbundet, Tele- och IT-kommunikation, kontorsmaterial, revisionskostnader och avgifter/medlemsavgifter. OH-kostnaderna fördelas ut månadsvis per projektnummer med en procentsats (mellan 16 och 20%). Finansiella intäkter och kostnader fördelas även ut i driftsredovisningen per enhet. Poster kallade personalomkostnader (PO) i driftredovisningen är i form av arbetsgivaravgifter, avtalspension och löneskatt. År 2025 har PO varit 41,40 %. Noterna visas i Tkr. Not 2 Verksamhetens intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Medlemsavgifter 13 272 12 944 Bidrag och kostnadsersättningar från 41 587 31 754 kommuner och staten Försäljning av verksamhet och 8 254 6 764 konsulttjänster Övriga verksamhetsintäkter 0 6 712 Summa Verksamhetens intäkter 63 114 58 175 Not 3 Verksamhetens kostnader 2025-12-31 2024-12-31 Styrelse och övrigt förtroendevalda -72 -99 Personalkostnader anställda exklusive -25 366 -25 862 pensionskostnader Sociala avgifter -7 827 -7 925 Pensionskostnader -4 234 -4 978 21 Årsredovisning 2025 Värdejustering projekt -5 081 4 040 Köp av verksamhet - 6 995 -7 539 Övriga verksamhetskostnader -14 298 -16 977 Summa verksamhetens kostnader -63 873 -59 339 Not 4 Avskrivningar 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar maskiner och inventarier Inventarier 10 år arkivskåp -3 -3 Inventarier 3 år skrivare -8 -12 Summa avskrivningar -11 -15 Bedömning Bedömning genomsnittlig genomsnittlig nyttjandeperiod uppgår nyttjandeperiod till 4,8 år uppgår till 4,2 år Upplysningar om vilken avskrivningsmetod som används hänvisas till redovisningsprinciper i not 1 Not 5 Finansiella intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Ränteintäkter 965 1 335 Summa finansiella intäkter 965 1 335 Not 6 Finansiella kostnader 2025-12-31 2024-12-31 Räntekostnader -5 -10 Summa finansiella kostnader -5 -10 Not 7 Maskiner och Inventarier 2025-12-31 2024-12 31 Ingående anskaffningsvärden 76 76 Utgående ackumulerade 76 76 anskaffningsvärden Ingående avskrivningar -40 -26 Årets avskrivningar -10 -14 Utgående ackumulerade avskrivningar -50 -40 Utgående redovisat värde 26 36 22 Årsredovisning 2025 Not 8 Finansiella 2025-12-31 2024-12-31 anläggningstillgångar/aktier Gryning Vård AB 556605-8201, säte 1 700 1 700 Göteborg 17% Mediapoolen Västra Götaland AB 556601- 500 500 4741, säte Skövde 33% Redovisat värde vid årets slut 2 200 2 200 Not 9 Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 551 1 116 Övriga kortfristiga fordringar 2 930 2 630 Övriga förutbetalda kostnader och 6 463 7 449 upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 0 1 159 Summa fordringar 9 944 12 353 Not 10 Kassa och bank 2025-12-31 2024-12-31 Förbundets likvida medel 12 760 31 485 Tillväxtprogrammets likvida medel 27 200 26 026 Länsgemensamma stadsbidrag Psykisk 5 563 0 hälsa 2025 Summa Kassa och bank 45 523 57 511 Not 11 Eget kapital 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 6 274 6 128 Årets resultat 190 146 Utgående eget kapital 6 464 6 274 Not 12 Avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Avsättning/uttag för pensioner och 0 1 331 liknande förpliktelser Utveckling av region-/länsförbundets andel av tillgångarna i SKR Pensionsstiftelsen framgår enligt nedan 23 Årsredovisning 2025 Ingående balans 2025-01-01 Insatt/uttag 2025 Avkastning 2025 30 338 -1 368 850 Utgående balans 2025-12-31 29 819 Not 13 Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder - 3 317 -5 419 Moms och Personalens källskatt -651 -772 Upplupna löner -60 -12 Upplupna semesterlöner -2 355 -2 194 Upplupna sociala avgifter -660 -643 Upplupen avgiftsbestämd ålderspension -1 211 -1 176 Upplupen särskild löneskatt -974 -781 Övriga projekt med resultat upplupen -8 874 -10 409 kostnad Övriga Interimsskulder -364 -17 063 Beslutade utvecklingsmedel i olika projekt -31 429 -44 758 (DRUM) Ej nyttjande/erhållna projektmedel 3 134 9 861 kommunal finansiering Ej nyttjande/erhållna projektmedel VGR 1 095 8 871 finansiering Statliga bidrag Psykisk Hälsa -5 563 0 Summa kortfristiga skulder -51 229 -64 495 Not 14 Upplysning om 2025-12-31 2024-12-31 räkenskapsrevision Kostnader för räkensskapsrevision/finansiell revision Auktoriserade revisor -194 Total kostnad för räkenskapsrevision -194 Kostnad för övrig revision/Uppdragsledning och verksamhetsrevision Sakkunnigt biträde -145 -180 24 Årsredovisning 2025 Förtroendevalda revisiorer -20 -15 Total kostnad för övrig -165 -195 revision/Uppdragsledning och verksamhetsrevision Total Kostnad för revision -359 -195 Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. De sakkunniga biträdenas yttrande samt granskningsrapporter avseende bokslut och årsredovisning kommer vara tillgängliga på förbundets webbplats www.skaraborg.se/Politik-& Styrning1/Dokument/Årsredovisning 2025 Återrapportering till Västra Götalandsregionen (VGR) av Delregionala utvecklingsmedel (DRUM) Ansökta projekt är återredovisade till VGR för 2025 till ett totalvärde av 99 560 tkr. Intern redovisat från Skaraborgs Kommunalförbund av Delregionala utvecklingsmedel från VGR utgör 14 397 tkr fördelat enligt nedan: MRU = Miljö- och regionutvecklingsnämnd 11 932 tkr KN = Kulturnämnden har tilldelats med 2 465 tkr Övrig finansiering utöver DRUM har skett med 85 163 tkr, varav 29 639 tkr från kommuner/kommunalförbund. 2.5. DRIFTSREDOVISNING 2.5.1. SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND TOTALT Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 64 079 60 487 59 510 4 569 Kostnader Personal -37 499 -38 605 -38 864 -1 365 Övriga kostnader -26 390 -21 718 -20 500 5 890 OH-Kostnader 0 0 0 0 Summa Kostnader -63 889 -60 323 -59 363 4 525 Resultat 190 164 146 44 Skaraborgs Kommunalförbunds resultat för 2025 är ett överskott om 190 tkr. Utfallet är 26tkr 25 Årsredovisning 2025 Intäkterna för år 2025 är högre än förgående år samt mot budget. Detta beror på merförsäljning av verksamhet och mer rekvireringar av projekt. Det vill säga mer intäktsrekvirering av bland annat fyra statsbidrag. (se kommentar under Välfärdsenheten). Personalkostnaderna är lägre 2025 vilket beror på att tjänster som var budgeterade har varit vakanta. Det har medfört en lägre personalkostnad då det har varit färre anställda periodvis. Ingen pensionsavsättning görs för 2025, vilket gjordes med 1 331 tkr förgående år. Övriga kostnader ökade med 5 890 tkr jämfört med förgående år vilket beror på värdejustering av de löpande projekten. Kostnaderna för tele- och IT- kommunikation, resekostnader och hotell har också ökat jämfört med 2025 mot förgående år. Redovisningsprinciper för driftsredovisning hittas i Not 1. 2.5.2. KANSLIENHETEN Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 6 957 7 046 9 020 -2 063 Kostnader Personal -7 842 -6 051 -8 095 253 Övriga kostnader -6 401 -7 085 -5 989 -412 OH-kostnader 4 987 6 254 5 210 -223 Summa Kostnader -9 256 -6 882 -8 874 -382 Resultat -2 299 164 146 -2 445 Avvikelsen förklaras bland annat av att ränteintäkternas utfall har blivit lägre än budgeterat. Inom personalkostnaderna finns även en ökad engångskostnad kopplad till pension. OH-kostnaderna har en budgetavvikelse som är lägre, vilket beror på att inte alla gemensamma kostnader som budgeterades har använts. Posten avgifter var dubbelt budgeterat och utfallet blev då inte lika högt. Budget för OH-kostnaden var 19% men den genomsnittliga utfallet blev 17%. för år 2025 Under 2025 har en tillfällig kostnad för administratör tillkommit. Denna merkostnad kommer att hanteras inom välfärdsenhetens budgetram. Den ökade kostnaden för Skaraborgsdagen har också godkänts under året, då det finns täckning för den inom andra enheter. 26 Årsredovisning 2025 2.5.3. KUNSKAPSUTVECKLING Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 8 369 8 773 10 242 -1 873 Kostnader Personal -4 599 -5 728 -6 498 1 899 Övriga kostnader -2 457 -1 991 -2 678 221 OH-Kostnader -795 -1 054 -1 066 271 Summa Kostnader -7 851 -8 773 -10 242 2 391 Resultat 518 0 0 518 Kunskapsutveckling går med överskott 2025. Detta beror till största del på att vi är färre medarbetare. Även intäkter i ett projekt (Attraktionskraft) samt medfinansiering i flera projekt och sjukskrivning finns med. 2.5.4. PROJEKTENHETEN Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 15 497 14 066 10 651 4 846 Kostnader Personal -8 144 -8 593 -9 282 1 138 Övriga kostnader -5 867 -3 753 178 -6 045 OH-Kostnader -1 370 -1 720 -1 547 177 Summa Kostnader -15 381 -14 066 -10 651 -4 730 Resultat 116 0 0 116 Avvikelse personal i relation till budget p.g.a. tjänstledighet och vakans under året (Kompetensnavet + internationell projektkoordinator). Påverkar även OH-kostanden. Tjänsterna är nu tillsatta. Avvikelse övriga kostnader p.g.a. att kostnader har infallit tidigare i projektperioden än budgeterat, kostnaderna täcks inom ramen för projektets totala beviljade budget. Under året ett projekt slutredovisats till anslagsgivare med ett mindre förväntat underskott. Överskottet på basmedel beror på ej nyttjade budgeterade kostnader. 27 Årsredovisning 2025 2.5.5. REGIONAL UTVECKLING Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 12 898 15 925 13 229 -331 Kostnader Personal -8 654 -9 722 -8 894 240 Övriga kostnader -2 674 -4 424 -2 794 120 OH-Kostnader -1 444 -1 779 -1 541 97 Summa Kostnader -12 772 -15 925 -13 229 457 Resultat 126 0 0 126 Enheten har inte arbetat upp alla kostnader i pågående projekt, därav lägre övriga kostnader/OH. Lägre personalkostnader beror på föräldraledighet, sjukskrivningar. 2.5.6. VÄLFÄRDSUTVECKLING Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 18 101 11 747 16 319 1 782 Kostnader Personal -6 442 -6 694 -6 094 -348 Övriga kostnader -8 863 -3 690 -9 169 306 OH-Kostnader -1 067 -1 363 -1 056 -11 Summa Kostnader -16 372 -11 747 -16 319 -53 Resultat 1 729 0 0 1 729 Under inledningen av året har välfärd haft flera vakanta tjänster och sjukskrivningar vilket resulterat i ett överskott. Välfärd har fått mer statsbidrag än vad som beräknades i budget. Dels för att arbeta med omställningen till ny socialtjänstlag, dels för kunskapsbaserad äldreomsorg. Statsbidragen har omfördelats till löner vilket inte fanns med i budgetarbetet. En viktig förändring under 2025 är att den Regionala Samverkans- och Stödstrukturen (RSS) /välfärdsutveckling fick direkt tilldelning av statsbidrag från staten. 28 Årsredovisning 2025 2.5.7. OMSTÄLLNING SKARABORG Tkr Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Avvikelse föregående års utfall Intäkter 2 257 2 930 2 233 24 Kostnader Personal -1 818 -1 817 -1 797 -21 Övriga kostnader -128 -775 -110 -18 OH-Kostnader -311 -338 -326 15 Summa kostnader -2 257 -2 930 -2 233 -24 Resultat 0 0 0 0 Omställning Skaraborg visar ett nollresultat och det finns inga större avvikelser att rapportera. De aktiviteter som planerades inom ramen för övriga kostnader har inte genomförts under året utan kommer i stället att genomföras under 2026. De planerade insatserna inom Omställning Skaraborg ryms i huvudsak inom två prioriterade områden i verksamhetsplanen: Hållbar samhällsplanering och Stärka Skaraborgs attraktionskraft. Aktiviteterna är i linje med enhetens långsiktiga mål och förväntas bidra till fortsatt utveckling inom regionen. 2.6. INVESTERINGSREDOVISNING Skaraborgs Kommunalförbund har inga investeringar. 29 Årsredovisning 2025 3. VERKSAMHETER – VIKTIGA HÄNDELSER 3.1. KANSLIENHETEN Året inleddes med Skaraborgsdagen den 30 januari, en uppskattad mötesplats där beslutsfattare från näringsliv och offentlig sektor samlas för att diskutera aktuella frågor och framtida utveckling. Under 2025 har kanslienheten även hanterat ett brett spektrum av frågor som speglar förbundets fortsatta utveckling och behov av samordning. Arbetet har omfattat allt från rekryteringsunderlag till revisions- och granskningsfrågor. I arbetet med informationssäkerhet har kansliet har tagit fram och kvalitetssäkrat svar till direktionen och hanterat dataskyddsombudets genomlysningar. Detta har stärkt tydlighet, struktur och efterlevnad i förbundets styrning. Ett mer strukturerat arbete inom informationssäkerhet påbörjades under året, med en utsedd arbetsgrupp och en fördjupad analys för att stärka den långsiktiga säkerheten. Kanslienheten har spelat en central roll i arbetet med verksamhetsplaner genom att samordna workshops, strukturera bruttolistor, klustra aktiviteter och säkerställa löpande kommunikation vid revideringar. Parallellt har enheten fortsatt utveckla förbundets ärendeprocesser med tydligare riktlinjer för kvalitet och tidsstyrning i alla beslutsunderlag. Kommunikationsområdet har stärkts ytterligare under året. Förbundets nyhetsbrev skickas nu regelbundet till över 350 prenumeranter, och närvaron i sociala medier har fortsatt att utvecklas med gott gensvar. Den interna kommunikationen har förstärkts genom återkommande tisdagsträffar där enheterna delar vad som är på gång, vilket har ökat både förståelse och delaktighet. Dessutom har ledningsgruppen etablerat en stående information varannan vecka för att sprida viktig styrnings och verksamhetsrelaterad information. 30 Årsredovisning 2025 Arbetet har även omfattat förbundets platsberättelse, AI-relaterade utvecklingsfrågor samt ett löpande stöd i ekonomiska, administrativa och HR-relaterade processer. Dessa insatser har bidragit till att skapa stabilitet, stärka interna arbetssätt och ge bättre förutsättningar för förbundets fortsatta utveckling. 3.2. PROJEKTENHETEN Under 2025 har förbundet varit part (huvudman eller projektpart) i 14 projekt. Fem projekt/förstudier har startats: Digital Arena (förstudie) med syfte att belysa hur digitaliseringen i Skaraborg kan stärkas, ett projekt kopplat till Strategi Nätverksstaden Skaraborg, med fokus på koordinering av strategin och möjlig finansiering. Projektet är ett viktigt verktyg för att förstärka arbetet som sker inom Omställning Skaraborg. Därtill Kunskapsnod fullföljda studier 2025, där Skaraborg tillsammans med regionens andra delregioner organiserar sig inom kraftsamlingen framtidsrusta barn och unga, samt stärkt APL för att främja framtidens yrkesval (förstudie) och industriell symbios med fokus på potential i restströmmar från industrin (förstudie). Under året har sex projekt/förstudier avslutats: Kunskapsnod fullföljda studier 2025, Rätt till insyn, Digital arena, stärkt APL, Steg1 – strategi Nätverksstaden Skaraborg och Helhetlyftet. Slutredovisning till anslagsgivare sker i regl ett par månader efter projektavslut, vilket medför att vissa projekt slutredovisas året därpå. 31 Årsredovisning 2025 3.3. KUNSKAPSUTVECKLING Kunskapsutveckling har främst ägnat sig åt de två prioriterade områdena i Samverkansstrategi för Utbildning Skaraborg; Fullföljd utbildning och Kompetensförsörjning för en arbetsmarknadsregion där utbud och efterfrågan är i balans. Båda områdena utvecklas genom fokus på dessa frågor i skolchefernas arbete samt genom pågående projekt. Under 2026 ska ett nationellt gymnasieantagningssystem (Indra) som förvaltas av Inera inom ramen för SKR:s initiativ Handslaget införas. Målet är att kunna nyttja det från och med antagningsåret 2027. Syftet med införandet är att skapa en digitaliserad och enhetlig gymnasieantagningsprocess för hela landet, där informationsutbytet sker digitalt och säkert. Systemet ska minska risken för manuella fel, effektivisera administrationen och ge bättre stöd till alla berörda aktörer. För Skaraborg innebär detta en möjlighet att framtidssäkra antagningsarbetet, höja kvaliteten och möta nationella krav. Under 2025 påbörjade planeringen av arbetet med att införa detta system. Teknikcollege Under 2025 tecknades sponsringsavtal med företag knutna till Teknikcollege Skaraborg och ett samarbete inleddes med en kommunikationsbyrå. Ett långsiktigt arbete med att stärka attraktiviteten för teknik och industri påbörjades. Teknikcollege Skaraborg återcertifierades i februari och har nu goda förutsättningar att fortsätta utvecklingsarbetet under ytterligare fem år. Vård- och omsorgscollege För att bidra till en mer positiv bild av branschen och öka attraktionskraften inom området har Vård- och omsorgscollege Skaraborg deltagit i en stor gymnasievalskampanj i sociala medier under hösten 2025. I samverkan har också en förstudie tagits fram under året som föreslår utveckling för att förbättra kompetensförsörjningen. Grupp-prao har införts hos fler arbetsgivare med goda resultat. 3.4. REGIONAL UTVECKLING Business Region Skaraborg (BRS) BRS har under året stärkt arbetet med etableringar, särskilt kopplat till försvarsindustrin. Fler etablerings- och expansionsförfrågningar än tidigare år har hanterats. En livsmedelskartläggning har genomförts och arbetet med verksamhetsmark har utvecklats genom uppdaterat material och förstärkt dialog med företagen. Samverkan inom Västsverige har stärkts, bland annat genom VEGO- projektet. 32 Årsredovisning 2025 Livet i Skaraborg Livet i Skaraborg har deltagit i flera mässor, var av Emigration Expo var den största. Webbplatsen nådde årets mål med 21 975 besökare. Trots något färre besök än föregående år ses utvecklingen som stabil, då förra årets siffror påverkades av Götenes tomtkampanj. Kompetensförsörjning Kompetensnavet har arrangerat konferenser, släppt en ny delrapport och beslutat om årliga kompetensrapporter. Fokus har legat på industrins behov, internationell rekrytering och ungas etablering på arbetsmarknaden. En förstudie om strategiskt lärande och industrinära träning har avslutats. Infrastruktur Arbetet har främst rört den regionala och nationella planeringen för 2026–2037. För Skaraborg lyfts bland annat Väg 44 Förbifart Lidköping och brister på Väg 49. I den nationella planen lyfts behov kring Västra stambanan, Kinnekullebanan, Trollhätte kanal och bärighet på regionala vägar. Kollektivtrafik Det nya bussavtalet har haft en utmanande start, med trängsel och förseningar som lett till minskat resande. Skaraborg har yttrat sig över Trafikförsörjningsprogrammet 2026–2029 och remiss om samverkansformer. Elektrifiering Kommunernas arbete med energiförsörjningsplanen har stöttats, bland annat genom lokala möten och handledning. Inom projektet Krafttag i Väst – ElSa har gemensamma insatser genomförts, och en kartläggning av genomförandet har utförts. Kommunalförbundet har fortsatt en aktiv roll i det regionala samverkansinitiativet ACCEL. Klimat Det klimatstrategiska arbetet har stärkts genom nätverksträffar, utbildningar och stöd i klimatlöften, särskilt kring upphandling, cirkularitet och samverkan med näringsliv och lantbruk. En kartläggning av potentialen för industriell symbios har genomförts tillsammans med Chalmers. Kultur Arbetet med kulturell infrastruktur har slutförts och förankrats. Fokus har även legat på kulturskola, skolbibliotek, fritidskortet, samt dialoger med civilsamhället och VGR. Förberedelser inför nästa steg inom New European Bauhaus och turnéslingor har pågått. Digitalisering Flera digitala initiativ har genomförts, bland annat: 33 Årsredovisning 2025 • Lediga tomter • AI-baserad maskningstjänst för utlämning av handling • Kommunerna deltar i AI-projektet Svea • Handslagsinitiativ som SDK och Digital Post Därutöver lanserades länssamverkan IoT tillsammans med VGR och övriga kommuner. Beviljade DRUM-projekt Sex projekt har beviljats, bland annat Visit Skaraborg 3.0, Klimatkonst i Unescolandskapet, PlayLab Skaraborg, Skaraborgsdagen, Nyföretagande Skaraborg och SmartAgri Boost. 3.5. VÄLFÄRDSUTVECKLING Enheten har blivit fulltalig efter att ha haft flera vakanta tjänster. Processledare har anställts för området psykisk hälsa efter att kommunalförbunden i länet övertagit uppdraget från Västkom. Samverkan pågår med Länsstyrelsen i Västra Götaland angående en Risk och möjlighetsanalys. Mariestads kommun har varit testbädd för arbetet och ett metodstöd är nu lanserat. Avtalet med länsstyrelsen är förlängt i två år och under denna tid ska arbetet utökas till att omfatta fler kommuner. Arbetet med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan kommunerna och Västra Götaland regionen har pågått under året och förslag på avtal är förnärvarande utskickat för beslut i regionen och kommunerna. Ny socialtjänstlag har trätt i kraft och under året har ett förberedelsearbete gjorts och kommunalförbundets enhet för välfärdsutveckling, tillika Skaraborgs RSS, har fått i uppdrag att anordna och hålla samman processen med lärprocessen Framtidens socialtjänst vilket är det nationella koncept SKR tagit fram tillsammans med landets RSS. 34 Årsredovisning 2025 Enheten har på uppdrag av socialchefsnätverket utrett frågan om hur en FoU verksamhet skulle kunna se ut i Skaraborg då den nya socialtjänstlagen ställer högre krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Inget beslut är ännu fattat men ett förslag är framtaget. Välfärdsutveckling har också tagit fram ett inriktningsdokument för samverkan om socialtjänst och kommunal primärvård mellan kommunerna i Skaraborg och Skaraborgs kommunalförbund. Inriktningsdokumentet förväntas beslutas av direktionen under det första halvåret 2026 3.6. OMSTÄLLNING SKARABORG Under 2025 har kommunerna i Skaraborg, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund och samarbetspartners, gjort viktiga förflyttningar och genomfört aktiviteter inom de sex insatsområdena för att möta den industridrivna gröna omställningen. Arbetet har följt den gemensamt framtagna aktivitetsplanen för året och lett till flera konkreta resultat. Skaraborgs kommuner har bland annat tagit nästa steg i färdplanen för attraktiva bostäder där byggklar tomtmark presenteras i en digital karta, genomfört en kartläggning av infrastrukturen för kultur och fritidsaktiviteter och tagit fram ett kunskapsunderlag och metodstöd för social hållbarhet. Dessutom har en förstudie för en ny lär- och innovationsmiljö utarbetats och 400 aktörer har tillsammans formulerat en platsberättelse som lyfter fram Skaraborgs unika och attraktiva egenskaper. Under Skaraborgsdagen genomfördes bland annat en workshop för att få underlag till platsberättelsen. Samarbete har skett med flera parter, bland annat Högskolan i Skövde, Science Park Skövde, IDC West Sweden, näringslivet i Skaraborg, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. Representanter har deltagit och lyft Skaraborgs behov och möjligheter till omställning vid Västsvensk samling i Stockholm, Nordeas konferens Skaraborg laddar för tillväxt, Skaraborgsdagen, Byggbranschdagen, Skaraborgs reboot, samt under ett flertal framträdanden och möten i Almedalen. 35 Årsredovisning 2025 BILAGA FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE I DIREKTIONEN, OCH I OLIKA SAMVERKANSORGAN 2025 Ordinarie Ledamot Theres Sahlström, Skövde, ordf. Daniel Andersson, Essunga, 1: vice ordf. Adam Johansson, Falköping 2: vice ordf. Jan Hanna, Tibro, 3: e vice ordf. Robert Fransson, Grästorp Björn Thodenius, Gullspång Johan Månsson, Götene Catrin Hulmarker, Hjo Torbjörn Colling Karlsborg Bertil Jonsson, Lidköping t.o.m. 25-03-07 Gustav Edvinsson, Lidköping fr o m 25-03-07 Johan Abrahamsson, Mariestad Gunilla Druve Jansson, Skara Runo Johansson, Tidaholm Linn Brandström Töreboda Gabriela Bosnjakovic, Vara Ersättare Torbjörn Bergman, Skövde Peter Andreasson, Essunga Johanna Svensson, Falköping Åse Nicklasson, Tibro Petter Johansson, Grästorp t o m. 25-05-16 Elisabeth Hansson Ohlsson, Grästorp fr o m 25-05-16 Jenni Gustrand, Gullspång Åsa Karlsson, Götene Pierre Rydén, Hjo Jonas Davidsson, Karlsborg Gustav Edvinsson, Lidköping t om 25-03-07 Bertil Jonsson, Lidköping fr o m 25-03-07 t o m 25-05-16 Mats Joräng, Lidköping fr o m 25-05-16 Janne Jansson, Mariestad Ylva Pettersson, Skara Ingela Backman, Tidaholm Karin Arvidsson, Töreboda Fredrik Nelander, Vara 36 Årsredovisning 2025 Lekmannarevisorer Elof Jonsson, Vara, ordförande Per-Olof Ekholm, Hjo Lena Blomgren, Lidköping Valberedning för mandatperioden 2023–2026 Valberedningen valdes vid Direktionsmötet 2022-10-07 Anna-Karin Skatt, Tidaholm ordf. Bengt Sjöberg, Töreboda Carina Gullberg, Gullspång Katarina Jonsson, Skövde Rolf Eriksson, Tibro Förbundets Presidium samt Beredningsgrupp för hållbar utveckling (BHU) och VästKom:s styrelse Theres Sahlström, Skövde, ordförande Daniel Andersson, Essunga 1:e vice ordf. Adam Johansson, Falköping, 2: e vice ordf. Jan Hanna, Tibro 3: e vice ordf. VästKom, ombud till stämman Gabriella Bosnjakovic, Vara, ordinarie Gunilla Druve Jansson, Skara, ersättare Gryning Vård AB, Björn Thodenius, Gullspång, ombud till bolagsstämma, ordinarie Fredrik Nelander, Vara, ombud till bolagsstämma, ersättare Elof Jonsson, Vara, lekmannarevisor Jerker Andersson Liljestrand, Götene, ledamot i styrelse Mediapoolen Västra Götaland AB: Catrin Hulmarker, Hjo, ombud till bolagsstämma ordinarie Runo Johansson, Tidaholm, ombud till bolagsstämma ersättare Elof Jonsson, Vara, lekmannarevisor Per-Olof Ekholm, Hjo, lekmannare revisorer suppleant Åsa Karlsson Götene, ordinarie styrelseledamöter Jenni Gustrand, Gullspång, ordinarie styrelseledamöter Petter Johansson, Grästorp, suppleant t o m 2025-05-16 Elisabeth Hansson Ohlsson, Grästorp, suppleant 2025-06-13 Karin Arvidsson, Töreboda, suppleant 37 Årsredovisning 2025 Laxfond Vänern Björn Thodenius, Gullspång, ordinarie Janne Jansson, Mariestad, ersättare Politiskt samrådsorgan mellan VästKom och VGR (SRO) Theres Sahlström, Skövde Adam Johansson, Falköping Skaraborgs Föreningsarkiv Gustav Edvinsson, Lidköping, ordinarie Johanna Svensson, Falköping, ersättare Science Park Skövde intresseförening Kristofers Svensson, förbundsdirektör Delregionala Kollektivtrafikrådet (DKR) Skaraborgs Kommunalförbund Theres Sahlström ordförande Daniel Andersson vice ordf. Kommunfullmäktige i respektive kommun utser en ordinarie ledamot och en ersättare att företräda kommunen i DKR. Därtill utser Västra Götalands Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnd och Västtrafik två ledamöter att medverka i DKR. Västra Stambanegruppen Adam Johansson, Falköping Visit Skaraborg, styrgrupp Catrin Hulmarker, Hjo Adjungerade till Direktionen för delregionala utvecklingsmedel, DRUM Bjarne Pettersson, Västsvenska Handelskammaren Helena Dahlström, Social ekonomi Skaraborg Mattias Skoglund IF Metall Petra Wirtberg, LRF Tehseen Aslam, Högskolan I Skövde 38 Årsredovisning 2025 skaraborg.se info@skaraborg.se 39 Revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund 2026-03-27 Till Direktionen i Skaraborgs kommunalförbund (org nr. 222000-2188) Respektive fullmäktige enligt förteckning nedan Revisionsberättelse för år 2025 Vi har granskat den verksamhet som bedrivits i Skaraborgs kommunalförbund under år 2025. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten samt för återredovisning till medlemskommunerna. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Utifrån vår granskning av förbundet år 2025 lämnar vi följande bedömningar: ● att direktionen i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och från en ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. ● att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. ● att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. ● att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som är beslutade av direktionen. Då redovisningen av fastställda verksamhetsmål är otydlig, kan vi inte göra en egen bedömning av måluppfyllelsen för dem. Direktionen behöver beakta de rekommendationer vi tidigare har lämnat för att utveckla sin styrning, uppföljning och redovisning av verksamhetsmål och god ekonomisk hushållning som helhet. Vi tillstyrker att årsredovisningen för år 2025 godkänns. Vi tillstyrker att direktionen och de enskilda ledamöterna i detta organ beviljas ansvarsfrihet. S i da 1 | 5  Signerat 2026-03-31 10:15:24 UTC Sida 508 av 684 Oneflow ID 14169027 Sida 1 / 6 Revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund Vi åberopar bifogat gransknings - PM avseende god ekonomisk hushållning samt auktoriserade revisorns yttrande för 2025. Enligt vår digitala signatur Valda revisorer ______________ ______________ __________________ Elof Jonsson Pelle Ekholm Lena Blomgren Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilaga; Revisorernas redogörelse nedan, PM; ”Granskning av god ekonomisk hushållning 2025”, PwC samt auktoriserade revisorns yttrande för år 2025, PwC. Kopia till respektive fullmäktige i: Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Götene kommun Hjo kommun Karlsborgs kommun Lidköpings kommun Mariestads kommun Skara kommun Skövde kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Töreboda kommun Vara kommun S i da 2 | 5  Signerat 2026-03-31 10:15:24 UTC Sida 509 av 684 Oneflow ID 14169027 Sida 2 / 6 Revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund Revisorernas redogörelse för år 2025, revisionsinsatser Vi har fortlöpande följt och hållit oss informerade om direktionens verksamhet genom att ta del av kallelser jämte beslutsunderlag, protokoll, ekonomisk uppföljning och verksamhetsrapporter samt övriga handlingar. Vi har under året också träffat förbundsledningen för att resultat i delårsrapporten samt för att diskutera olika frågor såsom aktiviteter för uppföljning, utvärdering och styrning samt intern kontroll i syfte att uppnå beslutade mål. Granskning av delårsrapport och årsredovisning Revisionen granskar och bedömer om räkenskaperna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning samt om delårsrapport och årsredovisning är upprättade i enlighet med LKBR och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen utgår från en riskanalys och har genomförts i enlighet med kommunal standard för räkenskapsrevision. Nedan redovisas revisorernas bedömning från revisorernas utlåtande över förbundets delårsrapport per 2025-08-31. Revisorerna ska varje år i samband med granskning av delårsrapporten göra en bedömning av om resultatet är förenligt med kraven på god ekonomisk hushållning. Bedömningen ska avse både finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunallagens krav på att delårsrapporten ska behandlas i fullmäktige gäller även kommunalförbund. Revisorerna Skaraborgskommunalförbund har översiktligt granskat förbundets delårsrapport per 2025-08-31. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och mer inriktad på analys än på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogade revisionsrapporter som utarbetats av PwC. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: Kommunalförbundet har ett antal projekt med extern finansiering. Vi noterar av genomförd granskning att intäkter och kostnader hänförliga till projekten enligt bedömningen redovisats dubbelt men inte påverkar resultaträkningen. Av granskningen noteras även att finansiella intäkter felaktigt redovisats som övriga intäkter. Bedömningen är att felen i allt väsentligt avser klassificering. • Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, samt noter inte, förutom effekterna av det förhållande som beskrivs ovan, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). En förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. En översiktlig beskrivning av förbundets drift- och investeringsverksamhet har även upprättats. • med utgångspunkt från uppgifterna i delårsrapporten är bedömningen att balanskravet kommer att uppfyllas för år 2025. • att grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapportens återrapportering, gör vi bedömningen att det prognostiserade resultatet är delvis förenligt med de finansiella mål som direktionen fastställt för år 2025. • att grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapportens återrapportering, kan vi inte göra en egen bedömningen om det prognostiserade resultatet är förenligt med de S i da 3 | 5  Signerat 2026-03-31 10:15:24 UTC Sida 510 av 684 Oneflow ID 14169027 Sida 3 / 6 Revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund verksamhetsmål som direktionen fastställt för år 2025. Delårsrapporten saknar helt en redovisning av prognosen för måluppfyllelsen avseende de fastställda verksamhetsmålen. Med utgångspunkt i genomförd granskning rekommenderar vi direktionen att: • säkerställa att ovan omnämnda fel i räkenskaperna justeras till årsredovisning för år 2025. • vidta åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnats i sakkunnige biträdets revisionsrapport om god ekonomisk hushållning i delårsrapport 2025. Nedan redovisas en sammanfattning av granskning av årsredovisningen - Utdrag ur auktoriserade revisorns yttrande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Skaraborgs kommunalförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-20. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Nedan redovisas en sammanfattning av PwC:s granskningsrapport avseende granskning av god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen 11 kap. 20 § ska årsredovisningen lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Förbundet skall formulera verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning i budgeten. Dessa mål ska sedan följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av årsredovisningen. Direktionen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen. Granskningen syftar till att ge revisorerna underlag för sin skriftliga bedömning om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: • Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Grundat på vår granskning av årsredovisningens återrapportering är vår bedömning att resultatet är förenligt med de tre finansiella mål som direktionen fastställt för år 2025. S i da 4 | 5  Signerat 2026-03-31 10:15:24 UTC Sida 511 av 684 Oneflow ID 14169027 Sida 4 / 6 Revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund Grundat på vår granskning av årsredovisningens återrapportering kan vi inte göra en egen bedömning av om resultatet är förenligt med de verksamhetsmål som direktionen fastställt för år 2025 Direktionen lämnar en sammanfattande bedömning avseende måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning för år 2025, men den omfattar bara de finansiella målen. • Är resultat i årsredovisning förenligt med balanskravet? Grundat på vår granskning av årsredovisningens återrapportering är vår bedömning att balanskravsresultatet (190 tkr) är förenligt med balanskravet. Fördjupad granskning Med utgångspunkt i bedömning av risk- och väsentlighet har PwC på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i förbundet genomfört en fördjupad granskning av styrning och kontroll. Granskningens syfte var att pröva om styrning, kontroll, rapportering, samråd och samarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att styrning, kontroll, rapportering, samråd och samarbete i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och inte helt med tillräcklig intern kontroll. Bedömning grundas på de iakttagelser och bedömningar som framgår av den bifogade revisionsrapporten. Med utgångspunkt i granskningens resultat lämnar vi följande rekommendationer till direktionen • Fastställ en formaliserad process som praktiskt säkerställer medlemskommunernas rätt att ta ställning inför principiella beslut. • Inför en formaliserad och spårbar delgivningsprocess för budgetbeslutet till samtliga medlemskommuner. • Säkerställ spårbarhet i kungörelser på den elektroniska anslagstavlan. För de förtroendevalda revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund Elof Jonsson, ordförande, enligt datum för min digitala signering nedan. S i da 5 | 5  Signerat 2026-03-31 10:15:24 UTC Sida 512 av 684 Oneflow ID 14169027 Sida 5 / 6 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ELOF JONSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-31 10:15:24 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ELOF JONSSON Elof Jonsson Leveranskanal: E-post PELLE EKHOLM Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-30 14:30:31 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: PER-OLOF EKHOLM Pelle Ekholm Leveranskanal: E-post LENA BLOMGREN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-30 16:20:19 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Anna Lena Elisabeth Blomgren Lena Blomgren Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-31 10:15:24 UTC Sida 513 av 684 Oneflow ID 14169027 Sida 6 / 6 Till revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund (Org.nr 222000-2188) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Skaraborgs kommunalförbund utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-27. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Skaraborgs kommunalförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-20. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 1-4 samt 25-37. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna  Signerat 2026-03-30 11:23:45 UTC Sida 514 av 684 Oneflow ID 14140736 Sida 1 / 4 genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.  Signerat 2026-03-30 11:23:45 UTC Sida 515 av 684 Oneflow ID 14140736 Sida 2 / 4 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt driftredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Driftredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Rebecka Hansson Ansvarigt sakkunnigt biträde  Signerat 2026-03-30 11:23:45 UTC Sida 516 av 684 Oneflow ID 14140736 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-30 11:23:45 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: REBECKA HANSSON Rebecka Hansson Partner Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-30 11:23:45 UTC Sida 517 av 684 Oneflow ID 14140736 Sida 4 / 4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 21 Beslut om antagande av detaljplan för Tulpanen 8 (Preem-tomten, stationshusområdet) SBN 2023/532 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar enligt Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 27 § att anta upprättade handlingar gällande detaljplan för Tulpanen 8 m.fl. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2024-12-05 om granskning för upprättade handlingar för detaljplan för Tulpanen 8 m.fl. – ”Tidaholms busstation”. Granskningsutställning genomfördes under december-januari 2024-2025 och handlingarna presenteras nu som antagandehandlingar. Planen handläggs enligt ett standardförfarande (PBL 2010:900), med samråd, granskning och antagande i samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till en ny detaljplan för att möjliggöra flytt av Tidaholms busstation från nuvarande läge till Tulpanen 8. Detaljplanen ger möjlighet att uppföra en busstation samt tillhörande byggnader; terminalbyggnad i 1 plan samt komplementbyggnader i form av ex. offentlig toalett samt cykeltak/cykelgarage. Planen möjliggör även anläggandet av en pendelparkering i anslutning till busstationen på Tartaren 2. Under granskningen inkom totalt 4 yttranden, varav samtliga utan erinran. Inga revideringar har därmed gjorts på planhandlingarna efter granskningen. Handlingarna presenteras nu som antagandehandlingar och kan antas av samhällsbyggnadsnämnden, med ett förväntat laga kraft i mörjan av mars 2025. De upprättade antagandehandlingarna bedöms tillskapa mark för tänkt ändamål med beaktande av inkomna synpunkter under planprocessen, och bedöms kunna antas av samhällsbyggnadsnämnden. Förslag till beslut - Nämnden beslutar enligt Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 27 § att anta upprättade handlingar gällande detaljplan för Tulpanen 8 m.fl. - Fredrik Persson (VT) föreslår nämnden besluta att inte anta upprättade handlingar gällande detaljplan för Tulpanen 8 m.fl. utan istället uppdra till förvaltningen att arbeta vidare utifrån förslag 1 i den tidigare utredningen. Beslutsgång Ajournering om 5 minuter begärs. Ordföranden finner att nämnden bifaller förslag om ajournering. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-02-06 Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärd. Nämnden godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till arbetsutskottets förslag. NEJ: Bifall till Perssons förslag. JA: 7 NEJ: 4 Följande röstar JA: Ambjörn Lennartsson (M), Tony Pettersson (S), Jörgen Josefsson (KD), Ulf Alteg (M), Monica Staadig (S), Alexander Lagerholm (S), Sofie Spetz (S). Följande röstar NEJ: Lennart Nilsson (SD), Svante Schultz (VT), Stig Norberg (SD), Fredrik Persson (VT). Beslutsunderlag 〉 Beslut samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 2/2025, ”Beslut om antagande av detaljplan för Tulpanen 8 (Preem-tomten, stationshusområdet)”, 2025-01-23. 〉 Tjänsteskrivelse, ”Antagande av detaljplan för Tulpanen 8 m.fl. "Tidaholms busstation"”, planarkitekt Marie Bengtzon, 2025-01-16. 〉 Plankarta Tulpanen 8 m.fl., Antagandehandling, 2025-01-16 〉 Planbeskrivning Tulpanen 8 m.fl. Antagandehandling, 2025-01-15 〉 Granskningsutlåtande Tulpanen 8 m.fl. 2025-01-15 〉 Illustrationsplan Tulpanen, 2025-01-16 Reservation VT reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering: Vi Tidaholm anser att det är fel beslut att flytta busstationen, man bör istället gå vidare med förslag 1 av de 4 förslagen som i tidigare skede utretts som innebär att: - Preemtomten byggs ut med ny bostadsbebyggelse. - Busstationen ligger kvar i oförändrat läge. - Godsmagasinet byggs om och dockas med ny möjlig bebyggelse för verksamheter. - Ernst Kjellgrens plats utvecklas till centrumnära park och mötesplats. - Kv. Järnskog byggs ut enligt befintliga planer. SD reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Vi tycker det har varit för mycket turer fram och tillbaka om projektets fortlöpande. Det senaste Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-02-06 är nu att Sigurd Larsson vill stycka upp köpet och till början bara köpa stationshuset. Vi tycker att det ej behövs säljas till Sigurd Larsson. Vi tycker också att det skall vara som det är idag och med en mindre renovering av stationshuset och godsmagasinet. Och se om det går att tillbaka några verksamheter i byggnaderna. I dagens ekonomiska situation med flera projekt stora och små så tycker vi att vi ska hålla igen. Vi tycker att vi skall säkerställa dom projekt vi har påbörjat, innan vi drar igång nya projekt. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/38 2026-06-12 Kommunfullmäktige Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om revisionsberättelse för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg avseende verksamhetsår 2025 Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet De förtroendevalda revisorerna för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg informerar kommunfullmäktige om revisionsberättelsen för nämnden avseende verksamhetsår 2025. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Revisorernas bedömning av verksamhetsredovisning 2025, revisorerna för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2026-05-07. Sändlista De förtroendevalda revisorerna tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Revisorerna för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Till kommunfullmäktige i Falköpings kommun (212000–1744) Tidaholms kommun (212000–1736) Skara kommun (212000–1702) Götene kommun (212000–1652) Revisorernas bedömning av verksamhetsredovisning 2025 Bakgrund Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) är en gemensam nämnd för Falköping, Skara, Götene och Tidaholm enligt 9 kap. 19 § kommunallagen. Nämnden ansvarar bland annat för gemensam räddningstjänst, förebyggande verksamhet, krisberedskap och civilt försvar. SMS ingår organisatoriskt i Falköpings kommun, som är värdkommun och ansvarar för administration och ekonomisk förvaltning. Samverkan regleras genom samverkansavtal och nämndens reglemente. Enligt kommunallagen ska en gemensam nämnd granskas av revisorerna i varje medlemskommun och ansvarsprövas av respektive fullmäktige. Granskningen av verksamhetsredovisningen/årsredovisningen 2025 har genomförts av en revisionsgrupp med representanter från medlemskommunernas revisorer, med stöd av sakkunniga biträden från värdkommunens revision och enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har inriktats på om nämnden har bedrivit verksamheten ändamålsenligt, ekonomiskt tillfredsställande och med tillräcklig intern kontroll samt om nämnden har uppfyllt sitt uppdrag enligt reglemente, medlemskommunernas beslut och samverkansavtal. Bedömningen av räkenskapernas rättvisande ingår inte i denna granskning, utan sker inom ramen för revisionen av Falköpings kommuns årsredovisning där SMS ingår. Iakttagelser och slutsatser Nämnden redovisar egen bedömning för samtliga fyra mål. Måluppföljningen ger sammantaget ett användbart underlag, men kan fortsatt utvecklas eftersom redovisningen delvis bygger på aktivitets- och volymuppgifter snarare än tydliga e(cid:398)ektmått. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan. KSC, räddningstjänsten, säkerhet och beredskap samt verkstaden framstår i huvudsak som fungerande. Samtidigt (cid:402)nns avvikelser inom förebyggande verksamhet, där tillsynsvolymen och särskilt trapphustillsynen ligger under prognos. Nämnden har i huvudsak haft tillräckliga personella resurser, men sjukfrånvaron och andelen långtidsfrånvaro har ökat. Tillfälliga personalbortfall och interna omprioriteringar har påverkat delar av verksamheten. Nämnden redovisar ett överskott mot budget om cirka 1,5 mnkr. Budgetföljsamheten på totalnivå bedöms som god, men resultatet bör nyanseras då vissa överskottsposter inte speglar varaktig e(cid:398)ektivisering. Utifrån den redovisade uppföljningen bedöms den interna kontrollen i huvudsak vara tillräcklig, men vissa kontrollområden rapporteras i särskild ordning. För en närmare redogörelse av granskningens iakttagelser, analyser och bedömningar hänvisas till bilagd granskningsrapport. Revisorernas bedömning Vi, revisorer för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS), gör den samlade bedömningen att nämnden under 2025 i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Utifrån den redovisade uppföljningen bedöms den interna kontrollen i huvudsak vara tillräcklig. Nämnden har därmed i huvudsak uppfyllt sitt uppdrag enligt reglementet, medlemskommunernas beslut och samverkansavtalet. Vårt uttalande i ansvarsfrågan Vi tillstyrker att fullmäktige i respektive kommun beviljar ansvarsfrihet för nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg samt enskilda ledamöter i detta organ. Falköping 2026-05-07 Revisorerna Göran Gustafsson Christina Eliasson Mariana Franken Håkan Johansson Falköpings kommun Skara kommun Götene kommun Tidaholms kommun 8VYA2-43NJ0-732FB-9UNZA-5STHJ-29DVC :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Göran Gustafsson HÅKAN JOHANSSON Revisor Revisor Serienummer: 9b6e32412f3533[…]85954350d225c Serienummer: b9ecdfe94bbf7e[…]b372705b5ce11 IP: 81.234.xxx.xxx IP: 80.68.xxx.xxx 2026-05-07 10:03:39 UTC 2026-05-07 14:19:34 UTC MARIANA FRANKÉN CHRISTINA ELIASSON Revisor Revisor Serienummer: fa4d4bbddb5272[…]3dba80c3d5dd0 Serienummer: 25ad6e942d5544[…]5b418884ef694 IP: 90.229.xxx.xxx IP: 78.68.xxx.xxx 2026-05-07 20:37:40 UTC 2026-05-08 04:39:05 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 8VYA2-43NJ0-732FB-9UNZA-5STHJ-29DVC :lekcyntnemukod oenneP Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/38 2026-06-08 Kommunfullmäktige Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium angående ansvarsprövningen för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg verksamhetsår 2025 Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg och dess enskilda ledamöter för verksamhetsår 2025 med hänvisning till de förslag och övriga omständigheter som redovisas i revisorernas bedömning av verksamhetsredovisning 2025. Ärendet Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen (2017:725, KL) ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt. Om revisorerna riktat anmärkning mot en nämnd eller fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om även fullmäktige ska rikta anmärkningen. Fullmäktige får rikta anmärkning även om revisorerna inte har gjort det. Beslut om anmärkning ska motiveras. Av förarbeten (2005/06:55 s. 56) till bestämmelsen framgår att exempel på fall där det framstår som uppenbart obehövligt för fullmäktige att motivera sitt beslut kan vara när revisorerna inte riktat någon anmärkning eller framfört kritik på annat sätt mot någon del av den kommunala verksamheten och det under fullmäktiges behandling inte heller kommit fram någon omständighet som föranleder annan bedömning. Enligt 41 § fullmäktiges arbetsordning bereder presidiet frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Revisionsberättelsen utgör grunden för fullmäktiges ställningstagande till frågan om ansvarsfrihet. Utredning Av revisorernas bedömning av verksamhetsredovisning för år 2025 framgår bland annat följande. Revisorerna för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) gör den samlade bedömningen att nämnden under 2025 i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Utifrån den redovisade uppföljningen bedöms den interna kontrollen i huvudsak vara tillräcklig. Nämnden har därmed i huvudsak uppfyllt sitt uppdrag enligt reglementet, medlemskommunernas beslut och samverkansavtalet. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Vidare beskrivs att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige i respektive kommun beviljar ansvarsfrihet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg samt enskilda ledamöter i detta organ. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Utredningens slutsatser Kommunfullmäktiges presidium bedömer att det inte framkommit några omständigheter som skulle föranleda kommunfullmäktige att fatta ett annat beslut i ansvarsfrihetsfrågan än det som revisorerna föreslår. Beslutsunderlag  Revisorernas bedömning av verksamhetsredovisning 2025, revisorerna för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2026-05-07. Krister Rohman (KD) Ordförande Ingemar Johansson (L) Förste vice ordförande Erik Ezelius (S) Andre vice ordförande tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Revisorerna för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Till kommunfullmäktige i Falköpings kommun (212000–1744) Tidaholms kommun (212000–1736) Skara kommun (212000–1702) Götene kommun (212000–1652) Revisorernas bedömning av verksamhetsredovisning 2025 Bakgrund Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) är en gemensam nämnd för Falköping, Skara, Götene och Tidaholm enligt 9 kap. 19 § kommunallagen. Nämnden ansvarar bland annat för gemensam räddningstjänst, förebyggande verksamhet, krisberedskap och civilt försvar. SMS ingår organisatoriskt i Falköpings kommun, som är värdkommun och ansvarar för administration och ekonomisk förvaltning. Samverkan regleras genom samverkansavtal och nämndens reglemente. Enligt kommunallagen ska en gemensam nämnd granskas av revisorerna i varje medlemskommun och ansvarsprövas av respektive fullmäktige. Granskningen av verksamhetsredovisningen/årsredovisningen 2025 har genomförts av en revisionsgrupp med representanter från medlemskommunernas revisorer, med stöd av sakkunniga biträden från värdkommunens revision och enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har inriktats på om nämnden har bedrivit verksamheten ändamålsenligt, ekonomiskt tillfredsställande och med tillräcklig intern kontroll samt om nämnden har uppfyllt sitt uppdrag enligt reglemente, medlemskommunernas beslut och samverkansavtal. Bedömningen av räkenskapernas rättvisande ingår inte i denna granskning, utan sker inom ramen för revisionen av Falköpings kommuns årsredovisning där SMS ingår. Iakttagelser och slutsatser Nämnden redovisar egen bedömning för samtliga fyra mål. Måluppföljningen ger sammantaget ett användbart underlag, men kan fortsatt utvecklas eftersom redovisningen delvis bygger på aktivitets- och volymuppgifter snarare än tydliga e(cid:398)ektmått. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan. KSC, räddningstjänsten, säkerhet och beredskap samt verkstaden framstår i huvudsak som fungerande. Samtidigt (cid:402)nns avvikelser inom förebyggande verksamhet, där tillsynsvolymen och särskilt trapphustillsynen ligger under prognos. Nämnden har i huvudsak haft tillräckliga personella resurser, men sjukfrånvaron och andelen långtidsfrånvaro har ökat. Tillfälliga personalbortfall och interna omprioriteringar har påverkat delar av verksamheten. Nämnden redovisar ett överskott mot budget om cirka 1,5 mnkr. Budgetföljsamheten på totalnivå bedöms som god, men resultatet bör nyanseras då vissa överskottsposter inte speglar varaktig e(cid:398)ektivisering. Utifrån den redovisade uppföljningen bedöms den interna kontrollen i huvudsak vara tillräcklig, men vissa kontrollområden rapporteras i särskild ordning. För en närmare redogörelse av granskningens iakttagelser, analyser och bedömningar hänvisas till bilagd granskningsrapport. Revisorernas bedömning Vi, revisorer för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS), gör den samlade bedömningen att nämnden under 2025 i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Utifrån den redovisade uppföljningen bedöms den interna kontrollen i huvudsak vara tillräcklig. Nämnden har därmed i huvudsak uppfyllt sitt uppdrag enligt reglementet, medlemskommunernas beslut och samverkansavtalet. Vårt uttalande i ansvarsfrågan Vi tillstyrker att fullmäktige i respektive kommun beviljar ansvarsfrihet för nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg samt enskilda ledamöter i detta organ. Falköping 2026-05-07 Revisorerna Göran Gustafsson Christina Eliasson Mariana Franken Håkan Johansson Falköpings kommun Skara kommun Götene kommun Tidaholms kommun 8VYA2-43NJ0-732FB-9UNZA-5STHJ-29DVC :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Göran Gustafsson HÅKAN JOHANSSON Revisor Revisor Serienummer: 9b6e32412f3533[…]85954350d225c Serienummer: b9ecdfe94bbf7e[…]b372705b5ce11 IP: 81.234.xxx.xxx IP: 80.68.xxx.xxx 2026-05-07 10:03:39 UTC 2026-05-07 14:19:34 UTC MARIANA FRANKÉN CHRISTINA ELIASSON Revisor Revisor Serienummer: fa4d4bbddb5272[…]3dba80c3d5dd0 Serienummer: 25ad6e942d5544[…]5b418884ef694 IP: 90.229.xxx.xxx IP: 78.68.xxx.xxx 2026-05-07 20:37:40 UTC 2026-05-08 04:39:05 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 8VYA2-43NJ0-732FB-9UNZA-5STHJ-29DVC :lekcyntnemukod oenneP Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 22 Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet BUN 2024/366 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o godkänna framtaget förslag på yttrande samt att överlämna det till kommunstyrelsen. o teckna ett nytt hyresavtal med Stadshotellet enligt det förslag som presenterats av samhällsbyggnadsförvaltningen. o avsluta ärendet om förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet. Sammanfattning av ärendet 2024-10-17 beslutade nämnden att uppdra åt förvaltningen att initiera en förstudie att brett utreda olika alternativ för skollunch för Rudbecksgymnasiets elever. Förvaltningen arbetade sedan fram ett förslag på förstudie som nämnden sedan godkände enligt beslut 2025-06-19. Nämnden beslutade även att säga upp hyresavtal gällande skolmatsal och tillagningskök gällande Rudbecksgymnasiet. 2025-08-27 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för komplettering med ett förtydligande av vilket alternativ nämnden förordar och vad det alternativet innebär samt en barnrättsbedömning. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därefter 2025-09-18 att förorda alternativet gällande ombyggnation av skolmatsal på Rudbecksgymnasiet samt att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att säga upp hyresavtal gällande skolmatsal och tillagningskök gällande Rudbecksgymnasiet senast 2025-09-30. 2026-01-30 mottog barn- och utbildningsförvaltningen återigen ett beslut från kommunstyrelsens arbetsutskott där ärendet återremitteras till barn- och utbildningsnämnden för yttrande över ett nytt förslag på hyresavtal samt om det föreslagna hyresavtalet påverkar barn- och utbildningsnämndens slutsats gällande förstudien. Kommunstyrelsens arbetsutskott önskar svar senast 2026-03-26. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till yttrande i ärendet. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o godkänna framtaget förslag på yttrande samt att överlämna det till kommunstyrelsen. o teckna ett nytt hyresavtal med Stadshotellet enligt det förslag som presenterats av samhällsbyggnadsförvaltningen. o avsluta ärendet om förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-02-09.  Förslag på yttrande.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 3/2026 ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2026-01-28.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om godkännande av förstudie investeringsprojekt skolmatsal till Rudbecksgymnasiet”, Jenny Beckman kanslichef, 2025-12-09.  Bilaga till tjänsteskrivelse, Jenny Beckman kanslichef, 2025-12-11.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 93/2025 ”Beslut om svar på återremiss gällande investeringsprojekt skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2025-09-18.  Förstudie skolmatsal Rudbecksgymnasiet, Daniel Larsson rektor, 2025-05-28. Sändlista Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: BUN 2024/366 2026-02-09 Kommunstyrelsen Yttrande gällande remiss avseende förstudie matsal Rudbecksgymnasiet Barn- och utbildningsnämnden har fått till sig att lämna ett yttrande till kommunstyrelsen över det förslag på hyresavtal som samhällsbyggnadschefen mottagit från ägaren av Tidaholms Stadshotell. Då förstudien ännu en gång återremitterats från kommunstyrelsens arbetsutskott till barn- och utbildningsnämnden, så har tiden för investeringsprocessen för projektet dragits ut till den grad att nämnden ej längre kan genomföra den tänkta nybyggnationen som beskrivits i den ursprungliga förstudien. För att inte hamna i ett läge där eleverna på Rudbecksgymnasiet står utan matsal, eller att nämnden tvingas förlänga aktuellt avtal till den mycket högre årskostnaden enligt nuvarande bestämmelser, så ser inte nämnden något annat alternativ än att avsluta förstudien om ombyggnation av matsal på Rudbeck och att teckna ett nytt avtal enligt de omförhandlade kostnaderna. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2025-06-19

§ 44 Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet KS 2025/442 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o avbryta och dra tillbaka uppdraget kring investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet för år 2026. o ej förbrukade investeringsmedel från investeringsprojektet matsalslösning Rudbecksgymnasiet omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige avsatte i reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 investeringsmedel om 11 miljoner kronor för investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet. Kommunfullmäktige uppdrog även till barn- och utbildningsnämnden att inkludera detta i sin verksamhetsplan. Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden tagit fram och beslutat om en förstudie där nämnderna förordade ett alternativ med en matsalslösning som inryms i Rudbecksgymnasiets verksamhetslokaler. Därefter har nämnden, efter att samhällsbyggnadsnämnden genomfört en hyresförhandling med hyresvärden för den matsal som nyttjas i dagsläget, beslutat att avsluta ärendet om förstudie. Med anledning av barn- och utbildningsnämndens beslut om att avsluta förstudien föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avbryta investeringsprojektet samt att ej förbrukade investeringsmedel omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o avbryta och dra tillbaka uppdraget kring investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet för år 2026. o ej förbrukade investeringsmedel från investeringsprojektet matsalslösning Rudbecksgymnasiet omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att avbryta investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-27. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-04-22  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 22/2026 ”Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2026-02-18.  Barn- och utbildningsnämndens yttrande, ”Yttrande gällande remiss avseende förstudie matsal Rudbecksgymnasiet” 2026-02-09.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 75/2025 ” Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal”, 2025-06-19.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt gällande Rudbecks matsal”, rektor Daniel Larsson, 2025-05-28.  Förstudie ”Skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2025-05-28. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/442 2026-02-27 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om att avbryta investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o avbryta och dra tillbaka uppdraget kring investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet för år 2026. o ej förbrukade investeringsmedel från investeringsprojektet matsalslösning Rudbecksgymnasiet omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Ärendet Kommunfullmäktige avsatte i reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 för år 2026 investeringsmedel om 11 miljoner för Matsalslösning Rudbecksgymnasiet och uppdrog till barn- och utbildningsnämnden att inkludera i detta i sin verksamhetsplan. Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden tagit fram och beslutat om en förstudie och förordat ett alternativ där en matsalslösing bör inrymmas i Rudbecksgymnasiets verksamhetslokaler. (BUN §75/2025 ” Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal”) Ärendet har återemitterats och därefter med anledning av en ny hyresförhandling mellan hyresvärden och samhällsbyggnadsnämnden, har barn- och utbildningsnämnden via ett yttrande inkommit med ett nytt beslut där nämnden istället förordar att kommunfullmäktige beslutar att avsluta investeringsprojektet, samt att även fortsättningsvis inrymma skolmatsal i inhyrda lokaler på Stadshotellet. Ärendet hanteras enligt huvudprocessen i policy för investeringar. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att en förstudie har tagits fram och berörd nämnd det vill säga barn- och utbildningsnämnden har fått yttra sig i ärendet kring matsalslösning Rudbecksgymnasiet. Verksamhetsnämnden det vill säga fastighetsförvaltare och måltidsverksamheten har varit inkluderade i framtagande av förstudie och i hyresförhandlingar. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Med anledning av en ny hyresförhandling mellan hyresvärden och samhällsbyggnadsnämnden, har barn- och utbildningsnämnden via ett yttrande inkommit med ett nytt beslut där nämnden istället förordar att kommunfullmäktige beslutar att avsluta investeringsprojektet, samt att även fortsättningsvis inrymma skolmatsal i inhyrda lokaler på Stadshotellet. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det ligger i linje med policy för investeringar att föreslå kommunfullmäktige att avbryta investeringsprojektet, därtill kommunledningsförvaltningen inget att ytterligare att tillföra och står bakom nämndens förslag att förstudien dras tillbaka och investeringsprojektet avbryts. Då avsatta investeringsmedel inte förbrukats för innevarande år så föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige beslutar om att omdisponera investeringsmedlen till investeringsreserven. Enligt policy för investeringar så behöver kommunfullmäktige fatta beslut om omdisponering av medlen, nedan utdrag från policy för investeringar. ”Under innevarande år kan investeringsmedel av olika anledningar behöva fördelas om. • Kommunstyrelsen kan besluta att omdisponera medel från den beslutade investeringsreserven för innevarande år • Nämnderna får besluta att omdisponera investeringsmedel upp till 100 000 kr mellan nämndens egna investeringsprojekt, under förutsättning att nämndens totala investeringsbudget hålls för året • Övrig omdisponering av investeringsmedel beslutas av kommunfullmäktige Ombudgetering av investeringsanslag mellan budgetår beslutas av kommunstyrelsen.” De konsultkostnader som är upparbetade för projektet fram tills att investeringsprojektet avbryts återförs till driften 2026 för verksamhetsnämnden. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört en barnrättsbedömning. Beslutsunderlag  Barn- och utbildningsnämndens beslut §22/2026 ”Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2026-02-18.  Barn- och utbildningsnämndens yttrande, ”Yttrande gällande remiss avseende förstudie matsal Rudbecksgymnasiet” 2026-02-09  Barn- och utbildningsnämndens beslut §75/2025 ” Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal”, 2025-06-19.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt gällande Rudbecks matsal”, Daniel Larsson rektor, 2025-05-28.  Förstudie ”Skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, Daniel Larsson rektor, 2025-05-28 Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn- och utbildningsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18

§ 48 Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken SBN 2025/390 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag om lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och Tidaholm som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2025-10-21,

§ 50 Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet KS 2025/442 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet till nästkommande sammanträde. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige avsatte i reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 investeringsmedel om 11 miljoner kronor för investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet. Kommunfullmäktige uppdrog även till barn- och utbildningsnämnden att inkludera detta i sin verksamhetsplan. Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden tagit fram och beslutat om en förstudie där nämnderna förordade ett alternativ med en matsalslösning som inryms i Rudbecksgymnasiets verksamhetslokaler. Därefter har nämnden, efter att samhällsbyggnadsnämnden genomfört en hyresförhandling med hyresvärden för den matsal som nyttjas i dagsläget, beslutat att avsluta ärendet om förstudie. Med anledning av barn- och utbildningsnämndens beslut om att avsluta förstudien föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avbryta investeringsprojektet samt att ej förbrukade investeringsmedel omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o avbryta och dra tillbaka uppdraget kring investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet för år 2026. o ej förbrukade investeringsmedel från investeringsprojektet matsalslösning Rudbecksgymnasiet omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. - Runo Johansson (L) föreslår kommunfullmäktige besluta att bordlägga ärendet till nästkommande sammanträde. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Johanssons förslag om bordläggning. Ordföranden ställer först frågan om kommunfullmäktige avser att avgöra ärendet under dagens sammanträde under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att avslå detta. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-05-25 Ordföranden ställer därefter Johanssons förslag om bordläggning under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detta. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 104/2026 ”Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet”, 2026-05-06.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 44/2026 ”Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet”, 2026-04-22.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att avbryta investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-27.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 22/2026 ”Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2026-02-18.  Barn- och utbildningsnämndens yttrande, ”Yttrande gällande remiss avseende förstudie matsal Rudbecksgymnasiet” 2026-02-09.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 75/2025 ” Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal”, 2025-06-19.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt gällande Rudbecks matsal”, rektor Daniel Larsson, 2025-05-28.  Förstudie ”Skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2025-05-28. Sändlista Berörda nämnder Ekonomienheten Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-05-06

§ 52 Beslut om strategisk plan och budget för år 2027-2029 KS 2025/73 Bengt Karlsson (S) och Ingela Backman (S) avstår från att delta i beslutet. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. Sammanfattning av ärendet Kommunens strategiska plan och budget är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Budgetberedningen har med stöd av kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag till strategisk plan och budget för Tidaholms kommun för perioden 2027–2029. Kommunfullmäktige fastställde strategiska och finansiella mål för Tidaholms kommun för målperioden 2024 – 2027 i juni och oktober år 2023. Dessa mål gäller även för år 2027 vilket innebär att det inte lämnas några förslag till mål i framtaget förslag till strategisk plan och budget. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27 Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. - Ordföranden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27 vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt ordförandens förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om Strategisk plan och budget 2027–2029”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-20.  Rapport ”Budgetberedningens förslag Strategisk plan och budget 2027-2029”, 2026-05-18.  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Energi AB med bilagor, 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Bostads AB med bilagor 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Kommunfullmäktiges beslut §144/2024 ”Beslut om antagande av målbild för styrning och ledning efter rapport om nuläge”, 2024-11-25. (Ärendenr: KS 2024/253). Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/73 2026-05-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe-Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse – Beslut om Strategisk plan och budget 2027–2029 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona, o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen), o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk), o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029, o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 % för år 2027, o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. Ärendet Kommunens strategiska plan och budget är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Budgetberedningen har med stöd av kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag till strategisk plan och budget för Tidaholms kommun år 2027–2029. Dokumentet anger kommunens budget för år 2027 samt plan för budget 2028 och 2029. Budgetberedningen leds av kommunstyrelsens ordförande Runo Johansson. I beredningen representeras Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna. Strategiska och finansiella mål för Tidaholms kommun för målperioden 2024 – 2027 fastställdes av fullmäktige i juni (KF § 84/2023) och oktober 2023 (KF § 123/2023). Dessa mål gäller även för år 2026. Därför lämnas inga förslag till mål i förslaget till strategisk plan och budget för 2027–2029. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 År 2024 infördes en ny bestämmelse i kommunallagen. I kapitel 11, Ekonomisk förvaltning, anges följande paragraf under rubriken Budgetens innehåll: ”6 a § Budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Lag (2023:642).” Den kommunala koncernen utgörs av Tidaholms kommun tillsammans med moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) och dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (TENAB) och Tidaholms Bostadsbolag AB (TBAB). Budgetberedningen har tagit del av TEAB och TBAB styrelsebeslut (TEAB punkt 11 och TBAB punkt 9 daterat 2026-02-19) i vilket beslut fattas angående TEAB-koncernens investeringar år 2027 (underlag sidan i TEABs sammanträdesprotokoll). Denna information är inkluderas i strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029. Bolagens budgeterade resultat och soliditet i de kommunala bolagens budget för 2027, bereds och behandlas i en revidering av strategisk plan och budget för 2027–2029, vilken är planerad att beslutas av kommunfullmäktige i november 2026. Utredning Ärendet bedöms inte beröra barn i direkt mening. Utredningens slutsatser Budgetberedningen har med stöd av förvaltningen tagit fram ett förslag till budget för Tidaholms kommun för åren 2027–2029. I budgetdokumentet anges upprättade räkenskaper och nämndernas budgetramar för 2027 och framåt. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att förslaget till budget för Tidaholms kommun är upprättat i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Förvaltningen vill särskilt belysa följande: - Den höga investeringstakten medför att Tidaholms kommun behöver öka sina långfristiga skulder. Förslaget till budget 2027–2029 anger en planerad nyupplåning om 460 miljoner kronor. - I budgetförslaget från Tidaholms Energi AB, så bedömer bolagens styrelse att investeringarna och finansiering av desamma inte inryms inom de borgensramar som kommunfullmäktige beslutade om i december 2023 avseende både TEAB och TBAB. Låneramarna behöver omfördelas och förslag till beslut finns i separat ärende (KS 2025/352). De nya besluten föreslås att gälla tills vidare. - Investeringsplanen för planperioden 2027–2029 har en hög investeringstakt och kommunledningsförvaltningen uppmanar både utförarnämnd och beställarnämnd att i verksamhetsplan och budget inkludera och planera för genomförandet av investeringsprojekten enligt den av kommunfullmäktige fastställda planen. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 - För att hantera de ekonomiska utmaningar som Tidaholms kommun står inför och samtidigt upprätthålla en god kvalitet i kommunens verksamheter fick kommunstyrelsen år 2024 uppdraget att bedriva ett långsiktigt omställningsarbete. Kommunfullmäktige beslutade i november 2024 att kommunstyrelsen ska införliva arbetet med de identifierade utvecklingsområdena i arbetet med de strategiska målen, samt följa upp målbilden samt de identifierade utvecklingsområdena i den ordinarie målstyrningsprocessen (KF § 144/2024) Internränta - Internräntan föreslås för år 2027 att vara 2,75 procent. Det innebär en oförändrad internränta jämfört med året innan. Den föreslagna internräntan bygger på kommunsektorns egna upplåningskostnader och är en rekommendation från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, cirkulär 2026.2, daterad februari 2026) Ränta upplånade medel balansräkningsenheter - Ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 % för år 2027, vilket återspeglar ett genomsnitt av kommunens räntekostnader. Balansräkningsenheter är de två taxefinansierade verksamheterna renhållning och vatten- och avloppsverksamhet. Låneram - Tidaholms kommun har en investeringsplan som inte kan finansieras enbart med egna medel och nyupplåningen kommer öka kommunens låneskuld under perioden. Beslutsunderlag  Rapport ” Budgetberedningens förslag Strategisk plan och budget 2027-2029”, 2026-05-18.  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Energi AB med bilagor, 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Bostads AB med bilagor 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Kommunfullmäktiges beslut §144/2024 ”Beslut om antagande av målbild för styrning och ledning efter rapport om nuläge”, 2024-11-25. (Ärendenr: KS 2024/253). Sändlista Samtliga nämnder Tidaholms Energi AB tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tidaholms kommun 2027 Strategisk plan och budget 2027–2029 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 1(80) Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 2(80) Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................. 5 1.1 Kommunalrådet har ordet .............................................................................................................................. 5 2 Omvärldsbevakning .......................................................................................... 6 3 Målstyrning i Tidaholms kommun ................................................................... 7 3.1 Vision för Tidaholms kommun ........................................................................................................................ 7 3.2 Mål för Tidaholms kommun 2024–2027 ...................................................................................................... 7 4 Ekonomiska förutsättningar och budget ........................................................ 9 4.1 Resursfördelning enligt prislappsmodell ...................................................................................................... 9 4.2 Koncernbudget ................................................................................................................................................ 16 4.3 Ekonomiska förutsättningar .......................................................................................................................... 16 4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029 ......................................................................................... 18 4.5 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys ....................... 21 4.6 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2027 ................................................ 25 5 Uppdrag från kommunfullmäktige ................................................................ 26 6 Uppdrag till nämnderna ................................................................................. 26 7 Nämnderna ...................................................................................................... 27 7.1 Barn- och utbildningsnämnd ......................................................................................................................... 28 7.2 Social- och omvårdnadsnämnd .................................................................................................................... 30 7.3 Kultur- och fritidsnämnd ............................................................................................................................... 32 7.4 Samhällsbyggnadsnämnd ................................................................................................................................ 34 7.5 Taxefinansierad verksamhet - Vatten- och avloppsverksamhet .............................................................. 37 7.6 Kommunstyrelsen ........................................................................................................................................... 38 7.7 Kommunrevision ............................................................................................................................................. 40 7.8 Valnämnd ........................................................................................................................................................... 41 7.9 Överförmyndare ............................................................................................................................................. 42 7.10 Jävsnämnd ....................................................................................................................................................... 43 7.11 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) .................................................................... 44 7.12 Finansförvaltningen ....................................................................................................................................... 45 8 Investeringsbudget .......................................................................................... 46 8.1 Investeringar per verksamhetsområde ....................................................................................................... 46 9 Bilagor .............................................................................................................. 52 9.1 Målstyrning i Tidaholms kommun ................................................................................................................ 52 9.2 Ekonomistyrningsprinciper ........................................................................................................................... 58 9.3 Resursfördelning och politisk viljeinriktning ............................................................................................. 59 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 3(80) 9.4 Befolkningsprognos ......................................................................................................................................... 71 9.5 Kommunens organisation .............................................................................................................................. 74 9.6 Agenda 2030 ..................................................................................................................................................... 78 9.7 Begrepp ............................................................................................................................................................. 79 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 4(80) 1 Inledning 1.1 Kommunalrådet har ordet Under de senaste åren har vi genomfört ett målmedvetet arbete för att skapa ordning och balans i kommunens ekonomi. Resultaten är tydliga. Vi har vänt underskott i de stora nämnderna och samtidigt kunnat göra en extra inlösen av kommunens pensionsskuld, vilket minskar de löpande kostnaderna kommande år. Kommunen befinner sig nu i en tydlig styrkeposition rent ekonomiskt. Det är avgörande med tanke på hur demografin ser ut med en åldrande befolkning och lägre andel yrkesverksamma. Vi ger i utredningsuppdrag att analysera flyttströmmarna till och från Tidaholm för att ha rätt underlag gällande att vända vår befolkningsutveckling. Vi avser att fortsätta det strategiska utvecklingsprojektet att utveckla stråket längs Tidan genom att satsa investeringsmedel de kommande åren. Vi kommer även att göra en förstudie för att kunna investera i att utveckla området kring Svandammarna. Kommunen har gjort två stora lokalutredningar, dels gällande barn och utbildning, dels gällande kommunens övriga lokaler. Resultatet analyseras och är utgångspunkt för förslag om hur kommunens lokaler bäst används i framtiden. Det är viktigt att vi ser helheten innan vi beslutar om enskilda lokaler och byggnader. Vi tar ansvar för kommunens ekonomi och använder våra gemensamma resurser med omsorg. Det arbete som nu är genomfört har stärkt kommunens ekonomiska grund och skapat en trygghet inför kommande år. Det är ett ansvar vi bär vidare. Vi fortsätter att utveckla Tidaholm med långsiktighet, stabilitet och fokus på framtiden. Runo Johansson (L) Kommunstyrelsens ordförande Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 5(80) 2 Omvärldsbevakning Demografi Såväl Sverige som Tidaholms kommun påverkas av demografiska förändringar som innebär lågt barnafödande och förändringar i åldersstrukturen. Den summerade fruktsamheten i Sverige uppgick år 2025 till 1 423 barn per 1 000 kvinnor, vilket är den lägsta nivå som uppmätts. Barnafödandet har minskat nästan varje år sedan 2010. Kompetensförsörjning Kommunen står inför en allt större utmaning vad gäller kompetensförsörjning, särskilt på grund av pensionsavgångar och demografiska förändringar. Den demografiska utvecklingen innebär förändringar i ålderssammansättningen. Enligt befolkningsprognosen väntas antalet invånare i åldersgruppen 45–64 år minska successivt fram till 2035, samtidigt som antalet invånare 80 år och äldre ökar. Förändringar i åldersstrukturen påverkar tillgången till arbetskraft och sammansättningen av den arbetsföra befolkningen. Rekrytering och bemanning blir avgörande för att säkerställa att verksamheterna kan leverera hög kvalitet. Digitalisering och verksamhetsutveckling Digitalisering är en central del av kommunens framtida verksamhetsutveckling. För att möta de demografiska och ekonomiska förändringarna framöver blir det särskilt viktigt att nyttja digitaliseringens möjligheter till effektivisering genom innovation och automatisering. Ett annat prioriterat område är att stärka arbetet med IT-säkerhet, inklusive kommunens skydd mot cyberattacker. Säkerhet och civil beredskap Enligt nationella myndigheter präglas omvärldsläget av ett långvarigt försämrat säkerhetspolitiskt läge, med ökad risk för hybrida hot, cyberangrepp, sabotage mot kritisk infrastruktur samt informationspåverkan. Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms som låg, men kan inte uteslutas. Sveriges totalförsvar planeras från och med 2025 utifrån gemensamma nationella utgångspunkter för perioden 2025–2030, där kommunerna har en central roll i det civila försvaret och i att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid fredstida kriser och höjd beredskap. På nationell nivå pågår arbete med att förtydliga kommunernas ansvar inom krisberedskap och civilt försvar genom ny föreslagen lagstiftning som ska ersätta nuvarande reglering. Den ökande oron i omvärlden och klimatförändringar medför att kommunen behöver vidta åtgärder för att stärka samhällsinfrastrukturen, öka motståndskraften och utveckla den civila beredskapen. Enligt aktuell lagstiftning ansvarar varje kommun för att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. På så sätt ska kommunen uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) leder och samordnar arbetet med att stärka Tidaholms kommuns förmåga att hantera samhällsstörningar, kriser och andra påfrestningar. Källor: Befolkningsprognosen levererades av Statisticon i mars 2026. Cirkulär från Sveriges kommuner och regioner (SKR): Aktuell Ekonomi 26:12 2026-02-26 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 6(80) 3 Målstyrning i Tidaholms kommun 3.1 Vision för Tidaholms kommun Kommunfullmäktige har antagit en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Visionen lyder: I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Tidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. 3.2 Mål för Tidaholms kommun 2024–2027 Strategiska och personalpolitiska mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2027 fastställdes av kommunfullmäktige den 26 juni 2023 (KF § 84/2023). Finansiella mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2026 fastställdes av kommunfullmäktige den 30 oktober 2023 (KF § 123/2023). Målen för Tidaholms kommun följs upp årligen i delårsrapport och årsredovisning. Den slutgiltiga måluppfyllelsen för hela målperioden 2024–2027 redovisas i kommunens årsredovisning för 2027. Tidslinje för målstyrning 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Val till Fullmäktige kommun- Slutlig mål- fastställer mål fullmäktige för uppfyllelse för Tidaholms Kommunen arbetar med mål för perioden 2024–2027 mandat- redovisas i april kommun 2024– perioden 2023– 2028 2027 2026 Val till Fullmäktige Kommunen kommunfull- fastställer mål arbetar med mäktige för för Tidaholms mål för mandat- kommun 2027– perioden perioden 2027– 2031 2028–2031 2030 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 7(80) Mål för Tidaholms kommun 1 Strategiskt mål I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas 2 Strategiskt mål Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt 3 Strategiskt mål Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Personalpolitiskt 4 Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas mål 5 Finansiellt mål Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Mer information om kommunfullmäktiges mål och modellen för målstyrning återfinns i bilaga Målstyrning i Tidaholms kommun. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 8(80) 4 Ekonomiska förutsättningar och budget Budgeten för år 2027–2029 utgår från följande förutsättningar: • Skattesats för Tidaholms kommun är fastställd till 22,07 procent under perioden • Skatteunderlagsprognos från SKR (cirkulär 2026.12) • Befolkningsprognos från Statisticon, daterad 6 mars 2026 Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var resultatet 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 16,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. I linje med resursfördelningsmodellen behöver kommunen finansiera kortsiktiga investeringar med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. 4.1 Resursfördelning enligt prislappsmodell Resursfördelning och tekniska ramar Tidaholms kommun fördelar resurser baserat på SKR:s prislappsmodell. Modellen bygger på sambandet mellan pris och volym och används för att analysera och jämföra kostnader i kommunal verksamhet utifrån standardiserade prislappar per prestation eller brukare och jämförbara kommuner. Genom modellen beräknas nämndernas tekniska ramar fram utifrån vad verksamheten bedöms kosta utifrån rikssnitt och jämförbara kommuner. Syftet är att skapa en mer realistisk och transparent budget, samtidigt som sambandet mellan demografiska förändringar och kommunens kostnader och intäkter tydliggörs. Prislappar baseras på standardkostnaden som beskriver den teoretiska kostnad som kommunen bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den utgår från rikets nettokostnader enligt räkenskapssammandraget två år före aktuellt år och räknas upp till aktuell prisnivå med hjälp av prognos för KPIF. Därefter görs justeringar utifrån lokala och strukturella förutsättningar, såsom befolkningssammansättning och geografiska förhållanden. För verksamheter där prislapp saknas används i stället jämförelser med andra kommuner eller tidigare budget som grund. Jämförelser görs antingen med kommuner som har mest lika strukturella förutsättningar som Tidaholm eller med kommuner av liknande storlek. Modellen tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, både totalt och inom olika åldersgrupper. Prislappar eller jämförelsetal relateras till antalet invånare i aktuell målgrupp eller till hela befolkningen. På detta sätt anpassas resurserna till förändrade behov över tid. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 9(80) 2027 2028 2029 Tekniska ramar, tkr: Kommunstyrelsen -54 297 -55 926 -57 573,3 Valnämnd -41 -43 -43,8 Jävsnämnd -369 -380 -391,0 Kommunrevision -1 206 -1 242 -1 278,9 Överförmyndare -2 438 -2 511 -2 585,4 Samhällsbyggnadsnämnd -50 676 -52 019 -53 377,9 Barn- och utbildningsnämnd -398 154 -408 116 -417 249,6 Social-och omvårdnadsnämnd -421 024 -438 764 -455 935,3 Kultur- och fritidsnämnd -40 198 -41 404 -42 623,6 Samhällsskydd mellersta Skaraborg -19 201 -19 777 -20 359,8 (SMS) 0 0 0,0 0 0 0,0 Finansförvaltning 1 051 688 1 088 312 1 123 938,3 Tekniskt resultat 64 083,7 68 132 72 520 I tabellen nedan redogörs för hur den tekniska ramen summeras utifrån tilldelning inom de olika verksamhetsområdena. Under bilagor, avsnitt 9.3.2, visualiseras även den procentuella fördelningen inom de olika verksamheterna. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 10(80) Fördelning av verksamheter på en eller flera nämnder Räkenskaps- sammandragets KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS verksamhets- koder Teknisk 54 297 41 369 1 206 2 438 50 676 398 154 421 024 40 198 19 201 ram, tkr 100 Nämnd- och styrelse- 4 594 369 847 1 212 1 149 588 verksamhet 110 Stöd till politiska partier 120 Revision 1 206 130 Övrig politisk 2 815 41 2 438 verksamhet 215 Fysisk och teknisk planering, 11 002 bostadsförbättring 220 Näringslivs- främjande 2 633 åtgärder 225 Konsument- och 92 92 energirådgivning 230 2 221 Turistverksamhet 249 Väg- och järnvägsnät, 22 725 parkering 250 Parker 5 745 261 Miljö- och hälsoskydd, 4 083 myndighets- utövning Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 11(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 263 Miljö- hälsa och hållbar 1 207 utveckling 267 Alkoholtillstånd 150 m.m. 270 18 181 Räddningstjänst 275 Totalförsvar 1 020 och samhällsskydd 300 Allmän 3 594 fritidsverksamhet 310 Stöd till studie- 326 organisationer 315 Allmän kulturverksamhet, 4 027 övrigt 320 Bibliotek 7 754 330 Musikskola / 5 301 kulturskola 340 Idrotts- och 17 437 fritidsanläggningar 350 Fritidsgårdar 3 775 407 Förskola inkl 89 415 vks 400 och 412 425 Fritidshem 20 837 inkl vks 415 435 Förskoleklass 9 644 440 Grundskola 176 456 443 Anpassad 15 636 grundskola Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 12(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 450 65 606 Gymnasieskola 453 Anpassad 6 611 gymnasieskola 470 Grundläggande vuxenutbildning 6 231 (inkl vks 472 o 476) 474 Komvux, anpassad 333 utbildning 475 Högskole- 775 utbildning m.m. 478 Uppdrags- 97 utbildning m.m. 500 Primärvård 505 Hälso- och sjukvård, övrigt 30 exkl. hemsjukvård 510 Vård och 228 789 omsorg om äldre 513 Insatser enligt 106 016 LSS/SFB 520 Insatser till personer med funktions- 16 825 nedsättning (ej LSS/SFB) 530 Färdtjänst/riksfärd 4 173 tjänst Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 13(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 550 IFO (verksamheterna 58 773 385 559, 569, 571, 575 och 585) 600 Flykting- -984 mottagande 610 Arbetsmarknads- 6 253 åtgärder 800 Arbetsområden -2 238 och lokaler 805 Hamnverksamhet 810 Kommersiell -671 verksamhet 815 Bostads- 299 verksamhet 830 Flygtrafik 832 Buss, bil och spårbundna 7 467 persontransporter 834 Sjötrafik 855 Elförsörjning och gasförsörjning 860 Fjärrvärme- försörjning 865 Vattenförsörjning 69 och avloppshantering 870 461 Avfallshantering Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 14(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 910 Gemensamma 644 lokaler 920 Gemensamma 43 048 verksamheter Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 15(80) 4.2 Koncernbudget Enligt 11 kap. 6 a §, kommunallagen ska budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Lag (2023:642). Den kommunala koncernen utgörs av Tidaholms kommun och de kommunala koncernföretagen, vilka består av moderbolaget Tidaholms Energi AB samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB och Tidaholms Bostadsbolag AB. Nedan redovisas en sammanställning av bolagsstyrelsens förslag till budget för de kommunala bolagen år 2027–2029. Bolagsstyrelsen har inkommit med en investeringsprognos avseende år 2027–2029. Efter sommaren 2026 kompletterar med resultat och soliditet utifrån fastställd tidsplan i ägardirektiven. Kommunala bolag Tidaholms kommun 2027 2028 2029 2027 2028 2029 Resultat (miljoner kronor) 16,8 34,5 38,9 Soliditet (%) 46,4% 44,9% 44,3% Investeringar (miljoner kronor) 62,3 52,8 53,1 248,5 186,7 168,8 Låneskuld (miljoner kronor) – vid årets slut 365,4 350,2 334,1 740,3 830,2 900,1 * Kommunens soliditet exklusive pensionsåtaganden. Enligt gällande ägardirektiv ska bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Elnät AB var för sig ha en soliditet som uppgår till minst 15 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Energi AB ska vara minst 4,0 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Elnät AB ska vara minst 3,0 procent. För båda bolag gäller att avkastningskravet utvärderas baserat på ett genomsnitt (oviktat) av de tre senaste räkenskapsårens avkastning. Enligt ägardirektivet för Tidaholms Bostads AB ska bolaget ha en soliditet på minst 10 procent och arbeta aktivt för att successivt öka soliditeten till minst 15 procent beräknat på justerat eget kapital. Ökningen ska i huvudsak vara ett resultat av bolagets löpande verksamhet men även köp och försäljning av fastigheter kan bidra till att målet uppnås. Bolaget ska senast år 2030 återgå till en soliditet på minst 15 procent. Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara på samma nivå som övriga långsiktiga fastighetsägare har på bostadsmarknaden i Tidaholm med justering för bolagets kostnader för sitt allmännyttiga uppdrag. Bolaget ska generera en direktavkastning som ligger på omkring 5 procent. 4.3 Ekonomiska förutsättningar Befolkningsprognos I Tidaholms kommun minskade folkmängden år 2025 med 69 personer, från 12 805 till 12 736 invånare. Minskningen bestod av ett negativt flyttnetto om –47 personer och ett negativt födelsenetto om –15 personer. Under prognosperioden 2026–2035 bedöms folkmängden minska med totalt 359 invånare, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig minskning om 36 personer. Prognosen visar ett årligt genomsnitt på 114 födda och 155 avlidna, vilket ger ett negativt födelsenetto. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 16(80) Demografi Den demografiska utvecklingen i Sverige och i Tidaholms kommun påverkar kommunens ekonomi och förutsättningar att utföra sina uppdrag. Ett minskat invånarantal påverkar relationen mellan invånare i arbetsför ålder (20–64 år) och invånare i icke arbetsför ålder (0–19 år samt 65 år och äldre). Prognosen visar att ålderssammansättningen förändras över tid. Tidaholms kommun, likt många kommuner i Sverige, behöver beakta utvecklingen där antalet äldre ökar samtidigt som barn- och ungdomsgrupper minskar. Antalet invånare i yngre åldrar minskar enligt prognosen, medan antalet invånare i åldrarna 65 år och äldre ökar, särskilt i de högre åldersgrupperna. Utvecklingen innebär förändrade förutsättningar för kommunens verksamheter. Antalet barn i åldrarna 0–12 år minskar, vilket påverkar planeringen av förskola och skola, samtidigt som fler äldre innebär förändrade behov inom vård och omsorg. Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft i juli 2025, innebär att kommunen ska arbeta mer förebyggande för att minska behovet av stöd- och vårdinsatser. Konjunktur och skatteunderlag I SKR:s prognoser (SKR Cirkulär 26:12, februari 2026, och Cirkulär 26:18, april 2026) bedöms konjunkturen vara i en återhämtningsfas efter flera år med svag tillväxt. BNP-tillväxten ökar under 2026 och 2027, men konjunkturuppgången har i den senaste prognosen skjutits fram något till följd av en mer osäker omvärldsutveckling. Den inhemska efterfrågan, särskilt hushållskonsumtionen, utgör fortsatt en viktig drivkraft. Sysselsättningen ökar från slutet av 2025 och antalet arbetade timmar stiger under 2026 med en starkare utveckling 2027, vilket bidrar till en successivt lägre arbetslöshet fram till 2028. Skatteunderlaget utvecklas fortsatt starkt men har reviderats något jämfört med februariprognosen. Ökningstakten uppgår till cirka 4,0 procent 2026 och 4,7 procent 2027, samt omkring 4,2–4,3 procent per år 2028–2029. Den samlade utvecklingen är något nedreviderad, främst till följd av ett svagare utfall för 2025. Förskjutningen i sysselsättningsuppgången innebär ett svagare bidrag 2026 men en starkare utveckling 2027. Samtidigt har skatteunderlaget för 2027 reviderats upp till följd av förändrade antaganden om grundavdraget. Justerat för prisutveckling förstärks skatteunderlaget under 2026– 2027, men tillväxttakten dämpas därefter i takt med högre kostnadsutveckling, främst kopplad till pensionskostnader. Investeringar I SKR:s ekonomirapport i oktober beskrivs att kommunsektorns investeringar ökade 2024 och uppgick till 99,1 miljarder kronor, en ökning med 6 miljarder (6,5 procent) jämfört med 2023. Investeringarna motsvarar 13,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag – den högsta nivån på tio år. Inklusive kommunala bolag uppgick investeringarna till totalt 189 miljarder kronor, motsvarande 17 procent av koncernens intäkter. Ökningen har främst drivits av satsningar på infrastruktur, samhällsplanering, skolor samt vatten och avlopp. Investeringstakten väntas ligga kvar på liknande nivå 2025 och därefter öka med cirka 2 procent per år fram till 2029. Framöver väntas ökade investeringar inom äldreomsorg, VA samt totalförsvar och samhällsskydd, Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 17(80) även om det sistnämnda utgår från låga nivåer. Behovet inom äldreomsorgen drivs främst av demografiska förändringar, medan VA-investeringar till stor del består av reinvesteringar. Investeringar inom pedagogisk verksamhet bedöms minska något, men många kommuner ser fortsatt behov av att rusta upp befintliga lokaler. Samtidigt har stigande inflation och ökade byggkostnader påverkat utvecklingen, vilket gör det relevant att särskilja pris- och volymeffekter i investeringsökningen. 4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029 Budgetram år 2026–2029 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Årets resultat (tkr) 10,0 16,8 34,5 38,9 Årets resultat (%) 1,0% 1,6% 3,2% 3,5% Skatteintäkter och bidrag (tkr) 1 017,6 1 056 1 093,6 1 128,5 Ökning av skatteintäkter och bidrag 3,8 3,4 3,1 (%) Nettokostnader (tkr) * 995 998 1 034 858 1 053 764 1 084 994 Ökning av nettokostnader (%) 3,9 1,8 3,0 Investeringsbudget (tkr) 248 490 186 700 168 800 Resultat Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var det 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 16,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Resultatmål och soliditet och självfinansieringsgrad Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. Enligt förutsättningar i resursfördelningsmodellen (SKR:s resursfördelning) ska kortsiktiga investeringar finansieras med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. Mot denna bakgrund, och med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, syftar SKR:s resursfördelning mot att resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatter och generella bidrag. För år 2027 motsvarar detta cirka 32 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2027 är lägre än denna nivå som förklaras av högre prioriterade driftmedel till verksamheterna. Det budgeterade resultatet för planåren 2028 och 2029 ligger däremot på högre nivåer. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 18(80) Ekonomiskt nuläge Tidaholms kommun redovisar ett resultat för år 2025 på 52,5 miljoner kronor. Det är 20,5 miljoner kronor högre än budget och motsvarar 5,3 procent av skatter och generella bidrag. Överskottet beror främst på lägre nettokostnader, totalt 20,4 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av överskott i nämndernas verksamheter, lägre kostnader inom räntenettot samt intäkter från försäljning av fastigheter, mark och inventarier. Samtliga nämnder, utom barn- och utbildningsnämnden, redovisar överskott jämfört med budget. Nämnderna har tillsammans ett överskott på 36 miljoner kronor. Som en följd av det starka resultatet beslutade kommunen att lösa in en del av sin pensionsskuld (ansvarsförbindelse) i förtid, motsvarande cirka 20 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden avslutar år 2025 med ekonomiska underskott. I budgeten för 2026 tillförs nämnden 13,1 miljoner kronor i prioriterade driftmedel, främst för att behålla nuvarande skolstruktur. Uppföljningen för perioden januari–mars 2026 visar att nämnderna sammantaget prognostiserar ett överskott på 20,1 miljoner kronor för helåret. Social- och omvårdnadsnämnden beräknar ett överskott på 25 miljoner kronor. Det beror framför allt på att tidigare resursfördelningsmodell gav kompensation för högre kostnadsnivåer inom socialpsykiatrin tidigare år. Kostnadsnivån har därefter minskat och anpassas nu till den nya resursfördelningsmodellen inför 2027. Äldreomsorgen har fortsatt ekonomiska utmaningar under 2026, särskilt inom hemtjänsten. Utmaningarna inom hemtjänsten härleds främst till osäkerhet i volymer som kan ändras under året samt att utförare av hemtjänst fortsatt har stor utmaning med att hålla kostnader i nivå med ersättning. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 4,7 miljoner kronor för 2026. Underskottet beror främst på en tillfällig etablering av kommunförråd inom Brukets industriområde samt förstärkt organisation inom projekt, lokalförsörjning och digitalisering. Dessa satsningar ligger i linje med den nya resursfördelningsmodellen som införs 2027. Övriga nämnder bedöms ha en ekonomi i balans med budget i uppföljningen jan-mars år 2026. Resultatmålet i budget för år 2027 motsvarar 1,6 procent av skatter och bidrag. För planåren 2028– 2029 är motsvarande resultatmål 3,2 procent respektive 3,5 procent. I jämförelse med 2025 års resultat om 5,3 procent av skatter och bidrag så motsvarar resultatmålet för åren 2026–2029 lägre resultatnivåer med ett oviktat genomsnitt på 2,7 procent. Kommunen har fortsatt stora investeringsbehov under kommande år. För att minska upplåningsbehovet krävs ett positivt resultat. Den planerade investeringsnivån medför dock ett utökat lånebehov för kommunen. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 19(80) Låneskuld Den höga investeringstakten kommer medföra att Tidaholms kommun behöver öka sina långfristiga skulder. Enligt budgeten 2027–2029 finns en planerad nyupplåning om 460 miljoner kronor. Sammantaget är lånebehovet högre än föregående plan. Soliditet Soliditeten för budget och planperioden ligger i enlighet med Tidaholms kommuns finansiella mål och önskad effekt där soliditetsnivån som genomsnitt ej ska understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Till följd av den högre investeringstakten och behov av nyupplåning minskar soliditeten under perioden. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Årlig förändring av budgetram 2025–2028 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Budgetram (tkr) 995 998 1 034 858 1 053 764 1 084 994 Årlig förändring (tkr) 38 860 18 906 31 230 Årlig förändring (%) 3,9 1,8 3,0 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 20(80) 4.5 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys 4.5.1 Resultaträkning Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens 100 251 101 184 103 507 intäkter Verksamhetens -950 557 -1 067 083 -1 077 017 -1 101 747 kostnader Av- och nedskrivningar -49 192 -61 742 -69 606 -75 501 Verksamhetens -999 749 -1 028 574 -1 045 439 -1 073 741 nettokostnader Skatteintäkter 709 984 735 117 762 726 793 065 Generella statsbidrag, utjämning och 307 657 320 867 330 842 335 391 fastighetsavgift Verksamhetens 17 892 27 410 48 128 54 716 resultat Finansiella intäkter 6 750 4 750 4 750 4 750 Finansiella kostnader -14 642 -15 330 -18 331 -20 521 Resultat före extraordinära 10 000 16 830 34 548 38 944 poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 10 000 16 830 34 548 38 944 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 21(80) 4.5.2 Balansräkning Tillgångar Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 302 241 1 401 435 1 443 533,7 Finansiella anläggningstillgångar 17 589 17 589 17 589,0 Summa anläggningstillgångar 1 319 830 1 419 024 1 461 123 Bidrag till infrastruktur 800 800 800,0 Omsättningstillgångar Förråd 2 510 2 510 2 510,0 Fordringar 75 109 75 109 75 109,0 Kortfristiga placeringar 22 614 22 614 22 614,0 Kassa och bank 5 435 31 462 98 952,9 Summa omsättningstillgångar 105 668 131 695 199 186 Summa tillgångar 1 426 297 1 551 518 1 661 109 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 22(80) Eget kapital, avsättningar och skulder Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Eget kapital Ingående eget kapital 645 461 662 291 696 838,5 Årets resultat 16 830 34 548 38 944,7 Summa eget kapital 662 291 696 839 735 783 varav RUR varav RER Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 12 580 13 369 14 131,1 förpliktelser Avsättning bidrag till infrastruktur 11 116 11 116 11 116,0 Summa avsättningar 23 696 24 485 25 247 Skulder Långfristiga skulder 468 690 558 574 628 458 varav vidareutlånade medel 0 0 0,0 varav finansiell leasing 0 0 0,0 Kortfristiga skulder 271 620 271 620 271 620,0 varav kortfrisitig del av långfristig skuld 0 0 0,0 Summa skulder 740 310 830 194 900 078 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 426 297 1 551 518 1 661 108 Ansvarsförbindelser Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Borgen och andra förpliktelser 322 294 322 294 322 294 Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 144 430 139 824 134 559 Summa ansvarsförbindelser 466 724 462 118 456 853 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 23(80) 4.5.3 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Den löpande verksamheten Årets resultat 16 830 34 548 38 945 Justering för ej likviditets påverkande poster 62 980 70 959 76 812 Avskrivningar 61 742 69 606 75 501 Nedskrivningar/utrangeringar 0 0 0 Avsättning till pensioner mm (uppräkning mm ej 1 238 1 353 1 311 utbetalning) Upplösning av bidrag till infrastruktur 0 0 0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 Övriga likviditetspåverkande poster -575 -564 -549 Utbetalningar av avsättningar (bl a pension) -575 -564 -549,2 Poster som redovisas i annan sektion 0,0 0 0 Realisationsresultat vid försäljning av 0,0 0 0,0 anläggningstillgång Medel från verksamheten före förändring av 79 234 104 943 115 207 rörelsekapital Ökning (+) / minskning (-) av periodiserade 0 0 0 anslutningsavgifter Ökning (-) / minskning (+) av förråd och varulager 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 0 0 0 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder -14 321 0 0 Medel från den löpande verksamheten 64 913 104 943 115 207 Investeringsverksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Investering i anläggningstillgångar -186 700 -168 800 -117 600 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Medel från investeringsverksamheten -186 700 -168 800 -117 600 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 24(80) Finansieringsverksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Nyupptagna lån 150 000 160 000 150 000 Amortering av lån -36 300 -70 116 -80 116 Ökning/minskning av skulder för finanisell leasing 0 0 0 Erhållna offentliga investeringsbidrag 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 113 700 89 884 69 884 Periodens kassaflöde -8 087 26 027 67 491 Likvida medel vid årets början 51 676 43 589 69 616 Likvida medel vid periodens slut (tkr) 43 589 69 616 137 108 4.6 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2027 4.6.1 Koncernen Tidaholms Energi AB Handlingsplan, resultat och soliditet för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB redovisas inför revidering av strategisk plan och budget. Först då finns underlag för nedanstående tabeller. Resultat Resultat år 2026 Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads AB Konsoliderat för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditet för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditeten anges i procent (%) Soliditet år 2026 Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads AB Sammanvägt för koncernen Tidaholms Energi AB Investeringar Styrelsen för de kommunala bolagen har i bolagens budget för 2027 inkluderat investeringar under 2027–2029 som uppgår till 171,1 miljoner kronor. De kommunala bolagens låneskulder inryms de borgensramar som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2025. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 25(80) 5 Uppdrag från kommunfullmäktige Lönepolitiskt program Kommunfullmäktige beslutade 2026-01-26 att bifalla motion om strategisk kompetensförsörjningsplan kopplad till ett lönepolitiskt program, där medel beslutades att inkluderas i strategisk plan och budget 2027 och framåt. Då kommunen tillämpar en resursfördelningsmodell där tekniska ramar är del av nämndernas budgetramar. Under förutsättning att tekniska ramar fullt ut tilldelas nämnderna så bedöms att utrymme för lönepolitiskt program skall finnas hos respektive nämnd. Teknisk ram ger förutsättningar att bedriva verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå, genomsnittlig kvalitet och genomsnittlig effektivitet. Därav görs bedömningen att det lönepolitiska programmet att det inte är en prioritering utan ett sätt att komma i nivå, så därför ska det inrymmas i teknisk ram. 6 Uppdrag till nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 26(80) 7 Nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. Nämndernas ramar 2027 Teknisk ram 2027 Prio 2027 Budget 2027 Kommunstyrelsen 54 297 14 740 69 037 Valnämnd 41 41 Jävsnämnd 369 369 Kommunrevision 1 206 4 1 210 Överförmyndare 2 438 2 438 Samhällsbyggnadsnämnd 50 676 4 770 55 446 Barn- och utbildningsnämnd 398 154 20 189 418 343 Social-och omvårdnadsnämnd 421 024 336 421 360 Kultur- och fritidsnämnd 40 198 8 707 48 905 Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) 19 201 -1 492 17 709 Summa nettokostnader ovan 987 604 47 254 1 034 858 Finansförvaltning -1 051 688 -1 051 688 Beräknat resultat -64 084 47 254 -16 830 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 27(80) Nämndernas ramar 2025–2029 Bokslut Budget Budget Plan 2028 Plan 2029 2025 2026 2027 Kommunstyrelsen 68 357 67 951 69 037 70 165 71 813 Valnämnd 30 600 41 43 44 Jävsnämnd 229 369 369 380 391 Kommunrevision 815 1 206 1 210 1 242 1 279 Överförmyndare 2 014 2 008 2 438 2 511 2 585 Samhällsbyggnadsnämnd 36 243 41 822 55 446 57 488 59 548 Barn- och utbildningsnämnd 382 525 400 871 418 343 413 815 422 950 Social-och omvårdnadsnämnd 362 482 418 256 421 360 438 970 456 014 Kultur- och fritidsnämnd 41 463 47 002 48 905 51 161 52 381 Samhällsskydd mellersta Skaraborg 16 090 16 100 17 709 17 988 17 989 (SMS) Summa nettokostnader ovan 910 251 995 998 1 034 858 1 053 764 1 084 994 Finansförvaltning -962 739 -1 005 998 -1 051 688 -1 088 312 -1 123 938 Beräknat resultat -52 488 -10 000 -16 830 -34 548 -38 945 I tabellerna nedan för nämnderna avser 2025 utfall och 2026–2029 budget/planår. 7.1 Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för barn- och utbildningsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa, elevboende samt vaktmästeri. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar vidare för: • Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar enligt 29 kap. 9 § skollagen. • Att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola, fristående skolbarnomsorg samt fristående pedagogisk omsorg. • Kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att barnomsorg och skola ska Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 28(80) dimensioneras så att plats kan erbjudas för fler barn och elever då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Två önskade effekter syftar till att barn- och utbildningsnämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Barn- och utbildningsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027 Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 7.1.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 377 679 400 871 418 343 413 815 422 950 Varav 2 100 13 100 20 189 5 700 5 700 driftsprioriteringar Förändring tkr 23 192 17 472 -4 528 9 135 Förändring % 6,1 4,4 -1,1 2,2 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 29(80) Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Säkerställa och bibehålla ambitionsnivå inom Rudbecksgymnasiets 1 375 1 986 1 986 verksamhet under 2026 Högre ambitionsnivåer inom förskolan, mindre enheter (struktur) 4 000 och tidigare beslut Högre ambitionsnivåer inom grundskolan. Bibehålla befintlig 14 400 skolstruktur samt möta ny reform (tid för undervisningsuppdraget) Anpassad grundskola, nivåsänkande ambition till följd av färre -4 000 elever i jämförelse med andra kommuner Högre ambitionsnivåer inom grundläggande vuxenutbildning 3 264 3 264 3 264 Högre ambitionsnivåer komvux anpassad utbildning 150 150 150 Högre ambitionsnivåer inom uppdragsutbildning, kommunalt 300 300 300 aktivitetsansvar (KAA) Högre ambitionsnivåer inom kulturskolan 700 20 189 5 700 5 700 7.2 Social- och omvårdnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för social- och omvårdnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Nämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer och övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår utdelning av bistånd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Social och omvårdnadsnämnden ansvarar vidare för: • Familjerättsfrågor och för att erbjuda familjerådgivning. • Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt arbetsförberedande insatser för personer som på grund av social problematik står långt ifrån arbetsmarknaden. • Stöd till personer som är akut hemlösa och till bostadslösa personer med social problematik. • Stöd till brottsoffer. • Kommunens flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. • Kommunens uppgifter enligt alkohollagen (2010:1622) med undantag av tillsyn av försäljning av folköl i butik. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 30(80) Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att äldreomsorg, LSS och övriga verksamheter ska dimensioneras så att omsorg och service kan erbjudas för fler då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Andelen äldre invånare i Tidaholms kommunen ökar successivt de kommande åren. Det beror på att allt fler lever längre, vilket i grunden är mycket glädjande, men det medför också ökade behov av omsorg. Även behoven av insatser bland invånare med funktionsnedsättning ökar. Det finns också ett stort behov av stöd till barn och familjer som förebygger ohälsa och utsatthet. För att kunna leverera robust och driftsäker omsorg och service till kommunens invånare uppdras nämnden att bedriva verksamhetsutveckling som drar nytta av ny kunskap, teknik och metoder: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Nämndens verksamheter vänder sig till äldre, personer med funktionsnedsättning, ohälsa eller som av olika skäl befinner sig i en utsatt livssituation. För dessa målgrupper är det av särskilt stor vikt att information, tjänster och kommunikation inger tillit och trygghet. Väl fungerande och effektiva processer möjliggör också en resurseffektiv verksamhet. Nämnden uppdras därför att anta ett verksamhetsmål som ger följande önskade effekt: • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjningen: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 31(80) 7.2.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 383 358 418 256 421 360 438 970 456 014 Varav 336 206 79 driftsprioriteringar Förändring tkr 34 898 3 104 17 610 17 044 Förändring % 9,1 0,7 4,2 3,9 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Högre ambitionsnivåer inom matdistribution äldreomsorgen 2 200 2 200 2 200 Högre ambitionsnivåer inom äldreomsorgen, små enheter särskilt 1 300 1 300 1 300 boende Lindängen Högre ambitionsnivåer inom arbetsmarknadsåtgärder 1 000 1 000 1 000 Justering färdtjänst 530* -4 164 -4 294 -4 421 336 206 79 7.3 Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kultur- och fritidsnämnden (rev. 2025-03-31). Av reglementet framgår att nämnden ska ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar också för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för kommunala ärenden enligt spellagen (2018:1138), bibliotekslagen (2013:801), museilagen (2017:563) och 5 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453, skuldsatta personer). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar vidare för: • Öppen ungdomsverksamhet. • Inomhusbad. • Friluftsliv inklusive vandringsleder och fiskevårdsfrågor. • Besöksverksamhet såsom Tidaholms museum och Barnens hus. • Främjande av besöksnäringen. • Allmänkultur, inklusive kulturlokaler såsom Saga teaterbiografen och Turbinhusön samt kulturarrangemang. • Handhavande och administration av kommunens konstsamling. • Handläggning och delaktighet i konstnärlig utsmyckning av byggnader och offentliga platser. • Bevakning av kulturmiljövårdens och nämndens intressen i den fysiska planeringen. • Beslut om stipendier inom nämndens verksamhetsområde. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 32(80) • Upplåtande av lokaler och anläggningar som nämnden disponerar. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för Tidaholms kommuns attraktivitet för boende och besökare. Nämnden ansvarar också för att främja besöksnäringen. Fullmäktige uppdrar därför åt nämnden att anta verksamhetsmål som bidra till att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet ikommunen. Tillsammans med näringslivet och andra aktörer ska kommunen anordna och stötta arrangemang för att stärka Tidaholms kommun för att bli den plats där fler vill leva och utvecklas. En av fullmäktiges önskade effekter syftar till att nämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till • information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Att stärka tillgängligheten till information, tjänster och service är även viktigt för att främja besöksnäringen och stimulera fler invånare och besökare att ta del av utbudet i Tidaholms kommun. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 33(80) 7.3.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 44 073 47 002 48 905 51 161 52 381 Varav prioriterade 3 850 3 750 8 707 9 757 9 757 driftsmedel Förändring tkr 2 929 1 903 2 256 1 220 Förändring % 6,6 4,0 4,6 2,4 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Bibehålla högre ambitionsnivå inom allmän kulturverksamhet 7 300 7 300 7 300 Ambitionsnivå bidrag Föreningar - Bidrag för anläggningar, 2 100 2 100 2 100 verksamhet och aktivitet. Även högre ambitionsnivå vandringsleder Öka ambitionsnivå knutet till Turistbyrå och besöksverksamheten 400 400 400 Högre ambitionsnivå stöd till studieorganisationer 700 700 700 Öka ambitionsnivå, digitaliseringsstrateg (delad tjänst med KLF) 500 500 500 Kommunen har lägre kostnader inom bibliotek -1 200 -1 200 -1 200 Högre ambitionsnivå inom budget och skuldrådgivning 50 50 50 Lägre kostnader fritidsgårdar -1 000 Lägre kostnader för nämnd och styrelseverksamhet -50 Konsument- och skuldrådgivning inryms inte inom ramen -93 -93 -93 förnämndens uppdrag 8 707 9 757 9 757 7.4 Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom klimat-, miljö-, naturvårds- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar vidare för plan- och byggnadsväsendet enligt plan- och bygglagen (2010:900 PBL), med undantag av de uppgifter som kommunstyrelsen har att fullgöra. Nämnden upprättar på kommunstyrelsens uppdrag översiktsplan och dess fördjupningar, detaljplaner och områdesbestämmelser. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt miljöbalken (1998:808) ankommer på kommunen eller som med stöd av miljöbalken har överlåtits på kommunen. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt enligt livsmedelslagstiftningen. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 34(80) Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten och avlopp, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet. Nämnden ansvarar för fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, lokalvård och bilpool. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst, för ärenden enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622), för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar vidare för: • Beredning av mark och exploateringsfrågor. • Ärenden kring tomt- och småhuskö. • Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. • Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. • Miljöstrategiska frågor. • Huvudmannaskap för allmänna platser enligt plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman. • Att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare. • Stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer. • Ärenden om gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). • Gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. • Ärenden om kollektivtrafik. • Uppgifter som avses i 1 § lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den kommunala parkeringsövervakningen. • Flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. • Kommunens affischtavlor. • Beslut om skogsavverkning. • Energirådgivning. • All jakt på kommunal mark och för kommunens uppgifter enligt jaktförordningen (1987:905) gällande skyddsjakt. • Namnsättning av lokaler i samråd med berörd nämnd. • De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar åtta av fullmäktiges önskade effekter. Två önskade effekter syftar till att generera en ökad befolkning och ett långsiktigt hållbart näringsliv i kommunen, varav två handlar om fysisk planering och exploatering: • Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. • Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Goda pendlingsmöjligheter gynnar kommunens attraktionskraft som boendekommun och för Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 35(80) näringslivet. Att verka för en utveckling av kollektivtrafiken mellan Tidaholms kommun och Skövde, Falköping och Jönköping ska vara en prioriterad fråga under 2024–2027. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekt: • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. För att främja en långsiktigt hållbar tillväxt ska nämnden arbeta med att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Ett led i detta arbete kan vara att utveckla kommunens digitala tjänster för näringslivet. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekter: • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott i investeringsbudgeten under varje år, exempelvis vad gäller planerat fastighetsunderhåll och exploatering. 3. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att fastställa verksamhetsplan och detaljbudget avseende drift och investeringar för renhållningsverksamheten samt vatten- och avloppsverksamhet. 4. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 5. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 avsätta för år 2027 och 2028 minst 1 miljon kronor vartdera året av investeringsmedel för offentlig miljö för att att verkställa den ambitionsökning som strukturplanen för stråket vid Tidan beskriver som är direkt kopplat till det strategiska utvecklingsprojektet ”Utveckla stadskärnan och Tidan”, samt att prioritera och accelerera arbetet med den offentliga miljön kring Tidan i stadskärnan under 2027 och 2028. Där medlen för 2027 dedikeras till att färdigställa etappen ”platsen mellan Coop och Ekbergs” 6. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 att i samråd med övriga nämnder och styrelse att ta fram en förstudie och framtidsvision av ”Svandammarna - park och rekreationsområde” (arbetsnamn) där området vidareutvecklas till ett park- och rekreationsområde. Utredningen föreslås inkludera 2 delar med tillhörande kostnadsberäkningar. (1) Teknisk, (2) Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 36(80) Ambitionshöjning plan fram till 2035 där del 1 och 2 uppdras till samhällsbyggnadsnämnden att besluta om senast 2027-06-30. 7.4.1 Nämndens budgetram - skattefinansierad verksamhet 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 46 766 41 822 55 466 57 488 59 548 Varav 1 100 4 100 4 770 5 470 6 170 driftsprioriteringar Förändring tkr -4 944 13 644 2 022 2 060 Förändring % -10,6 32,6 3,6 3,6 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Driftsprioriteringar Lägre ambitionsnivå inom fysisk o teknisk bostadsplanering -1 000 -1 000 -1 000 Lägre ambitionsnivåer inom väg/parkering. På sikt högre -1 000 -300 400 kapitalkostnader Högre ambitionsnivåer inom parkverksamhet 5 900 5 900 5 900 Höjd ambitionsnivå from 2027, tillsynsverksamhet resursförstärks i 1 400 1 400 1 400 egen regi Justering VA, ej anslagsfinansiering till taxefinansierad verksamhet -69 -69 -69 Justering Renhållning, ej anslagsfinansiering till taxefinansierad -461 -461 -461 verksamhet 4 770 5 470 6 170 7.5 Taxefinansierad verksamhet - Vatten- och avloppsverksamhet Kommunal vatten- och avloppsverksamhet Den kommunala vatten- och avloppsverksamheten regleras av allmänna bestämmelser för användande av Tidaholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (antagna 2008-12-15) samt av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Lagen anger kommunens ansvar för att säkerställa tillgång till vattenförsörjning och avloppstjänster samt hur verksamheten ska organiseras och finansieras. Planering och budget Samhällsbyggnadsämnden ska årligen ta fram en verksamhetsplan som beskriver mål, prioriteringar och planerade aktiviteter inom ansvarsområdet. Som en del av detta arbete ska även en investeringsbudget upprättas, som omfattar planerade investeringar på kort och längre sikt, samt en detaljbudget som tydliggör resursfördelning och ekonomiska ramar för verksamheten. Dessa dokument utgör tillsammans grunden för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 37(80) 7.5.1 Taxefinansierad verksamhet - Renhållningsverksamhet Kommunal renhållningsverksamhet Den kommunala renhållningsverksamheten regleras av lokala avfallsföreskrifter (rev. 2024-12-16) samt av miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2020:614). Regelverket anger kommunens ansvar för insamling, transport och hantering av avfall samt krav på avfallsplanering och hållbar avfallshantering. Planering och budget Samhällsbyggnadsnämnden ska årligen ta fram en verksamhetsplan som beskriver mål, prioriteringar och planerade aktiviteter inom ansvarsområdet. Som en del av detta arbete ska även en investeringsbudget upprättas, som omfattar planerade investeringar på kort och längre sikt, samt en detaljbudget som tydliggör resursfördelning och ekonomiska ramar för verksamheten. Dessa dokument utgör tillsammans grunden för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. 7.6 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Av reglementet för kommunstyrelsen (rev. 2025-03-31) framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning samt leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt fortlöpande, i samråd med nämnderna, följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige. Styrelsen ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kommunstyrelsen samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd. Styrelsen ansvarar även för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. Under styrelsen lyder kommunens förvaltningsorganisation. Styrelsen är även pensionsmyndighet i Tidaholms kommun. Sedan den 31 mars 2025 ansvarar kommunstyrelsen även för kommunens uppgifter inom folkhälsoområdet. Kommunstyrelsens budgetram för 2026 omfattar den verksamhet som bedrivs inom kommunledningsförvaltningen med dess olika enheter. Pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter återfinns under avsnitt 6.8 Finansförvaltningen. Fullmäktiges uppdrag till styrelsen Fullmäktiges uppdrag till styrelsen 1. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till nio av fullmäktiges önskade effekter. Fyra önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska leda och samordna ett strategiskt arbete för att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 38(80) • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Två önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska stärka kommunens förmåga att leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Kommunen ska dra nytta av de möjligheter som ny teknik och digitalisering erbjuder. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete vad gäller IT och verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete med ledarskapsutveckling. Två önskade effekter handlar om att kommunstyrelsen ska verka för en god kompetensförsörjning till kommunens verksamheter, särskilt då detta blir en allt större utmaning nationellt och lokalt: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat skall som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med styrelsens budgeterade resultat. 2. Kommunstyrelsen uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör styrelsens ansvarsområde. 3. Kommunstyrelsen uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 4. Kommunstyrelsen uppdras att arbeta med uppdrag som avser att ”Kommunstyrelsen behöver stärka sin förmåga kring analys och möjligheter till befolknings- och demografiutveckling”. Utredningen föreslås inkludera 2 delar med Del 1: Kommunstyrelsen föreslås ta fram ett projektdirektiv för analys och slutsatser och sedemera en handlingsplan, kring ”befolkning- och demografiutveckling”. Del 2: Kommunstyrelsen uppdras att från och med 2027 årligen ta fram och besluta om en rapport avseende utfall och prognos av befolkningsutvecklingen i Tidaholms kommun. Medel för genomförande av del 1 hanteras inom tilldelad ram eller strategiska medelsansökan. Del 2 är del av ordinarie verksamhet. En kommunövergripande projektorganisation tas fram för uppdraget, projektgruppens analys och slutsatser, redovisas i samband med årsredovisning 2027. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 39(80) 7.6.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 77 455 71 578 69 037 70 165 71 813 Varav prioriterade 17 175 7 850 14 740 14 240 14 240 driftsmedel Förändring tkr -5 877 -2 541 1 128 1 648 Förändring % -7,6 -3,5 1,6 2,3 Budget Prioriterade driftsmedel Plan 2028 Plan 2029 2027 Strategiska utvecklingsmedel - För att stärka kommunens 4 000 4 000 4 000 förutsättningar att nå målen Säker och hållbar IT och digitaliseringsstruktur 3 500 3 500 3 500 Julgåva till kommunens anställda 500 500 500 IT cybersäkerhet 1 200 1 200 1 200 Förstärkning stratgiskt HR arbete, 1 HR tjänst 650 650 650 Friskvårdsbidrag till anställda 1 250 1 250 1 250 Omställning och utvecklingsarbete 2 100 2 100 2 100 Högre ambitionsnivå inom näringslivsfrämjande åtgärder 500 500 500 Lägre ambitionsnivå 263*. Kostnader här avser lokala Folkhälsorådet, avtal med regionen har förändrats som inkluderats -360 -360 -360 i framtida budget Högre ambitionsnivå, utbildningsinsats politiker 500 IT licenser (Microsoft) 900 900 900 14 740 14 240 14 240 7.7 Kommunrevision Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionen ansvarar för de uppgifter som anges i revisionsreglemente (rev. 2020-03-30). Av reglementet framgår att revisionen ska fullgöra de uppgifter som följer av kommunallagen samt annan tillämplig lagstiftning, utfärdade ägardirektiv och god revisionssed. Revisionen är fullmäktiges instrument för granskning av kommunens verksamheter och ska bidra till legitimitet och förtroende. Granskningen kan också generera utveckling och förbättring. Den övergripande uppgiften är att granska om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och beslut, inom givna ekonomiska ramar samt med tillräcklig styrning och kontroll. Kommunrevisionen ansvarar vidare för att: • granska verksamheten i styrelser, nämnder och kommunala företag, • bedöma räkenskaper, intern kontroll och att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt, Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 40(80) • anlita sakkunniga biträden i den omfattning som behövs, • rapportera resultat av granskning till fullmäktige och berörda nämnder, • lämna revisionsberättelse med uttalande om ansvarsfrihet samt vid behov initiera ärenden. Revisionen ska bedrivas med oberoende, saklighet och integritet. Revisorerna beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som följer av lag eller reglemente samt företräder revisionen i frågor som rör dess uppdrag. Budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 902 1 019 1 210 1 242 1 279 Förändring tkr 117 191 32 37 Förändring % 13,0 18,7 2,6 3,0 7.8 Valnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglemente för valnämnden (rev. 2022-12-19). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen enligt vallagen (2005:837), folkomröstningslagen (1979:369), lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar samt annan tillämplig lagstiftning. Nämnden är lokal valmyndighet och svarar för den lokala organisationen i samband med val till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Nämnden ansvarar vidare för att: • följa utvecklingen inom verksamhetsområdet och vidta nödvändiga åtgärder, • fortlöpande följa och vid behov initiera förändringar i valdistriktsindelningen, • informera allmänheten om kommande val och folkomröstningar samt om nämndens verksamhet, • fastställa arvoden för röstmottagare och övriga valarbetare. Nämnden beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som inte ankommer på kommunfullmäktige. Nämnden får även omfördela tilldelade medel inom ramen för verksamheten samt företräda kommunen i mål och ärenden som rör nämndens ansvarsområde. I likhet med övriga nämnder ska valnämnden bedriva sin verksamhet i enlighet med lagstiftning, fullmäktiges mål och riktlinjer samt inom tilldelad budgetram. Nämnden ansvarar även för planering, uppföljning och redovisning av sin verksamhet samt för att lämna information och underlag till kommunstyrelsen och fullmäktige. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 41(80) 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 35 600 41 43 44 Varav 400 driftsprioriteringar Förändring tkr 565 -559 2 1 Förändring % 1 614,3 -93,2 4,9 2,3 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar 7.9 Överförmyndare Verksamhetsbeskrivning Av lagstiftningen framgår att överförmyndaren ska utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndaren utgör en kommunal tillsynsmyndighet med uppdrag att skydda personer som inte själva kan ta tillvara sina rättigheter eller sköta sin ekonomi. Överförmyndaren ansvarar vidare för att: • utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare, • utöva tillsyn över legala förmyndares förvaltning av barns tillgångar, • rekrytera gode män, • lämna information och stöd om gällande regelverk samt medverka till utbildning för gode män. Överförmyndaren är en tillsynsmyndighet och är inte arbetsgivare eller överordnad ställföreträdarna, som själva ansvarar för sina uppdrag. Tidaholms kommun ingår i samarbetet Överförmyndare i Samverkan (ÖIS). Verksamheten bedrivs i huvudsak genom ett gemensamt överförmyndarkontor i Skövde, där handläggning och delegerade beslut utförs. Överförmyndaren beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som följer av lag eller delegation. I likhet med övriga nämnder ska överförmyndaren bedriva sin verksamhet i enlighet med lagstiftning, fullmäktiges mål och riktlinjer samt inom tilldelad budgetram. Verksamheten omfattar även planering, uppföljning och redovisning samt att lämna information och underlag till kommunstyrelsen och fullmäktige. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 42(80) 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 2 061 2 008 2 438 2 511 2 585 Varav 1 000 1 000 driftsprioriteringar Förändring tkr -53 430 73 74 Förändring % -2,6 21,4 3,0 2,9 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar 7.10 Jävsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för jävsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning och utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan fatta beslut på grund av jäv. 7.10.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 361 369 369 380 391 Förändring tkr 8 0 11 11 Förändring % 2,2 0 3,0 2,9 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 43(80) 7.11 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) Verksamhetsbeskrivning Reglementet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) fastställdes av fullmäktige i Falköpings kommun den 26 november 2018. Enligt reglementet ansvarar nämnden för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), förordning om skydd för olyckor (SFS 2003:789) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Larmhantering, säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd, civilt försvar samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Uppgifter som SMS utför för Tidaholms kommun Informationssäkerhetssamordnare är en uppgift som nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg utför på uppdrag av Tidaholms kommun, enligt avtal. 7.11.1 Tidaholms kommuns budget - tilldelning till Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 16 567 16 100 17 709 17 988 17 989 Varav -1 492 -1 789 -2 371 driftsprioriteringar Förändring tkr -467 1 609 279 1 Förändring % -2,8 10,0 1,6 0,0 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Ambitionsnivå SMS -1 492 -1 789 -2 371 -1 492 -1 789 -2 371 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 44(80) 7.12 Finansförvaltningen Finansförvaltningen innehåller riktade budgetprioriteringar för hela kommunen, den centrala prognososäkerheten, pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter, samt de interna regleringar som avser poster för inom internredovisning. 7.12.1 Budget för finansförvaltningen 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram -978 259 -1 005 998 -1 051 688 -1 088 312 -1 123 938 Förändring tkr -27 739 -45 690 -36 624 -35 626 Förändring % 2,8 4,5 3,5 3,3 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar Pensionskostnader Utifrån prognosunderlag från KPA och Skandia budgeteras kommunens centrala pensionskostnader för budgetår samt planår. År 2027 budgeteras pensionskostnaderna till 12,1 miljoner kronor. Räntenetto Kommunens räntenetto år 2027 budgeteras till 10,6 miljoner kronor. De centrala räntekostnaderna budgeteras utifrån simulering av kommunens befintliga lån samt bedömt upplåningsbehov för perioden utifrån investeringsbudgeten år 2027–2029. Ränteintäkter budgeteras utifrån likviditetsbedömning för året samt beslutade borgensavgifter från de kommunala bolagen. Prognososäkerhet I syfte att kunna möta eventuella svängningar i skatteunderlaget under innevarande år budgeterar kommunen en central prognososäkerhet om 10 miljoner årligen för budgetår samt planår. Bidrag och transfereringar Bidrag och transfereringar budgeteras till 2,5 miljoner kronor och innefattar kostnader knutet till: • Partibidrag • Medelstilldelning Skaraborgs samordningsförbund • Förbundsavgift Sveriges kommuner och regioner • Medlemsavgift och tillväxtprogram Skaraborgs kommunalförbund Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 45(80) 8 Investeringsbudget Kommunfullmäktige uppdrog till samhällsbyggnadsnämnden att under 2025 genomföra omfattande lokalutredning med fem delar, som i stort omfattade en nulägesbild och tillsammans med nämnderna inventera verksamheternas lokalbehov. Kommunfullmäktige uppdrog till barn- och utbildningsnämnden att under 2025 genomföra en övergripande behovsanalys av verksamhetslokaler med avseende på antalet barn och elever inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning på kort och lång sikt. Då utredningarnas slutsatser per april 2026 inte är beslutade så exkluderar investeringsbudgeten 2027–2029 de investeringar som omfattar kommunens verksamhetslokaler som omfattas av utredningarna. Investeringsbudget per nämnd Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Skattefinansierad verksamhet per nämnd Samhällsbyggnadsnämnden 207 148 100,5 58,5 Kommunstyrelsen 25,2 16 19,1 16,4 Barn- och utbildningsnämnden 1,0 8,4 4,2 4,7 Kultur- och fritidsnämnden 1,0 2,3 1,0 1,0 Social- och omvårdnadsnämnden 1,0 1,0 1,0 1,0 Skattefinansierad verksamhet 235,2 175,7 125,8 81,6 totalt Affärsdrivande verk Vatten- och avloppsverk 5,0 4,0 36,0 34,0 Renhållningsenhet 7,0 7,0 7,0 2,0 Affärsdrivande verk totalt 12,0 11,0 43,0 36,0 Tidaholms kommun totalt 247,2 186,7 168,8 117,6 8.1 Investeringar per verksamhetsområde Informationen nedan följer SCB:s indelning i räkenskapssammandraget, vilket bidrar till ökad jämförbarhet och transparens i kommunens ekonomiska redovisning och uppföljning. Därför inkluderar tabellerna även verksamhetsnämnd för respektive investering, då kommunens organisation och SCB:s indelning inte är desamma. Tabellerna inkluderar även huruvida investeringen är undantagen kommunens huvudprocess som beskrivs i Policy för investeringar. Block 1. Politik Avser kostnader och intäkter kopplade till den politiska organisationen, såsom kommunfullmäktige, nämnder, arvoden och stöd till politiskt arbete. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 46(80) Block 2. Infrastruktur, skydd Omfattar verksamheter inom gator, vägar, parker, räddningstjänst samt insatser för trygghet och samhällsskydd. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Konstgräsplan 8 000 SBN Planerat underhåll park 2 100 2 100 2 700 Plan SBN Planerat underhåll gata 4 900 4 900 6 300 Plan SBN Hyresgästanpassningar 30 30 30 Plan SBN Återvinningscentral/kommunförråd 10 000 SBN Offentlig miljö* 2 000 2 000 2 000 SBN Inventarier 3 000 x SBN Reinvesteringar Fordon 2 000 2 000 2 000 SBN Inventarier 1 000 x SBN Planerat underhåll fastighet, internt 180 180 180 Plan SBN Toppbeläggning Rosenberg 3 000 SBN Toppbeläggning Kungslena 1 000 SBN Iordningställa Ramstorp 2:4 för 500 SBN industrietablering Klimatanpassningar 2 000 5 000 SBN Risk och sårbarhet 2 000 2 000 SBN Stationshusområdet 1 000 1 000 1 000 SBN Inventarier, IT system etc 3 000 x SBN Exploatering Södra Helliden etapp 10 000 SBN 4 Energiinvesteringar 1 000 1 000 1 000 SBN Skalskyddslösning för framtidens 3 000 3 000 SBN kommunala fastigheter Gång- och cykelväg stadskärnan 3 000 SBN Summa infrastruktur, skydd 37 710 32 210 31 210 *Avseende offentlig miljö så hänvisas till uppdrag för offentlig miljö och att att minst 1 miljon kronor av investeringsmedel för offentlig miljö för dedikeras för det beskriva uppdraget "Utveckling av stadskärnan med fokus kring Tidan" Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 47(80) Block 3. Fritid och Kultur Innefattar bibliotek, kulturskola, idrotts- och fritidsanläggningar samt stöd till föreningsliv och kulturella verksamheter. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 450 450 450 Plan SBN Inventarier 1 000 1 000 1 000 x KFN Ismaskin 1 300 x KFN Summa fritid och kultur 5 450 4 150 4 150 Block 4. Pedagogisk verksamhet Avser förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och annan utbildningsverksamhet. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 458 458 458 Plan SBN Inventarier 2 000 2 000 2 000 x BUN Planerat underhåll fastighet, internt 2 745 2 745 2 745 Plan SBN Inventarier Gymnasiet 3 900 2 700 x BUN Inventarier Grundskola, 2 500 x BUN återställande lokaler till grundskola Inventarier Grundskola 1 000 x BUN Inventarier förskola, utbyte stolar 900 x BUN Inventarier komtpetenscentrum 300 x BUN Summa pedagogisk 11 603 7 403 7 903 verksamhet Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 48(80) Block 5. Vård och omsorg Omfattar äldreomsorg, funktionsstöd (LSS) samt individ- och familjeomsorg inklusive socialtjänst Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 300 300 300 Plan SBN Särskilt boende och 90 000 20 000 SBN ersättningsboende LSS Nytt LSS boende 5 000 20 000 SBN Inventarier 1 000 1 000 1 000 x SON Planerat underhåll fastighet, internt 1 800 1 800 1 800 Plan SBN Summa vård och omsorg 98 100 43 100 3 100 Block 6. Särskilt riktade insatser Avser insatser för specifika grupper, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, integration och stöd till personer utanför arbetsmarknaden. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Summa särskilt riktade insatser Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 49(80) Block 8. Affärsverksamhet (exkl Vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet) Innefattar verksamheter som bedrivs med avgifter eller intäkter, såsom vatten och avlopp (VA), avfall, energi och bostäder. Nedan redovisas vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet i separata sammanställningar. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 240 240 240 Plan SBN Planerat underhåll fastighet, internt 1 440 1 440 1 440 Plan SBN Framtida bostadsområden 1 000 1 000 4 000 SBN Exploatering Södra Helliden etapp 4 10 000 SBN Exploatering industriområden 4 000 3 000 3 000 SBN Exploatering Marbotorp 14 000 SBN Summa affärsverksamhet (exkl 6 680 19 680 18 680 VA och RH) Block 8. Affärsverksamhet: Vatten och avloppsverksamhet Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Planerat underhåll 5 000 Plan Risk och sårbarhet 2 000 1 000 Exploatering Södra Helliden etapp 4 3 000 3 000 Exploatering industriområden 1 000 1 000 1 000 Renhållningsverk 25 000 Framtida bostadsområden 2 000 Reningsverk 25 000 Planerat underhåll 5 000 Plan Summa affärsverksamhet VA 4 000 36 000 34 000 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 50(80) Block 8. Affärsverksamhet: Renhållningsverksamhet Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Avfallsfraktioner + ÅVC 5 000 5 000 Planerat underhåll 2 000 2 000 2 000 Plan Summa affärsverksamhet RH 7 000 7 000 2 000 Block 9. Gemensamma verksamheter Omfattar poster som inte direkt kan hänföras till en enskild verksamhet, exempelvis pensioner, finansiella poster och centrala reserver, samt central administration, ekonomi, personal, IT- och digitalisering samt övergripande ledning och styrning. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd IT infrastruktur 5 000 x KS Hyresgästanpassningar 23 23 23 Plan SBN Inventarier 1 000 1 000 x KS Planerat underhåll fastighet, internt 135 135 135 Plan SBN Inventariemiljon, IT infrastruktur 6 400 x KS IT infrastruktur och 8 100 x KS ärendehanteringssystem Summa gemensamma 6 158 9 258 6 558 verksamheter Investeringsreserv Investeringsreserven utgör kommunens centrala buffert för att hantera oförutsedda investeringsbehov eller omprioriteringar under budgetåret. Användningen av reserven regleras i kommunens policy för investeringar, där det framgår under vilka förutsättningar medel får tas i anspråk. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Investeringsreserv 10 000 10 000 10 000 KS Summa investeringsreserv 10 000 10 000 10 000 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 51(80) 9 Bilagor 9.1 Målstyrning i Tidaholms kommun 9.1.1 Modell för målstyrning Kommunfullmäktige styr kommunens utvecklingsarbete genom att sätta mål, fördela medel och tilldela uppdrag, samt genom att följa upp måluppfyllelse och utfall. Vart fjärde år fastställer fullmäktige strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för hela kommunen. Fullmäktiges avsikt med målen är att stärka kommunens förmåga att utföra sina uppdrag som välfärdsleverantör, arbetsgivare och samhällsutvecklare. De mål som fullmäktige fastställer omfattar endast en mindre del av de behov, utmaningar och möjligheter som kommunen har att arbeta med. Det målstyrda arbetet utgör, tillsammans med en budget som stödjer målen, en kraftsamling kring de frågor som fullmäktige anser är särskilt angelägna att hantera och utveckla. För varje mål anger fullmäktige en eller flera önskade effekter. En eller flera nämnder uppdras att anta verksamhetsmål som styr utvecklingen av nämndens verksamheter på ett sådant sätt att den önskade effekten uppnås. På så vis styr fullmäktige vilken utveckling kommunen ska sträva mot, men inte på vilket sätt varje nämnd ska gå till väga i detta arbete. De nämnder som omfattas av målstyrningen är barn- och utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Jävsnämnden, valnämnden och Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg omfattas inte av Tidaholms kommuns målstyrning. Läs mer om Tidaholms kommuns modell för målstyrning i riktlinjen för målstyrning, fastställd av kommunstyrelsen 2022-11-30. Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en Strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Budgeten anger hur kommunens medel fördelas till kommunstyrelse och nämnder. Det ska tydligt framgå i budgeten hur planerade investeringar och fördelningen av medel förhåller sig till Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 52(80) fullmäktiges mål för kommunens utveckling och ambitionsnivåer för utförandet av kommunens välfärdsuppdrag. Varje nämnd beslutar i sin tur om en verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljbudget för nämndens verksamheter under det kommande året. Vilka verksamheter nämnden ska bedriva anger fullmäktige i nämndens reglemente. 9.1.2 Strategiskt mål 1: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Skaraborgs kommunalförbund har antagit målet att Skaraborg har 300 000 invånare år 2030. För att nå målet krävs att Skaraborgs 15 kommuner tillsammans växer med 30 000 invånare, jämfört med år 2022. Kommunfullmäktiges ambition är att Tidaholms kommun under perioden 2024–2027 växer till 13 000 invånare, jämfört med 12 839 invånare år 2022. Befolkningsprognosen från mars 2023 beräknar att invånarantalet i Tidaholms kommun minskar fram till år 2030. Prognosen anger även att andelen äldre invånare ökar medan andelen invånare i förvärvsarbetande ålder minskar i kommunen. En liknande demografisk utveckling sker i hela landet. En sådan utveckling medför att den demografiska försörjningskvoten stiger vilket innebär att färre individer behöver försörja och ta hand om fler. Med fler äldre invånare ökar även behoven av äldreomsorg. Genom att möjliggöra för fler invånare att leva och utvecklas i Tidaholms kommun skapas goda möjligheter för kommunen att behålla och utveckla en god kommunal välfärd och service. Genom att växa som boendekommun bidrar Tidaholm också till den gemensamma målsättningen om ett ökat antal invånare i Skaraborg. Tidaholms kommun har flera styrkor som boendekommun – särskilt för barnfamiljer. Här finns en god livsmiljö med frisk luft och vidsträckta friluftsområden, ett stort utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, grundskolor där eleverna är trygga, ett väl utbyggt fibernät, en sammanhållen och cykelvänlig tätort liksom mindre samhällen med närhet till kommunal service, skog, bad och fiske. I Tidaholms kommun finns också jämförelsevis goda möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Önskade effekter för strategiskt mål 1 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som stärker intresset för Tidaholm som boendekommun och bidrar till den önskade effekten. Effekten följs upp med statistik från SCB. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. Byggnation av 65 nya bostäder möjliggör för ytterligare 161 personer att bosätta sig i kommunen, givet att det i genomsnitt bor 2,5 personer i varje bostad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp med data från Tidaholms kommun. 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 53(80) 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 9.1.3 Strategiskt mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Tidaholms kommun ska vara med och utveckla Skaraborg till Sveriges fjärde största arbetsmarknadsregion år 2030, i enlighet med den delregionala utvecklingsstrategin. Tillväxt som ger fler arbetstillfällen i kommunen främjar utvecklingen av Tidaholms kommun som samhälle och boendekommun. Tillväxt främjar även kommunens förutsättningar att bedriva och utveckla välfärd och service. Därför ska Tidaholms kommun verka för att fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn etablerar och utvecklar verksamheter i kommunen. Tidaholms kommun ska erbjuda ett företagsklimat som ger goda förutsättningar för tillväxt. Kommunen ska utveckla företagsklimatet genom att arbeta med frågor som rör dialog, bemötande, service och samverkan med näringslivet. Genom att utveckla samverkan mellan skola, näringsliv och andra arbetsgivare kan kommunen främja tillgången till arbetskraft med rätt kompetens och stärka elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen ska erbjuda goda möjligheter att planera för etablering och expansion av verksamheter genom att ha en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning. Kommunen ska även bedriva ett strategiskt arbete som skapar intresse för de möjligheter som finns att etablera och utveckla verksamheter i kommunen. Närheten och möjligheten till personlig kontakt med kommunen är två styrkor som behöver lyftas fram i detta arbete. Önskade effekter för strategiskt mål 2 5. Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen samordnar kommunens arbete med denna effekt samt för dialog med de kommunala bolagen. Effekten följs upp genom analys av Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimat i Tidaholms kommun. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen för dialog med de kommunala bolagen i frågor som rör el- och energiförsörjning. Effekten följs upp genom att kommunens arbete med plan för markförsörjning analyseras. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 54(80) 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. Även statistik som beskriver arbetsmarknad och näringsliv i Tidaholms kommun kan analyseras. 9.1.4 Strategiskt mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Världen, Sverige och Tidaholms kommun präglas av ett antal genomgripande förändringskrafter som i snabb takt förändrar samhället och välfärdens förutsättningar. Några exempel är digitalisering och utvecklingen av artificiell intelligens, klimatförändringar och förändrade villkor för el- och energiförsörjning. Med en växande andel äldre invånare och stora pensionsavgångar förändras också invånarnas behov av välfärd och kommunernas behov av kompetensförsörjning. Ett av tre mål för den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030 är att bygga ett robust och sammanhållet samhälle som kan möta både kända och oförutsedda utmaningar och vända dessa till möjligheter. För Tidaholms kommun handlar det om att bygga robusta verksamheter med god beredskap och förmåga att leverera välfärd även under förändrade villkor. För att skapa och upprätthålla ett sammanhållet samhälle finns också behov av att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med såväl unga som vuxna och äldre. Genom att använda beprövade metoder för verksamhetsutveckling och utveckla arbetssätt som drar nytta av ny teknik ska Tidaholms kommun leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk. Önskade effekter för strategiskt mål 3 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Barn- och utbildningsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen erbjuder berörda nämnder stöd i detta arbete och för dialog med de kommunala bolagen i berörda frågor. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen erbjuder berörda nämnder stöd i detta arbete. Effekten följs upp genom analys av kommunens utbud av digitala tjänster och statistik som beskriver hur dessa tjänster används. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 55(80) 9.1.5 Personalpolitiskt mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Personalen är Tidaholms kommuns viktigaste resurs. Att personalen trivs och utvecklas i sitt arbete är avgörande för verksamheternas förmåga att leverera välfärd och service av god kvalitet till kommunens invånare, besökare och arbetsgivare. Sverige har en tilltagande brist på arbetskraft. Detta medför att kompetensförsörjningen till kommunens verksamheter blir en utmaning. Tidaholms kommun ska bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete som främjar medarbetarnas trivsel och utveckling. Tidaholms kommun ska också erbjuda chefer goda möjligheter att utveckla sitt ledarskap. På så sätt stärks Tidaholms kommuns arbetsgivarattraktivitet, det vill säga förmåga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Önskade effekter för personalpolitiskt mål 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att uppnå denna effekt. Kommunstyrelsen ska stödja ett utvecklingsarbete i vilket flera eller samtliga nämnder deltar. Effekten kan följas upp med en enkät till kommunens medarbetare minst en gång per år. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att uppnå denna effekt. Kommunstyrelsen ska leda och samordna ett utvecklingsarbete i vilket samtliga nämnder deltar. Effekten kan följas upp med en enkät, fokusgrupp eller intervjuer med berörda chefer minst en gång per år. 9.1.6 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Enligt I kap. § 1 kommunallagen (2017:725) ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ordning och reda i kommunens ekonomi är förutsättningen för en god och hållbar utveckling. Kommunens verksamhet har inte som syfte att generera vinst, men överskott är absolut nödvändigt för att långsiktigt kunna driva bra verksamhet. Att visa överskott på grund av tillfälliga realisationsvinster eller dylikt är dock inte långsiktigt hållbart sätt att bygga en budget. God ekonomisk hushållning är inte att förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov, och inte att finansiera driftskostnader med lån. Balanskravet innebär ”att klara nollan” och det ska ses som en miniminivå för vad kommunen ska prestera. Noll är dock för lite av flera anledningar. Det gäller att ha beredskap för det oväntade, eftersom det alltid tendera att inträffa. God ekonomisk hushållning är inte enbart det ekonomiska resultatet. Genom att sätta mål och riktlinjer för de olika verksamheterna och sedan följa upp dem, synliggörs vad som faktiskt görs och vad kommunens invånare får för de skattemedel som kommunen använder. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 56(80) Tidaholms kommun ska ha ett resultat och en soliditet som ger kommunen en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att kommunens resultat och soliditet kan tillåtas minska i samband med att investeringar för framtiden genomförs, för att sedan återställas till nivåer som är långsiktigt hållbara. Det betyder att i samband med den årliga hanteringen av kommande årsbudget skall avstämning göras så att det finansiella målet uppnås under planperioden 2024–2027 med upparbetat resultat till och med föregående årsbokslut som grund. 10 miljoner kronor är den nivå som krävs för att klara en årlig lånefinansiering på genomsnitt 65 miljoner kronor per år (finansiering av investeringar för skattefinansierad verksamhet) under perioden 2024–2027. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Soliditetsnivån i kombination med resultatnivån styr investeringsnivån över planeringsperioden. Önskade effekter för finansiellt mål 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. 9.1.7 Metod vid bedömning av måluppfyllelse För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. En sådan plan anger i detalj vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål och önskad effekt. Följande princip bestämmer graden av måluppfyllelse för fullmäktiges mål: • Ett mål uppnås då samtliga önskade effekter som knyts till målet uppnås. • Ett mål uppnås delvis då alla önskade effekter förutom en uppnås. • Ett mål uppnås inte då flera önskade effekter ej uppnås. För önskade effekter finns två möjliga utfall: • Den önskade effekten uppnås. • Den önskade effekten uppnås inte. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 57(80) 9.2 Ekonomistyrningsprinciper 9.2.1 Uppföljning Kommunstyrelsens uppsiktsplikt • Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över att de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin efterlevs. Varje nämnd skall genomföra resultat- och måluppföljning. • Redovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker i samband med delårsbokslut efter augusti månad samt vid årsredovisning. • Redovisning av månadsrapporter (uppföljning av verksamhet, ekonomi, personal) till kommunstyrelsen sker efter april. • Redovisning av helårsprognoser (endast uppföljning av ekonomi) till kommunstyrelsen sker efter mars. Nämnderna utgör resultatenheter. Nämnden får en budgetram för hela nämndens verksamhetsområde. Budgetramen är lika med nämndens nettokostnader. Nämnden kan dela upp budget i olika verksamheter. Nämnderna ska följa upp sin ekonomi månadsvis. Nämnden ska ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Vid uppkomna underskott ska åtgärder vidtas för att komma i balans. Vid underskott ska rapportering inklusive åtgärdsplaner redovisas till kommunstyrelsen efter varje ordinarie sammanträde. Kommunstyrelsen kan besluta att uppföljning ska ske oftare än ordinarie sammanträde om kommunstyrelsen ser behov av en tätare uppföljning. Överskott och underskott Kommunfullmäktige beslutade att avskriva nämndernas över- eller underskott per 2021-12-31 och uppkomna avvikelser skall inte sammanställas eller tillgodoräknas nämnderna från och med verksamhetsåret 2022. Omfördelningar Omfördelningar av medel under innevarande år inom beslutad budgetram beslutas av respektive nämnd. Omfördelningar mellan nämndernas budgetramar under innevarande år ska endast ske i mycket specifika fall. Om medel ska flyttas mellan nämnderna under innevarande år sker detta med en bokning av kostnader och intäkter i bokföringen. Tilläggsanslag Några tilläggsanslag sker inte under innevarande år till nämndernas budgetramar. Policy för investeringar Policy för investeringar beskriver hur omfördelningar och ombudgeteringar av investeringar hanteras. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 58(80) 9.3 Resursfördelning och politisk viljeinriktning Tidaholms kommun tillämpar SKR:s prislappsmodell för att göra en initial fördelning av medel till nämndernas budgetramar, även kallade tekniska ramar. Därtill kan förtroendevalda politiker prioritera och omprioriterara medel för att nå balans och harmoni mellan fullmäktiges strategiska mål och fördelningen av medel. Detta framgår av kommunens ekonomistyrningsprinciper. 9.3.1 SKR:s prislappsmodell Tidaholms kommun fördelar resurser baserat på SKR:s prislappsmodell. Modellen bygger på sambandet mellan pris och volym och används för att analysera och jämföra kostnader i kommunal verksamhet utifrån standardiserade prislappar per prestation eller brukare. Genom modellen beräknas nämndernas tekniska ramar utifrån vad verksamheten bedöms bör kosta vid en genomsnittlig nivå av avgifter, ambition och effektivitet. Syftet är att skapa en mer realistisk och transparent budget, samtidigt som sambandet mellan demografiska förändringar och kommunens kostnader och intäkter tydliggörs. Modellen bidrar till ökad transparens, likvärdighet och styrbarhet i resursfördelningen genom att koppla samman kostnader med volymer och behov i olika verksamheter. Genom att skilja mellan volymförändringar och kostnad per enhet samt relatera dessa till kommunens strukturella förutsättningar skapas ett robust underlag för strategiska beslut, ekonomisk planering, uppföljning och effektiviseringsarbete. Prislapparna inom verksamhetsområdena förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vård och omsorg om äldre, grundläggande vuxenutbildning, insatser enligt LSS/SFB samt individ- och familjeomsorg baseras på standardkostnad. Standardkostnaden beskriver den teoretiska kostnad som kommunen bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den utgår från rikets nettokostnader enligt räkenskapssammandraget två år före aktuellt år och räknas upp till aktuell prisnivå med hjälp av prognos för KPIF. Därefter görs justeringar utifrån lokala och strukturella förutsättningar, såsom befolkningssammansättning och geografiska förhållanden. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 59(80) För verksamheter där prislapp saknas används i stället jämförelser med andra kommuner eller tidigare budget som grund. Jämförelser görs antingen med kommuner som har mest lika strukturella förutsättningar som Tidaholm eller med kommuner av liknande storlek, definierat som 12 500–14 500 invånare. För politik, infrastruktur, särskilt riktade insatser samt övrig utbildning och omsorg används jämförelser med mest lika kommuner. För kultur- och fritidsverksamhet används jämförelser med lika stora kommuner. För affärsverksamheter och gemensamma verksamheter tillämpas budget på budget, vilket innebär att föregående års budget räknas upp. Modellen tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, både totalt och inom olika åldersgrupper. Prislappar eller jämförelsetal relateras till antalet invånare i aktuell målgrupp eller till hela befolkningen. På detta sätt anpassas resurserna till förändrade behov över tid. Om det finns skillnader mellan kommunens faktiska kostnader och vad prislapparna eller jämförelser med andra kommuner visar, behöver detta analyseras. Analysen ska klargöra om avvikelserna beror på medvetna prioriteringar, såsom exempelvis en högre ambitionsnivå, eller på skillnader i effektivitet eller andra förutsättningar. Utifrån denna analys kan resurser omfördelas eller tillföras i form av prioriterade medel. Detta gör det tydligt inom vilka verksamhetsområden det finns behov av särskilda satsningar och vilka prioriteringar som görs av politiska eller verksamhetsmässiga skäl. 9.3.2 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar Budgeten för år 2027–2029 utgår från följande förutsättningar: • Skattesats för Tidaholms kommun är fastställd till 22,07 procent under perioden • Skatteunderlagsprognos från SKR (cirkulär 2026.12) • Befolkningsprognos från Statisticon, daterad 6 mars 2026 Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var det 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 16,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. Enligt resursfördelningsmodellen ska kortsiktiga investeringar finansieras med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. Mot denna bakgrund, och med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, syftar SKR:s resursfördelning mot att resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatter och generella bidrag. För år 2027 motsvarar detta cirka 32 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2027 är lägre än denna nivå som förklaras av högre prioriterade driftmedel till verksamheterna. Det budgeterade resultatet för planåren 2028 och 2029 ligger däremot på högre nivåer. Se specificerat i tabellen nedan där även förutsättningar för personalomkostnadspålägg (PO), internränta samt uppräkning anges. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 60(80) 2027 2028 2029 Befolkningsprognosen uppdaterades: 2026-03-06 Befolkning, antal: 12 648 12 610 12 574 Intäktsprognosen uppdaterades: 2026-03-03 Cirkulärnummer: 2026.12 Intäktsprognos, tkr: 1 055 984,7 1 093 567,7 1 128 455,8 Budgeterat resultat, tkr: 16 829,7 34 547,8 38 944,7 Budgeterat resultat, %: 1,6 % 3,2 % 3,5 % Investeringar, totalt, tkr: 186 700,0 168 800,0 117 600,0 Valt PO-pålägg: EGEN 40,34 40,54 40,58 Internränta, %: 2,75 % 2,75 % 2,75 % Kvarstående prioriteringsutrymme, tkr: -14 849,9 1 740,8 5 091,0 Uppräkning av pris- och lön, %: OKT 2025 Prislappar EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Intäktslappar EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Politisk verksamhet EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Infrastruktur, skydd mm EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Kultur och fritid EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Särskilt riktade insatser EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Affärsverksamhet EJ UPPR 0,0 % 0,0 % 0,0 % Övriga verksamheter EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Vald prislapp som ligger till grund för teknisk JAN 2026 ram: Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 61(80) Fördelning av verksamheter på en eller flera nämnder i Tidaholm Räkenskaps- sammandragets KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS verksamhetskoder 100 Nämnd- och 52,5 % 4,2 % 9,7 % 13,8 % 13,1 % 6,7 % styrelseverksamhet 110 Stöd till politiska partier 120 Revision 100,0 % 130 Övrig politisk 53,2 % 0,8 % 46,1 % verksamhet 215 Fysisk och teknisk planering, 100,0 % bostadsförbättring 220 Näringslivsfrämjande 100,0 % åtgärder 225 Konsument- och 50,0 % 50,0 % energirådgivning 230 Turistverksamhet 100,0 % 249 Väg- och järnvägsnät, 100,0 % parkering 250 Parker 100,0 % 261 Miljö- och hälsoskydd, 100,0 % myndighetsutövning 263 Miljö- hälsa och 100,0 % hållbar utveckling 267 Alkoholtillstånd m.m. 100,0 % 270 Räddningstjänst 100,0 % 275 Totalförsvar och 100,0 % samhällsskydd 300 Allmän 100,0 % fritidsverksamhet Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 62(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 310 Stöd till 100,0 % studieorganisationer 315 Allmän 100,0 % kulturverksamhet, övrigt 320 Bibliotek 100,0 % 330 Musikskola / 100,0 % kulturskola 340 Idrotts- och 100,0 % fritidsanläggningar 350 Fritidsgårdar 100,0 % 407 Förskola inkl vks 400 100,0 % och 412 425 Fritidshem inkl vks 100,0 % 415 435 Förskoleklass 100,0 % 440 Grundskola 100,0 % 443 Anpassad grundskola 100,0 % 450 Gymnasieskola 100,0 % 453 Anpassad 100,0 % gymnasieskola 470 Grundläggande vuxenutbildning (inkl vks 100,0 % 472 o 476) 474 Komvux, anpassad 100,0 % utbildning 475 Högskoleutbildning 100,0 % m.m. 478 Uppdragsutbildning 100,0 % m.m. 500 Primärvård 100,0 % 505 Hälso- och sjukvård, 100,0 % övrigt exkl. hemsjukvård Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 63(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 510 Vård och omsorg om 100,0 % äldre 513 Insatser enligt LSS/SFB 100,0 % 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning 100,0 % (ej LSS/SFB) 530 100,0 % Färdtjänst/riksfärdtjänst 550 IFO (verksamheterna 559, 569, 571, 575 och 99,4 % 0,7 % 585) 600 Flyktingmottagande 100,0 % 610 100,0 % Arbetsmarknadsåtgärder 800 Arbetsområden och 100,0 % lokaler 805 Hamnverksamhet 100,0 % 810 Kommersiell 100,0 % verksamhet 815 Bostadsverksamhet 100,0 % 830 Flygtrafik 100,0 % 832 Buss, bil och spårbundna 100,0 % persontransporter 834 Sjötrafik 100,0 % 855 Elförsörjning och 100,0 % gasförsörjning 860 Fjärrvärmeförsörjning 100,0 % 865 Vattenförsörjning och 100,0 % avloppshantering 870 Avfallshantering 100,0 % 910 Gemensamma lokaler 100,0 % Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 64(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 920 Gemensamma 100,0 % verksamheter Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 65(80) Blockindelning av verksamheter Teknisk ram 2027 1. POLITIK 15 259 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 8 758 110 Stöd till politiska partier 0 120 Revision 1 206 130 Övrig politisk verksamhet 5 295 2. INFRASTRUKTUR 69 153 215 Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring 11 002 220 Näringslivsfrämjande åtgärder 2 633 225 Konsument- och energirådgivning 185 230 Turistverksamhet 2 221 249 Väg- och järnvägsnät, parkering 22 725 250 Parker 5 745 261 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 4 083 263 Miljö- hälsa och hållbar utveckling 1 207 267 Alkoholtillstånd m.m. 150 270 Räddningstjänst 18 181 275 Totalförsvar och samhällsskydd 1 020 3. KULTUR O FRITID 42 212 300 Allmän fritidsverksamhet 3 594 310 Stöd till studieorganisationer 326 315 Allmän kulturverksamhet, övrigt 4 027 320 Bibliotek 7 754 330 Musikskola / kulturskola 5 301 340 Idrotts- och fritidsanläggningar 17 437 350 Fritidsgårdar 3 775 4. PEDAGOGISK VERKSAMHET 391 641 407 Förskola inkl vks 400 och 412 89 415 425 Fritidshem inkl vks 415 20 837 435 Förskoleklass 9 644 440 Grundskola 176 456 443 Anpassad grundskola 15 636 450 Gymnasieskola 65 606 453 Anpassad gymnasieskola 6 611 470 Grundläggande vuxenutbildning (inkl vks 472 o 476) 6 231 474 Komvux, anpassad utbildning 333 475 Högskoleutbildning m.m. 775 478 Uppdragsutbildning m.m. 97 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 66(80) 5. VÅRD O OMSORG 414 991 500 Primärvård 0 505 Hälso- och sjukvård, övrigt exkl. hemsjukvård 30 510 Vård och omsorg om äldre 228 789 513 Insatser enligt LSS/SFB 106 016 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) 16 825 530 Färdtjänst/riksfärdtjänst 4 173 550 IFO (verksamheterna 559, 569, 571, 575 och 585) 59 157 6. SÄRSKILT RIKTADE INSATSER 5 268 600 Flyktingmottagande -984 610 Arbetsmarknadsåtgärder 6 253 8. AFFÄRSVERKSAMHET 5 387 800 Arbetsområden och lokaler -2 238 805 Hamnverksamhet 0 810 Kommersiell verksamhet -671 815 Bostadsverksamhet 299 830 Flygtrafik 0 832 Buss, bil och spårbundna persontransporter 7 467 834 Sjötrafik 0 855 Elförsörjning och gasförsörjning 0 860 Fjärrvärmeförsörjning 0 865 Vattenförsörjning och avloppshantering 69 870 Avfallshantering 461 9. GEMENSAMMA VERKSAMHETER 43 692 910 Gemensamma lokaler 644 920 Gemensamma verksamheter 43 048 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 67(80) Förutsättningar Prislappar och tekniska ramar inom barn och utbildning 470 425 435 440 450 Grund- 407 Fritids- Förskole Grund- Gymnasie läggande Förskola hem klass skola skola vuxen- utbildning Teknisk ram 2026, tkr 2027 PRISLAPP JAN 2026, kronor 148 911 20 980 76 296 131 285 155 207 519 Vald uppräkningsfaktor 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 2027, % Uppräknad prislapp 2027, 153 840 21 675 78 821 135 630 160 344 536 kronor Justering vid effektivare 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % verksamhet, % Justerad prislapp, kronor 153 840 21 675 78 821 135 630 160 344 536 Inv i grupp, 1 jan 2027, antal 622 1 017 130 1 362 425 12 689 Inv i grupp, 31 dec 2027, 602 1 004 131 1 359 425 12 648 antal Geenomsnitt invånare, 2027, 612 1 011 130 1 361 425 12 669 antal Prislappsram 2027, tkr 94 150 21 913 10 247 184 592 68 146 6 791 Avdrag för gemensam -4 735 -1 076 -603 -8 136 -2 540 -560 verksamhet 2027, tkr Teknisk ram 2027, tkr 89 415 20 837 9 644 176 456 65 606 6 231 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 68(80) Prislappar och tekniska ramar inom social och omvårdnad 513 510 Äldre- 510 Äldre- 510 Äldre- Insatser omsorg omsorg omsorg 550 IFO enl. 65–79 år 80–89 år 90-x år LSS/SFB Teknisk ram 2026, tkr 2027 PRISLAPP JAN 2026, kronor 22 984 127 821 342 161 8 413 4 632 Vald uppräkningsfaktor 2027, % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % Uppräknad prislapp 2027, kronor 23 745 132 051 353 485 8 691 4 785 Justering vid effektivare 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % verksamhet, % Justerad prislapp, kronor 23 745 132 051 353 485 8 691 4 785 Inv i grupp, 1 jan 2027, antal 2 178 893 190 12 689 12 689 Inv i grupp, 31 dec 2027, antal 2 162 926 192 12 648 12 648 Geenomsnitt invånare, 2027, antal 2 170 909 191 12 669 12 669 Prislappsram 2027, tkr 51 527 120 034 67 516 110 106 60 621 Avdrag för gemensam verksamhet -2 217 -5 165 -2 905 -4 090 -1 464 2027, tkr Teknisk ram 2027, tkr 49 309 114 869 64 610 106 016 59 157 Mest lika kommuner 7:e mest Mest lik lik 1 2 3 4 5 6 7 Tanum Sura- Malung- Svalöv Vimmerby Sunne Storfors Övergripande hammar Sälen Öckerö Fagersta Strömstad Åtvidaberg Östra Munkedal Osby Fritidshem Göinge Oxelösund Markaryd Mörby- Heby Vimmerby Fagersta Östra Förskola långa Göinge Grundskola Bromölla Säter Nora Älvkarleby Flen Hörby Markaryd Eda Arboga Hjo Valdemars- Burlöv Osby Tanum Gymnasieskola vik Vuxenutbildning Rättvik Nora Ovanåker Kinda Sunne Båstad Säter Äldreomsorg Tibro Heby Sävsjö Öckerö Svenljunga Tranemo Vingåker Sunne Torsby Lycksele Smedje- Strömstad Nora Kinda IFO backen Östra Ström-sund Gnosjö Lysekil Hagfors Vara Lessebo LSS Göinge Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 69(80) Dessa kommuner förekommer flest gånger i tabellen ovan Kommun Antal förekomster Sunne 3 Östra Göinge 3 Nora 3 Tanum 2 Vimmerby 2 Öckerö 2 Fagersta 2 Lika stora kommuner Tidaholms "Lika stora kommuner" är invånarantal 12500–14999. Kommun Invånare Arboga 13 980 Fagersta 13 072 Götene 13 286 Habo 13 456 Heby 14 345 Hultsfred 13 673 Lilla Edet 14 442 Lysekil 13 907 Mönsterås 13 069 Olofström 13 000 Osby 12 947 Strömstad 13 482 Sunne 13 356 Svalöv 14 543 Säffle 14 899 Söderköping 14 789 Tanum 12 773 Tidaholm 12 805 Tomelilla 13 639 Trosa 14 927 Vaggeryd 14 825 Åre 12 693 Öckerö 12 771 Östra Göinge 13 978 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 70(80) 9.4 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är utförd av Statisticon i mars 2026 på uppdrag av Tidaholms kommun. En befolkningsprognos daterad mars 2026 beräknar att folkmängden i Tidaholms kommun kommer att minska med 359 invånare under perioden 2025–2035, från 12 736 till 12 377 personer. Under 2025 minskade folkmängden i Tidaholms kommun med 69 personer, från 12 805 till 12 736 invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på -47 personer och ett födelsenetto på - 15 personer. Befolkningsutvecklingen innebär att kommunens förskolor och grundskolor behöver se över antalet platser och anpassa verksamheten för att bibehålla kvalitet och god arbetsmiljö. I tabellen nedan sammanfattas befolkningens utveckling över tid avseende folkmängd och förändrings-komponenter. Uppgifterna för 2026 och framåt är prognostiserade värden. Integritetsskydd i statistiken Från och med 2026 tillämpar SCB ny metod för integritetsskydd i befolkningsstatistiken, vilket innebär att får det inte vara möjligt att genom statistiken identifiera en enskild individ, ett hushåll eller ett företag, eller avslöja något om deras personliga eller ekonomiska förhållanden. Därför arbetar SCB med röjandekontroll i individstatistiken för att säkerställa att individuppgifter inte röjs. För Tidaholms kommun och prognosen från Statisticon innebär det att följd av metoden är att de redovisade totalerna inte alltid är lika med summan av deras redovisade delar. Till exempel överensstämmer inte nödvändigtvis den redovisade totalen för kvinnor och män med summan av de redovisade statistikvärdena för kvinnor respektive män. SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Beräkning av folkökning, födelseöverskott och flyttningsöverskott är exempel på statistikvärden som beräknas utifrån redan CKM-justerade frekvenser, vilket medför att justeringen kan vara större än +/-3 eftersom värdena baseras på mer än en justerad frekvens. Konkret för 2025 så redovisas födelseöverskott som -15 och flytt netto som -47, vilket är -62 men totalen är -69. Totalen är det som är korrekt, SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Mer om detta finns att läsa på SCB:s hemsida. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 71(80) Folkmängdens utveckling 1980 till 2035 År 1980 1990 2000 2020 2025 2026P 2035P Födda 131 198 119 134 125 114 117 Döda 179 149 152 142 140 154 157 Födelseöverskott -48 49 -33 -8 -15 -41 -40 Inflyttade 376 581 369 548 467 485 493 Utflyttade 385 462 472 596 514 492 484 Flyttnetto -9 119 -103 -48 -47 -7 10 Folkökning -57 168 -136 -56 -69 -48 -30 Folkmängd 13 069 13 283 12 694 12 790 12 736 12 689 12 377 I tabellen nedan visas folkmängden per olika åldersklasser samt totalt för perioden 2025–2035. Befolkningsprognos för antal invånare i olika åldrar Ålder / 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 År 0–5 756 738 716 706 697 695 687 689 693 699 703 6–9 556 541 531 504 502 486 476 470 463 460 452 10–12 465 476 474 452 428 417 404 401 392 377 377 13–15 477 475 485 473 482 480 460 437 428 415 413 16–18 411 425 425 471 466 473 465 472 469 452 431 19–24 729 711 708 698 718 722 758 759 760 779 778 25–44 2 903 2 913 2 914 2 904 2 898 2 865 2 839 2 819 2 787 2 773 2 742 45–64 3 207 3 150 3 115 3 075 3 000 2 964 2 944 2 902 2 902 2 892 2 891 65–79 2 193 2 178 2 162 2 184 2 244 2 275 2 300 2 342 2 362 2 377 2 391 80–100 1 042 1 083 1 117 1 143 1 139 1 163 1 172 1 179 1 184 1 186 1 198 Totalt 12 736 12 689 12 648 12 610 12 574 12 539 12 505 12 472 12 440 12 408 12 377 Demografisk försörjningskvot, ibland kallat försörjningsbörda, är ett demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket beskriver hur många personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningskvoten kan delas upp i två delar, en del från barn och ungdomar (0–19 år) och en del från äldre (65+). Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 72(80) Demografisk försörjningskvot efter år Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i År Tidaholms kommun, Tidaholms kommun, Tidaholms kommun riket 0–19 år 65+ år 2027 0,92 0,77 0,42 0,50 2029 0,94 0,77 0,42 0,52 2030 0,95 0,77 0,42 0,54 2032 0,97 0,78 0,41 0,56 2035 0,98 0,78 0,40 0,57 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 73(80) 9.5 Kommunens organisation 9.5.1 Kommunkoncernen Den kommunala koncernen består av Tidaholms kommun och kommunens koncernföretag. 9.5.2 Politisk organisation Den politiska organisationen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och följande nämnder: • Barn- och utbildningsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Samhällsbyggnadsnämnden • Social- och omvårdnadsnämnden • Jävsnämnden • Valnämnden • Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Samtliga nämnder, undantaget jävsnämnden och valnämnden, har ett arbetsutskott som bereder de ärenden som ska hanteras i nämnden. Kommunstyrelsen har även ett personalutskott. Folkhälsorådet och det kommunala rådet för funktionshinderfrågor bereder vissa ärenden till kommunstyrelsen. Det kommunala pensionärsrådet bereder även vissa ärenden till social- och omvårdnadsnämnden. Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg bedriver räddningstjänst och har samhällsskyddsansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. Nämnden med tillhörande förvaltning har sitt säte i Falköpings kommun. Överförmyndaren, kommunrevisionen, valberedningen och de kommunala bolagen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även kommunens representanter i Skaraborgs kommunalförbund och Samordningsförbundet. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 74(80) 9.5.3 Förvaltning Tidaholms kommun har sex förvaltningar som bistår nämnder och kommunstyrelse med utredning, planering och utförande av verksamhet: • Kommunledningsförvaltningen • Barn- och utbildningsförvaltningen • Kultur- och fritidsförvaltningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Social- och omvårdnadsförvaltningen • Jävsförvaltningen. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Kommunledningsförvaltningen leds av kommundirektören som är kommunens ledande tjänsteperson. Kommundirektören leder även Tidaholms kommuns ledningsgrupp (KLG) i vilken samtliga förvaltningschef samt ekonomichef, personalchef, IT- och digitaliseringschef, näringsliv- och kommunikationschef samt kanslichef ingår. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 75(80) Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 76(80) 9.5.4 Kommunala bolag Koncernen Tidaholms Energi AB består av moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (TENAB), Tidaholms Bostadsbolag AB (TBAB), 20 procent av Bosnet AB samt 3 procent av Netwest Sweden AB. Tidaholms Energi AB ska utöva en aktiv styrning och ledning av de bolag som ingår i koncernen. Enligt ägardirektiven ska de kommunala bolagen bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. Tidaholms Energi AB Som energibolag är Tidaholms Energi AB kommunens redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande bedriva produktion och försäljning av el samt produktion och distribution av fjärrvärme inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska även bygga och driva IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Tidaholms Elnät AB Tidaholms Elnät AB är moderbolagets redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande distribuera elektrisk energi inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska arbeta aktivt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms Bostads AB Tidaholms Bostadsbolag AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget ger moderbolaget möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden för att stärka utveckling samt genom ett allmännyttigt bostadsföretag främja en god bostadsförsörjning inom Tidaholms kommun. Bolaget ska aktivt verka för att skapa tillgång på bostäder, vilket är nödvändigt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Bosnet AB Bosnet AB har sitt säte i Karlsborg och ägs med 20 procent vardera av Tidaholms Energi AB, Hjo Energi AB, Karlsborgs Energi AB, Tibro Energi AB och VänerEnergi AB. Bolagets roll är att främja telekommunikationsutvecklingen i ägarkommunerna. Detta gör bolaget genom att stötta och samordna ägarnas utveckling på området och finna samarbetsområden. Bolaget ska vara en gemensam resurs genom rollen som kommunikationsoperatör. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 77(80) 9.6 Agenda 2030 Den 30 oktober 2023 fattade kommunfullmäktige följande beslut om hur Tidaholms kommun ska genomföra Agenda 2030 (KF § 123/2023) under perioden 2024–2027. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 78(80) 9.7 Begrepp Vision: Kommunfullmäktige fastställer en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Strategisk plan och budget: Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Detta är fullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Dokumentet anger fullmäktiges strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för Tidaholms kommun samt fördelning av resurser till nämnderna. Strategiska mål: Fullmäktige fastställer strategiska mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Strategiska mål anger vad kommunen ska åstadkomma för att närma sig visionen för Tidaholms kommun. Personalpolitiskt mål: Fullmäktige fastställer ett personalpolitiskt mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Målet anger hur kommunen ska arbeta med personalpolitiska frågor för att ge verksamheterna goda förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Finansiella mål: Fullmäktige fastställer finansiella mål för en god kommunal ekonomi. Minst ett av de finansiella målen avser kommunens resultat (resultatmålet). Önskad effekt: Fullmäktige anger en eller flera önskade effekter för varje strategiskt, finansiellt och personalpolitiskt mål för Tidaholms kommun. Det ska vara möjligt att följa upp och bedöma huruvida den önskade effekten är uppnådd eller inte. Därför ska de önskade effekterna beskrivas så konkret som möjligt. Uppdraget att åstadkomma en önskad effekt fördelas till en eller flera nämnder. Verksamhetsplan och detaljbudget: Fastställs av nämnd och kommunstyrelse inför varje verksamhetsår. Anger nämndens verksamhetsmål i förhållande till de önskade effekter som fullmäktige uppdrar åt nämnden att sätta mål för. Innehåller även en ettårig detaljbudget samt en beskrivning av förhållandet mellan nämndens mål och fördelning av medel. Verksamhetsmål: Verksamhetsmål syftar till att utveckla nämndens och styrelsens verksamheter i en riktning som stödjer fullmäktiges mål för kommunen. Verksamhetsmål kan till exempel handla om verksamheternas resurser (personal, utrustning, lokaler), processer eller verksamhetsresultat. Varje nämnd samt kommunstyrelsen antar minst ett verksamhetsmål för varje önskad effekt som fullmäktige har uppdragit åt nämnden att förverkliga. Varje verksamhetsmål ska direkt eller indirekt bidra till att kommunen når den önskade effekten. Nämnden bedömer huruvida målet är uppnått eller inte. Plan för uppföljning: För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. För varje verksamhetsplan ska berörd förvaltning ta fram en plan för uppföljning. Förvaltningens plan för uppföljning anger vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål. Omvärldsanalys: Omvärldsanalysen är en analys av vilka faktorer och kommande trender som påverkar kommunen och kommunens förutsättningar att utföra sina uppdrag. Omvärldsanalyser används som grund för strategisk planering och övergripande beslut. Delårsrapport: Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Årsredovisning: Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut och bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och en sammanställd redovisning. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 79(80) Bokslut: Ett avslutande av alla konton i bokföringen och ett sammanställande av tillgångar och skulder i en balansräkning vid slutet av redovisningsperioden samt av intäkter och kostnader under denna i en resultaträkning. Resultaträkning: Resultaträkningen är en sammanställning av kostnader och intäkter för en redovisningsperiod. Finansieringsanalys: Finansieringsanalys visar hur driftverksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten bidragit till den uppkomna förändringen av likvida medel. Kassaflödesanalys: Se finansieringsanalys. Balansräkning: Balansräkningen redovisar hur stora kommunens tillgångar är vid årsskiftet och hur dessa tillgångar är finansierade. Balansräkningen visar också hur kapitalet har använts och hur det har anskaffats. Tillgångarna är uppdelade i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Likviditet: Betalningsförmågan på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Soliditet: Andelen eget kapital av de totala tillgångarna (graden av egna finansierade tillgångar). Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss tid. Avskrivning: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Skatteunderlag: Totalt kommunalt beskattningsbar inkomst för samtliga skattskyldiga i kommunen (framkommer vid inkomsttaxeringen). Skattekraft: Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång (den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare). Resultatutjämningsreserv (RUR): Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Lokal utvecklingsreserv (LUR): I 2013 års bokslut avsattes medel av de av AFA återbetalade sjukförsäkringsavgifter som erhölls detta år till en lokal utvecklingsreserv. Grön finansiering: Avser finansiering där den underliggande obligationen för finansieringen uppfyller kraven i ett grönt ramverk så som exempelvis ”The Green Bond Principles”. Gröna obligationer ger ränteplacerare möjligheten att stödja utlåning till investeringsprojekt med mål att mildra klimatförändringarna eller som bidrar till en anpassning till dem. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 80(80) Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 1(88) Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 1 1 Oppositionsrådet har ordet .............................................................................. 4 2 Omvärldsbevakning ........................................................................................... 5 3 Målstyrning i Tidaholms kommun .................................................................... 6 3.1 Vision för Tidaholms kommun .......................................................................................................... 6 3.2 Mål för Tidaholms kommun 2024-2027 ......................................................................................... 6 4 Ekonomiska förutsättningar och budget ......................................................... 7 4.1 Resursfördelning enligt prislappsmodell ......................................................................................... 7 4.2 Koncernbudget .................................................................................................................................. 14 4.3 Ekonomiska förutsättningar ............................................................................................................ 14 4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029 ............................................................................ 16 4.5 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys ......... 19 4.6 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2027 .................................. 23 5 Uppdrag från kommunfullmäktige ................................................................ 24 6 Uppdrag till nämnderna .................................................................................. 24 7 Nämnderna ...................................................................................................... 24 7.1 Barn- och utbildningsnämnd ........................................................................................................... 26 7.2 Social- och omvårdnadsnämnd ....................................................................................................... 30 7.3 Kultur- och fritidsnämnd .................................................................................................................. 34 7.4 Samhällsbyggnadsnämnd .................................................................................................................. 37 7.5 Kommunstyrelsen ............................................................................................................................. 43 7.6 Kommunrevision ............................................................................................................................... 48 7.7 Valnämnd ............................................................................................................................................. 49 7.8 Överförmyndare ................................................................................................................................ 50 7.9 Jävsnämnd ........................................................................................................................................... 51 7.10 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) ...................................................... 51 7.11 Finansförvaltningen ......................................................................................................................... 52 8 Investeringsbudget ........................................................................................... 54 8.1 Investeringar per verksamhetsområde ......................................................................................... 54 9 Bilagor ............................................................................................................... 60 9.1 Målstyrning i Tidaholms kommun .................................................................................................. 60 9.2 Ekonomistyrningsprinciper ............................................................................................................. 66 9.3 Resursfördelning och politisk viljeinriktning ............................................................................... 67 9.4 Befolkningsprognos ........................................................................................................................... 79 9.5 Kommunens organisation ................................................................................................................ 82 9.6 Agenda 2030 ....................................................................................................................................... 86 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 2(88) 9.7 Begrepp ............................................................................................................................................... 87 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 3(88) 1 Oppositionsrådet har ordet Välfärd, jämlikhet och framtidstro 2027 Det här är en budget som prioriterar välfärden – inte som ord, utan som handling. I en tid där ökade klyftor, kompetensbrist, klimatutmaningar och minskad tillit prövar samhällets sammanhållning krävs tydliga prioriteringar: jämlikhet, långsiktighet och gemenskap måste gå före kortsiktiga nedskärningar. Vår utgångspunkt är enkel. Välfärden är samhällets bärande struktur. När den stärks ökar tilliten, delaktigheten och framtidstron – när den försvagas växer ojämlikheten. Därför prioriterar vi skola, omsorg och socialt arbete där behoven är som störst. Klimat och folkhälsa hänger tätt ihop och måste ses som en gemensam uppgift. En hållbar miljö är grunden för god hälsa, och satsningar på exempelvis transporter, utemiljöer, rekreation och klimatanpassning stärker både människors livskvalitet och samhällets långsiktiga motståndskraft. Därför vill vi också återföra planerna på ett utomhusbad i Tidaholm som en långsiktig investering i folkhälsa, jämlikhet, gemenskap och kommunens attraktivitet. Alla barn och unga ska ges möjligheter att lyckas i skolan, äldre ska mötas av en omsorg som motverkar ensamhet och ger värdighet genom hela livet, och socialtjänsten ska arbeta förebyggande och nära människor. Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Därför krävs bättre arbetsmiljö, stärkt kompetensförsörjning och en hållbar bemanning för att minska sjukskrivningar och säkra kvaliteten över tid. Samtidigt bygger vi ett mer sammanhållet Tidaholm genom investeringar i tillgänglighet, gång- och cykelvägar samt ett robust vägnät som stärker både stad och landsbygd. Tillsammans med civilsamhället, näringslivet och offentlig sektor – Tidaholmsandan – stärker vi tilliten och gemenskapen. Det här är en budget för ett mer jämlikt, hållbart och sammanhållet Tidaholm där välfärd, klimat och folkhälsa går hand i hand. Det här är en budget som prioriterar välfärden. Ingela Backman (S) Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 4(88) 2 Omvärldsbevakning Demografi Såväl Sverige som Tidaholms kommun påverkas av demografiska förändringar som innebär lågt barnafödande och förändringar i åldersstrukturen. Den summerade fruktsamheten i Sverige uppgick år 2025 till 1 423 barn per 1 000 kvinnor, vilket är den lägsta nivå som uppmätts. Barnafödandet har minskat nästan varje år sedan 2010. Kompetensförsörjning Kommunen står inför en allt större utmaning vad gäller kompetensförsörjning, särskilt på grund av pensionsavgångar och demografiska förändringar. Den demografiska utvecklingen innebär förändringar i ålderssammansättningen. Enligt befolkningsprognosen väntas antalet invånare i åldersgruppen 45–64 år minska successivt fram till 2035, samtidigt som antalet invånare 80 år och äldre ökar. Förändringar i åldersstrukturen påverkar tillgången till arbetskraft och sammansättningen av den arbetsföra befolkningen. Rekrytering och bemanning blir avgörande för att säkerställa att verksamheterna kan leverera hög kvalitet. Digitalisering och verksamhetsutveckling Digitalisering är en central del av kommunens framtida verksamhetsutveckling. För att möta de demografiska och ekonomiska förändringarna framöver blir det särskilt viktigt att nyttja digitaliseringens möjligheter till effektivisering genom innovation och automatisering. Ett annat prioriterat område är att stärka arbetet med IT-säkerhet, inklusive kommunens skydd mot cyberattacker. Säkerhet och civil beredskap Enligt nationella myndigheter präglas omvärldsläget av ett långvarigt försämrat säkerhetspolitiskt läge, med ökad risk för hybrida hot, cyberangrepp, sabotage mot kritisk infrastruktur samt informationspåverkan. Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms som låg, men kan inte uteslutas. Sveriges totalförsvar planeras från och med 2025 utifrån gemensamma nationella utgångspunkter för perioden 2025–2030, där kommunerna har en central roll i det civila försvaret och i att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid fredstida kriser och höjd beredskap. På nationell nivå pågår arbete med att förtydliga kommunernas ansvar inom krisberedskap och civilt försvar genom ny föreslagen lagstiftning som ska ersätta nuvarande reglering. Den ökande oron i omvärlden och klimatförändringar medför att kommunen behöver vidta åtgärder för att stärka samhällsinfrastrukturen, öka motståndskraften och utveckla den civila beredskapen. Enligt aktuell lagstiftning ansvarar varje kommun för att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. På så sätt ska kommunen uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) leder och samordnar arbetet med att stärka Tidaholms kommuns förmåga att hantera samhällsstörningar, kriser och andra påfrestningar. Källor: Befolkningsprognosen levererades av Statisticon i mars 2026. Cirkulär från Sveriges kommuner och regioner (SKR): Aktuell Ekonomi 26:12 2026-02-26 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 5(88) 3 Målstyrning i Tidaholms kommun 3.1 Vision för Tidaholms kommun Kommunfullmäktige har antagit en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Visionen lyder: I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Tidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. 3.2 Mål för Tidaholms kommun 2024–2027 Strategiska och personalpolitiska mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2027 fastställdes av kommunfullmäktige den 26 juni 2023 (KF § 84/2023). Finansiella mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2026 fastställdes av kommunfullmäktige den 30 oktober 2023 (KF § 123/2023). Målen för Tidaholms kommun följs upp årligen i delårsrapport och årsredovisning. Den slutgiltiga måluppfyllelsen för hela målperioden 2024–2027 redovisas i kommunens årsredovisning för 2027. Tidslinje för målstyrning 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Val till Fullmäktige kommun- fastställer Slutlig mål- fullmäktige mål för uppfyllelse Kommunen arbetar med mål för perioden 2024–2027 för mandat- Tidaholms redovisas i perioden kommun april 2028 2023–2026 2024–2027 Val till Fullmäktige Kommunen kommunfull- fastställer arbetar med mäktige för mål för mål för mandat- Tidaholms perioden perioden kommun 2028–2031 2027–2030 2027–2031 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 6(88) Mål för Tidaholms kommun 1 Strategiskt mål I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas 2 Strategiskt mål Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt 3 Strategiskt mål Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Personalpolitiskt 4 Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas mål 5 Finansiellt mål Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Mer information om kommunfullmäktiges mål och modellen för målstyrning återfinns i bilaga Målstyrning i Tidaholms kommun. 4 Ekonomiska förutsättningar och budget Budgeten för år 2027–2029 utgår från följande förutsättningar: • Skattesats för Tidaholms kommun är fastställd till 22,07 procent under perioden • Skatteunderlagsprognos från SKR (cirkulär 2026.12) • Befolkningsprognos från Statisticon, daterad 6 mars 2026 Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var resultatet 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 15,6 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. I linje med resursfördelningsmodellen behöver kommunen finansiera kortsiktiga investeringar med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. 4.1 Resursfördelning enligt prislappsmodell Resursfördelning och tekniska ramar Tidaholms kommun fördelar resurser baserat på SKR:s prislappsmodell. Modellen bygger på sambandet mellan pris och volym och används för att analysera och jämföra kostnader i kommunal verksamhet utifrån standardiserade prislappar per prestation eller brukare och jämförbara kommuner. Genom modellen beräknas nämndernas tekniska ramar fram utifrån vad verksamheten bedöms kosta utifrån rikssnitt och jämförbara kommuner. Syftet är att skapa en mer realistisk och transparent budget, samtidigt som sambandet mellan demografiska förändringar och kommunens kostnader och intäkter tydliggörs. Prislappar baseras på standardkostnaden som beskriver den teoretiska kostnad som kommunen bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den utgår från rikets nettokostnader enligt räkenskapssammandraget två år före aktuellt år och räknas upp till aktuell prisnivå med hjälp av prognos för KPIF. Därefter görs justeringar utifrån lokala och strukturella förutsättningar, såsom Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 7(88) befolkningssammansättning och geografiska förhållanden. För verksamheter där prislapp saknas används i stället jämförelser med andra kommuner eller tidigare budget som grund. Jämförelser görs antingen med kommuner som har mest lika strukturella förutsättningar som Tidaholm eller med kommuner av liknande storlek. Modellen tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, både totalt och inom olika åldersgrupper. Prislappar eller jämförelsetal relateras till antalet invånare i aktuell målgrupp eller till hela befolkningen. På detta sätt anpassas resurserna till förändrade behov över tid. 2027 2028 2029 Tekniska ramar, tkr: Kommunstyrelsen -54 297 -55 926 -57 573,3 Valnämnd -41 -43 -43,8 Jävsnämnd -369 -380 -391,0 Kommunrevision -1 206 -1 242 -1 278,9 Överförmyndare -2 438 -2 511 -2 585,4 Samhällsbyggnadsnämnd -50 676 -52 019 -53 377,9 Barn- och utbildningsnämnd -398 154 -408 116 -417 249,6 Social-och omvårdnadsnämnd -421 024 -438 764 -455 935,3 Kultur- och fritidsnämnd -40 198 -41 404 -42 623,6 Samhällsskydd mellersta Skaraborg -19 201 -19 777 -20 359,8 (SMS) 0 0 0,0 0 0 0,0 Finansförvaltning 1 051 688 1 088 312 1 123 938,3 Tekniskt resultat 64 083,7 68 132 72 520 I tabellen nedan redogörs för hur den tekniska ramen summeras utifrån tilldelning inom de olika verksamhetsområdena. Under bilagor, avsnitt 9.3.2, visualiseras även den procentuella fördelningen inom de olika verksamheterna. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 8(88) Fördelning av verksamheter på en eller flera nämnder Räkenskaps- sammandragets KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS verksamhets- koder Teknisk 54 297 41 369 1 206 2 438 50 676 398 154 421 024 40 198 19 201 ram, tkr 100 Nämnd- och styrelse- 4 594 369 847 1 212 1 149 588 verksamhet 110 Stöd till politiska partier 120 Revision 1 206 130 Övrig politisk 2 815 41 2 438 verksamhet 215 Fysisk och teknisk planering, 11 002 bostadsförbättring 220 Näringslivs- främjande 2 633 åtgärder 225 Konsument- och 92 92 energirådgivning 230 2 221 Turistverksamhet 249 Väg- och järnvägsnät, 22 725 parkering 250 Parker 5 745 261 Miljö- och hälsoskydd, 4 083 myndighets- utövning Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 9(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 263 Miljö- hälsa och hållbar 1 207 utveckling 267 Alkoholtillstånd 150 m.m. 270 18 181 Räddningstjänst 275 Totalförsvar 1 020 och samhällsskydd 300 Allmän 3 594 fritidsverksamhet 310 Stöd till studie- 326 organisationer 315 Allmän kulturverksamhet, 4 027 övrigt 320 Bibliotek 7 754 330 Musikskola / 5 301 kulturskola 340 Idrotts- och 17 437 fritidsanläggningar 350 Fritidsgårdar 3 775 407 Förskola inkl 89 415 vks 400 och 412 425 Fritidshem 20 837 inkl vks 415 435 Förskoleklass 9 644 440 Grundskola 176 456 443 Anpassad 15 636 grundskola Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 10(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 450 65 606 Gymnasieskola 453 Anpassad 6 611 gymnasieskola 470 Grundläggande vuxenutbildning 6 231 (inkl vks 472 o 476) 474 Komvux, anpassad 333 utbildning 475 Högskole- 775 utbildning m.m. 478 Uppdrags- 97 utbildning m.m. 500 Primärvård 505 Hälso- och sjukvård, övrigt 30 exkl. hemsjukvård 510 Vård och 228 789 omsorg om äldre 513 Insatser enligt 106 016 LSS/SFB 520 Insatser till personer med funktions- 16 825 nedsättning (ej LSS/SFB) 530 Färdtjänst/riksfärd 4 173 tjänst Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 11(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 550 IFO (verksamheterna 58 773 385 559, 569, 571, 575 och 585) 600 Flykting- -984 mottagande 610 Arbetsmarknads- 6 253 åtgärder 800 Arbetsområden -2 238 och lokaler 805 Hamnverksamhet 810 Kommersiell -671 verksamhet 815 Bostads- 299 verksamhet 830 Flygtrafik 832 Buss, bil och spårbundna 7 467 persontransporter 834 Sjötrafik 855 Elförsörjning och gasförsörjning 860 Fjärrvärme- försörjning 865 Vattenförsörjning 69 och avloppshantering 870 461 Avfallshantering Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 12(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 910 Gemensamma 644 lokaler 920 Gemensamma 43 048 verksamheter Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 13(88) 4.2 Koncernbudget Enligt 11 kap. 6 a §, kommunallagen ska budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Lag (2023:642). Den kommunala koncernen utgörs av Tidaholms kommun och de kommunala koncernföretagen, vilka består av moderbolaget Tidaholms Energi AB samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB och Tidaholms Bostadsbolag AB. Nedan redovisas en sammanställning av bolagsstyrelsens förslag till budget för de kommunala bolagen år 2027–2029. Bolagsstyrelsen har inkommit med en investeringsprognos avseende år 2027–2029. Efter sommaren 2026 kompletterar med resultat och soliditet utifrån fastställd tidsplan i ägardirektiven. Kommunala bolag Tidaholms kommun 2027 2028 2029 2027 2028 2029 Resultat (miljoner kronor) 15,6 33,8 38,9 Soliditet (%) 47,4% 45,7% 45,0% Investeringar (miljoner kronor) 62,3 52,8 53,1 186,7 168,8 117,6 Låneskuld (miljoner kronor) – vid årets slut 365,4 350,2 334,1 468,7 558,6 628,6 * Kommunens soliditet exklusive pensionsåtaganden. Enligt gällande ägardirektiv ska bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Elnät AB var för sig ha en soliditet som uppgår till minst 15 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Energi AB ska vara minst 4,0 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Elnät AB ska vara minst 3,0 procent. För båda bolag gäller att avkastningskravet utvärderas baserat på ett genomsnitt (oviktat) av de tre senaste räkenskapsårens avkastning. Enligt ägardirektivet för Tidaholms Bostads AB ska bolaget ha en soliditet på minst 10 procent och arbeta aktivt för att successivt öka soliditeten till minst 15 procent beräknat på justerat eget kapital. Ökningen ska i huvudsak vara ett resultat av bolagets löpande verksamhet men även köp och försäljning av fastigheter kan bidra till att målet uppnås. Bolaget ska senast år 2030 återgå till en soliditet på minst 15 procent. Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara på samma nivå som övriga långsiktiga fastighetsägare har på bostadsmarknaden i Tidaholm med justering för bolagets kostnader för sitt allmännyttiga uppdrag. Bolaget ska generera en direktavkastning som ligger på omkring 5 procent. 4.3 Ekonomiska förutsättningar Befolkningsprognos I Tidaholms kommun minskade folkmängden år 2025 med 69 personer, från 12 805 till 12 736 invånare. Minskningen bestod av ett negativt flyttnetto om –47 personer och ett negativt födelsenetto om –15 personer. Under prognosperioden 2026–2035 bedöms folkmängden minska med totalt 359 invånare, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig minskning om 36 personer. Prognosen visar ett årligt genomsnitt på 114 födda och 155 avlidna, vilket ger ett negativt födelsenetto. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 14(88) Demografi Den demografiska utvecklingen i Sverige och i Tidaholms kommun påverkar kommunens ekonomi och förutsättningar att utföra sina uppdrag. Ett minskat invånarantal påverkar relationen mellan invånare i arbetsför ålder (20–64 år) och invånare i icke arbetsför ålder (0–19 år samt 65 år och äldre). Prognosen visar att ålderssammansättningen förändras över tid. Tidaholms kommun, likt många kommuner i Sverige, behöver beakta utvecklingen där antalet äldre ökar samtidigt som barn- och ungdomsgrupper minskar. Antalet invånare i yngre åldrar minskar enligt prognosen, medan antalet invånare i åldrarna 65 år och äldre ökar, särskilt i de högre åldersgrupperna. Utvecklingen innebär förändrade förutsättningar för kommunens verksamheter. Antalet barn i åldrarna 0–12 år minskar, vilket påverkar planeringen av förskola och skola, samtidigt som fler äldre innebär förändrade behov inom vård och omsorg. Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft i juli 2025, innebär att kommunen ska arbeta mer förebyggande för att minska behovet av stöd- och vårdinsatser. Konjunktur och skatteunderlag I SKR:s prognoser (SKR Cirkulär 26:12, februari 2026, och Cirkulär 26:18, april 2026) bedöms konjunkturen vara i en återhämtningsfas efter flera år med svag tillväxt. BNP-tillväxten ökar under 2026 och 2027, men konjunkturuppgången har i den senaste prognosen skjutits fram något till följd av en mer osäker omvärldsutveckling. Den inhemska efterfrågan, särskilt hushållskonsumtionen, utgör fortsatt en viktig drivkraft. Sysselsättningen ökar från slutet av 2025 och antalet arbetade timmar stiger under 2026 med en starkare utveckling 2027, vilket bidrar till en successivt lägre arbetslöshet fram till 2028. Skatteunderlaget utvecklas fortsatt starkt men har reviderats något jämfört med februariprognosen. Ökningstakten uppgår till cirka 4,0 procent 2026 och 4,7 procent 2027, samt omkring 4,2–4,3 procent per år 2028–2029. Den samlade utvecklingen är något nedreviderad, främst till följd av ett svagare utfall för 2025. Förskjutningen i sysselsättningsuppgången innebär ett svagare bidrag 2026 men en starkare utveckling 2027. Samtidigt har skatteunderlaget för 2027 reviderats upp till följd av förändrade antaganden om grundavdraget. Justerat för prisutveckling förstärks skatteunderlaget under 2026–2027, men tillväxttakten dämpas därefter i takt med högre kostnadsutveckling, främst kopplad till pensionskostnader. Investeringar I SKR:s ekonomirapport i oktober beskrivs att kommunsektorns investeringar ökade 2024 och uppgick till 99,1 miljarder kronor, en ökning med 6 miljarder (6,5 procent) jämfört med 2023. Investeringarna motsvarar 13,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag – den högsta nivån på tio år. Inklusive kommunala bolag uppgick investeringarna till totalt 189 miljarder kronor, motsvarande 17 procent av koncernens intäkter. Ökningen har främst drivits av satsningar på infrastruktur, samhällsplanering, skolor samt vatten och avlopp. Investeringstakten väntas ligga kvar på liknande nivå 2025 och därefter öka med cirka 2 procent per år fram till 2029. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 15(88) Framöver väntas ökade investeringar inom äldreomsorg, VA samt totalförsvar och samhällsskydd, även om det sistnämnda utgår från låga nivåer. Behovet inom äldreomsorgen drivs främst av demografiska förändringar, medan VA-investeringar till stor del består av reinvesteringar. Investeringar inom pedagogisk verksamhet bedöms minska något, men många kommuner ser fortsatt behov av att rusta upp befintliga lokaler. Samtidigt har stigande inflation och ökade byggkostnader påverkat utvecklingen, vilket gör det relevant att särskilja pris- och volymeffekter i investeringsökningen. 4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029 Budgetram år 2026–2029 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Årets resultat (tkr) 10,0 15,6 33,8 38,2 Årets resultat (%) 1,0% 1,5% 3,1% 3,4% Skatteintäkter och bidrag (tkr) 1 017,6 1 056 1 093,6 1 128,5 Ökning av skatteintäkter och bidrag 3,8 3,4 3,1 (%) Nettokostnader (tkr) * 999 948 1 029 825 1 046 189 1 074 490 Ökning av nettokostnader (%) 3,0 1,6 2,7 Investeringsbudget (tkr) 247 200 186 700 168 800 117 600 Resultat Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var det 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 15,6 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Resultatmål och soliditet och självfinansieringsgrad Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. Enligt förutsättningar i resursfördelningsmodellen (SKR:s resursfördelning) ska kortsiktiga investeringar finansieras med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. Mot denna bakgrund, och med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, syftar SKR:s resursfördelning mot att resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatter och generella bidrag. För år 2027 motsvarar detta cirka 32 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2027 är lägre än denna nivå som förklaras av högre prioriterade driftmedel till verksamheterna. Det budgeterade resultatet för planåren 2028 och 2029 ligger däremot på högre nivåer. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 16(88) Ekonomiskt nuläge Tidaholms kommun redovisar ett resultat för år 2025 på 52,5 miljoner kronor. Det är 20,5 miljoner kronor högre än budget och motsvarar 5,3 procent av skatter och generella bidrag. Överskottet beror främst på lägre nettokostnader, totalt 20,4 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av överskott i nämndernas verksamheter, lägre kostnader inom räntenettot samt intäkter från försäljning av fastigheter, mark och inventarier. Samtliga nämnder, utom barn- och utbildningsnämnden, redovisar överskott jämfört med budget. Nämnderna har tillsammans ett överskott på 36 miljoner kronor. Som en följd av det starka resultatet beslutade kommunen att lösa in en del av sin pensionsskuld (ansvarsförbindelse) i förtid, motsvarande cirka 20 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden avslutar år 2025 med ekonomiska underskott. I budgeten för 2026 tillförs nämnden 13,1 miljoner kronor i prioriterade driftmedel, främst för att behålla nuvarande skolstruktur. Uppföljningen för perioden januari–mars 2026 visar att nämnderna sammantaget prognostiserar ett överskott på 20,1 miljoner kronor för helåret. Social- och omvårdnadsnämnden beräknar ett överskott på 25 miljoner kronor. Det beror framför allt på att tidigare resursfördelningsmodell gav kompensation för högre kostnadsnivåer inom socialpsykiatrin tidigare år. Kostnadsnivån har därefter minskat och anpassas nu till den nya resursfördelningsmodellen inför 2027. Äldreomsorgen har fortsatt ekonomiska utmaningar under 2026, särskilt inom hemtjänsten. Utmaningarna inom hemtjänsten härleds främst till osäkerhet i volymer som kan ändras under året samt att utförare av hemtjänst fortsatt har stor utmaning med att hålla kostnader i nivå med ersättning. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 4,7 miljoner kronor för 2026. Underskottet beror främst på en tillfällig etablering av kommunförråd inom Brukets industriområde samt förstärkt organisation inom projekt, lokalförsörjning och digitalisering. Dessa satsningar ligger i linje med den nya resursfördelningsmodellen som införs 2027. Övriga nämnder bedöms ha en ekonomi i balans med budget i uppföljningen jan-mars år 2026. Resultatmålet i budget för år 2027 motsvarar 1,5 procent av skatter och bidrag. För planåren 2028–2029 är motsvarande resultatmål 3,1 procent respektive 3,4 procent. I jämförelse med 2025 års resultat om 5,3 procent av skatter och bidrag så motsvarar resultatmålet för åren 2026–2029 lägre resultatnivåer med ett oviktat genomsnitt på 2,7 procent. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 17(88) Kommunen har fortsatt stora investeringsbehov under kommande år. För att minska upplåningsbehovet krävs ett positivt resultat. Den planerade investeringsnivån medför dock ett utökat lånebehov för kommunen. Låneskuld Den höga investeringstakten kommer medföra att Tidaholms kommun behöver öka sina långfristiga skulder. Enligt budgeten 2027–2029 finns en planerad nyupplåning om 460 miljoner kronor. Sammantaget är lånebehovet högre än föregående plan. Soliditet Soliditeten för budget och planperioden ligger i enlighet med Tidaholms kommuns finansiella mål och önskad effekt där soliditetsnivån som genomsnitt ej ska understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Till följd av den högre investeringstakten och behov av nyupplåning minskar soliditeten under perioden. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Årlig förändring av budgetram 2025–2028 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Budgetram (tkr) 995 998 1 036 108 1 054 514 1 085 744 Årlig förändring (tkr) 40 110 18 406 31 230 Årlig förändring (%) 4,0 1,8 3,0 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 18(88) 4.5 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys 4.5.1 Resultaträkning Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens 120 101 121 155 123 935 intäkter Verksamhetens -950 557 -1 088 183 -1 097 739 -1 122 924 kostnader Av- och nedskrivningar -49 192 -61 742 -69 606 -75 501 Verksamhetens -999 749 -1 029 824 -1 046 190 -1 074 490 nettokostnader Skatteintäkter 709 984 735 117 762 726 793 065 Generella statsbidrag, utjämning och 307 657 320 867 330 842 335 391 fastighetsavgift Verksamhetens 17 892 26 160 47 378 53 966 resultat Finansiella intäkter 6 750 4 750 4 750 4 750 Finansiella kostnader -14 642 -15 330 -18 331 -20 521 Resultat före extraordinära 10 000 15 580 33 797 38 195 poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 10 000 15 580 33 797 38 195 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 19(88) 4.5.2 Balansräkning Tillgångar Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar 1 302 241 1 401 435 1 443 534 Finansiella anläggningstillgångar 17 589 17 589 17 589 Summa anläggningstillgångar 1 319 830 1 419 024 1 461 123 Bidrag till infrastruktur 800 800 800,0 Omsättningstillgångar Förråd 2 510 2 510 2 510 Fordringar 75 109 75 109 75 109 Kortfristiga placeringar 22 614 22 614 22 614 Kassa och bank 4 185 29 462 96 203 Summa omsättningstillgångar 104 418 129 695 196 436 Summa tillgångar 1 425 047 1 549 518 1 658 359 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 20(88) Eget kapital, avsättningar och skulder Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Eget kapital Ingående eget kapital 645 461 661 041 694 839 Årets resultat 15 580 33 798 38 195 Summa eget kapital 661 041 694 839 733 033 varav RUR varav RER Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 12 580 13 369 14 131 förpliktelser Avsättning bidrag till infrastruktur 11 116 11 116 11 116 Summa avsättningar 23 696 24 485 25 247 Skulder Långfristiga skulder 468 690 558 574 628 458 varav vidareutlånade medel 0 0 0 varav finansiell leasing 0 0 0 Kortfristiga skulder 271 620 271 620 271 620 varav kortfrisitig del av långfristig skuld 0 0 0 Summa skulder 740 310 830 194 900 078 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 425 047 1 549 518 1 658 359 Ansvarsförbindelser Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Borgen och andra förpliktelser 322 294 322 294 322 294 Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 144 430 139 824 134 559 Summa ansvarsförbindelser 466 724 462 118 456 853 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 21(88) 4.5.3 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Den löpande verksamheten Årets resultat 15 580 33 798 38 195 Justering för ej likviditets påverkande poster 62 980 70 959 76 812 Avskrivningar 61 742 69 606 75 501 Nedskrivningar/utrangeringar 0 0 0 Avsättning till pensioner mm (uppräkning mm ej 1 238 1 353 1 311 utbetalning) Upplösning av bidrag till infrastruktur 0 0 0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 Övriga likviditetspåverkande poster -575 -564 -549 Utbetalningar av avsättningar (bl a pension) -575 -564 -549,2 Poster som redovisas i annan sektion 0,0 0 0 Realisationsresultat vid försäljning av 0,0 0 0,0 anläggningstillgång Medel från verksamheten före förändring av 77 984 104 193 114 457 rörelsekapital Ökning (+) / minskning (-) av periodiserade 0 0 0 anslutningsavgifter Ökning (-) / minskning (+) av förråd och varulager 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 0 0 0 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder 15 635 0 0 Medel från den löpande verksamheten 93 619 104 193 114 457 Investeringsverksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Investering i anläggningstillgångar -186 700 -168 800 -117 600 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Medel från investeringsverksamheten -186 700 -168 800 -117 600 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 22(88) Finansieringsverksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Nyupptagna lån 150 000 160 000 150 000 Amortering av lån -36 300 -70 116 -80 116 Ökning/minskning av skulder för finanisell leasing 0 0 0 Erhållna offentliga investeringsbidrag 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 113 700 89 884 69 884 Periodens kassaflöde 20 619 25 277 66 741 Likvida medel vid årets början 21 720 42 339 67 616 Likvida medel vid periodens slut (tkr) 42 339 67 616 134 358 4.6 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2027 4.6.1 Koncernen Tidaholms Energi AB Handlingsplan, resultat och soliditet för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB redovisas inför revidering av strategisk plan och budget. Först då finns underlag för nedanstående tabeller. Resultat Resultat år 2026 Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads AB Konsoliderat för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditet för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditeten anges i procent (%) Soliditet år 2026 Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads AB Sammanvägt för koncernen Tidaholms Energi AB Investeringar Styrelsen för de kommunala bolagen har i bolagens budget för 2027 inkluderat investeringar under 2027–2029 som uppgår till 171,1 miljoner kronor. De kommunala bolagens låneskulder inryms de borgensramar som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2025. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 23(88) 5 Uppdrag från kommunfullmäktige Lönepolitiskt program Kommunfullmäktige beslutade 2026-01-26 att bifalla motion om strategisk kompetensförsörjningsplan kopplad till ett lönepolitiskt program, där medel beslutades att inkluderas i strategisk plan och budget 2027 och framåt. Då kommunen tillämpar en resursfördelningsmodell där tekniska ramar är del av nämndernas budgetramar. Under förutsättning att tekniska ramar fullt ut tilldelas nämnderna så bedöms att utrymme för lönepolitiskt program skall finnas hos respektive nämnd. Teknisk ram ger förutsättningar att bedriva verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå, genomsnittlig kvalitet och genomsnittlig effektivitet. Därav görs bedömningen att det lönepolitiska programmet att det inte är en prioritering utan ett sätt att komma i nivå, så därför ska det inrymmas i teknisk ram. 6 Uppdrag till nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. 7 Nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 24(88) sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. Nämndernas ramar 2027 Teknisk ram 2027 Prio 2027 Budget 2027 Kommunstyrelsen 54 297 13 990 68 287 Valnämnd 41 0 41 Jävsnämnd 369 0 369 Kommunrevision 1 206 4 1 210 Överförmyndare 2 438 0 2 438 Samhällsbyggnadsnämnd 50 676 4 570 55 246 Barn- och utbildningsnämnd 398 154 21 439 419 593 Social-och omvårdnadsnämnd 421 024 536 421 560 Kultur- och fritidsnämnd 40 198 9 457 49 655 Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) 19 201 -1 492 17 709 Summa nettokostnader ovan 987 604 48 504 1 036 108 Finansförvaltning -1 051 688 -1 051 688 Beräknat resultat -64 084 48 504 -15 580 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 25(88) Nämndernas ramar 2025–2029 Bokslut Budget Budget Plan 2028 Plan 2029 2025 2026 2027 Kommunstyrelsen 68 357 67 951 68 287 68 915 70 563 Valnämnd 30 600 41 43 44 Jävsnämnd 229 369 369 380 391 Kommunrevision 815 1 206 1 210 1 242 1 279 Överförmyndare 2 014 2 008 2 438 2 511 2 585 Samhällsbyggnadsnämnd 36 243 41 822 55 246 57 288 59 348 Barn- och utbildningsnämnd 382 525 400 871 419 593 415 065 424 200 Social-och omvårdnadsnämnd 362 482 418 256 421 560 439 170 456 214 Kultur- och fritidsnämnd 41 463 47 002 49 655 51 911 53 131 Samhällsskydd mellersta Skaraborg 16 090 16 100 17 709 17 988 17 989 (SMS) Summa nettokostnader ovan 910 251 995 998 1 036 108 1 054 514 1 085 744 Finansförvaltning -962 739 -1 005 998 -1 051 688 -1 088 312 -1 123 938 Beräknat resultat -52 488 -10 000 -15 580 -33 798 -38 195 I tabellerna nedan för nämnderna avser 2025 utfall och 2026–2029 budget/planår. 7.1 Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för barn- och utbildningsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa, elevboende samt vaktmästeri. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar vidare för: • Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar enligt 29 kap. 9 § skollagen. • Att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola, fristående skolbarnomsorg samt fristående pedagogisk omsorg. • Kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att barnomsorg och skola ska dimensioneras så att plats kan erbjudas för fler barn och elever då kommunen satsar för att öka antalet invånare: Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 26(88) • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Två önskade effekter syftar till att barn- och utbildningsnämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Barn- och utbildningsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027 Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 4. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att ta fram en handlingsplan för att öka andelen gymnasiebehöriga. Det måste till kraftfulla åtgärder för ökad gymnasiebehörighet. Varje elev som lämnar grundskolan utan behörighet är ett misslyckande för politiken. Därför krävs nu en tydlig viljeinriktning och avgörande insatser för att fler elever ska lyckas i skolan och få en trygg väg vidare till gymnasium, arbete och framtidstro. Förvaltningen ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan som visar hur vi får elever att lämna grundskolan med godkända betyg till 2027-06-30. Politisk viljeinriktning - En jämlik skola som ger varje barn framtidstro Barn- och utbildningsnämndens viktigaste uppdrag är att ge alla barn och elever de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas, lära och lyckas i skolan. Förskolan och skolan ska ge kunskap, trygghet och framtidstro. Fokus ska ligga på elevernas utveckling, lärande och möjlighet att nå sin fulla potential. Barn och unga är kommunens framtid. Därför ska förskolor och skolor i Tidaholm vara trygga, Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 27(88) inkluderande och hålla hög kvalitet. Alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och känna att de kan lyckas, växa och forma sin framtid. Skolans uppdrag handlar inte bara om kunskapsresultat. Det handlar också om att ge barn och unga självkänsla, motivation och tilltro till sin egen förmåga. När elever får rätt stöd i rätt tid ökar möjligheten att nå fullföljda studier, gymnasiebehörighet och ett självständigt vuxenliv med goda möjligheter till arbete, vidare studier och delaktighet i samhället. För att kunna leva upp till det lagstadgade uppdraget och samtidigt skapa en mer jämlik skola krävs fortsatta satsningar på barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill därför prioritera tidiga insatser, stärkt stöd till barn och elever samt goda förutsättningar för personalen att bedriva en verksamhet med hög kvalitet. 7.1.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 377 679 400 871 419 593 415 065 424 200 Varav drifts- 2 100 13 100 21 439 6 950 6 950 prioriteringar Förändring tkr 23 192 18 722 -4 528 9 135 Förändring % 6,1 4,7 -1,1 2,2 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Säkerställa och bibehålla ambitionsnivå inom Rudbecksgymnasiets 1 375 1 986 1 986 verksamhet under 2026 Högre ambitionsnivåer inom förskolan, mindre enheter (struktur) 4 000 och tidigare beslut Högre ambitionsnivåer inom grundskolan. Bibehålla befintlig 14 400 skolstruktur samt möta ny reform (tid för undervisningsuppdraget) Anpassad grundskola, nivåsänkande ambition till följd av färre -4 000 elever i jämförelse med andra kommuner Högre ambitionsnivåer inom grundläggande vuxenutbildning 3 264 3 264 3 264 Högre ambitionsnivåer komvux anpassad utbildning 150 150 150 Högre ambitionsnivåer inom uppdragsutbildning, kommunalt 300 300 300 aktivitetsansvar (KAA) Högre ambitionsnivåer inom kulturskolan 700 Ökad ambitionsnivå, resursförstärkning inom det kommunala 750 750 750 aktivitetsansvaret (KAA) Ökad ambitionsnivå inom grundskolan, studiebesök på Auschwitz- 500 500 500 Birkenau 21 439 6 950 6 950 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 28(88) Förstärkning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Alla unga människor ska få stöd att hitta sin väg vidare till studier, arbete och en trygg framtid. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) omfattar ungdomar under 20 år som inte går på gymnasiet, saknar gymnasieexamen eller riskerar att hamna utanför både studier och arbetsliv. Det kan handla om unga som av olika anledningar avbrutit sina studier, på grund av psykisk ohälsa, saknar rätt stöd eller behöver hjälp att hitta motivation och riktning framåt. För dessa ungdomar är tidiga och individuellt anpassade insatser avgörande för att minska risken för långvarigt utanförskap. KAA fyller därför en viktig funktion genom att skapa kontakt, bygga relationer och hjälpa ungdomar vidare mot utbildning, praktik, arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Insatserna behöver utgå från varje individs behov och förutsättningar. Vi vill fortsätta stärka arbetet inom KAA genom ytterligare resurser och personalförstärkning, 750 000 kr per år under perioden 2027 – 2029 för att fler unga ska få det stöd de behöver för att kunna fullfölja sina studier och skapa en trygg framtid. Studiebesök på Auschwitz-Birkenau Kunskap om historien är avgörande för att förstå samtiden och värna demokratin. Genom att ge elever möjlighet att besöka Auschwitz-Birkenau skapas förutsättningar för fördjupad förståelse kring konsekvenserna av rasism, antisemitism, fascism och människors lika värde. Studiebesöket ger också elever möjlighet att reflektera kring demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och vikten av att stå upp mot hat, intolerans och förtryck i dagens samhälle. Barn- och utbildningsnämnden tillförs medel, 500 000 kronor per år, under perioden 2027 - 2029 för att högstadieelever under sin skoltid ska erbjudas möjlighet att delta i studiebesök på Auschwitz-Birkenau. Barnomsorg på obekväm arbetstid (BOA) Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv ska inte avgöras av vilka arbetstider man har. Barnomsorg på obekväm arbetstid är därför en viktig del i arbetet för ökad jämlikhet och jämställdhet. Många yrken inom exempelvis vård, omsorg, industri och handel kräver arbete på kvällar, nätter och helger. För ensamstående föräldrar kan tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid vara avgörande för möjligheten att arbeta och försörja sig. Trots att verksamheten inte omfattas av grunduppdraget i den nya prislappsmodellen ser vi BOA som en viktig verksamhet som ska bibehållas i nuvarande form. Barnhälsa i förskolan Tidiga insatser gör stor skillnad för barns utveckling och möjligheter längre fram i livet. Barnhälsan i förskolan är därför en viktig satsning för att tidigt kunna upptäcka behov av stöd och skapa goda förutsättningar för trygghet, lärande och utveckling. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 29(88) Genom att stärka arbetet med barnhälsa ges pedagoger och föräldrar bättre stöd kring barns utveckling, språk, sociala samspel och välmående redan i tidiga åldrar. Även om verksamheten inte är lagstadgad är barnhälsan en viktig verksamhet som ska bibehållas i nuvarande form. 7.2 Social- och omvårdnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för social- och omvårdnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Nämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer och övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår utdelning av bistånd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Social och omvårdnadsnämnden ansvarar vidare för: • Familjerättsfrågor och för att erbjuda familjerådgivning. • Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt arbetsförberedande insatser för personer som på grund av social problematik står långt ifrån arbetsmarknaden. • Stöd till personer som är akut hemlösa och till bostadslösa personer med social problematik. • Stöd till brottsoffer. • Kommunens flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. • Kommunens uppgifter enligt alkohollagen (2010:1622) med undantag av tillsyn av försäljning av folköl i butik. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att äldreomsorg, LSS och övriga verksamheter ska dimensioneras så att omsorg och service kan erbjudas för fler då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Andelen äldre invånare i Tidaholms kommunen ökar successivt de kommande åren. Det beror på att allt fler lever längre, vilket i grunden är mycket glädjande, men det medför också ökade behov av omsorg. Även behoven av insatser bland invånare med Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 30(88) funktionsnedsättning ökar. Det finns också ett stort behov av stöd till barn och familjer som förebygger ohälsa och utsatthet. För att kunna leverera robust och driftsäker omsorg och service till kommunens invånare uppdras nämnden att bedriva verksamhetsutveckling som drar nytta av ny kunskap, teknik och metoder: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Nämndens verksamheter vänder sig till äldre, personer med funktionsnedsättning, ohälsa eller som av olika skäl befinner sig i en utsatt livssituation. För dessa målgrupper är det av särskilt stor vikt att information, tjänster och kommunikation inger tillit och trygghet. Väl fungerande och effektiva processer möjliggör också en resurseffektiv verksamhet. Nämnden uppdras därför att anta ett verksamhetsmål som ger följande önskade effekt: • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjningen: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027– 2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 4. Social- och omvårdnadsnämnden tilldelas 3 uppdrag att utifrån den nya socialtjänstlagen som innebär ett tydligt skifte mot en mer förebyggande, tillgänglig och tillits baserad socialtjänst. Ett mer förebyggande arbetssätt skapar bättre möjligheter att ge stöd i ett tidigt skede och kan bidra till att minska behovet av mer omfattande och kostsamma insatser längre fram. Genom att sänka trösklarna till stöd och hjälp kan kommunen nå fler människor i tid, stärka jämlikheten och öka människors möjlighet att leva självständiga och trygga liv. Samtidigt behöver verksamheterna utvecklas i riktning mot större tillit till både medarbetares professionella kompetens och den enskildes förmåga att vara delaktig i beslut som rör det egna livet. Inom hemtjänsten finns ett särskilt behov av att skapa större flexibilitet och handlingsutrymme. En omsorg som präglas av detaljstyrning riskerar att minska både Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 31(88) kvaliteten för den enskilde och möjligheterna för personalen att använda sin erfarenhet och sitt professionella omdöme. Genom att stärka tilliten inom verksamheten kan omsorgen i högre grad anpassas efter individuella behov och önskemål, samtidigt som arbetsmiljön och kontinuiteten förbättras för medarbetarna. Detta är en viktig del i att möta framtidens kompetensförsörjningsutmaningar och säkerställa en långsiktigt hållbar äldreomsorg och social omsorg. Det förebyggande perspektivet behöver dessutom genomsyra hela social- och omvårdnadsnämndens verksamhetsområde och omfatta alla målgrupper. Insatser som stärker psykisk och fysisk hälsa, motverkar ensamhet och social utsatthet samt främjar delaktighet och självständighet är avgörande för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Kommunens arbete behöver därför i större utsträckning präglas av tidiga och samordnade insatser där individens behov sätts i centrum. Mot denna bakgrund föreslås följande uppdrag till social- och omvårdnadsnämnden: Uppdrag 1 Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att, i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen, utforma fler insatser utan individuell behovsprövning för att öka tillgängligheten till stöd och möjliggöra tidiga och förebyggande insatser. Uppdrag 2 Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att öka tilliten och handlingsutrymmet inom hemtjänstens område för såväl den enskilde i behov av stöd som för personalen, i syfte att skapa en mer personcentrerad, flexibel och kvalitativ omsorg. Uppdrag 3 Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att utöka det förebyggande arbetet för alla målgrupper inom nämndens ansvarsområde, med fokus på tidiga insatser, ökad delaktighet och stärkt social hållbarhet. Uppdragen skall vara slutförda under perioden 2027 – 2029. 5. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att utreda och föreslå former för stöd till sociala företag. Att stötta och utveckla socialt företagande är en viktig investering för kommunen – både socialt och ekonomiskt. Socialt företagande bidrar till att skapa arbete, delaktighet och gemenskap för människor som ofta står långt från arbetsmarknaden. Genom att kombinera affärsmässighet med samhällsnytta stärker de den sociala hållbarheten och kompletterar kommunens egna insatser inom välfärden. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av förebyggande arbete, samverkan och insatser som stärker människors möjlighet till egen försörjning och självständighet. I detta perspektiv kan sociala företag spela en central roll. De erbjuder ofta flexibla och individanpassade verksamheter som bidrar till rehabilitering, arbetslivserfarenhet och ökad inkludering. Ett stärkt stöd till socialt företagande kan samtidigt bidra till minskat utanförskap, lägre kostnader för försörjningsstöd och ökad folkhälsa. Det handlar ytterst om att ta tillvara människors resurser och skapa ett samhälle där fler får möjlighet att delta och bidra utifrån sina förutsättningar. Genom att aktivt utveckla former för samverkan med sociala företag visar kommunen vilja att tänka långsiktigt, hållbart och inkluderande i arbetet med framtidens sociala välfärd. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 32(88) Uppdraget ska vara slutfört 2027-06-30. 6. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att utreda förutsättningarna för att erbjuda transporter till förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter för äldre, i syfte att motverka ofrivillig ensamhet och stärka folkhälsan genom ökad gemenskap och social delaktighet. Välfärden för äldre är central i vår politik. Vi anser att det är av största vikt att investera för framtiden för att säkerställa att äldrevården i Tidaholm möter behoven på lång sikt. Kommunen erbjuder redan ett brett utbud av aktiviteter för seniorer som syftar till att motverka social isolering och främja en känsla av gemenskap. Det är dock viktigt att vi adresserar bristen på transportmöjligheter för äldre, som kan ha fysiska begränsningar eller saknar tillgång till lämpliga transportmedel. Uppdraget ska vara slutfört till 2027-06-30. 7. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att, i samverkan med Tidaholms Bostads AB, utreda möjligheten att tillskapa seniorboende och/eller trygghetsboende inom Solviksområdet för att möta framtida behov av attraktiva och ändamålsenliga boendeformer. Vi behöver utveckla ändamålsenliga boenden för äldre. Vi har redan beslutat om en om- och tillbyggnad med 60 särskilda boendeplatser (SÄBO) vid Hellidshemmet, anpassade för personer med demens eller annan kognitiv svikt. Dessutom är det viktigt att vi tar tillvara på Solviksområdet för att vidareutveckla social- och omvårdnadsverksamheten i området runt Villan och skapa boenden som attraherar seniorer. Uppdraget ska vara slutfört 2027-12-31. 8. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att återuppta bidragsgivning till ideella organisationer som bedriver verksamhet för seniorer och personer med funktionsvariationer, i syfte att stärka det civila samhällets sociala och hälsofrämjande arbete i kommunen. Medel avsätts med 200 000 kronor under perioden 2027 - 2029. Det civila samhället är en viktig och naturlig del av samhällslivet, som bygger på frivillighet och gemensamma intressen. Civilsamhället spelar en avgörande roll för att skapa socialt kapital och deltagande i vårt demokratiska samhälle. Vi ser att samarbetet mellan kommun och föreningsliv är centralt för att utveckla Tidaholm och öka trivseln för våra invånare. 10. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att utreda möjligheten att permanenta och utöka verksamheten, med fler gemensamma hembesök. Vi vill satsa på utökade hembesök (BVC, socialtjänsten gemensamt) för nyblivna föräldrar, vid första barnet eller när man får sitt första barn efter man kommit till Sverige. I ett vanligt hembesök som sker av BVC sker en introduktion till verksamheten och vården kring barnet. Med ytterligare utökade hembesök förstärks detta arbete genom fler besök och genom att fler professioner deltar, till exempel familjestöd från socialtjänsten. Det skapar en bredare och mer samlad bild av det stöd som finns att få i kommunen. Satsningen är ett tydligt exempel på samverkan mellan kommun och region, där olika kompetenser samlas kring familjen tidigt. Det stärker det förebyggande arbetet och gör att vi kan upptäcka behov tidigare och erbjuda rätt stöd i tid. Uppdraget ska vara klart 2027-12-31. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 33(88) Politisk viljeinriktning - En hållbar och trygg välfärd med människan i centrum Social- och omvårdnadsnämndens kärnuppdrag utgår från socialtjänstlagens intentioner och betonar vikten av tidiga insatser, stärkt delaktighet för den enskilde och en socialtjänst som i stor utsträckning utgår från människors egna resurser och behov. För kommunen innebär detta ett ansvar att utveckla arbetssätt och verksamheter som bättre möter dagens och framtidens sociala utmaningar, samtidigt som kvalitet, trygghet och självbestämmande stärks för invånarna. Vår välfärdspolitik har en stark grund i värderingar som solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Vi strävar efter att skapa en hållbar välfärd som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller ekonomisk situation. Vår politik fokuserar på att stärka offentliga tjänster och social trygghet, vilket bidrar till ett samhälle där varje individ har möjlighet att växa och lyckas. Genom att investera i människor och vår gemensamma välfärd arbetar vi för att upprätthålla en hög livskvalitet och en stark samhällsgemenskap. 7.2.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 383 358 418 256 421 560 439 170 456 214 Varav drifts- 536 406 279 prioriteringar Förändring tkr 34 898 3 304 17 610 17 044 Förändring % 9,1 0,8 4,2 3,9 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Högre ambitionsnivåer inom matdistribution äldreomsorgen 2 200 2 200 2 200 Högre ambitionsnivåer inom äldreomsorgen, små enheter särskilt 1 300 1 300 1 300 boende Lindängen Högre ambitionsnivåer inom arbetsmarknadsåtgärder 1 000 1 000 1 000 Justering färdtjänst 530* -4 164 -4 294 -4 421 Ökad ambitionsnivå, ideela organisationer 200 200 200 536 406 279 7.3 Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kultur- och fritidsnämnden (rev. 2025-03-31). Av reglementet framgår att nämnden ska ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar också för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 34(88) nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för kommunala ärenden enligt spellagen (2018:1138), bibliotekslagen (2013:801), museilagen (2017:563) och 5 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453, skuldsatta personer). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar vidare för: • Öppen ungdomsverksamhet. • Inomhusbad. • Friluftsliv inklusive vandringsleder och fiskevårdsfrågor. • Besöksverksamhet såsom Tidaholms museum och Barnens hus. • Främjande av besöksnäringen. • Allmänkultur, inklusive kulturlokaler såsom Saga teaterbiografen och Turbinhusön samt kulturarrangemang. • Handhavande och administration av kommunens konstsamling. • Handläggning och delaktighet i konstnärlig utsmyckning av byggnader och offentliga platser. • Bevakning av kulturmiljövårdens och nämndens intressen i den fysiska planeringen. • Beslut om stipendier inom nämndens verksamhetsområde. • Upplåtande av lokaler och anläggningar som nämnden disponerar. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för Tidaholms kommuns attraktivitet för boende och besökare. Nämnden ansvarar också för att främja besöksnäringen. Fullmäktige uppdrar därför åt nämnden att anta verksamhetsmål som bidra till att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet ikommunen. Tillsammans med näringslivet och andra aktörer ska kommunen anordna och stötta arrangemang för att stärka Tidaholms kommun för att bli den plats där fler vill leva och utvecklas. En av fullmäktiges önskade effekter syftar till att nämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till • information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Att stärka tillgängligheten till information, tjänster och service är även viktigt för att främja besöksnäringen och stimulera fler invånare och besökare att ta del av utbudet i Tidaholms kommun. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 35(88) kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. Politisk viljeinriktning - Kraften i kulturen, styrkan i föreningslivet, framtiden i ungdomarna För kultur- och fritidsnämnden är det viktigt att kultur och fritid på lokal nivå syftar till att främja ett rikt och varierat kulturliv som är tillgängligt för alla medborgare. Vi tror att kultur och fritid spelar en avgörande roll för individens och samhällets utveckling. Genom att stödja lokala kulturinitiativ och lokalt föreningsliv strävar vi efter att skapa en inkluderande och levande gemenskap. Vi vill ge alla chansen att delta i kulturella aktiviteter och sportsliga evenemang, vilket stärker vår sociala sammanhållning och bidrar till en meningsfull fritid för alla invånare. Genom ökad tillgång och investeringar i kultur och fritid arbetar vi för att bygga en trivsam och inspirerande miljö för alla. Vi vill återföra planerna påatt bygga ett utomhusbad i Tidaholm till Kultur- och fritidsnämndens långsiktiga investeringsbudget, som en strategisk satsning på jämlikhet, gemenskap och en starkare kommun. 7.3.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 44 073 47 002 49 655 51 911 53 131 Varav prioriterade 3 850 3 750 9 457 10 507 10 507 driftsmedel Förändring tkr 2 929 2 653 2 256 1 220 Förändring % 6,6 5,6 4,5 2,4 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 36(88) Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Bibehålla högre ambitionsnivå inom allmän kulturverksamhet 7 300 7 300 7 300 Ambitionsnivå bidrag Föreningar - Bidrag för anläggningar, 2 100 2 100 2 100 verksamhet och aktivitet. Även högre ambitionsnivå vandringsleder Öka ambitionsnivå knutet till Turistbyrå och besöksverksamheten 400 400 400 Högre ambitionsnivå stöd till studieorganisationer 700 700 700 Öka ambitionsnivå, digitaliseringsstrateg (delad tjänst med KLF) 500 500 500 Kommunen har lägre kostnader inom bibliotek -1 200 -1 200 -1 200 Högre ambitionsnivå inom budget och skuldrådgivning 50 50 50 Lägre kostnader fritidsgårdar -1 000 Lägre kostnader för nämnd och styrelseverksamhet -50 Konsument- och skuldrådgivning inryms inte inom ramen -93 -93 -93 förnämndens uppdrag Ökad ambitionsnivå, mer inflytande och fler möjligheter för 750 750 750 Tidaholms unga 9 457 10 507 10 507 Mer inflytande och fler möjligheter för Tidaholms unga Vi vill stärka Tidaholms arbete för ungas trivsel, trygghet och delaktighet genom att samla och utveckla insatserna i en gemensam satsning. Därför vill vi inrätta en tjänst som ungdomssamordnare. Ungdomssamordnaren får ett tydligt uppdrag att arbeta nära ungdomar och tillsammans med dem forma och utveckla den öppna ungdomsverksamheten ”En trappa ner”. Ungdomarnas egna idéer och inflytande ska vara en bärande del i verksamhetens innehåll, öppettider och utveckling. Samtidigt ska verksamheten stärkas för att kunna möta fler behov och vara mer närvarande där ungdomar finns. Det handlar om ett mer flexibelt och utåtriktat arbetssätt med utökat öppethållande, ökad tillgänglighet och en tydligare koppling till skolor, fritidsliv och ungas vardagsmiljöer. Genom samverkan med civilsamhälle, skola och andra aktörer samt ett tydligt fokus på folkhälsa, barns rättigheter och trygghetsskapande arbete skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar och meningsfull fritid för Tidaholms unga. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att inrätta en tjänst som ungdomssamordnare med uppdrag att, tillsammans med ungdomar, utveckla och planera verksamheten inom den öppna ungdomsverksamheten ”En trappa ner”. Tjänsten ska stärka samverkan med civilsamhälle, skola och andra aktörer samt möjliggöra utökat öppethållande och ett mer tillgängligt och uppsökande arbete i ungdomars miljöer. Medel avsätts med 750 000 kronor per år under perioden 2027 – 2029. Tjänsten ska tillsättas under 2027. 7.4 Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom klimat-, miljö-, naturvårds- och hälsoskyddsområdet. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 37(88) Nämnden ansvarar vidare för plan- och byggnadsväsendet enligt plan- och bygglagen (2010:900 PBL), med undantag av de uppgifter som kommunstyrelsen har att fullgöra. Nämnden upprättar på kommunstyrelsens uppdrag översiktsplan och dess fördjupningar, detaljplaner och områdesbestämmelser. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt miljöbalken (1998:808) ankommer på kommunen eller som med stöd av miljöbalken har överlåtits på kommunen. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt enligt livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten och avlopp, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet. Nämnden ansvarar för fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, lokalvård och bilpool. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst, för ärenden enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622), för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar vidare för: • Beredning av mark och exploateringsfrågor. • Ärenden kring tomt- och småhuskö. • Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. • Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. • Miljöstrategiska frågor. • Huvudmannaskap för allmänna platser enligt plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman. • Att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare. • Stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer. • Ärenden om gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). • Gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. • Ärenden om kollektivtrafik. • Uppgifter som avses i 1 § lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den kommunala parkeringsövervakningen. • Flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. • Kommunens affischtavlor. • Beslut om skogsavverkning. • Energirådgivning. • All jakt på kommunal mark och för kommunens uppgifter enligt jaktförordningen (1987:905) gällande skyddsjakt. • Namnsättning av lokaler i samråd med berörd nämnd. • De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 38(88) Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar åtta av fullmäktiges önskade effekter. Två önskade effekter syftar till att generera en ökad befolkning och ett långsiktigt hållbart näringsliv i kommunen, varav två handlar om fysisk planering och exploatering: • Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. • Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Goda pendlingsmöjligheter gynnar kommunens attraktionskraft som boendekommun och för näringslivet. Att verka för en utveckling av kollektivtrafiken mellan Tidaholms kommun och Skövde, Falköping och Jönköping ska vara en prioriterad fråga under 2024–2027. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekt: • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. För att främja en långsiktigt hållbar tillväxt ska nämnden arbeta med att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Ett led i detta arbete kan vara att utveckla kommunens digitala tjänster för näringslivet. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekter: • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott i investeringsbudgeten under varje år, exempelvis vad gäller planerat fastighetsunderhåll och exploatering. 3. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att fastställa verksamhetsplan och detaljbudget Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 39(88) avseende drift och investeringar för renhållningsverksamheten samt vatten- och avloppsverksamhet. 4. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 5. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 avsätta för år 2027 och 2028 minst 1 miljon kronor vardera år av investeringsmedel för offentlig miljö för att att verkställa den ambitionsökning som strukturplanen för stråket vid Tidan beskriver som är direkt kopplat till det strategiska utvecklingsprojektet ”Utveckla stadskärnan och Tidan”, samt att prioritera och accelerera arbetet med den offentliga miljön kring Tidan i stadskärnan under 2027 och 2028. Där medlen för 2027 dedikeras till att färdigställa etappen ”platsen mellan Coop och Ekbergs” 6. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 att i samråd med övriga nämnder och styrelse att ta fram en förstudie och framtidsvision av ”Svandammarna - park och rekreationsområde” (arbetsnamn) där området vidareutvecklas till ett park- och rekreationsområde. Utredningen föreslås inkludera 2 delar med tillhörande kostnadsberäkningar. (1) Teknisk, (2) Ambitionshöjning plan fram till 2035 där del 1 och 2 uppdras till samhällsbyggnadsnämnden att besluta om senast 2027-06-30. 7. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att utreda hur samverkan med kommunens bolag kan utvecklas och fördjupas för att stärka samordningen inom hela kommunkoncernen i frågor som rör samhällsbyggnad, utveckling och långsiktig planering. Utgångspunkten ska vara att de kommunala bolagen utgör en strategisk resurs i kommunens samlade utveckling och därmed ska ses som en integrerad del i arbetet med att bygga framtidens Tidaholm. Uppdraget syftar till att stärka helhetsperspektivet i samhällsbyggnadsprocesserna, förbättra effektiviteten i gemensamma investeringar samt skapa bättre förutsättningar för samordnade och långsiktigt hållbara lösningar. Genom en fördjupad och strukturerad samverkan mellan nämnden och de kommunala bolagen ska möjligheterna i hela kommunkoncernen bättre tas till vara, till nytta för kommunens invånare, utveckling och attraktionskraft. Arbetet ska präglas av helhetssyn, långsiktighet och ett gemensamt ansvarstagande för Tidaholms utveckling. Utredningsuppdraget ska vara klart 2027-12-31 Politisk viljeinriktning - Från tanke till verklighet - samhällsbyggande med framtiden i fokus Vi ser kommunen som en central aktör och samhällsbyggare i utvecklingen av ett tryggt och hållbart samhälle. Vår politik fokuserar på att skapa en inkluderande och sammanhållen lokal gemenskap där alla invånare ges möjligheter att påverka sin livsmiljö. Genom strategisk planering och investeringar i infrastruktur och bostäder arbetar vi för att förbättra livskvaliteten och säkerställa tillgång till en hög standard av service. Vi strävar efter att främja hållbar utveckling, skydda miljön och skapa attraktiva platser för både nuvarande och framtida generationer. Tillsammans bygger vi en stark och robust kommun där varje individ kan trivas och bo. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 40(88) 7.4.1 Nämndens budgetram - skattefinansierad verksamhet 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 46 766 41 822 55 246 57 288 59 348 Varav drifts- 1 100 4 100 4 570 5 270 5 970 prioriteringar Förändring tkr -4 944 13 424 2 042 2 060 Förändring % -10,6 32,1 3,7 3,6 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Lägre ambitionsnivå inom fysisk o teknisk bostadsplanering -1 000 -1 000 -1 000 Lägre ambitionsnivåer inom väg/parkering. På sikt högre -1 000 -300 400 kapitalkostnader Högre ambitionsnivåer inom parkverksamhet 4 400 4 400 4 400 Höjd ambitionsnivå from 2027, tillsynsverksamhet resursförstärks i 1 400 1 400 1 400 egen regi Justering VA, ej anslagsfinansiering till taxefinansierad verksamhet -69 -69 -69 Justering Renhållning, ej anslagsfinansiering till taxefinansierad -461 -461 -461 verksamhet Ökad ambitionsnivå, Trädgårdsstaden Tidaholm 1 000 1 000 1 000 Ökad ambitionsnivå, enskilda vägar 300 300 300 4 570 5 270 5 970 Trädgårdsstaden Tidaholm – när stadens tillväxt möter klimatkrav och grön planering Vi vill att Tidaholm ska vara en kommun som människor väljer – och väljer att stanna i. En plats där livskvalitet, trygghet och närhet till naturen är tydliga konkurrensfördelar. Trädgårdsstaden som stadsbyggnadsideal innebär en medveten satsning på gröna, blomstrande och sammanhängande miljöer som stärker vardagslivet och ger mervärden i form av trivsel, återhämtning och social gemenskap. Samtidigt är detta också en tydlig klimat- och hållbarhetssatsning, vilket hänger ihop med den tidigare beslutade Grönstrukturplanen. Detta ligger vidare i linje med arbete med Strukturplan för utveckling av Tidaholms stadskärna och Tidan. Mot denna bakgrund får samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att stärka Tidaholms platsvarumärke genom att utveckla och återknyta till ett stadsbyggnadsideal inspirerat av ”Trädgårdsstaden”. Medel avsätts med 1 000 000 kronor årligen under 2027 – 2029. Enskilda vägar Ett väl fungerande vägnät är en grundförutsättning för att hela kommunen ska kunna leva och utvecklas. De enskilda vägarna utgör en stor och avgörande del av infrastrukturen på landsbygden och är helt nödvändiga för att människor ska kunna bo, arbeta och verka utanför tätorten. De används dagligen för transporter till arbete, skola, vård, räddningstjänst, kollektivtrafikanslutningar samt för näringslivets transporter Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 41(88) inom jord- och skogsbruk och andra landsbygdsnäringar. Ett stärkt stöd till enskilda vägar bidrar till ökad trygghet och framkomlighet året runt, inte minst vid snöfall, tjällossning och andra väderrelaterade påfrestningar. Det minskar också risken för isolering och stärker möjligheterna för människor att bo kvar på landsbygden. För många fastighetsägare och vägföreningar innebär ett kommunalt stöd en avgörande förutsättning för att kunna hålla vägarna i gott skick över tid. Samtidigt är välskötta enskilda vägar en viktig del av kommunens attraktivitet. De skapar bättre förutsättningar för inflyttning, företagsetableringar och besöksnäring, och bidrar till att hela kommunen upplevs som tillgänglig och levande. I ett större perspektiv stärker det den sociala sammanhållningen och minskar skillnaderna mellan stad och land. Vi vill därför utöka stödet till enskilda vägar på landsbygden för att säkerställa en hållbar infrastruktur, stärka landsbygdens utvecklingskraft och skapa goda livsvillkor i hela kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att stärka stödet till enskilda vägar på landsbygden. Medel avsätts med 300 000 kronor årligen under perioden 2027–2029. 7.4.2 Taxefinansierad verksamhet - Vatten- och avloppsverksamhet Kommunal vatten- och avloppsverksamhet Den kommunala vatten- och avloppsverksamheten regleras av allmänna bestämmelser för användande av Tidaholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (antagna 2008-12-15) samt av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Lagen anger kommunens ansvar för att säkerställa tillgång till vattenförsörjning och avloppstjänster samt hur verksamheten ska organiseras och finansieras. Planering och budget Samhällsbyggnadsämnden ska årligen ta fram en verksamhetsplan som beskriver mål, prioriteringar och planerade aktiviteter inom ansvarsområdet. Som en del av detta arbete ska även en investeringsbudget upprättas, som omfattar planerade investeringar på kort och längre sikt, samt en detaljbudget som tydliggör resursfördelning och ekonomiska ramar för verksamheten. Dessa dokument utgör tillsammans grunden för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. 7.4.3 Taxefinansierad verksamhet - Renhållningsverksamhet Kommunal renhållningsverksamhet Den kommunala renhållningsverksamheten regleras av lokala avfallsföreskrifter (rev. 2024-12-16) samt av miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2020:614). Regelverket anger kommunens ansvar för insamling, transport och hantering av avfall samt krav på avfallsplanering och hållbar avfallshantering. Planering och budget Samhällsbyggnadsnämnden ska årligen ta fram en verksamhetsplan som beskriver mål, prioriteringar och planerade aktiviteter inom ansvarsområdet. Som en del av detta arbete ska även en investeringsbudget upprättas, som omfattar planerade investeringar på kort och längre sikt, samt en detaljbudget som tydliggör resursfördelning och ekonomiska ramar för verksamheten. Dessa dokument utgör tillsammans grunden för Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 42(88) styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. 7.5 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Av reglementet för kommunstyrelsen (rev. 2025-03-31) framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning samt leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt fortlöpande, i samråd med nämnderna, följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige. Styrelsen ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kommunstyrelsen samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd. Styrelsen ansvarar även för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. Under styrelsen lyder kommunens förvaltningsorganisation. Styrelsen är även pensionsmyndighet i Tidaholms kommun. Sedan den 31 mars 2025 ansvarar kommunstyrelsen även för kommunens uppgifter inom folkhälsoområdet. Kommunstyrelsens budgetram för 2026 omfattar den verksamhet som bedrivs inom kommunledningsförvaltningen med dess olika enheter. Pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter återfinns under avsnitt 6.8 Finansförvaltningen. Fullmäktiges uppdrag till styrelsen Fullmäktiges uppdrag till styrelsen 1. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till nio av fullmäktiges önskade effekter. Fyra önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska leda och samordna ett strategiskt arbete för att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Två önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska stärka kommunens förmåga att leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 43(88) • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Kommunen ska dra nytta av de möjligheter som ny teknik och digitalisering erbjuder. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete vad gäller IT och verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete med ledarskapsutveckling. Två önskade effekter handlar om att kommunstyrelsen ska verka för en god kompetensförsörjning till kommunens verksamheter, särskilt då detta blir en allt större utmaning nationellt och lokalt: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat skall som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med styrelsens budgeterade resultat. 2. Kommunstyrelsen uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027– 2029 som tillhör styrelsens ansvarsområde. 3. Kommunstyrelsen uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 4. Kommunstyrelsen uppdras att arbeta med uppdrag som avser att ”Kommunstyrelsen behöver stärka sin förmåga kring analys och möjligheter till befolknings- och demografiutveckling”. Utredningen föreslås inkludera 2 delar med Del 1: Kommunstyrelsen föreslås ta fram ett projektdirektiv för analys och slutsatser och sedemera en handlingsplan, kring ”befolkning- och demografiutveckling”. Del 2: Kommunstyrelsen uppdras att från och med 2027 årligen ta fram och besluta om en rapport avseende utfall och prognos av befolkningsutvecklingen i Tidaholms kommun. Medel för genomförande av del 1 hanteras inom tilldelad ram eller strategiska medelsansökan. Del 2 är del av ordinarie verksamhet. En kommunövergripande projektorganisation tas fram för uppdraget, projektgruppens analys och slutsatser, redovisas i samband med årsredovisning 2027. 5. Kommunstyrelsen uppdras att, med utgångspunkt i Tillitsdelegationens sju principer, ta ett samlat och långsiktigt ansvar för att utveckla och fördjupa en tillitsbaserad ledning och styrning i hela kommunkoncernen. Arbetet ska präglas av en tydlig ambition att flytta fokus från detaljstyrning till helhet, från kontroll till förtroende och från stuprör till samverkan. Kommunstyrelsen ska aktivt verka för att de sju principerna – tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet – inte bara är vägledande värden, utan får ett reellt genomslag i hur kommunen leds, organiseras och följs upp. Det innebär att styrning och ledning ska utformas så att professionernas kompetens tas tillvara, att beslut fattas närmast möjliga verksamheten och att onödig administration Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 44(88) och detaljreglering successivt minskas. Särskild vikt ska läggas vid att stärka medborgarperspektivet och säkerställa att kommunens verksamheter utgår från människors behov, livssituation och vardag. En tillitsbaserad styrning ska bidra till ökad kvalitet i välfärden, bättre arbetsmiljö för medarbetare samt större flexibilitet i mötet med invånarnas olika behov. Kommunstyrelsen ska även arbeta för en starkare helhetssyn inom kommunen, där samverkan mellan nämnder och verksamheter utvecklas och där gemensamma mål väger tyngre än organisatoriska gränser. Genom öppenhet, kunskapsbaserade beslut och ett tydligt stöd till verksamheterna skapas bättre förutsättningar för långsiktig utveckling och hög kvalitet i kommunens tjänster. Sammanfattningsvis handlar uppdraget om att stärka tilliten i hela styrkedjan – mellan politik, förvaltning, medarbetare och invånare – för att skapa en mer sammanhållen, effektiv och mänskligt hållbar kommunal organisation. Arbetssättet ska införas under perioden 2027 – 2029. Politisk viljeinriktning - Vi formar framtidens Tidaholm Kommunstyrelsen är i praktiken kommunens “motor” – den som ser till att hela kommunen håller ihop och fungerar i vardagen. Det är här helheten tas ansvar för, där riktningen sätts och där politiken blir verklighet i verksamheterna. Kommunstyrelsen har också ett övergripande ansvar för ekonomi och långsiktighet. Det innebär att varje skattekrona ska användas klokt och rättvist, så att resurserna går till det som faktiskt stärker välfärden, skapar trygghet och minskar klyftor i samhället. Här vägs helheten samman – så att inte en verksamhet går framåt på bekostnad av en annan. En viktig del av uppdraget är också att hålla ihop kommunen som organisation. Det handlar om att samordna nämnder, driva utveckling framåt och se till att samarbetet fungerar – så att invånaren möter en kommun, inte flera olika stuprör. Tilliten är central. Kommunstyrelsen ska därför inte detaljstyra, utan skapa förutsättningar för professionerna i välfärden att göra sitt jobb. Det är lärarna, undersköterskorna, socialsekreterarna och alla andra medarbetare som möter invånarna – och deras kompetens ska tas tillvara och få utrymme att styra vardagen tillsammans med Tidahomarna. 7.5.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 77 455 71 578 68 287 68 915 70 563 Varav prioriterade 17 175 7 850 13 990 12 990 12 990 driftsmedel Förändring tkr -5 877 -3 291 628 1 648 Förändring % -7,6 -4,6 0,9 2,4 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 45(88) Budget Prioriterade driftsmedel Plan 2028 Plan 2029 2027 Visionsarbete - Vision Tidaholm 2040 300 300 300 Säker och hållbar IT och digitaliseringsstruktur 3 500 3 500 3 500 Julgåva till kommunens anställda 500 500 500 IT cybersäkerhet 1 200 1 200 1 200 Förstärkning stratgiskt HR arbete, 1 HR tjänst 650 650 650 Friskvårdsbidrag till anställda 1 000 1 000 1 000 Omställning och utvecklingsarbete 2 100 2 100 2 100 Högre ambitionsnivå inom näringslivsfrämjande åtgärder 500 500 500 Lägre ambitionsnivå 263*. Kostnader här avser lokala Folkhälsorådet, avtal med regionen har förändrats som inkluderats -360 -360 -360 i framtida budget Högre ambitionsnivå, utbildningsinsats politiker 500 IT licenser (Microsoft) 900 900 900 Ledarskapsutveckling 400 400 400 Kompetensförsörjningsplan inklusive lönepolitiskt program 1 000 1 000 1 000 Gemensam bemanningsenhet 500 Friskvårdsaktiviteter 1 000 1 000 1 000 Ökad ambitionsnivå, lokala utvecklingsmedel 200 200 200 Unga kommunutvecklare 100 100 100 13 990 12 990 12 990 Strategisk kompetensförsörjningsplan och lönepolitiskt program Kommunfullmäktige har beslutat att bifalla motionen om en strategisk kompetensförsörjningsplan kopplad till ett lönepolitiskt program. Organisationens strategiska lönepolitiska arbete ska tydligt kopplas samman med arbetet kring kompetensförsörjning, jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hållbara arbetsvillkor. Ett långsiktigt och partsgemensamt arbete ska bidra till att Tidaholms kommun utvecklas som en attraktiv arbetsgivare där medarbetare ges goda förutsättningar att trivas, utvecklas och stanna kvar i verksamheten. Vi vill därför att en strategisk kompetensförsörjningsplan, inklusive ett lönepolitiskt program för Tidaholms kommun, tas fram i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga parter. En väl fungerande kompetensförsörjning är avgörande för att kommunen ska kunna rekrytera, behålla och utveckla medarbetare samt säkerställa en god arbetsmiljö, hållbart ledarskap och hög kvalitet i välfärden för Tidaholms invånare. För att stärka detta arbete avsätts 1 000 000 kronor årligen under perioden 2027 – 2029. Det lönepolitiska programmet och kompetensförsörjningsplanen ska uppdateras varje mandatperiod. Gemensam bemanningsenhet Uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en sammanslagning av kommunens två befintliga bemanningsenheter till en kommungemensam bemanningsenhet. Syftet är att stärka effektiviteten i resursanvändningen, förbättra arbetsmiljön och säkerställa en Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 46(88) samlad och likvärdig bemanningsstruktur som fullt ut stödjer heltidsorganisationen och efterlevnad av gällande lagstiftning om dygnsvila. Den nya enheten ska vara operativ alla veckans dagar och bidra till en mer sammanhållen, flexibel och rättssäker personalförsörjning i hela kommunen. Personalen är kommunens viktigaste resurs och avgörande för kvaliteten i välfärden. Att behålla och attrahera kompetenta medarbetare är en central framtidsfråga, där en god arbetsmiljö och goda möjligheter till återhämtning och hälsa är en investering i både individens välmående och verksamheternas kvalitet. Uppdraget ska vara genomfört under perioden 2027 – 2029. Initialt avsätts medel under första året med 500 000 kronor. Personalen vår viktigaste resurs Ur ett folkhälso- och arbetsmiljöperspektiv bidrar satsningar på friskvård till minskad sjukfrånvaro, ökad arbetsglädje och bättre psykisk och fysisk hälsa. Det stärker arbetsförmågan, förbättrar arbetsmiljön och skapar stabilare och mer hållbara arbetsgrupper, vilket i sin tur höjer kvaliteten i kommunens verksamheter. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är attraktiva arbetsvillkor avgörande för att kunna behålla och rekrytera medarbetare. Genom att erbjuda både ett friskvårdsbidrag och hälsofrämjande aktiviteter skapas goda förutsättningar för återhämtning, arbetsglädje och inspiration i vardagen. Detta bidrar till en positiv och hållbar arbetsmiljö och stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Förslaget innebär ett uppdrag till kommunstyrelsen att införa friskvårdsaktiviteter som främjar hälsa samt ett friskvårdsbidrag om 1 000 kronor per anställd och år. Införandet sker från och med 2027. För genomförandet avsätts 2 000 000 kronor årligen under perioden 2027–2029 Lokala utvecklingsmedel Uppdrag till kommunstyrelsen att inrätta en lokal utvecklingsfond som ett konkret verktyg för att fördjupa demokratin och stärka invånarnas möjlighet att vara med och forma sin egen närmiljö. Genom dessa medel ges invånare, föreningar och lokala grupper möjlighet att ansöka om medel för idéer och initiativ som växer fram i vardagen – där människor bor, lever och verkar. Ambitionen är att skapa en mer levande och närvarande lokal demokrati, där engagemang tas tillvara och där goda idéer inte fastnar i system eller hinder, utan i stället får möjlighet att bli verklighet. Initiativen ska genomföras i samverkan med kommunen och prövas och beslutas av kommunstyrelsen, vilket säkerställer både helhetsperspektiv, rättssäkerhet och ansvarstagande för de gemensamma resurserna. Syftet med utvecklingsmedlen är att stärka delaktighet, gemenskap och tillit i hela kommunen. När människor ges reella möjligheter att påverka sin boendemiljö ökar också känslan av ansvar, samhörighet och stolthet över den gemensamma platsen. Det kan handla om allt från att utveckla mötesplatser, stärka tryggheten i bostadsområden, skapa nya sociala initiativ eller förbättra utemiljöer som bidrar till ökad trivsel och livskvalitet. På så sätt blir medlen inte bara ett ekonomiskt stöd, utan en investering i social sammanhållning och lokal kraft. Den stärker banden mellan invånare och kommun, och bidrar till en mer inkluderande och demokratisk samhällsutveckling där fler känner sig Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 47(88) delaktiga i att forma framtidens Tidaholm. Uppdrag till kommunstyrelsen att inrätta lokala utvecklingsmedel som ett konkret verktyg för att fördjupa demokratin och stärka invånarnas möjlighet att vara med och forma sin egen närmiljö. Genom medlen ges invånare, föreningar och lokala grupper möjlighet att ansöka om medel för idéer och initiativ som växer fram i vardagen – där människor bor, lever och verkar. För ändamålet avsätts 200 000 kronor årligen under perioden 2027–2029 Unga kommunutvecklare Uppdra kommunstyrelsen att utöka satsningen ”Unga kommunutvecklare”, med syfte att stärka ungas demokratiska inflytande, delaktighet och faktiska möjlighet att påverka Tidaholms utveckling. Satsningen ska ge unga en tydlig roll som medskapare av kommunens framtid, där de själva kan initiera, forma och genomföra aktiviteter och projekt som gör skillnad i deras vardag och närmiljö. Detta är en satsning som stärker demokratin i praktiken – där ungas idéer tas på allvar och blir till verklighet, och där fler får chansen att vara med och utveckla ett mer levande, inkluderande och framtidsinriktat Tidaholm. För ändamålet avsätts 100 000 kronor årligen under perioden 2027 – 2029 7.6 Kommunrevision Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionen ansvarar för de uppgifter som anges i revisionsreglemente (rev. 2020-03-30). Av reglementet framgår att revisionen ska fullgöra de uppgifter som följer av kommunallagen samt annan tillämplig lagstiftning, utfärdade ägardirektiv och god revisionssed. Revisionen är fullmäktiges instrument för granskning av kommunens verksamheter och ska bidra till legitimitet och förtroende. Granskningen kan också generera utveckling och förbättring. Den övergripande uppgiften är att granska om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och beslut, inom givna ekonomiska ramar samt med tillräcklig styrning och kontroll. Kommunrevisionen ansvarar vidare för att: • granska verksamheten i styrelser, nämnder och kommunala företag, • bedöma räkenskaper, intern kontroll och att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt, • anlita sakkunniga biträden i den omfattning som behövs, • rapportera resultat av granskning till fullmäktige och berörda nämnder, • lämna revisionsberättelse med uttalande om ansvarsfrihet samt vid behov initiera ärenden. Revisionen ska bedrivas med oberoende, saklighet och integritet. Revisorerna beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som följer av lag eller reglemente samt företräder revisionen i frågor som rör dess uppdrag. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 48(88) Budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 902 1 019 1 210 1 242 1 279 Förändring tkr 117 191 32 37 Förändring % 13,0 18,7 2,6 3,0 7.7 Valnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglemente för valnämnden (rev. 2022- 12-19). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen enligt vallagen (2005:837), folkomröstningslagen (1979:369), lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar samt annan tillämplig lagstiftning. Nämnden är lokal valmyndighet och svarar för den lokala organisationen i samband med val till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Nämnden ansvarar vidare för att: • följa utvecklingen inom verksamhetsområdet och vidta nödvändiga åtgärder, • fortlöpande följa och vid behov initiera förändringar i valdistriktsindelningen, • informera allmänheten om kommande val och folkomröstningar samt om nämndens verksamhet, • fastställa arvoden för röstmottagare och övriga valarbetare. Nämnden beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som inte ankommer på kommunfullmäktige. Nämnden får även omfördela tilldelade medel inom ramen för verksamheten samt företräda kommunen i mål och ärenden som rör nämndens ansvarsområde. I likhet med övriga nämnder ska valnämnden bedriva sin verksamhet i enlighet med lagstiftning, fullmäktiges mål och riktlinjer samt inom tilldelad budgetram. Nämnden ansvarar även för planering, uppföljning och redovisning av sin verksamhet samt för att lämna information och underlag till kommunstyrelsen och fullmäktige. 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 35 600 41 43 44 Varav drifts- 400 prioriteringar Förändring tkr 565 -559 2 1 Förändring % 1 614,3 -93,2 4,9 2,3 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 49(88) Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar 7.8 Överförmyndare Verksamhetsbeskrivning Av lagstiftningen framgår att överförmyndaren ska utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndaren utgör en kommunal tillsynsmyndighet med uppdrag att skydda personer som inte själva kan ta tillvara sina rättigheter eller sköta sin ekonomi. Överförmyndaren ansvarar vidare för att: • utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare, • utöva tillsyn över legala förmyndares förvaltning av barns tillgångar, • rekrytera gode män, • lämna information och stöd om gällande regelverk samt medverka till utbildning för gode män. Överförmyndaren är en tillsynsmyndighet och är inte arbetsgivare eller överordnad ställföreträdarna, som själva ansvarar för sina uppdrag. Tidaholms kommun ingår i samarbetet Överförmyndare i Samverkan (ÖIS). Verksamheten bedrivs i huvudsak genom ett gemensamt överförmyndarkontor i Skövde, där handläggning och delegerade beslut utförs. Överförmyndaren beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som följer av lag eller delegation. I likhet med övriga nämnder ska överförmyndaren bedriva sin verksamhet i enlighet med lagstiftning, fullmäktiges mål och riktlinjer samt inom tilldelad budgetram. Verksamheten omfattar även planering, uppföljning och redovisning samt att lämna information och underlag till kommunstyrelsen och fullmäktige. 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 2 061 2 008 2 438 2 511 2 585 Varav drifts- 1 000 1 000 prioriteringar Förändring tkr -53 430 73 74 Förändring % -2,6 21,4 3,0 2,9 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 50(88) Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar 7.9 Jävsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för jävsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning och utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan fatta beslut på grund av jäv. 7.9.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 361 369 369 380 391 Förändring tkr 8 0 11 11 Förändring % 2,2 0 3,0 2,9 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Inga driftsprioriteringar 7.10 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) Verksamhetsbeskrivning Reglementet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) fastställdes av fullmäktige i Falköpings kommun den 26 november 2018. Enligt reglementet ansvarar nämnden för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), förordning om skydd för olyckor (SFS 2003:789) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 51(88) Larmhantering, säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd, civilt försvar samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Uppgifter som SMS utför för Tidaholms kommun Informationssäkerhetssamordnare är en uppgift som nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg utför på uppdrag av Tidaholms kommun, enligt avtal. 7.10.1 Tidaholms kommuns budget - tilldelning till Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 16 567 16 100 17 709 17 988 17 989 Varav drifts- -1 492 -1 789 -2 371 prioriteringar Förändring tkr -467 1 609 279 1 Förändring % -2,8 10,0 1,6 0,0 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Ambitionsnivå SMS -1 492 -1 789 -2 371 -1 492 -1 789 -2 371 7.11 Finansförvaltningen Finansförvaltningen innehåller riktade budgetprioriteringar för hela kommunen, den centrala prognososäkerheten, pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter, samt de interna regleringar som avser poster för inom internredovisning. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 52(88) 7.11.1 Budget för finansförvaltningen 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram -978 259 -1 005 998 -1 051 688 -1 088 312 -1 123 938 Förändring tkr -27 739 -45 690 -36 624 -35 626 Förändring % 2,8 4,5 3,5 3,3 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar Pensionskostnader Utifrån prognosunderlag från KPA och Skandia budgeteras kommunens centrala pensionskostnader för budgetår samt planår. År 2027 budgeteras pensionskostnaderna till 12,1 miljoner kronor. Räntenetto Kommunens räntenetto år 2027 budgeteras till 10,6 miljoner kronor. De centrala räntekostnaderna budgeteras utifrån simulering av kommunens befintliga lån samt bedömt upplåningsbehov för perioden utifrån investeringsbudgeten år 2027–2029. Ränteintäkter budgeteras utifrån likviditetsbedömning för året samt beslutade borgensavgifter från de kommunala bolagen. Prognososäkerhet I syfte att kunna möta eventuella svängningar i skatteunderlaget under innevarande år budgeterar kommunen en central prognososäkerhet om 10 miljoner årligen för budgetår samt planår. Bidrag och transfereringar Bidrag och transfereringar budgeteras till 2,5 miljoner kronor och innefattar kostnader knutet till: • Partibidrag • Medelstilldelning Skaraborgs samordningsförbund • Förbundsavgift Sveriges kommuner och regioner • Medlemsavgift och tillväxtprogram Skaraborgs kommunalförbund Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 53(88) 8 Investeringsbudget Kommunfullmäktige uppdrog till samhällsbyggnadsnämnden att under 2025 genomföra omfattande lokalutredning med fem delar, som i stort omfattade en nulägesbild och tillsammans med nämnderna inventera verksamheternas lokalbehov. Kommunfullmäktige uppdrog till barn- och utbildningsnämnden att under 2025 genomföra en övergripande behovsanalys av verksamhetslokaler med avseende på antalet barn och elever inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning på kort och lång sikt. Då utredningarnas slutsatser per april 2026 inte är beslutade så exkluderar investeringsbudgeten 2027–2029 de investeringar som omfattar kommunens verksamhetslokaler som omfattas av utredningarna. Investeringsbudget per nämnd Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Skattefinansierad verksamhet per nämnd Samhällsbyggnadsnämnden 207 148 100,5 58,5 Kommunstyrelsen 25,2 16 19,1 16,4 Barn- och utbildningsnämnden 1,0 8,4 4,2 4,7 Kultur- och fritidsnämnden 1,0 2,3 1,0 1,0 Social- och omvårdnadsnämnden 1,0 1,0 1,0 1,0 Skattefinansierad verksamhet 235,2 175,7 125,8 81,6 totalt Affärsdrivande verk Vatten- och avloppsverk 5,0 4,0 36,0 34,0 Renhållningsenhet 7,0 7,0 7,0 2,0 Affärsdrivande verk totalt 12,0 11,0 43,0 36,0 Tidaholms kommun totalt 247,2 186,7 168,8 117,6 8.1 Investeringar per verksamhetsområde Informationen nedan följer SCB:s indelning i räkenskapssammandraget, vilket bidrar till ökad jämförbarhet och transparens i kommunens ekonomiska redovisning och uppföljning. Därför inkluderar tabellerna även verksamhetsnämnd för respektive investering, då kommunens organisation och SCB:s indelning inte är desamma. Tabellerna inkluderar även huruvida investeringen är undantagen kommunens huvudprocess som beskrivs i Policy för investeringar. Block 1. Politik Avser kostnader och intäkter kopplade till den politiska organisationen, såsom kommunfullmäktige, nämnder, arvoden och stöd till politiskt arbete. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 54(88) Block 2. Infrastruktur, skydd Omfattar verksamheter inom gator, vägar, parker, räddningstjänst samt insatser för trygghet och samhällsskydd. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Konstgräsplan 8 000 SBN Planerat underhåll park 2 100 2 100 2 700 Plan SBN Planerat underhåll gata 4 900 4 900 6 300 Plan SBN Hyresgästanpassningar 30 30 30 Plan SBN Återvinningscentral/kommunförråd 10 000 SBN Offentlig miljö* 2 000 2 000 2 000 SBN Inventarier 3 000 x SBN Reinvesteringar Fordon 2 000 2 000 2 000 SBN Inventarier 1 000 x SBN Planerat underhåll fastighet, internt 180 180 180 Plan SBN Toppbeläggning Rosenberg 3 000 SBN Toppbeläggning Kungslena 1 000 SBN Iordningställa Ramstorp 2:4 för 500 SBN industrietablering Klimatanpassningar 2 000 5 000 SBN Risk och sårbarhet 2 000 2 000 SBN Stationshusområdet 1 000 1 000 1 000 SBN Inventarier, IT system etc 3 000 x SBN Exploatering Södra Helliden etapp 10 000 SBN 4 Energiinvesteringar 1 000 1 000 1 000 SBN Skalskyddslösning för framtidens 3 000 3 000 SBN kommunala fastigheter Gång- och cykelväg stadskärnan 3 000 SBN Summa infrastruktur, skydd 37 710 32 210 31 210 *Avseende offentlig miljö så hänvisas till uppdrag för offentlig miljö och att att minst 1 miljon kronor av investeringsmedel för offentlig miljö för dedikeras för det beskriva uppdraget "Utveckling av stadskärnan med fokus kring Tidan" Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 55(88) Block 3. Fritid och Kultur Innefattar bibliotek, kulturskola, idrotts- och fritidsanläggningar samt stöd till föreningsliv och kulturella verksamheter. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Hyresgästanpassningar 450 450 450 Plan SBN Inventarier 1 000 1 000 1 000 x KFN Ismaskin 1 300 x KFN Summa fritid och kultur 5 450 4 150 4 150 Block 4. Pedagogisk verksamhet Avser förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och annan utbildningsverksamhet. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Hyresgästanpassningar 458 458 458 Plan SBN Inventarier 2 000 2 000 2 000 x BUN Planerat underhåll fastighet, internt 2 745 2 745 2 745 Plan SBN Inventarier Gymnasiet 3 900 2 700 x BUN Inventarier Grundskola, 2 500 x BUN återställande lokaler till grundskola Inventarier Grundskola 1 000 x BUN Inventarier förskola, utbyte stolar 900 x BUN Inventarier komtpetenscentrum 300 x BUN Summa pedagogisk 11 603 7 403 7 903 verksamhet Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 56(88) Block 5. Vård och omsorg Omfattar äldreomsorg, funktionsstöd (LSS) samt individ- och familjeomsorg inklusive socialtjänst Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Hyresgästanpassningar 300 300 300 Plan SBN Särskilt boende och 90 000 20 000 SBN ersättningsboende LSS Nytt LSS boende 5 000 20 000 SBN Inventarier 1 000 1 000 1 000 x SON Planerat underhåll fastighet, internt 1 800 1 800 1 800 Plan SBN Summa vård och omsorg 98 100 43 100 3 100 Block 6. Särskilt riktade insatser Avser insatser för specifika grupper, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, integration och stöd till personer utanför arbetsmarknaden. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Summa särskilt riktade insatser Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 57(88) Block 8. Affärsverksamhet (exkl Vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet) Innefattar verksamheter som bedrivs med avgifter eller intäkter, såsom vatten och avlopp (VA), avfall, energi och bostäder. Nedan redovisas vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet i separata sammanställningar. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Hyresgästanpassningar 240 240 240 Plan SBN Planerat underhåll fastighet, internt 1 440 1 440 1 440 Plan SBN Framtida bostadsområden 1 000 1 000 4 000 SBN Exploatering Södra Helliden etapp 10 000 SBN 4 Exploatering industriområden 4 000 3 000 3 000 SBN Exploatering Marbotorp 14 000 SBN Summa affärsverksamhet 6 680 19 680 18 680 (exkl VA och RH) Block 8. Affärsverksamhet: Vatten och avloppsverksamhet Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Planerat underhåll 5 000 Plan Risk och sårbarhet 2 000 1 000 Exploatering Södra Helliden etapp 3 000 3 000 4 Exploatering industriområden 1 000 1 000 1 000 Renhållningsverk 25 000 Framtida bostadsområden 2 000 Reningsverk 25 000 Planerat underhåll 5 000 Plan Summa affärsverksamhet VA 4 000 36 000 34 000 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 58(88) Block 8. Affärsverksamhet: Renhållningsverksamhet Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Avfallsfraktioner + ÅVC 5 000 5 000 Planerat underhåll 2 000 2 000 2 000 Plan Summa affärsverksamhet RH 7 000 7 000 2 000 Block 9. Gemensamma verksamheter Omfattar poster som inte direkt kan hänföras till en enskild verksamhet, exempelvis pensioner, finansiella poster och centrala reserver, samt central administration, ekonomi, personal, IT- och digitalisering samt övergripande ledning och styrning. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process IT infrastruktur 5 000 x KS Hyresgästanpassningar 23 23 23 Plan SBN Inventarier 1 000 1 000 x KS Planerat underhåll fastighet, internt 135 135 135 Plan SBN Inventariemiljon, IT infrastruktur 6 400 x KS IT infrastruktur och 8 100 x KS ärendehanteringssystem Summa gemensamma 6 158 9 258 6 558 verksamheter Investeringsreserv Investeringsreserven utgör kommunens centrala buffert för att hantera oförutsedda investeringsbehov eller omprioriteringar under budgetåret. Användningen av reserven regleras i kommunens policy för investeringar, där det framgår under vilka förutsättningar medel får tas i anspråk. Undan- Verksam- taget 2027 2028 2029 hets- huvud- nämnd process Investeringsreserv 10 000 10 000 10 000 KS Summa investeringsreserv 10 000 10 000 10 000 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 59(88) 9 Bilagor 9.1 Målstyrning i Tidaholms kommun 9.1.1 Modell för målstyrning Kommunfullmäktige styr kommunens utvecklingsarbete genom att sätta mål, fördela medel och tilldela uppdrag, samt genom att följa upp måluppfyllelse och utfall. Vart fjärde år fastställer fullmäktige strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för hela kommunen. Fullmäktiges avsikt med målen är att stärka kommunens förmåga att utföra sina uppdrag som välfärdsleverantör, arbetsgivare och samhällsutvecklare. De mål som fullmäktige fastställer omfattar endast en mindre del av de behov, utmaningar och möjligheter som kommunen har att arbeta med. Det målstyrda arbetet utgör, tillsammans med en budget som stödjer målen, en kraftsamling kring de frågor som fullmäktige anser är särskilt angelägna att hantera och utveckla. För varje mål anger fullmäktige en eller flera önskade effekter. En eller flera nämnder uppdras att anta verksamhetsmål som styr utvecklingen av nämndens verksamheter på ett sådant sätt att den önskade effekten uppnås. På så vis styr fullmäktige vilken utveckling kommunen ska sträva mot, men inte på vilket sätt varje nämnd ska gå till väga i detta arbete. De nämnder som omfattas av målstyrningen är barn- och utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Jävsnämnden, valnämnden och Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg omfattas inte av Tidaholms kommuns målstyrning. Läs mer om Tidaholms kommuns modell för målstyrning i riktlinjen för målstyrning, fastställd av kommunstyrelsen 2022-11-30. Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en Strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Budgeten anger hur kommunens medel fördelas till kommunstyrelse och nämnder. Det ska tydligt framgå i budgeten hur planerade Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 60(88) investeringar och fördelningen av medel förhåller sig till fullmäktiges mål för kommunens utveckling och ambitionsnivåer för utförandet av kommunens välfärdsuppdrag. Varje nämnd beslutar i sin tur om en verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljbudget för nämndens verksamheter under det kommande året. Vilka verksamheter nämnden ska bedriva anger fullmäktige i nämndens reglemente. 9.1.2 Strategiskt mål 1: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Skaraborgs kommunalförbund har antagit målet att Skaraborg har 300 000 invånare år 2030. För att nå målet krävs att Skaraborgs 15 kommuner tillsammans växer med 30 000 invånare, jämfört med år 2022. Kommunfullmäktiges ambition är att Tidaholms kommun under perioden 2024–2027 växer till 13 000 invånare, jämfört med 12 839 invånare år 2022. Befolkningsprognosen från mars 2023 beräknar att invånarantalet i Tidaholms kommun minskar fram till år 2030. Prognosen anger även att andelen äldre invånare ökar medan andelen invånare i förvärvsarbetande ålder minskar i kommunen. En liknande demografisk utveckling sker i hela landet. En sådan utveckling medför att den demografiska försörjningskvoten stiger vilket innebär att färre individer behöver försörja och ta hand om fler. Med fler äldre invånare ökar även behoven av äldreomsorg. Genom att möjliggöra för fler invånare att leva och utvecklas i Tidaholms kommun skapas goda möjligheter för kommunen att behålla och utveckla en god kommunal välfärd och service. Genom att växa som boendekommun bidrar Tidaholm också till den gemensamma målsättningen om ett ökat antal invånare i Skaraborg. Tidaholms kommun har flera styrkor som boendekommun – särskilt för barnfamiljer. Här finns en god livsmiljö med frisk luft och vidsträckta friluftsområden, ett stort utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, grundskolor där eleverna är trygga, ett väl utbyggt fibernät, en sammanhållen och cykelvänlig tätort liksom mindre samhällen med närhet till kommunal service, skog, bad och fiske. I Tidaholms kommun finns också jämförelsevis goda möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Önskade effekter för strategiskt mål 1 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som stärker intresset för Tidaholm som boendekommun och bidrar till den önskade effekten. Effekten följs upp med statistik från SCB. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. Byggnation av 65 nya bostäder möjliggör för ytterligare 161 personer att bosätta sig i kommunen, givet att det i genomsnitt bor 2,5 personer i varje bostad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp med data från Tidaholms kommun. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 61(88) 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 9.1.3 Strategiskt mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Tidaholms kommun ska vara med och utveckla Skaraborg till Sveriges fjärde största arbetsmarknadsregion år 2030, i enlighet med den delregionala utvecklingsstrategin. Tillväxt som ger fler arbetstillfällen i kommunen främjar utvecklingen av Tidaholms kommun som samhälle och boendekommun. Tillväxt främjar även kommunens förutsättningar att bedriva och utveckla välfärd och service. Därför ska Tidaholms kommun verka för att fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn etablerar och utvecklar verksamheter i kommunen. Tidaholms kommun ska erbjuda ett företagsklimat som ger goda förutsättningar för tillväxt. Kommunen ska utveckla företagsklimatet genom att arbeta med frågor som rör dialog, bemötande, service och samverkan med näringslivet. Genom att utveckla samverkan mellan skola, näringsliv och andra arbetsgivare kan kommunen främja tillgången till arbetskraft med rätt kompetens och stärka elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen ska erbjuda goda möjligheter att planera för etablering och expansion av verksamheter genom att ha en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning. Kommunen ska även bedriva ett strategiskt arbete som skapar intresse för de möjligheter som finns att etablera och utveckla verksamheter i kommunen. Närheten och möjligheten till personlig kontakt med kommunen är två styrkor som behöver lyftas fram i detta arbete. Önskade effekter för strategiskt mål 2 5. Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen samordnar kommunens arbete med denna effekt samt för dialog med de kommunala bolagen. Effekten följs upp genom analys av Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimat i Tidaholms kommun. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 62(88) effekten. Kommunstyrelsen för dialog med de kommunala bolagen i frågor som rör el- och energiförsörjning. Effekten följs upp genom att kommunens arbete med plan för markförsörjning analyseras. 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. Även statistik som beskriver arbetsmarknad och näringsliv i Tidaholms kommun kan analyseras. 9.1.4 Strategiskt mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Världen, Sverige och Tidaholms kommun präglas av ett antal genomgripande förändringskrafter som i snabb takt förändrar samhället och välfärdens förutsättningar. Några exempel är digitalisering och utvecklingen av artificiell intelligens, klimatförändringar och förändrade villkor för el- och energiförsörjning. Med en växande andel äldre invånare och stora pensionsavgångar förändras också invånarnas behov av välfärd och kommunernas behov av kompetensförsörjning. Ett av tre mål för den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030 är att bygga ett robust och sammanhållet samhälle som kan möta både kända och oförutsedda utmaningar och vända dessa till möjligheter. För Tidaholms kommun handlar det om att bygga robusta verksamheter med god beredskap och förmåga att leverera välfärd även under förändrade villkor. För att skapa och upprätthålla ett sammanhållet samhälle finns också behov av att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med såväl unga som vuxna och äldre. Genom att använda beprövade metoder för verksamhetsutveckling och utveckla arbetssätt som drar nytta av ny teknik ska Tidaholms kommun leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk. Önskade effekter för strategiskt mål 3 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Barn- och utbildningsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen erbjuder berörda nämnder stöd i detta arbete och för dialog med de kommunala bolagen i berörda frågor. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen erbjuder berörda Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 63(88) nämnder stöd i detta arbete. Effekten följs upp genom analys av kommunens utbud av digitala tjänster och statistik som beskriver hur dessa tjänster används. 9.1.5 Personalpolitiskt mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Personalen är Tidaholms kommuns viktigaste resurs. Att personalen trivs och utvecklas i sitt arbete är avgörande för verksamheternas förmåga att leverera välfärd och service av god kvalitet till kommunens invånare, besökare och arbetsgivare. Sverige har en tilltagande brist på arbetskraft. Detta medför att kompetensförsörjningen till kommunens verksamheter blir en utmaning. Tidaholms kommun ska bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete som främjar medarbetarnas trivsel och utveckling. Tidaholms kommun ska också erbjuda chefer goda möjligheter att utveckla sitt ledarskap. På så sätt stärks Tidaholms kommuns arbetsgivarattraktivitet, det vill säga förmåga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Önskade effekter för personalpolitiskt mål 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att uppnå denna effekt. Kommunstyrelsen ska stödja ett utvecklingsarbete i vilket flera eller samtliga nämnder deltar. Effekten kan följas upp med en enkät till kommunens medarbetare minst en gång per år. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att uppnå denna effekt. Kommunstyrelsen ska leda och samordna ett utvecklingsarbete i vilket samtliga nämnder deltar. Effekten kan följas upp med en enkät, fokusgrupp eller intervjuer med berörda chefer minst en gång per år. 9.1.6 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Enligt I kap. § 1 kommunallagen (2017:725) ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ordning och reda i kommunens ekonomi är förutsättningen för en god och hållbar utveckling. Kommunens verksamhet har inte som syfte att generera vinst, men överskott är absolut nödvändigt för att långsiktigt kunna driva bra verksamhet. Att visa överskott på grund av tillfälliga realisationsvinster eller dylikt är dock inte långsiktigt hållbart sätt att bygga en budget. God ekonomisk hushållning är inte att förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov, och inte att finansiera driftskostnader med lån. Balanskravet innebär ”att klara nollan” och det ska ses som en miniminivå för vad kommunen ska prestera. Noll är dock för lite av flera anledningar. Det gäller att ha beredskap för det oväntade, eftersom det alltid tendera att inträffa. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 64(88) God ekonomisk hushållning är inte enbart det ekonomiska resultatet. Genom att sätta mål och riktlinjer för de olika verksamheterna och sedan följa upp dem, synliggörs vad som faktiskt görs och vad kommunens invånare får för de skattemedel som kommunen använder. Tidaholms kommun ska ha ett resultat och en soliditet som ger kommunen en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att kommunens resultat och soliditet kan tillåtas minska i samband med att investeringar för framtiden genomförs, för att sedan återställas till nivåer som är långsiktigt hållbara. Det betyder att i samband med den årliga hanteringen av kommande årsbudget skall avstämning göras så att det finansiella målet uppnås under planperioden 2024–2027 med upparbetat resultat till och med föregående årsbokslut som grund. 10 miljoner kronor är den nivå som krävs för att klara en årlig lånefinansiering på genomsnitt 65 miljoner kronor per år (finansiering av investeringar för skattefinansierad verksamhet) under perioden 2024–2027. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Soliditetsnivån i kombination med resultatnivån styr investeringsnivån över planeringsperioden. Önskade effekter för finansiellt mål 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. 9.1.7 Metod vid bedömning av måluppfyllelse För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. En sådan plan anger i detalj vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål och önskad effekt. Följande princip bestämmer graden av måluppfyllelse för fullmäktiges mål: • Ett mål uppnås då samtliga önskade effekter som knyts till målet uppnås. • Ett mål uppnås delvis då alla önskade effekter förutom en uppnås. • Ett mål uppnås inte då flera önskade effekter ej uppnås. För önskade effekter finns två möjliga utfall: • Den önskade effekten uppnås. • Den önskade effekten uppnås inte. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 65(88) 9.2 Ekonomistyrningsprinciper 9.2.1 Uppföljning Kommunstyrelsens uppsiktsplikt • Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över att de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin efterlevs. Varje nämnd skall genomföra resultat- och måluppföljning. • Redovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker i samband med delårsbokslut efter augusti månad samt vid årsredovisning. • Redovisning av månadsrapporter (uppföljning av verksamhet, ekonomi, personal) till kommunstyrelsen sker efter april. • Redovisning av helårsprognoser (endast uppföljning av ekonomi) till kommunstyrelsen sker efter mars. Nämnderna utgör resultatenheter. Nämnden får en budgetram för hela nämndens verksamhetsområde. Budgetramen är lika med nämndens nettokostnader. Nämnden kan dela upp budget i olika verksamheter. Nämnderna ska följa upp sin ekonomi månadsvis. Nämnden ska ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Vid uppkomna underskott ska åtgärder vidtas för att komma i balans. Vid underskott ska rapportering inklusive åtgärdsplaner redovisas till kommunstyrelsen efter varje ordinarie sammanträde. Kommunstyrelsen kan besluta att uppföljning ska ske oftare än ordinarie sammanträde om kommunstyrelsen ser behov av en tätare uppföljning. Överskott och underskott Kommunfullmäktige beslutade att avskriva nämndernas över- eller underskott per 2021-12-31 och uppkomna avvikelser skall inte sammanställas eller tillgodoräknas nämnderna från och med verksamhetsåret 2022. Omfördelningar Omfördelningar av medel under innevarande år inom beslutad budgetram beslutas av respektive nämnd. Omfördelningar mellan nämndernas budgetramar under innevarande år ska endast ske i mycket specifika fall. Om medel ska flyttas mellan nämnderna under innevarande år sker detta med en bokning av kostnader och intäkter i bokföringen. Tilläggsanslag Några tilläggsanslag sker inte under innevarande år till nämndernas budgetramar. Policy för investeringar Policy för investeringar beskriver hur omfördelningar och ombudgeteringar av investeringar hanteras. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 66(88) 9.3 Resursfördelning och politisk viljeinriktning Tidaholms kommun tillämpar SKR:s prislappsmodell för att göra en initial fördelning av medel till nämndernas budgetramar, även kallade tekniska ramar. Därtill kan förtroendevalda politiker prioritera och omprioriterara medel för att nå balans och harmoni mellan fullmäktiges strategiska mål och fördelningen av medel. Detta framgår av kommunens ekonomistyrningsprinciper. 9.3.1 SKR:s prislappsmodell Tidaholms kommun fördelar resurser baserat på SKR:s prislappsmodell. Modellen bygger på sambandet mellan pris och volym och används för att analysera och jämföra kostnader i kommunal verksamhet utifrån standardiserade prislappar per prestation eller brukare. Genom modellen beräknas nämndernas tekniska ramar utifrån vad verksamheten bedöms bör kosta vid en genomsnittlig nivå av avgifter, ambition och effektivitet. Syftet är att skapa en mer realistisk och transparent budget, samtidigt som sambandet mellan demografiska förändringar och kommunens kostnader och intäkter tydliggörs. Modellen bidrar till ökad transparens, likvärdighet och styrbarhet i resursfördelningen genom att koppla samman kostnader med volymer och behov i olika verksamheter. Genom att skilja mellan volymförändringar och kostnad per enhet samt relatera dessa till kommunens strukturella förutsättningar skapas ett robust underlag för strategiska beslut, ekonomisk planering, uppföljning och effektiviseringsarbete. Prislapparna inom verksamhetsområdena förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vård och omsorg om äldre, grundläggande vuxenutbildning, insatser enligt LSS/SFB samt individ- och familjeomsorg baseras på standardkostnad. Standardkostnaden beskriver den teoretiska kostnad som kommunen bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den utgår från rikets nettokostnader enligt räkenskapssammandraget två år före aktuellt år och räknas upp till aktuell prisnivå med hjälp av prognos för KPIF. Därefter görs justeringar utifrån lokala och strukturella förutsättningar, såsom befolkningssammansättning och geografiska förhållanden. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 67(88) För verksamheter där prislapp saknas används i stället jämförelser med andra kommuner eller tidigare budget som grund. Jämförelser görs antingen med kommuner som har mest lika strukturella förutsättningar som Tidaholm eller med kommuner av liknande storlek, definierat som 12 500–14 500 invånare. För politik, infrastruktur, särskilt riktade insatser samt övrig utbildning och omsorg används jämförelser med mest lika kommuner. För kultur- och fritidsverksamhet används jämförelser med lika stora kommuner. För affärsverksamheter och gemensamma verksamheter tillämpas budget på budget, vilket innebär att föregående års budget räknas upp. Modellen tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, både totalt och inom olika åldersgrupper. Prislappar eller jämförelsetal relateras till antalet invånare i aktuell målgrupp eller till hela befolkningen. På detta sätt anpassas resurserna till förändrade behov över tid. Om det finns skillnader mellan kommunens faktiska kostnader och vad prislapparna eller jämförelser med andra kommuner visar, behöver detta analyseras. Analysen ska klargöra om avvikelserna beror på medvetna prioriteringar, såsom exempelvis en högre ambitionsnivå, eller på skillnader i effektivitet eller andra förutsättningar. Utifrån denna analys kan resurser omfördelas eller tillföras i form av prioriterade medel. Detta gör det tydligt inom vilka verksamhetsområden det finns behov av särskilda satsningar och vilka prioriteringar som görs av politiska eller verksamhetsmässiga skäl. 9.3.2 Planeringsförutsättningar Budgeten för år 2027–2029 utgår från följande förutsättningar: • Skattesats för Tidaholms kommun är fastställd till 22,07 procent under perioden • Skatteunderlagsprognos från SKR (cirkulär 2026.12) • Befolkningsprognos från Statisticon, daterad 6 mars 2026 Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var det 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 15,6 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. Enligt resursfördelningsmodellen ska kortsiktiga investeringar finansieras med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. Mot denna bakgrund, och med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, syftar SKR:s resursfördelning mot att resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatter och generella bidrag. För år 2027 motsvarar detta cirka 32 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2027 är lägre än denna nivå som förklaras av högre prioriterade driftmedel till verksamheterna. Det budgeterade resultatet för planåren 2028 och 2029 ligger däremot på högre nivåer. Se specificerat i tabellen nedan där även förutsättningar för personalomkostnadspålägg (PO), internränta samt uppräkning anges. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 68(88) 2027 2028 2029 Befolkningsprognosen uppdaterades: 2026-03-06 Befolkning, antal: 12 648 12 610 12 574 Intäktsprognosen uppdaterades: 2026-03-03 Cirkulärnummer: 2026.12 Intäktsprognos, tkr: 1 055 984,7 1 093 567,7 1 128 455,8 Budgeterat resultat, tkr: 15 579,7 33 797,8 38 194,7 Budgeterat resultat, %: 1,5 % 3,1 % 3,4 % Investeringar, totalt, tkr: 186 700,0 168 800,0 117 600,0 Valt PO-pålägg: EGEN 40,34 40,54 40,58 Internränta, %: 2,75 % 2,75 % 2,75 % Kvarstående prioriteringsutrymme, tkr: -16 099,9 990,8 4 341,0 Uppräkning av pris- och lön, %: FEB 2026 Prislappar EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Intäktslappar EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Politisk verksamhet EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Infrastruktur, skydd mm EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Kultur och fritid EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Särskilt riktade insatser EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Affärsverksamhet EJ UPPR 0,0 % 0,0 % 0,0 % Övriga verksamheter EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Vald prislapp som ligger till grund för teknisk JAN 2026 ram: Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 69(88) Fördelning av verksamheter på en eller flera nämnder i Tidaholm Räkenskaps- sammandragets KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS verksamhetskoder 100 Nämnd- och 52,5 % 4,2 % 9,7 % 13,8 % 13,1 % 6,7 % styrelseverksamhet 110 Stöd till politiska partier 120 Revision 100,0 % 130 Övrig politisk 53,2 % 0,8 % 46,1 % verksamhet 215 Fysisk och teknisk planering, 100,0 % bostadsförbättring 220 Näringslivsfrämjande 100,0 % åtgärder 225 Konsument- och 50,0 % 50,0 % energirådgivning 230 Turistverksamhet 100,0 % 249 Väg- och järnvägsnät, 100,0 % parkering 250 Parker 100,0 % 261 Miljö- och hälsoskydd, 100,0 % myndighetsutövning 263 Miljö- hälsa och 100,0 % hållbar utveckling 267 Alkoholtillstånd m.m. 100,0 % 270 Räddningstjänst 100,0 % 275 Totalförsvar och 100,0 % samhällsskydd 300 Allmän 100,0 % fritidsverksamhet Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 70(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 310 Stöd till 100,0 % studieorganisationer 315 Allmän 100,0 % kulturverksamhet, övrigt 320 Bibliotek 100,0 % 330 Musikskola / 100,0 % kulturskola 340 Idrotts- och 100,0 % fritidsanläggningar 350 Fritidsgårdar 100,0 % 407 Förskola inkl vks 400 100,0 % och 412 425 Fritidshem inkl vks 100,0 % 415 435 Förskoleklass 100,0 % 440 Grundskola 100,0 % 443 Anpassad grundskola 100,0 % 450 Gymnasieskola 100,0 % 453 Anpassad 100,0 % gymnasieskola 470 Grundläggande vuxenutbildning (inkl vks 100,0 % 472 o 476) 474 Komvux, anpassad 100,0 % utbildning 475 Högskoleutbildning 100,0 % m.m. 478 Uppdragsutbildning 100,0 % m.m. 500 Primärvård 100,0 % 505 Hälso- och sjukvård, 100,0 % övrigt exkl. hemsjukvård Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 71(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 510 Vård och omsorg om 100,0 % äldre 513 Insatser enligt LSS/SFB 100,0 % 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning 100,0 % (ej LSS/SFB) 530 100,0 % Färdtjänst/riksfärdtjänst 550 IFO (verksamheterna 559, 569, 571, 575 och 99,4 % 0,7 % 585) 600 Flyktingmottagande 100,0 % 610 100,0 % Arbetsmarknadsåtgärder 800 Arbetsområden och 100,0 % lokaler 805 Hamnverksamhet 100,0 % 810 Kommersiell 100,0 % verksamhet 815 Bostadsverksamhet 100,0 % 830 Flygtrafik 100,0 % 832 Buss, bil och spårbundna 100,0 % persontransporter 834 Sjötrafik 100,0 % 855 Elförsörjning och 100,0 % gasförsörjning 860 Fjärrvärmeförsörjning 100,0 % 865 Vattenförsörjning och 100,0 % avloppshantering 870 Avfallshantering 100,0 % 910 Gemensamma lokaler 100,0 % Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 72(88) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 920 Gemensamma 100,0 % verksamheter Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 73(88) Blockindelning av verksamheter Teknisk ram 2027 1. POLITIK 15 259 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 8 758 110 Stöd till politiska partier 0 120 Revision 1 206 130 Övrig politisk verksamhet 5 295 2. INFRASTRUKTUR 69 153 215 Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring 11 002 220 Näringslivsfrämjande åtgärder 2 633 225 Konsument- och energirådgivning 185 230 Turistverksamhet 2 221 249 Väg- och järnvägsnät, parkering 22 725 250 Parker 5 745 261 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 4 083 263 Miljö- hälsa och hållbar utveckling 1 207 267 Alkoholtillstånd m.m. 150 270 Räddningstjänst 18 181 275 Totalförsvar och samhällsskydd 1 020 3. KULTUR O FRITID 42 212 300 Allmän fritidsverksamhet 3 594 310 Stöd till studieorganisationer 326 315 Allmän kulturverksamhet, övrigt 4 027 320 Bibliotek 7 754 330 Musikskola / kulturskola 5 301 340 Idrotts- och fritidsanläggningar 17 437 350 Fritidsgårdar 3 775 4. PEDAGOGISK VERKSAMHET 391 641 407 Förskola inkl vks 400 och 412 89 415 425 Fritidshem inkl vks 415 20 837 435 Förskoleklass 9 644 440 Grundskola 176 456 443 Anpassad grundskola 15 636 450 Gymnasieskola 65 606 453 Anpassad gymnasieskola 6 611 470 Grundläggande vuxenutbildning (inkl vks 472 o 476) 6 231 474 Komvux, anpassad utbildning 333 475 Högskoleutbildning m.m. 775 478 Uppdragsutbildning m.m. 97 5. VÅRD O OMSORG 414 991 500 Primärvård 0 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 74(88) 505 Hälso- och sjukvård, övrigt exkl. hemsjukvård 30 510 Vård och omsorg om äldre 228 789 513 Insatser enligt LSS/SFB 106 016 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) 16 825 530 Färdtjänst/riksfärdtjänst 4 173 550 IFO (verksamheterna 559, 569, 571, 575 och 585) 59 157 6. SÄRSKILT RIKTADE INSATSER 5 268 600 Flyktingmottagande -984 610 Arbetsmarknadsåtgärder 6 253 8. AFFÄRSVERKSAMHET 5 387 800 Arbetsområden och lokaler -2 238 805 Hamnverksamhet 0 810 Kommersiell verksamhet -671 815 Bostadsverksamhet 299 830 Flygtrafik 0 832 Buss, bil och spårbundna persontransporter 7 467 834 Sjötrafik 0 855 Elförsörjning och gasförsörjning 0 860 Fjärrvärmeförsörjning 0 865 Vattenförsörjning och avloppshantering 69 870 Avfallshantering 461 9. GEMENSAMMA VERKSAMHETER 43 692 910 Gemensamma lokaler 644 920 Gemensamma verksamheter 43 048 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 75(88) Förutsättningar Prislappar och tekniska ramar inom barn och utbildning 470 425 435 440 450 Grund- 407 Fritids- Förskole Grund- Gymnasie läggande Förskola hem klass skola skola vuxen- utbildning Teknisk ram 2026, tkr 2027 PRISLAPP JAN 2026, kronor 148 911 20 980 76 296 131 285 155 207 519 Vald uppräkningsfaktor 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 2027, % Uppräknad prislapp 2027, 153 840 21 675 78 821 135 630 160 344 536 kronor Justering vid effektivare 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % verksamhet, % Justerad prislapp, kronor 153 840 21 675 78 821 135 630 160 344 536 Inv i grupp, 1 jan 2027, antal 622 1 017 130 1 362 425 12 689 Inv i grupp, 31 dec 2027, 602 1 004 131 1 359 425 12 648 antal Geenomsnitt invånare, 2027, 612 1 011 130 1 361 425 12 669 antal Prislappsram 2027, tkr 94 150 21 913 10 247 184 592 68 146 6 791 Avdrag för gemensam -4 735 -1 076 -603 -8 136 -2 540 -560 verksamhet 2027, tkr Teknisk ram 2027, tkr 89 415 20 837 9 644 176 456 65 606 6 231 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 76(88) Prislappar och tekniska ramar inom social och omvårdnad 513 510 Äldre- 510 Äldre- 510 Äldre- Insatser omsorg omsorg omsorg 550 IFO enl. 65–79 år 80–89 år 90-x år LSS/SFB Teknisk ram 2026, tkr 2027 PRISLAPP JAN 2026, kronor 22 984 127 821 342 161 8 413 4 632 Vald uppräkningsfaktor 2027, % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % Uppräknad prislapp 2027, kronor 23 745 132 051 353 485 8 691 4 785 Justering vid effektivare 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % verksamhet, % Justerad prislapp, kronor 23 745 132 051 353 485 8 691 4 785 Inv i grupp, 1 jan 2027, antal 2 178 893 190 12 689 12 689 Inv i grupp, 31 dec 2027, antal 2 162 926 192 12 648 12 648 Geenomsnitt invånare, 2027, antal 2 170 909 191 12 669 12 669 Prislappsram 2027, tkr 51 527 120 034 67 516 110 106 60 621 Avdrag för gemensam verksamhet -2 217 -5 165 -2 905 -4 090 -1 464 2027, tkr Teknisk ram 2027, tkr 49 309 114 869 64 610 106 016 59 157 Mest lika kommuner 7:e mest Mest lik lik 1 2 3 4 5 6 7 Tanum Sura- Malung- Svalöv Vimmerby Sunne Storfors Övergripande hammar Sälen Öckerö Fagersta Strömstad Åtvidaberg Östra Munkedal Osby Fritidshem Göinge Oxelösund Markaryd Mörby- Heby Vimmerby Fagersta Östra Förskola långa Göinge Grundskola Bromölla Säter Nora Älvkarleby Flen Hörby Markaryd Eda Arboga Hjo Valdemars- Burlöv Osby Tanum Gymnasieskola vik Vuxenutbildning Rättvik Nora Ovanåker Kinda Sunne Båstad Säter Äldreomsorg Tibro Heby Sävsjö Öckerö Svenljunga Tranemo Vingåker Sunne Torsby Lycksele Smedje- Strömstad Nora Kinda IFO backen Östra Ström-sund Gnosjö Lysekil Hagfors Vara Lessebo LSS Göinge Dessa kommuner förekommer flest gånger i tabellen ovan Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 77(88) Kommun Antal förekomster Sunne 3 Östra Göinge 3 Nora 3 Tanum 2 Vimmerby 2 Öckerö 2 Fagersta 2 Lika stora kommuner Tidaholms "Lika stora kommuner" är invånarantal 12500–14999. Kommun Invånare Arboga 13 980 Fagersta 13 072 Götene 13 286 Habo 13 456 Heby 14 345 Hultsfred 13 673 Lilla Edet 14 442 Lysekil 13 907 Mönsterås 13 069 Olofström 13 000 Osby 12 947 Strömstad 13 482 Sunne 13 356 Svalöv 14 543 Säffle 14 899 Söderköping 14 789 Tanum 12 773 Tidaholm 12 805 Tomelilla 13 639 Trosa 14 927 Vaggeryd 14 825 Åre 12 693 Öckerö 12 771 Östra Göinge 13 978 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 78(88) 9.4 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är utförd av Statisticon i mars 2026 på uppdrag av Tidaholms kommun. En befolkningsprognos daterad mars 2026 beräknar att folkmängden i Tidaholms kommun kommer att minska med 359 invånare under perioden 2025–2035, från 12 736 till 12 377 personer. Under 2025 minskade folkmängden i Tidaholms kommun med 69 personer, från 12 805 till 12 736 invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på -47 personer och ett födelsenetto på -15 personer. Befolkningsutvecklingen innebär att kommunens förskolor och grundskolor behöver se över antalet platser och anpassa verksamheten för att bibehålla kvalitet och god arbetsmiljö. I tabellen nedan sammanfattas befolkningens utveckling över tid avseende folkmängd och förändrings-komponenter. Uppgifterna för 2026 och framåt är prognostiserade värden. Integritetsskydd i statistiken Från och med 2026 tillämpar SCB ny metod för integritetsskydd i befolkningsstatistiken, vilket innebär att får det inte vara möjligt att genom statistiken identifiera en enskild individ, ett hushåll eller ett företag, eller avslöja något om deras personliga eller ekonomiska förhållanden. Därför arbetar SCB med röjandekontroll i individstatistiken för att säkerställa att individuppgifter inte röjs. För Tidaholms kommun och prognosen från Statisticon innebär det att följd av metoden är att de redovisade totalerna inte alltid är lika med summan av deras redovisade delar. Till exempel överensstämmer inte nödvändigtvis den redovisade totalen för kvinnor och män med summan av de redovisade statistikvärdena för kvinnor respektive män. SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Beräkning av folkökning, födelseöverskott och flyttningsöverskott är exempel på statistikvärden som beräknas utifrån redan CKM-justerade frekvenser, vilket medför att justeringen kan vara större än +/-3 eftersom värdena baseras på mer än en justerad frekvens. Konkret för 2025 så redovisas födelseöverskott som -15 och flytt netto som -47, vilket är -62 men totalen är -69. Totalen är det som är korrekt, SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Mer om detta finns att läsa på SCB:s hemsida. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 79(88) Folkmängdens utveckling 1980 till 2035 År 1980 1990 2000 2020 2025 2026P 2035P Födda 131 198 119 134 125 114 117 Döda 179 149 152 142 140 154 157 Födelseöverskott -48 49 -33 -8 -15 -41 -40 Inflyttade 376 581 369 548 467 485 493 Utflyttade 385 462 472 596 514 492 484 Flyttnetto -9 119 -103 -48 -47 -7 10 Folkökning -57 168 -136 -56 -69 -48 -30 Folkmängd 13 069 13 283 12 694 12 790 12 736 12 689 12 377 I tabellen nedan visas folkmängden per olika åldersklasser samt totalt för perioden 2025–2035. Befolkningsprognos för antal invånare i olika åldrar Ålder / 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 År 0–5 756 738 716 706 697 695 687 689 693 699 703 6–9 556 541 531 504 502 486 476 470 463 460 452 10–12 465 476 474 452 428 417 404 401 392 377 377 13–15 477 475 485 473 482 480 460 437 428 415 413 16–18 411 425 425 471 466 473 465 472 469 452 431 19–24 729 711 708 698 718 722 758 759 760 779 778 25–44 2 903 2 913 2 914 2 904 2 898 2 865 2 839 2 819 2 787 2 773 2 742 45–64 3 207 3 150 3 115 3 075 3 000 2 964 2 944 2 902 2 902 2 892 2 891 65–79 2 193 2 178 2 162 2 184 2 244 2 275 2 300 2 342 2 362 2 377 2 391 80–100 1 042 1 083 1 117 1 143 1 139 1 163 1 172 1 179 1 184 1 186 1 198 Totalt 12 736 12 689 12 648 12 610 12 574 12 539 12 505 12 472 12 440 12 408 12 377 Demografisk försörjningskvot, ibland kallat försörjningsbörda, är ett demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket beskriver hur många personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningskvoten kan delas upp i två delar, en del från barn och ungdomar (0–19 år) och en del från äldre (65+). Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 80(88) Demografisk försörjningskvot efter år Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i År Tidaholms kommun, Tidaholms kommun, Tidaholms kommun riket 0–19 år 65+ år 2027 0,92 0,77 0,42 0,50 2029 0,94 0,77 0,42 0,52 2030 0,95 0,77 0,42 0,54 2032 0,97 0,78 0,41 0,56 2035 0,98 0,78 0,40 0,57 Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 81(88) 9.5 Kommunens organisation 9.5.1 Kommunkoncernen Den kommunala koncernen består av Tidaholms kommun och kommunens koncernföretag. 9.5.2 Politisk organisation Den politiska organisationen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och följande nämnder: • Barn- och utbildningsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Samhällsbyggnadsnämnden • Social- och omvårdnadsnämnden • Jävsnämnden • Valnämnden • Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Samtliga nämnder, undantaget jävsnämnden och valnämnden, har ett arbetsutskott som bereder de ärenden som ska hanteras i nämnden. Kommunstyrelsen har även ett personalutskott. Folkhälsorådet och det kommunala rådet för funktionshinderfrågor bereder vissa ärenden till kommunstyrelsen. Det kommunala pensionärsrådet bereder även vissa ärenden till social- och omvårdnadsnämnden. Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg bedriver räddningstjänst och har samhällsskyddsansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. Nämnden med tillhörande förvaltning har sitt säte i Falköpings kommun. Överförmyndaren, kommunrevisionen, valberedningen och de kommunala bolagen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även kommunens representanter i Skaraborgs kommunalförbund och Samordningsförbundet. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 82(88) 9.5.3 Förvaltning Tidaholms kommun har sex förvaltningar som bistår nämnder och kommunstyrelse med utredning, planering och utförande av verksamhet: • Kommunledningsförvaltningen • Barn- och utbildningsförvaltningen • Kultur- och fritidsförvaltningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Social- och omvårdnadsförvaltningen • Jävsförvaltningen. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Kommunledningsförvaltningen leds av kommundirektören som är kommunens ledande tjänsteperson. Kommundirektören leder även Tidaholms kommuns ledningsgrupp (KLG) i vilken samtliga förvaltningschef samt ekonomichef, personalchef, IT- och digitaliseringschef, näringsliv- och kommunikationschef samt kanslichef ingår. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 83(88) Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 84(88) 9.5.4 Kommunala bolag Koncernen Tidaholms Energi AB består av moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (TENAB), Tidaholms Bostadsbolag AB (TBAB), 20 procent av Bosnet AB samt 3 procent av Netwest Sweden AB. Tidaholms Energi AB ska utöva en aktiv styrning och ledning av de bolag som ingår i koncernen. Enligt ägardirektiven ska de kommunala bolagen bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. Tidaholms Energi AB Som energibolag är Tidaholms Energi AB kommunens redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande bedriva produktion och försäljning av el samt produktion och distribution av fjärrvärme inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska även bygga och driva IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Tidaholms Elnät AB Tidaholms Elnät AB är moderbolagets redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande distribuera elektrisk energi inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska arbeta aktivt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms Bostads AB Tidaholms Bostadsbolag AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget ger moderbolaget möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden för att stärka utveckling samt genom ett allmännyttigt bostadsföretag främja en god bostadsförsörjning inom Tidaholms kommun. Bolaget ska aktivt verka för att skapa tillgång på bostäder, vilket är nödvändigt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Bosnet AB Bosnet AB har sitt säte i Karlsborg och ägs med 20 procent vardera av Tidaholms Energi AB, Hjo Energi AB, Karlsborgs Energi AB, Tibro Energi AB och VänerEnergi AB. Bolagets roll är att främja telekommunikationsutvecklingen i ägarkommunerna. Detta gör bolaget genom att stötta och samordna ägarnas utveckling på området och finna samarbetsområden. Bolaget ska vara en gemensam resurs genom rollen som kommunikationsoperatör. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 85(88) 9.6 Agenda 2030 Den 30 oktober 2023 fattade kommunfullmäktige följande beslut om hur Tidaholms kommun ska genomföra Agenda 2030 (KF § 123/2023) under perioden 2024–2027. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 86(88) 9.7 Begrepp Vision: Kommunfullmäktige fastställer en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Strategisk plan och budget: Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Detta är fullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Dokumentet anger fullmäktiges strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för Tidaholms kommun samt fördelning av resurser till nämnderna. Strategiska mål: Fullmäktige fastställer strategiska mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Strategiska mål anger vad kommunen ska åstadkomma för att närma sig visionen för Tidaholms kommun. Personalpolitiskt mål: Fullmäktige fastställer ett personalpolitiskt mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Målet anger hur kommunen ska arbeta med personalpolitiska frågor för att ge verksamheterna goda förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Finansiella mål: Fullmäktige fastställer finansiella mål för en god kommunal ekonomi. Minst ett av de finansiella målen avser kommunens resultat (resultatmålet). Önskad effekt: Fullmäktige anger en eller flera önskade effekter för varje strategiskt, finansiellt och personalpolitiskt mål för Tidaholms kommun. Det ska vara möjligt att följa upp och bedöma huruvida den önskade effekten är uppnådd eller inte. Därför ska de önskade effekterna beskrivas så konkret som möjligt. Uppdraget att åstadkomma en önskad effekt fördelas till en eller flera nämnder. Verksamhetsplan och detaljbudget: Fastställs av nämnd och kommunstyrelse inför varje verksamhetsår. Anger nämndens verksamhetsmål i förhållande till de önskade effekter som fullmäktige uppdrar åt nämnden att sätta mål för. Innehåller även en ettårig detaljbudget samt en beskrivning av förhållandet mellan nämndens mål och fördelning av medel. Verksamhetsmål: Verksamhetsmål syftar till att utveckla nämndens och styrelsens verksamheter i en riktning som stödjer fullmäktiges mål för kommunen. Verksamhetsmål kan till exempel handla om verksamheternas resurser (personal, utrustning, lokaler), processer eller verksamhetsresultat. Varje nämnd samt kommunstyrelsen antar minst ett verksamhetsmål för varje önskad effekt som fullmäktige har uppdragit åt nämnden att förverkliga. Varje verksamhetsmål ska direkt eller indirekt bidra till att kommunen når den önskade effekten. Nämnden bedömer huruvida målet är uppnått eller inte. Plan för uppföljning: För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. För varje verksamhetsplan ska berörd förvaltning ta fram en plan för uppföljning. Förvaltningens plan för uppföljning anger vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål. Omvärldsanalys: Omvärldsanalysen är en analys av vilka faktorer och kommande trender som påverkar kommunen och kommunens förutsättningar att utföra sina uppdrag. Omvärldsanalyser används som grund för strategisk planering och övergripande beslut. Delårsrapport: Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 87(88) Årsredovisning: Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut och bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och en sammanställd redovisning. Bokslut: Ett avslutande av alla konton i bokföringen och ett sammanställande av tillgångar och skulder i en balansräkning vid slutet av redovisningsperioden samt av intäkter och kostnader under denna i en resultaträkning. Resultaträkning: Resultaträkningen är en sammanställning av kostnader och intäkter för en redovisningsperiod. Finansieringsanalys: Finansieringsanalys visar hur driftverksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten bidragit till den uppkomna förändringen av likvida medel. Kassaflödesanalys: Se finansieringsanalys. Balansräkning: Balansräkningen redovisar hur stora kommunens tillgångar är vid årsskiftet och hur dessa tillgångar är finansierade. Balansräkningen visar också hur kapitalet har använts och hur det har anskaffats. Tillgångarna är uppdelade i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Likviditet: Betalningsförmågan på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Soliditet: Andelen eget kapital av de totala tillgångarna (graden av egna finansierade tillgångar). Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss tid. Avskrivning: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Skatteunderlag: Totalt kommunalt beskattningsbar inkomst för samtliga skattskyldiga i kommunen (framkommer vid inkomsttaxeringen). Skattekraft: Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång (den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare). Resultatutjämningsreserv (RUR): Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Lokal utvecklingsreserv (LUR): I 2013 års bokslut avsattes medel av de av AFA återbetalade sjukförsäkringsavgifter som erhölls detta år till en lokal utvecklingsreserv. Grön finansiering: Avser finansiering där den underliggande obligationen för finansieringen uppfyller kraven i ett grönt ramverk så som exempelvis ”The Green Bond Principles”. Gröna obligationer ger ränteplacerare möjligheten att stödja utlåning till investeringsprojekt med mål att mildra klimatförändringarna eller som bidrar till en anpassning till dem. Tidaholms kommun, Ett samhälle som håller ihop - Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget 2027–2029 88(88) TeamEngine E-Signing 2026-02-19 STYRELSEMÖTE TIDAHOLMS ENERGI AB, SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsemöte Tidaholms Energi AB, 556063-9683 Plats och tid: Tidaholms Energi, Smedjegatan 18, Tidaholm 2026-02-19 klockan 13.00 – 16,30 Beslutande: Jan-Olof Sandberg, ordförande Per Bergström, vice ordförande Jim Norman Michael Brisman Ingemar Johansson Pär-Ola Olausson Katarina Wallgren Övriga deltagare: Mattias Andersson, VD Fredrik Ingelhag Andreas Melander Therese Eneland TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 1 of 17. TeamEngine E-Signing 1. SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE Ordförande hälsar välkommen och förklarar styrelsemötet för TEAB öppnat. 2. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Styrelsen beslutar att godkänna den föreslagna dagordningen. 3. VAL AV JUSTERARE Förslag Pär-Ola Olausson. Styrelsen beslutar att välja Pär-Ola Olausson till justerare av dagens protokoll. 4. EKONOMISK RAPPORT 2025 VD redogör för resultatet för 2025. Resultatet för 2025 är bättre än budgeterat resultat. Styrelsen beslutar att lägga den ekonomiska rapporten till handlingarna. 5. VD-RAPPORT VD informerar om: · Personalarbete · Fjärrvärme · Elhandel · Stadsnät · Elnät · Löpande verksamhet Styrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 2 of 17. TeamEngine E-Signing 6. BATTERIPROJEKT TÄPPAN VD informerar om batteriprojekt Täppan. Styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. 7. UTSLÄPPSRÄTTER Upphävande av tidigare beslut om försäljning. Styrelsen beslutar att upphäva beslut daterat 2023-02-23 avseende försäljning av utsläppsrätter samt uppdrar åt VD att ta fram en försäljningstrappa för framtida försäljning. 8. INTERNKONTROLLPLAN VD redovisar internkontrollplanen för 2025. Styrelsen beslutar att fastställa internkontrollplanen för 2025 enligt bilaga. 9. ELHANDELSPOLICY VD redovisar den nya elhandelspolicyn. Styrelsen beslutar att fastställa elhandelspolicyn, version 2.0, daterad 2026-02-11, enligt bilaga. 10. INVESTERINGS- OCH LÅNEPROGNOS FÖR 2027– 2029 VD redogör för investerings- och låneprognos för 2027–2029. Styrelsen beslutar att fastställa investerings- och låneprognos för 2027–2029. TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 3 of 17. TeamEngine E-Signing 11. UTSE ÄGAROMBUD TENAB, TBAB, BOSNET, NETWEST Styrelsen utser ägarombud för TENAB, TBAB, Bosnet, Netwest Styrelsen beslutar att utse följande ägarombud: TBAB/TENAB: Ombud Per Bergström suppleant Michael Brisman Bosnet AB: Ombud Katarina Wallgren suppleant Jim Norman Netwest Sweden AB: Ombud Mattias Andersson suppleant Per Bergström 12. ÖVRIGA FRÅGOR Inga övriga frågor. 13. SAMMANTRÄDETS AVSLUTANDE Ordföranden avslutar mötet. Vid protokollet Therese Eneland TEAB Justeras digitalt av Jan-Olof Sandberg, Pär-Ola Olausson och Therese Eneland TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 4 of 17. TeamEngine E-Signing Tidaholms Energi AB - Koncern, Resultatrapport December 2025 1. Resultat December Andel i Andel i Andel i 2025 2025 förhållande till förhållande till Avvikelse mot Andel i förhållande till förhållande till Avvikelse mot Resultat TEAB (tkr) 2025 Utfall omsättn Budget omsättn budget 2025 Utfall omsättn Budget omsättn budget 2024 December December tkr Ack Ack tkr Utfall - Ack Intäkter 17 030 100,0% 17 485 100,0% -456 152 077 100,0% 150 462 100,0% 1 615 151 665 Engångsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Inköp av varor och mtrl -5 333 31,3% -8 651 49,5% 3 318 -54 748 -36,0% -65 044 -43,2% 10 296 -59 689 Övriga rörelsekostnader -3 662 21,5% -3 485 19,9% -177 -32 951 -21,7% -33 295 -22,1% 344 -31 410 Personalkostnader -3 388 19,9% -2 349 13,4% -1 039 -28 058 -18,4% -27 886 -18,5% -172 -26 375 Resultat före avskrivningar 4 646 27,3% 3 000 17,2% 1 646 36 320 23,9% 24 237 16,1% 12 083 34 191 Avskrivningar ordinarie -1 276 -1 337 61 -14 912 -16 049 1 137 -14 852 Resultat efter avskrivningar 3 370 19,8% 1 663 9,5% 1 707 21 408 14,1% 8 188 5,4% 13 220 19 339 Finansiella intäkter/kostnader 236 -10 246 -2 794 -3 456 662 -3 128 Resultat efter fin int./kostn. 3 607 1 653 18 614 4 732 16 211 bokslutsdispositioner 455 0 -16 212 Årets resultat 4 062 23,9% 1 653 9,5% 2 409 18 614 12,2% 4 732 3,1% 13 883 -1 Stadsnät Elnät Elhandel FJV FJV Budget Stadsnät Budget GF GF Budget Elnät Budget Elhandel Budget Resultat Affärsområden (tkr) Ack Ack Ack Ack. Ack. Ack Ack Ack. Ack. Ack. Intäkter 54 729 47 839 26 892 28 247 17 553 17 723 13 257 14 045 39 648 42 607 Engångsintäkter 0 0 0 0 Inköp av varor och mtrl -6 726 -14 129 -10 379 -10 250 -122 -90 -342 0 -37 180 -40 575 Övriga rörelsekostnader -15 137 -15 884 -4 395 -4 512 -7 462 -7 484 -4 240 -3 708 -1 699 -1 707 Personalkostnader -6 469 -6 852 -3 487 -3 963 -9 716 -8 636 -8 382 -8 425 -4 -11 Resultat före avskr. 26 397 10 975 8 631 9 522 254 1 513 294 1 912 766 315 Avskrivningar ordinarie -8 213 -8 422 -5 706 -6 355 -185 -175 -808 -1 098 0 0 Resultat efter avskr 18 184 2 553 2 925 3 168 69 1 338 -514 815 766 315 Finansiella intäkter/kostnader 0 0 -1 566 -1 534 -899 -1 338 -349 -583 1 0 BRoekssulluttastd eisfpteors itioner 455 finansnetto/före skatt 18 184 2 553 1 360 1 633 -374 0 -863 231 766 315 2025 Resultat Tidaholms Energi.xlsx TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 5 of 17. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2023-02-23 SAMMANFATTNING Internkontroll utförs av bolagsstyrelse, ledning och medarbetare för att följa upp och utveckla verksamheten. Analys och riskbedömning ligger till grund för vilka INTERNKONTROLLPLAN moment som ska granskas. 2025 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 6 of 17. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2026-02-19 Inledning Intern kontroll är en process som utförs av bolagsstyrelse, ledning och medarbetare med syftet att säkerställa att verksamheten:  bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag,  bedrivs enligt gällande lagar, förordningar och interna regelverk,  använder resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt,  har en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering samt  upptäcker och förhindrar fel och brister i ett tidigt skede för att kunna förhindra oegentligheter och allvarliga konsekvenser för verksamheten. Bolaget ska se till att det årligen upprättas och fastställs en intern kontrollplan samt att det sker en uppföljning av de interna kontrollerna och de genomförda åtgärderna. Inom de kommunala bolagens verksamhetsområden är det VD som ansvarar för att rutiner utformas för att upprätthålla en god intern kontroll (§ 3). VD ska rapportera till sin bolagsstyrelse hur den interna kontrollen fungerar samt se till att resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen rapporteras till bolagsstyrelsen i den omfattning som fastställts i den interna kontrollplanen. Framtagande av internkontrollplan För de riskmoment som identifieras i respektive verksamhet görs riskbedömning. Riskbedömning utgår ifrån en uppskattning av hur sannolikt det är att händelsen inträffar och ställningstagande kring hur stor konsekvensen blir om händelsen inträffar. Summerat enligt nedanstående modell erhålls ett riskvärde. Ju högre riskvärde desto mer prioriterat är momentet att åtgärda. Moment med högst riskvärde förs in i internkontrollplanen. Riskvärde TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 7 of 17. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2026-02-19 Internkontrollplan 2026 1. Motståndskraft i eldistributionen vid intrång, sabotage och samhällsstörningar (CER) Risk och beskrivning av risken Intrång, sabotage eller omfattande störningar i eldistributionsanläggningar kan orsaka strömavbrott som påverkar samhällsviktiga funktioner i Tidaholm. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 2, Konsekvens 4, Riskvärde 8 Vad ska kontrolleras?  Skyddsnivå och tillträdeskontroll vid eldistributionsanläggningar  Förmåga att hantera och återställa eldistribution vid sabotage eller samhällsstörning  Identifierade kritiska beroenden (anläggningar, styrsystem, personal)  Rutiner för incidenthantering och samverkan med externa aktörer Syftet med kontrollen Identifiera sårbarheter och säkerställa att eldistributionen är motståndskraftig mot intrång och sabotage i enlighet med CER-direktivet. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? 1 gång samt vid förändrad hotbild eller inträffad incident. Vem utför kontrollerna? Magnus Sjögren, Mattias Andersson, Mathias Staberg 2. Motståndskraft i fjärrvärmeförsörjningen vid längre strömavbrott (CER) Risk och beskrivning av risken Vid längre strömavbrott riskerar fjärrvärmeproduktionen och distributionen att slås ut, vilket kan leda till utebliven värmeförsörjning till hushåll och samhällsviktiga verksamheter. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 3, Konsekvens 4, Riskvärde 12 Vad ska kontrolleras?  Kritiska beroenden för fjärrvärmeproduktion och distribution  Förutsättningar för att upprätthålla drift vid bortfall av extern el  Rutiner för prioritering av samhällsviktiga kunder  Bemanning och organisatorisk beredskap vid långvariga avbrott Syftet med kontrollen Säkerställa att fjärrvärmeförsörjningen är robust och att konsekvenserna av strömavbrott minimeras i enlighet med CER-direktivet. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? 1 gång samt vid förändringar i anläggningar eller driftförutsättningar. Vem utför kontrollerna? Erik Graaf, Mattias Andersson 3. Motståndskraft i stadsnätet vid intrång och samhällsstörningar (CER) Risk och beskrivning av risken Intrång eller störningar i stadsnätets infrastruktur kan påverka samhällsviktig kommunikation, driftövervakning och krishantering. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 2, Konsekvens 3, Riskvärde 6 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 8 of 17. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2026-02-19 Vad ska kontrolleras?  Kritiska noder och teknikutrymmen i stadsnätet  Fysisk säkerhet och tillträdeskontroll  Förmåga att upprätthålla kommunikation vid samhällsstörning  Samordning mellan stadsnät, el och fjärrvärme vid kris Syftet med kontrollen Säkerställa att stadsnätet är tillgängligt och stödjer drift och krishantering vid samhällsstörningar enligt CER-direktivet. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? 1 gång samt vid större förändringar i nätstruktur eller teknik. Vem utför kontrollerna? Mattias Andersson, Magnus Sjögren, Fredrik Breman 4. Verifierad förmåga till lokal elförsörjning i ö-drift Risk och beskrivning av risken Om förmågan till lokal elförsörjning i ö-drift inte är tekniskt verifierad och organisatoriskt förankrad finns risk att samhällsviktiga funktioner inte kan försörjas vid längre bortfall av extern el. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 2, Konsekvens 4, Riskvärde 8 Vad ska kontrolleras?  Teknisk förmåga att etablera och upprätthålla ö-drift  Samverkan mellan produktionsresurser, nät och styrsystem  Rutiner för lastprioritering och bortkoppling  Bemanning, ansvar och beslutsordning vid aktivering av ö-drift  Dokumentation av genomförda tester och verifieringar Syftet med kontrollen Verifiera att TEAB har en fungerande och dokumenterad förmåga till lokal elförsörjning i ö-drift som kan användas vid allvarliga samhällsstörningar. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? Efter genomförd teknisk verifiering eller vid större förändringar i systemlösningen. Vem utför kontrollerna? Mattias Andersson, Magnus Sjögren, Erik Graaf TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 9 of 17. TeamEngine E-Signing Elhandelspolicy för Tidaholms Energi AB 0 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 10 of 17. TeamEngine E-Signing Innehåll 1. Syfte ................................................................................................................................... 2 2. Omfattning ......................................................................................................................... 2 3. Risker och hantering ........................................................................................................... 2 4. Riskmandat ......................................................................................................................... 3 5. Rapportering ....................................................................................................................... 3 6. Ansvar ................................................................................................................................ 4 7. Översyn .............................................................................................................................. 4 9. Bilaga 1 – Ansvarsfördelning flödesschema .......................................................................... 5 Författare Mattias Andersson Version 2.0 Datum 2026-02-11 Godkänt av Styrelsen för Tidaholms Energi AB 1 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 11 of 17. TeamEngine E-Signing Elhandelspolicy för Tidaholms Energi AB 1. Syfte Policyn ska säkerställa låg och kontrollerad riskexponering i TEAB:s elhandelsverksamhet samt tydlig ansvarsfördelning och rapportering till styrelsen. Grundprincip: Ingen spekulativ handel. Risk ska minimeras och i möjligaste mån avtalas bort. 2. Omfattning Policyn omfattar:  Elförsäljning till slutkund  Prissäkringar  Balansansvar via extern BRP  Balanstjänster och flexibilitetsmarknader via extern BSP  Handel med ursprungsgarantier och elcertifikat  Finansiella effekter kopplade till leverantörsavtal 3. Risker och hantering Prisrisk All fastprisvolym ska säkras enligt avtalad modell. Öppna positioner får inte förekomma annat än administrativt och ska stängas utan dröjsmål. Volym- och profilrisk Ska vara överförd till extern partner enligt avtal. Prognosavvikelser ska följas upp månadsvis. 2 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 12 of 17. TeamEngine E-Signing Balansrisk Balanskostnader ska följas upp månadsvis i SEK/MWh. Avvikelser ska analyseras. Flexibilitetsrisk Intäkter från stödtjänster och flexmarknader ska kontrolleras mot månadsrapport. Intäktsdelning ska verifieras. Motpartsrisk Motparter ska vara finansiellt stabila. Exponering ska följas upp årligen. Ränte- och finansieringsrisk Effekter av betalningsvillkor och räntepåslag ska följas upp. Elområdes- och valutarisk Säkring ska ske i rätt elområde och i SEK. Operativ risk Processer ska vara dokumenterade. Kritiska moment ska kontrolleras av minst två funktioner. 4. Riskmandat  100 procent av fastprisvolym ska vara säkrad  Ingen spekulativ handel tillåts  Öppen position ska vara noll över rullande månad  Balanskostnad ska följas upp rullande 12 månader  Motpartsexponering fastställs av styrelsen 5. Rapportering Månadsvis till VD:  Säkringsgrad  Prognosavvikelse 3 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 13 of 17. TeamEngine E-Signing  Balanskostnad  Flexintäkter 6. Ansvar Styrelsen Fastställer policy och riskmandat. VD Ansvarar för implementering och rapportering. Elhandelsansvarig Ansvarar för prissäkring och uppföljning. Ekonomiansvarig Genomför oberoende kontroll halvårsvis. 7. Översyn Policyn ska revideras årligen eller vid större förändring i affärsmodell eller regelverk. 4 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 14 of 17. TeamEngine E-Signing 8. Bilaga 1 – Ansvarsfördelning flödesschema STYRELSE VD AO chef Ekonomi Elhandel & ansvarig Energitjänster Försäljning/ Kundservice regelbunden rapportering revidering, ändring, uppdatering, åtgärder, mandatfördelning, när så krävs 5 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 15 of 17. TeamEngine E-Signing Investeringsprognos TEAB-koncernen TEAB 2027 2028 2029 Låneskuld 213 000 202 400 190 900 Investeringar 34 200 30 550 29 650 Befintligt borgensåtagande 214 000 214 000 214 000 Nytt borgensåtagande -1 000 -11 600 -23 100 TBAB 2027 2028 2029 Låneskuld 152 400 147 800 143 200 Investeringar 3 650 4 275 3 000 Befintligt borgensåtagande 168 000 168 000 168 000 Nytt borgensåtagande -15 600 -20 200 -24 800 TENAB 2027 2028 2029 Låneskuld 0 0 0 Investeringar 27 400 18 000 20 400 Summa investeringar 65250 52825 53050 Summa borgen 365 400 350 200 334 100 Bef borgen 382 000 382 000 382 000 TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 16 of 17. Signatures for document with ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. TeamEngine Document E-Sign ID: 78E547E8-9457-41CE-84CA-ADC9934A71E4. Page 17 of 17. TeamEngine E-Signing 2026-02-19 STYRELSEMÖTE TIDAHOLMS BOSTADS AB, SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsemöte Tidaholms Bostads AB, 556041-4582 Plats och tid: Tidaholms Energi, Smedjegatan 18, Tidaholm 2026-02-19 klockan 13.00 – 16,30 Beslutande: Jan-Olof Sandberg, ordförande Per Bergström, vice ordförande Jim Norman Michael Brisman Ingemar Johansson Pär-Ola Olausson Katarina Wallgren Övriga deltagare: Mattias Andersson, VD Fredrik Ingelhag Andreas Melander Therese Eneland TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 1 of 10. TeamEngine E-Signing 1. SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE Ordförande hälsar välkommen och förklarar styrelsemötet för TBAB öppnat. 2. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Styrelsen beslutar att godkänna den föreslagna dagordningen. 3. VAL AV JUSTERARE Förslag Pär-Ola Olausson. Styrelsen beslutar att välja Pär-Ola Olausson till justerare av dagens protokoll. 4. EKONOMISK RAPPORT 2025 VD redogör för resultatet för 2025. Resultatet för 2025 är bättre än budgeterat resultat. Styrelsen beslutar att lägga den ekonomiska rapporten till handlingarna. 5. VD-RAPPORT VD informerar om: · Personalarbete · Löpande verksamhet Styrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. 6. INTERNKONTROLLPLAN VD redovisar internkontrollplanen för 2025. Styrelsen beslutar att fastställa internkontrollplanen för 2025 enligt bilaga. TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 2 of 10. TeamEngine E-Signing 7. INVESTERINGS- OCH LÅNEPROGNOS FÖR 2027– 2029 VD redogör för investerings- och låneprognos för 2027–2029. Styrelsen beslutar att fastställa investerings- och låneprognos för 2027–2029. 8. ÖVRIGA FRÅGOR Inga övriga frågor. 9. SAMMANTRÄDETS AVSLUTANDE Ordföranden avslutar mötet. Vid protokollet Therese Eneland TEAB Justeras digitalt av Jan-Olof Sandberg, Pär-Ola Olausson och Therese Eneland TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 3 of 10. TeamEngine E-Signing Andel i Andel i förhåll- Andel i 2025 2025 förhållande till ande till Avvikelse mot Andel i förhållande till förhållande till Avvikelse mot 2025 Utfall omsättn Budget omsättn budget 2025 Utfall omsättn Budget omsättn budget 2024 Resultat TBAB (tkr) December December tkr Ack Ack tkr Utfall - Ack Intäkter 2 826 100,0% 2 651 100,0% 175 32 732 % 31 812 100,0% 920 32 531 Fastighetskostnader -1 111 39,3% -1 171 44,2% 60 -11 413 -34,9% -12 414 -39,0% 1 001 -11 486 Övriga externa kostnader -345 12,2% -254 9,0% -91 -4 215 -12,9% -3 048 -9,6% -1 167 -3 670 Personalkostnader -395 14,0% -455 16,1% 60 -5 758 -17,6% -5 568 -17,5% -190 -4 949 Resultat före avskrivningar 975 -34,5% 771 -27,3% 204 11 346 34,7% 10 782 33,9% 564 12 426 Avskrivningar av materiella anlägg.tillgångar -480 0,1698514 -480 0,169851 0 -5 752 -5 755 3 -6 168 Resultat efter avskrivningar 495 -17,5% 291 -10,3% 204 5 594 17,1% 5 027 15,8% 567 6 258 Räntekostnader o borgensavg. -401 0,1418967 -370 0,130927 -31 -4 470 -4 445 -25 -5 668 Resultat efter finansnetto 94 -3,3% -79 2,8% 173 1 124 3,4% 582 1,8% 542 589 2025 Resultat Tidaholms Energi.xlsx TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 4 of 10. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2023-02-23 SAMMANFATTNING Internkontroll utförs av bolagsstyrelse, ledning och medarbetare för att följa upp och utveckla verksamheten. Analys och riskbedömning ligger till grund för vilka INTERNKONTROLLPLAN moment som ska granskas. 2025 TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 5 of 10. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2026-02-19 Inledning Intern kontroll är en process som utförs av bolagsstyrelse, ledning och medarbetare med syftet att säkerställa att verksamheten:  bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag,  bedrivs enligt gällande lagar, förordningar och interna regelverk,  använder resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt,  har en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering samt  upptäcker och förhindrar fel och brister i ett tidigt skede för att kunna förhindra oegentligheter och allvarliga konsekvenser för verksamheten. Bolaget ska se till att det årligen upprättas och fastställs en intern kontrollplan samt att det sker en uppföljning av de interna kontrollerna och de genomförda åtgärderna. Inom de kommunala bolagens verksamhetsområden är det VD som ansvarar för att rutiner utformas för att upprätthålla en god intern kontroll (§ 3). VD ska rapportera till sin bolagsstyrelse hur den interna kontrollen fungerar samt se till att resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen rapporteras till bolagsstyrelsen i den omfattning som fastställts i den interna kontrollplanen. Framtagande av internkontrollplan För de riskmoment som identifieras i respektive verksamhet görs riskbedömning. Riskbedömning utgår ifrån en uppskattning av hur sannolikt det är att händelsen inträffar och ställningstagande kring hur stor konsekvensen blir om händelsen inträffar. Summerat enligt nedanstående modell erhålls ett riskvärde. Ju högre riskvärde desto mer prioriterat är momentet att åtgärda. Moment med högst riskvärde förs in i internkontrollplanen. Riskvärde TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 6 of 10. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2026-02-19 Internkontrollplan 2026 1. Motståndskraft i eldistributionen vid intrång, sabotage och samhällsstörningar (CER) Risk och beskrivning av risken Intrång, sabotage eller omfattande störningar i eldistributionsanläggningar kan orsaka strömavbrott som påverkar samhällsviktiga funktioner i Tidaholm. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 2, Konsekvens 4, Riskvärde 8 Vad ska kontrolleras?  Skyddsnivå och tillträdeskontroll vid eldistributionsanläggningar  Förmåga att hantera och återställa eldistribution vid sabotage eller samhällsstörning  Identifierade kritiska beroenden (anläggningar, styrsystem, personal)  Rutiner för incidenthantering och samverkan med externa aktörer Syftet med kontrollen Identifiera sårbarheter och säkerställa att eldistributionen är motståndskraftig mot intrång och sabotage i enlighet med CER-direktivet. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? 1 gång samt vid förändrad hotbild eller inträffad incident. Vem utför kontrollerna? Magnus Sjögren, Mattias Andersson, Mathias Staberg 2. Motståndskraft i fjärrvärmeförsörjningen vid längre strömavbrott (CER) Risk och beskrivning av risken Vid längre strömavbrott riskerar fjärrvärmeproduktionen och distributionen att slås ut, vilket kan leda till utebliven värmeförsörjning till hushåll och samhällsviktiga verksamheter. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 3, Konsekvens 4, Riskvärde 12 Vad ska kontrolleras?  Kritiska beroenden för fjärrvärmeproduktion och distribution  Förutsättningar för att upprätthålla drift vid bortfall av extern el  Rutiner för prioritering av samhällsviktiga kunder  Bemanning och organisatorisk beredskap vid långvariga avbrott Syftet med kontrollen Säkerställa att fjärrvärmeförsörjningen är robust och att konsekvenserna av strömavbrott minimeras i enlighet med CER-direktivet. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? 1 gång samt vid förändringar i anläggningar eller driftförutsättningar. Vem utför kontrollerna? Erik Graaf, Mattias Andersson 3. Motståndskraft i stadsnätet vid intrång och samhällsstörningar (CER) Risk och beskrivning av risken Intrång eller störningar i stadsnätets infrastruktur kan påverka samhällsviktig kommunikation, driftövervakning och krishantering. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 2, Konsekvens 3, Riskvärde 6 TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 7 of 10. TeamEngine E-Signing Fastställd på styrelsemöte 2026-02-19 Vad ska kontrolleras?  Kritiska noder och teknikutrymmen i stadsnätet  Fysisk säkerhet och tillträdeskontroll  Förmåga att upprätthålla kommunikation vid samhällsstörning  Samordning mellan stadsnät, el och fjärrvärme vid kris Syftet med kontrollen Säkerställa att stadsnätet är tillgängligt och stödjer drift och krishantering vid samhällsstörningar enligt CER-direktivet. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? 1 gång samt vid större förändringar i nätstruktur eller teknik. Vem utför kontrollerna? Mattias Andersson, Magnus Sjögren, Fredrik Breman 4. Verifierad förmåga till lokal elförsörjning i ö-drift Risk och beskrivning av risken Om förmågan till lokal elförsörjning i ö-drift inte är tekniskt verifierad och organisatoriskt förankrad finns risk att samhällsviktiga funktioner inte kan försörjas vid längre bortfall av extern el. Riskkategori: Verksamhetsrisk/Förtroenderisk Riskbedömning: Sannolikhet 2, Konsekvens 4, Riskvärde 8 Vad ska kontrolleras?  Teknisk förmåga att etablera och upprätthålla ö-drift  Samverkan mellan produktionsresurser, nät och styrsystem  Rutiner för lastprioritering och bortkoppling  Bemanning, ansvar och beslutsordning vid aktivering av ö-drift  Dokumentation av genomförda tester och verifieringar Syftet med kontrollen Verifiera att TEAB har en fungerande och dokumenterad förmåga till lokal elförsörjning i ö-drift som kan användas vid allvarliga samhällsstörningar. Hur och hur många gånger ska kontrollen utföras? Efter genomförd teknisk verifiering eller vid större förändringar i systemlösningen. Vem utför kontrollerna? Mattias Andersson, Magnus Sjögren, Erik Graaf TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 8 of 10. TeamEngine E-Signing Investeringsprognos TEAB-koncernen TEAB 2027 2028 2029 Låneskuld 213 000 202 400 190 900 Investeringar 34 200 30 550 29 650 Befintligt borgensåtagande 214 000 214 000 214 000 Nytt borgensåtagande -1 000 -11 600 -23 100 TBAB 2027 2028 2029 Låneskuld 152 400 147 800 143 200 Investeringar 3 650 4 275 3 000 Befintligt borgensåtagande 168 000 168 000 168 000 Nytt borgensåtagande -15 600 -20 200 -24 800 TENAB 2027 2028 2029 Låneskuld 0 0 0 Investeringar 27 400 18 000 20 400 Summa investeringar 65250 52825 53050 Summa borgen 365 400 350 200 334 100 Bef borgen 382 000 382 000 382 000 TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 9 of 10. Signatures for document with ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. TeamEngine Document E-Sign ID: 0C84E926-BE29-4560-8DBB-BD3A3E6334CB. Page 10 of 10. Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2024-11-25

§ 53 Beslut om borgensavgifter för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB 2027 KS 2026/102 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,60 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Bostads AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,36 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Energi AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige ska i samband med antagande av strategisk plan och budget besluta att fastställa borgensavgifter avseende de kommunala bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB. En konsultfirma har tagit fram ett beslutsunderlag avseende fastställande av marginal för interna lån alternativt borgensavgift för kommunens kommunala bolag. Beräkningsmodellen utgår från vad respektive bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringar samt det enskilda bolagets individuella kreditvärdighet. Kommunledningsförvaltningen bedömer att rapportens slutsats om borgensavgifter bör ligga till grund för borgensavgifter för bolagen för år 2027. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,60 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Bostads AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,36 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Energi AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om borgensavgifter för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB 2027”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-28.  Rapport ”Borgensavgifter Tidaholms Bostads AB 2026-04-28”.  Rapport ”Borgensavgifter Tidaholms Energi AB (moderbolaget) 2026-04-28”. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/102 2026-04-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe-Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om borgensavgifter för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB 2027 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,60 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Bostads AB (TBAB) vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,36 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Energi AB (TEAB) vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. Ärendet Kommunfullmäktige ska i samband med antagande av Strategisk plan och budget besluta att fastställa borgensavgifter avseende de kommunala bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB. Utredning Söderberg Partners har tagit fram ett beslutsunderlag avseende fastställande av marginal för interna lån alternativt borgensavgift för kommunens kommunala bolag. Beräkningsmodellen utgår från vad respektive bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringar samt det enskilda bolagets individuella kreditvärdighet. Kommunledningsförvaltningen bedömer att rapportens slutsats om borgensavgifter bör ligga till grund för borgensavgifter för år 2027. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms i direkt mening inte påverka barn. Beslutsunderlag  Rapport ”Borgensavgifter Tidaholms Bostads AB 2026-04-28”.  Rapport ”Borgensavgifter Tidaholms Energi AB (moderbolaget) 2026-04-28”. Sändlista Ekonomienheten Tidaholms Energi AB tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 DDAARRKK BBLLUUEE CCYYAANN 4400 CCOORRAALL 2026-04-28 RAPPORT BORGENSAVGIFTER Tidaholms Bostäder AB BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Resultat LIGHT GREY BLACK Borgensavgiften har beräknats till0,60%. BLUE Denna rapport är framtagen för att bistå med ett beslutsunderlag avseende fastställande av påslagförinternalånalternativtborgensavgift.Beräkningsmodellenutgårfrånvadmotsvarande CORAL privatägda bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringarsamtdetenskildabolagetsindividuellakreditvärdighet. Individuell justering För att erhålla rätt nivå inom räntespannet görs en analys av bolagets finansiella status. Det jämförsmedfinansiellstatuspåövrigakommunal-ochregionsägdabolagiSverigesomharett tillgångsvärdeöver100miljonSEK. Denfinansiellastatusenerhållsgenomattjämföraföljandetrenyckeltal: o Rörelseresultat/Balansomslutning–resultatföreräntenettoochskattiförhållandetilltotala tillgångar,vilketspeglarbolagetslönsamhet. o Räntetäckningsgrad–resultatföreräntenettoiförhållandetillräntekostnader,vilketspeglar bolagetsförmågaatttäckaräntekostnader. o Soliditet – justerat eget kapital i förhållande till totalt kapital, vilket speglar bolagets betalningsförmågapålångsikt. Finansiellstatus – Tidaholms Bostäder AB Poäng 10,0 2,9% 9,0 8,0 RR/Balansomslutning 7,0 5,9 6,0 1,2 ggr 5,0 3,7 Räntetäckningsgrad 4,0 3,5 3,0 2,0 17,7% 1,0 Soliditet 0,0 RR/Balansomslutning Räntetäckningsgrad Soliditet Sida 278 av 684 2 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Räntekurvor LIGHT GREY BLACK Tidaholms Bostäder AB har erhållit 13,1 poäng av 30 möjliga. Det innebär att 56,4% av BLUE räntespannetadderaspåAA-kurvanochbildarbolagetsräntekurva.Avgiftengrundarsigsedan påbolagetsaktuellakapitalbindning,somuppgårtill1,8år. CORAL Genomsnittliga räntekurvor Nedandiagramillustrerardengenomsnittligaupplåningskostnadensenaste36månadernaför: 1. Kommuner 2. SvenskabolagmedAA-rating 3. SvenskabolagmedBBB-rating 4. Bolaget 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,31% a tn ä 3,0% R 2,5% 2,85% 2,0% 1,5% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Löptid i år Upplåningsränta kommun Upplåningsränta AA rating Upplåningsränta BBB rating Upplåningsränta Tidaholms Bostäder AB ex faktor Differensen mellan bolagsräntan (3,31%) och kommunräntan (2,85%) för den givna kapitalbindningstiden utgör grunden för borgensavgiften. Därefter tas hänsyn till bolagets storlek(mättiomsättning)vilketinnebärattavgiftenmultiplicerasmedfaktorn1,3. Slutgiltiga borgensavgiften för Tidaholms Bostäder AB är beräknad till 0,60%. Sida 279 av 684 3 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Avgift över tid LIGHT GREY BLACK Avgiften förändras över tid beroende på att förutsättningarna på marknaden förändras. Nedan BLUE illustrerasutvecklingenavborgensavgiftendesenastetreåren. CORAL 0,90% 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% Sida 280 av 684 4 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Appendix LIGHT GREY BLACK 1.Regelverk påslaget görs detta i fler steg. Till att börja med tas BLUE Närenkommunställerutlåntillettkoncernbolagkrävs utgångspunkten i olika räntekurvor vilka motsvarar ett räntepåslag. Om koncernbolaget lånar själv och upplåningskostnaden för bolag med en liknande kommunentecknarettborgensåtagandeförlånetkrävs kreditvärdighet. Genom detta erhålles marknads- CORAL att kommunen skall ersättas för detta i form av en mässiga nivåer, samt adekvata relationer mellan borgensavgift.Attdetbehövsenborgensavgiftellerett upplåningskostnaden för låntagare med olika kredit- räntepåslag utöver den faktiska upplåningskostnaden värdighet.Följandetreräntekurvoranvänds: beror på EU-lagstiftning avseende statsstöd. Det är • Räntekurva kommun: obligationer utgivna av enligt lag inte tillåtet att ge offentligt ägda företag en kommuner/regioner konkurrensfördel genom att subventionera deras • Räntekurva AA: obligationer utgivna av svenska finansiering.Bolagensvillkorförfinansieringenskavara bolagmedAA-rating marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle • Räntekurva BBB: obligationer utgivna av svenska erhålla om de hade varit ett fristående bolag utan bolagmedBBB-rating kommunaltägande.VidsidanavEU-lagstiftningmåste också Skatteverkets regler för internprissättning tas i Modellenutgårfrånattettkommunaltbolagintekanha beaktande. Påslaget får varken vara för högt eller för högre kreditvärdighetän AA, och ligger därför på eller lågt då det skulle kunna ses som skatteplanering och överAA-kurvan.Föratterhållarättnivåinomspannetav överföring av vinstmedel. Internprissättningen av lån AA-ochBBB-kurvangörsenanalysavdetindividuella samt beräkning av borgensavgift måste alltså ske på bolagets finansiella status som jämförs med finansiell marknadsmässigagrunder. status på övriga kommunal- och regionsägda bolag i Sverige.Närräntenivånfördetenskildabolageträknats 2.Metodmarginalberäkning framjämförsdetmedkommunkurvanochskillnadenger Beräkningavborgensavgiftrespektiveräntepåslagsom ett påslag. Därtill görs en justering beroende av tar sin utgångspunkt från publikt tillgänglig bolagets omsättning. Därefter görs en marknadsdata vilket sedan justeras individuellt per genomsnittsberäkningavpåslagetdesenastetreåren. bolag baserat på dess finansiella status. Modellen Det genomsnittsberäknade påslaget läggs sedan på baseraspåföljandeparametrar: denfaktiskaupplåningskostnadenförkommunen. • Genomsnittlig ränta på kommunens externa lån, 2.1Marknadsräntor inklusiveeventuelladerivat För att beräkna marknadsräntor utgår vi från • En bolagsspecifik marginal, där marginalen ska obligationer utgivna i SEK av emittenter med olika motsvara en marknadsmässig ränteskillnad nivåer av kreditvärdighet (rating). Detta innebär att gentemot kommunens upplåning och vad modellen erhåller relevanta nivåer för samtliga motsvarande privata bolag skulle kunna låna till på räntenivåer för olika kreditkategorier anpassade efter egnameriter. svenskaförhållanden. För att identifiera rätt nivå på det bolagsspecifika Sida 281 av 684 5 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Disclaimer Som grund för denna rapport har källor använts helt för eventuellt vidare användande av som i god tro har bedömts vara tillförlitliga. innehållet i denna rapport såsom underlag till Söderberg & Partners kan inte garantera bokföring, publicering av finansiell information, riktigheten i denna information eller ta på sig beräkningavnyckeltalochriskmåttmm. något ansvar för fullständighet. Söderberg & Partners ansvarar inte för direkta eller indirekta Söderberg & Partners Wealth Management AB:s skador eller förluster, inklusive men inte behandling av personuppgifter sker i enlighet begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som med Bolagets dataskyddspolicy, se ”Så kanuppkommatillföljdavanvändandetavdenna behandlar Söderberg & Partners dina rapport eller dess innehåll. Mottagaren ansvarar personuppgifter”påwww.soderbergpartners.se. soderbergpartners.se DDAARRKK BBLLUUEE CCYYAANN 4400 CCOORRAALL 2026-04-28 RAPPORT BORGENSAVGIFTER Tidaholms Energi AB (moderbolaget) BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Resultat LIGHT GREY BLACK Borgensavgiften har beräknats till0,36%. BLUE Denna rapport är framtagen för att bistå med ett beslutsunderlag avseende fastställande av påslagförinternalånalternativtborgensavgift.Beräkningsmodellenutgårfrånvadmotsvarande CORAL privatägda bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringarsamtdetenskildabolagetsindividuellakreditvärdighet. Individuell justering För att erhålla rätt nivå inom räntespannet görs en analys av bolagets finansiella status. Det jämförsmedfinansiellstatuspåövrigakommunal-ochregionsägdabolagiSverigesomharett tillgångsvärdeöver100miljonSEK. Denfinansiellastatusenerhållsgenomattjämföraföljandetrenyckeltal: o Rörelseresultat/Balansomslutning–resultatföreräntenettoochskattiförhållandetilltotala tillgångar,vilketspeglarbolagetslönsamhet. o Räntetäckningsgrad–resultatföreräntenettoiförhållandetillräntekostnader,vilketspeglar bolagetsförmågaatttäckaräntekostnader. o Soliditet – justerat eget kapital i förhållande till totalt kapital, vilket speglar bolagets betalningsförmågapålångsikt. Finansiellstatus – Tidaholms Energi AB (moderbolaget) Poäng 10,0 8,8 5,8% 9,0 8,0 RR/Balansomslutning 6,7 7,0 5,9 6,0 5,4 ggr 5,0 Räntetäckningsgrad 4,0 3,0 2,0 35,6% 1,0 Soliditet 0,0 RR/Balansomslutning Räntetäckningsgrad Soliditet Sida 284 av 684 2 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Räntekurvor LIGHT GREY BLACK Tidaholms Energi AB (moderbolaget) har erhållit 21,4 poäng av 30 möjliga. Det innebär att BLUE 28,8%avräntespannetadderaspåAA-kurvanochbildarbolagetsräntekurva.Avgiftengrundar sigsedanpåbolagetsaktuellakapitalbindning,somuppgårtill1,7år. CORAL Genomsnittliga räntekurvor Nedandiagramillustrerardengenomsnittligaupplåningskostnadensenaste36månadernaför: 1. Kommuner 2. SvenskabolagmedAA-rating 3. SvenskabolagmedBBB-rating 4. Bolaget 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% a 3,18% tn ä 3,0% R 2,5% 2,85% 2,0% 1,5% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Löptid i år Upplåningsränta kommun Upplåningsränta AA rating Upplåningsränta BBB rating Upplåningsränta Tidaholms Energi AB (moderbolaget) ex faktor Differensen mellan bolagsräntan (3,18%) och kommunräntan (2,85%) för den givna kapitalbindningstiden utgör grunden för borgensavgiften. Därefter tas hänsyn till bolagets storlek(mättiomsättning)vilketinnebärattavgiftenmultiplicerasmedfaktorn1,1. Slutgiltiga borgensavgiften för Tidaholms Energi AB (moderbolaget) är beräknad till 0,36%. Sida 285 av 684 3 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Avgift över tid LIGHT GREY BLACK Avgiften förändras över tid beroende på att förutsättningarna på marknaden förändras. Nedan BLUE illustrerasutvecklingenavborgensavgiftendesenastetreåren. CORAL 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% Sida 286 av 684 4 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Appendix LIGHT GREY BLACK 1.Regelverk påslaget görs detta i fler steg. Till att börja med tas BLUE Närenkommunställerutlåntillettkoncernbolagkrävs utgångspunkten i olika räntekurvor vilka motsvarar ett räntepåslag. Om koncernbolaget lånar själv och upplåningskostnaden för bolag med en liknande kommunentecknarettborgensåtagandeförlånetkrävs kreditvärdighet. Genom detta erhålles marknads- CORAL att kommunen skall ersättas för detta i form av en mässiga nivåer, samt adekvata relationer mellan borgensavgift.Attdetbehövsenborgensavgiftellerett upplåningskostnaden för låntagare med olika kredit- räntepåslag utöver den faktiska upplåningskostnaden värdighet.Följandetreräntekurvoranvänds: beror på EU-lagstiftning avseende statsstöd. Det är • Räntekurva kommun: obligationer utgivna av enligt lag inte tillåtet att ge offentligt ägda företag en kommuner/regioner konkurrensfördel genom att subventionera deras • Räntekurva AA: obligationer utgivna av svenska finansiering.Bolagensvillkorförfinansieringenskavara bolagmedAA-rating marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle • Räntekurva BBB: obligationer utgivna av svenska erhålla om de hade varit ett fristående bolag utan bolagmedBBB-rating kommunaltägande.VidsidanavEU-lagstiftningmåste också Skatteverkets regler för internprissättning tas i Modellenutgårfrånattettkommunaltbolagintekanha beaktande. Påslaget får varken vara för högt eller för högre kreditvärdighetän AA, och ligger därför på eller lågt då det skulle kunna ses som skatteplanering och överAA-kurvan.Föratterhållarättnivåinomspannetav överföring av vinstmedel. Internprissättningen av lån AA-ochBBB-kurvangörsenanalysavdetindividuella samt beräkning av borgensavgift måste alltså ske på bolagets finansiella status som jämförs med finansiell marknadsmässigagrunder. status på övriga kommunal- och regionsägda bolag i Sverige.Närräntenivånfördetenskildabolageträknats 2.Metodmarginalberäkning framjämförsdetmedkommunkurvanochskillnadenger Beräkningavborgensavgiftrespektiveräntepåslagsom ett påslag. Därtill görs en justering beroende av tar sin utgångspunkt från publikt tillgänglig bolagets omsättning. Därefter görs en marknadsdata vilket sedan justeras individuellt per genomsnittsberäkningavpåslagetdesenastetreåren. bolag baserat på dess finansiella status. Modellen Det genomsnittsberäknade påslaget läggs sedan på baseraspåföljandeparametrar: denfaktiskaupplåningskostnadenförkommunen. • Genomsnittlig ränta på kommunens externa lån, 2.1Marknadsräntor inklusiveeventuelladerivat För att beräkna marknadsräntor utgår vi från • En bolagsspecifik marginal, där marginalen ska obligationer utgivna i SEK av emittenter med olika motsvara en marknadsmässig ränteskillnad nivåer av kreditvärdighet (rating). Detta innebär att gentemot kommunens upplåning och vad modellen erhåller relevanta nivåer för samtliga motsvarande privata bolag skulle kunna låna till på räntenivåer för olika kreditkategorier anpassade efter egnameriter. svenskaförhållanden. För att identifiera rätt nivå på det bolagsspecifika Sida 287 av 684 5 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Disclaimer Som grund för denna rapport har källor använts helt för eventuellt vidare användande av som i god tro har bedömts vara tillförlitliga. innehållet i denna rapport såsom underlag till Söderberg & Partners kan inte garantera bokföring, publicering av finansiell information, riktigheten i denna information eller ta på sig beräkningavnyckeltalochriskmåttmm. något ansvar för fullständighet. Söderberg & Partners ansvarar inte för direkta eller indirekta Söderberg & Partners Wealth Management AB:s skador eller förluster, inklusive men inte behandling av personuppgifter sker i enlighet begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som med Bolagets dataskyddspolicy, se ”Så kanuppkommatillföljdavanvändandetavdenna behandlar Söderberg & Partners dina rapport eller dess innehåll. Mottagaren ansvarar personuppgifter”påwww.soderbergpartners.se. soderbergpartners.se Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 54 Beslut om hantering av vindkraftsstöd från Energimyndigheten år 2026 KS 2026/201 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommuner med vindkraft. Bidraget syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner där det redan har byggts vindkraft. Tidaholms kommun har rätt att ta del av det riktade statsbidraget och ska enligt Energimyndighetens beräkning erhålla totalt 3 576 435 kronor. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det inte finns riktlinjer för hur stödet får användas av kommunerna samt att medlen inte är inkluderade i budgeten för 2026. Detta gör att kommunfullmäktige bör fatta beslut om hur pengarna ska hanteras. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att det riktade vindkraftsstödet om 3 576 435 kronor hanteras under år 2026 och läggs till kommunens resultat 2026. - Ordföranden föreslår arbetsutskottet besluta att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt ordförandens förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om hantering av vindkraftsstöd från energimyndigheten 2026”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-21.  Rapport ”Energimyndigheten – Vindkraftsstöd 2025-2026”, 2026-04-21. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/201 2026-04-21 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om hantering av vindkraftsstöd från energimyndigheten 2026 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att det riktade vindkraftsstödet om 3 576 435 kronor hanteras under år 2026 och läggs till kommunens resultat 2026. Ärendet Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommuner med vindkraft. Bidraget syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner där det redan byggts vindkraft. Under våren 2026 betalas statsbidrag ut till kommuner som har över en hel megawatt installerad effekt vindkraft. För 2025 är 340 miljoner kronor avsatta. Pengarna för 2025 ska vara utbetalda till kommunerna senast 30 mars 2026. För 2026 är 370 miljoner kronor avsatta och ersättningen ska vara utbetalad senast 30 april 2026. Utredning Tidaholms kommun uppfyller ovan nämnda kriterier och erhåller därför det riktade statsbidraget. Energimyndigheten har enligt Vindbrukskollen konstaterat att kommunen producerat 92 MW och ska erhålla: Kommun Nedrundad MW Belopp 2025 Belopp 2026 Tidaholm 92 1 712 659 kr 1 863 776 kr Medlen utbetalades till kommunen under april och uppgick till totalt 3 576 435 kronor (för båda åren). Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att det inte finns riktlinjer för hur stödet får användas av kommunerna samt att medlen inte är inkluderade i budgeten för 2026. Därav lyfts ärendet för politisk hantering. Kommunledningsförvaltningen anser att ärendet ska beslutas om av kommunfullmäktige. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Möjlighet finns att hantera medlen som en politisk prioritering för 2026. Kommunledningsförvaltningen påtalar att det är driftsmedel och att en eventuell prioriteringen ska verkställas under 2026, då medel inte kan flyttas med. Som ett alternativ till en politisk satsning så förespråkar kommunledningsförvaltningen att medlen läggs på finansförvaltningen för att stärka kommunens resultat 2026. Det budgeterade resultatet för 2026 uppgår till 10 miljoner kronor och kommunen har ännu inte beslutat om en helårsprognos avseende 2026. Energimyndigheten hänvisar till Regeringskansliet för intention och eventuella framtida utbetalningar, där kommunledningsförvaltningen kan konstatera att avseende 2027 finns ännu inte ett beslut fattat. Enligt regeringskansliets hemsida: ”Ersättningen är avsedd att vara långsiktig. Regeringskansliet bereder därför en förordning som gör det möjligt att betala ut de medel som beräknats för kommande budgetår. Det ekonomiska stödet utgör en väsentlig del av regeringens aviserade vindkraftspaket. Ersättningen syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till mer vindkraft och samtidigt kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas. Målet med vindkraftspaketet är att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft genom att skapa ökad lokal nytta och acceptans.” Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Utredningens slutsatser Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att medlen kommer efter budgeten är hanterad och att det inte finns riktlinjer för hur medlen får användas av kommunen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ärendet beslutas av kommunfullmäktige och förespråkar att medlen läggs till resultatet för kommunen 2026. Beslutsunderlag  Rapport, ”Energimyndigheten – Vindkraftsstöd 2025-2026”, 2026-04-21. Sändlista Samtliga nämnder tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sidan 1 av 4 Kommun Nedrundad MW Belopp 2025 Belopp 2026 Alingsås 73 1 358 958 kr 1 478 866 kr Alvesta 94 1 749 890 kr 1 904 293 kr Aneby 55 1 023 872 kr 1 114 214 kr Askersund 93 1 731 275 kr 1 884 034 kr Avesta 104 1 936 049 kr 2 106 877 kr Berg 101 1 880 201 kr 2 046 102 kr Bollnäs 232 4 318 879 kr 4 699 956 kr Borgholm 130 2 420 061 kr 2 633 596 kr Boxholm 10 1 86 159 kr 2 02 584 kr Bräcke 242 4 505 037 kr 4 902 541 kr Båstad 1 1 8 616 kr 2 0 258 kr Dals-Ed 48 8 93 561 kr 9 72 405 kr Degerfors 17 3 16 470 kr 3 44 393 kr Dorotea 36 6 70 171 kr 7 29 304 kr Eksjö 138 2 568 988 kr 2 795 664 kr Eskilstuna 32 5 95 707 kr 6 48 270 kr Eslöv 59 1 098 336 kr 1 195 247 kr Essunga 5 9 3 079 kr 1 01 292 kr Falkenberg 177 3 295 007 kr 3 585 742 kr Falköping 69 1 284 494 kr 1 397 832 kr Falun 253 4 709 812 kr 5 125 383 kr Gislaved 41 7 63 250 kr 8 30 596 kr Gnosjö 16 2 97 854 kr 3 24 135 kr Gotland 177 3 295 007 kr 3 585 742 kr Grästorp 20 3 72 317 kr 4 05 169 kr Gullspång 7 1 30 311 kr 1 41 809 kr Gällivare 121 2 252 519 kr 2 451 270 kr Göteborg 2 3 7 232 kr 4 0 517 kr Götene 35 6 51 555 kr 7 09 045 kr Habo 43 8 00 482 kr 8 71 113 kr Hallsberg 11 2 04 774 kr 2 22 843 kr Halmstad 43 8 00 482 kr 8 71 113 kr Hammarö 9 1 67 543 kr 1 82 326 kr Haparanda 5 9 3 079 kr 1 01 292 kr Hedemora 78 1 452 037 kr 1 580 158 kr Helsingborg 38 7 07 403 kr 7 69 820 kr Hjo 83 1 545 116 kr 1 681 450 kr Hofors 9 1 67 543 kr 1 82 326 kr Hudiksvall 10 1 86 159 kr 2 02 584 kr Hultsfred 28 5 21 244 kr 5 67 236 kr Hylte 44 8 19 098 kr 8 91 371 kr Härjedalen 643 1 1 969 996 kr 1 3 026 172 kr Härnösand 436 8 116 513 kr 8 832 676 kr Höganäs 26 4 84 012 kr 5 26 719 kr Hörby 13 2 42 006 kr 2 63 360 kr Höör 12 2 23 390 kr 2 43 101 kr Jönköping 168 3 127 464 kr 3 403 417 kr Kalix 6 1 11 695 kr 1 21 551 kr Kalmar 80 1 489 269 kr 1 620 675 kr Karlsborg 4 7 4 463 kr 8 1 034 kr Karlshamn 1 1 8 616 kr 2 0 258 kr Karlskrona 25 4 65 396 kr 5 06 461 kr Karlstad 27 5 02 628 kr 5 46 978 kr Sidan 2 av 4 Kommun Nedrundad MW Belopp 2025 Belopp 2026 Katrineholm 1 1 8 616 kr 2 0 258 kr Kiruna 5 9 3 079 kr 1 01 292 kr Kramfors 447 8 321 288 kr 9 055 519 kr Kristianstad 98 1 824 354 kr 1 985 326 kr Kristinehamn 197 3 667 324 kr 3 990 911 kr Krokom 44 8 19 098 kr 8 91 371 kr Kumla 6 1 11 695 kr 1 21 551 kr Kungsbacka 36 6 70 171 kr 7 29 304 kr Kungälv 2 3 7 232 kr 4 0 517 kr Kävlinge 8 1 48 927 kr 1 62 067 kr Laholm 160 2 978 537 kr 3 241 349 kr Landskrona 28 5 21 244 kr 5 67 236 kr Laxå 51 9 49 409 kr 1 033 180 kr Lekeberg 61 1 135 567 kr 1 235 764 kr Leksand 6 1 11 695 kr 1 21 551 kr Lidköping 33 6 14 323 kr 6 68 528 kr Lilla Edet 28 5 21 244 kr 5 67 236 kr Lindesberg 18 3 35 085 kr 3 64 652 kr Linköping 6 1 11 695 kr 1 21 551 kr Ljusdal 643 1 1 969 996 kr 1 3 026 172 kr Lomma 10 1 86 159 kr 2 02 584 kr Ludvika 82 1 526 500 kr 1 661 191 kr Lund 18 3 35 085 kr 3 64 652 kr Lycksele 67 1 247 262 kr 1 357 315 kr Lysekil 10 1 86 159 kr 2 02 584 kr Malmö 110 2 047 744 kr 2 228 428 kr Malung-Sälen 52 9 68 025 kr 1 053 438 kr Malå 152 2 829 610 kr 3 079 282 kr Mariestad 59 1 098 336 kr 1 195 247 kr Mark 8 1 48 927 kr 1 62 067 kr Mellerud 79 1 470 653 kr 1 600 416 kr Mjölby 77 1 433 421 kr 1 559 899 kr Mora 61 1 135 567 kr 1 235 764 kr Motala 127 2 364 214 kr 2 572 821 kr Mullsjö 2 3 7 232 kr 4 0 517 kr Munkedal 55 1 023 872 kr 1 114 214 kr Mönsterås 243 4 523 653 kr 4 922 799 kr Mörbylånga 17 3 16 470 kr 3 44 393 kr Norberg 90 1 675 427 kr 1 823 259 kr Nordanstig 20 3 72 317 kr 4 05 169 kr Nordmaling 92 1 712 659 kr 1 863 776 kr Norrtälje 58 1 079 720 kr 1 174 989 kr Norsjö 68 1 265 878 kr 1 377 573 kr Nybro 41 7 63 250 kr 8 30 596 kr Nässjö 44 8 19 098 kr 8 91 371 kr Ockelbo 340 6 329 391 kr 6 887 867 kr Orsa 22 4 09 549 kr 4 45 686 kr Orust 6 1 11 695 kr 1 21 551 kr Pajala 140 2 606 220 kr 2 836 180 kr Piteå 2088 3 8 869 908 kr 4 2 299 606 kr Ragunda 290 5 398 598 kr 5 874 945 kr Robertsfors 21 3 90 933 kr 4 25 427 kr Ronneby 18 3 35 085 kr 3 64 652 kr Sidan 3 av 4 Kommun Nedrundad MW Belopp 2025 Belopp 2026 Rättvik 30 5 58 476 kr 6 07 753 kr Sandviken 49 9 12 177 kr 9 92 663 kr Simrishamn 29 5 39 860 kr 5 87 495 kr Sjöbo 5 9 3 079 kr 1 01 292 kr Skara 70 1 303 110 kr 1 418 090 kr Skellefteå 396 7 371 879 kr 8 022 339 kr Skurup 7 1 30 311 kr 1 41 809 kr Skövde 3 5 5 848 kr 6 0 775 kr Smedjebacken 94 1 749 890 kr 1 904 293 kr Sollefteå 848 1 5 786 246 kr 1 7 179 150 kr Sorsele 128 2 382 830 kr 2 593 079 kr Sotenäs 1 1 8 616 kr 2 0 258 kr Staffanstorp 6 1 11 695 kr 1 21 551 kr Stenungsund 13 2 42 006 kr 2 63 360 kr Storuman 148 2 755 147 kr 2 998 248 kr Strömstad 117 2 178 055 kr 2 370 237 kr Strömsund 488 9 084 538 kr 9 886 115 kr Sundsvall 443 8 246 824 kr 8 974 485 kr Sunne 115 2 140 823 kr 2 329 720 kr Svalöv 30 5 58 476 kr 6 07 753 kr Svedala 25 4 65 396 kr 5 06 461 kr Säffle 51 9 49 409 kr 1 033 180 kr Sölvesborg 26 4 84 012 kr 5 26 719 kr Tanum 184 3 425 318 kr 3 727 551 kr Tidaholm 92 1 712 659 kr 1 863 776 kr 3 576 435 kr Timrå 209 3 890 714 kr 4 234 012 kr Tingsryd 49 9 12 177 kr 9 92 663 kr Tjörn 1 1 8 616 kr 2 0 258 kr Tomelilla 29 5 39 860 kr 5 87 495 kr Torsby 29 5 39 860 kr 5 87 495 kr Torsås 41 7 63 250 kr 8 30 596 kr Tranemo 78 1 452 037 kr 1 580 158 kr Tranås 13 2 42 006 kr 2 63 360 kr Trelleborg 36 6 70 171 kr 7 29 304 kr Töreboda 33 6 14 323 kr 6 68 528 kr Uddevalla 27 5 02 628 kr 5 46 978 kr Ulricehamn 34 6 32 939 kr 6 88 787 kr Umeå 134 2 494 525 kr 2 714 630 kr Uppvidinge 473 8 805 300 kr 9 582 238 kr Vadstena 24 4 46 781 kr 4 86 202 kr Vaggeryd 25 4 65 396 kr 5 06 461 kr Vansbro 39 7 26 018 kr 7 90 079 kr Vara 86 1 600 964 kr 1 742 225 kr Varberg 34 6 32 939 kr 6 88 787 kr Vetlanda 168 3 127 464 kr 3 403 417 kr Vilhelmina 4 7 4 463 kr 8 1 034 kr Vindeln 96 1 787 122 kr 1 944 809 kr Vingåker 4 7 4 463 kr 8 1 034 kr Vårgårda 14 2 60 622 kr 2 83 618 kr Vänersborg 7 1 30 311 kr 1 41 809 kr Värnamo 4 7 4 463 kr 8 1 034 kr Västervik 90 1 675 427 kr 1 823 259 kr Växjö 77 1 433 421 kr 1 559 899 kr Sidan 4 av 4 Kommun Nedrundad MW Belopp 2025 Belopp 2026 Ydre 37 6 88 787 kr 7 49 562 kr Ystad 26 4 84 012 kr 5 26 719 kr Åmål 78 1 452 037 kr 1 580 158 kr Ånge 759 1 4 129 435 kr 1 5 376 150 kr Åre 2 3 7 232 kr 4 0 517 kr Årjäng 122 2 271 134 kr 2 471 529 kr Åsele 378 7 036 794 kr 7 657 687 kr Åstorp 1 1 8 616 kr 2 0 258 kr Älvdalen 10 1 86 159 kr 2 02 584 kr Älvkarleby 10 1 86 159 kr 2 02 584 kr Ängelholm 16 2 97 854 kr 3 24 135 kr Ödeshög 17 3 16 470 kr 3 44 393 kr Örebro 12 2 23 390 kr 2 43 101 kr Örnsköldsvik 689 1 2 826 325 kr 1 3 958 060 kr Östersund 95 1 768 506 kr 1 924 551 kr Österåker 2 3 7 232 kr 4 0 517 kr Övertorneå 79 1 470 653 kr 1 600 416 kr Summa 18264 3 40 000 000 kr 3 70 000 000 kr Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 56 Beslut om förstudie och projektering för investeringsprojekt stationshusområdet KS 2026/143 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: ▪ godkänna hanteringen av investeringsprojektet som ett avsteg från beslutad investeringsprocess utifrån samhällsbyggnadsnämndens beskrivning av ärendet. ▪ godkänna en kombinerad förstudie och projektering i efterhand. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att fullfölja investeringsprojektet enligt projektdirektivet. ▪ investeringsprojektet härefter ska hanteras enligt huvudprocessen som beskrivs i policy för investeringar. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta om en rapport till kommunfullmäktige som beskriver ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna”, senast 2026-09-30. o omdisponera 6,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2026 under förutsättning att projekteringen godkänns av kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har under flera år bedrivit ett arbete med att omvandla stationshusområdet i Tidaholms stadskärna. Projektet har inte varit tydligt sammanställt och definierat i ett sammanhållet projektdirektiv med tillhörande kostnadsbild vilket har gjort att nämnden själv har beslutat om projektets delar inom tilldelade potter. Ärendet har således inte bedrivit i linje med kommunfullmäktiges policy för investeringar men ett arbete har gjorts för att den fortsatta hanteringen av projektet ska bli mer korrekt. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: ▪ godkänna hanteringen av investeringsprojektet som ett avsteg från beslutad investeringsprocess utifrån samhällsbyggnadsnämndens beskrivning av ärendet. ▪ godkänna en kombinerad förstudie och projektering i efterhand. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att fullfölja investeringsprojektet enligt projektdirektivet. ▪ investeringsprojektet härefter ska hanteras enligt huvudprocessen som beskrivs i policy för investeringar. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta om en rapport till kommunfullmäktige som beskriver ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna”, senast 2026-09-30. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27 o omdisponera 6,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2026 under förutsättning att projekteringen godkänns av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om investeringsprojekt ny busstation med ett kombinerat förstudie- och projekteringsbeslut i efterhand, samt avvikelse från ordinarie investeringsprocess”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-20.  Projektdirektiv för ny busstation i Tidaholm, 2026-04-02.  Totalkostnadskalkyl för ny busstation i Tidaholm, 2026-04-07.  Strategisk plan och budget 2026-2028.  Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och detaljbudget avseende år 2026.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 100/2025, ”Beslut om tilldelning av totalentrepenad för nytt resecentrum (Tulpanen 8 mfl)”, 2025-06-05.  Kommunstyrelsens beslut § 70/2025, ”Beslut om försäljning av fastighet Innerstaden 2:16”, 2025-04-09.  Kommunstyrelsens beslut § 69/2025, ”Beslut om förvärv av fastighet Tulpanen 8”, 2025-04-09.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 21/2025,”Beslut om antagande av detaljplan för Tulpanen 8 (Preem-tomten, stationshusområdet)”, 2025-02-06. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/143 2026-04-20 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om investeringsprojekt ny busstation med ett kombinerat förstudie- och projekteringsbeslut i efterhand, samt avvikelse från ordinarie investeringsprocess Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: □ godkänna hanteringen av investeringsprojektet som ett avsteg från beslutad investeringsprocess utifrån samhällsbyggnadsnämndens beskrivning av ärendet. □ godkänna en kombinerad förstudie och projektering i efterhand. □ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att fullfölja investeringsprojektet enligt projektdirektivet. □ investeringsprojektet härefter ska hanteras enligt huvudprocessen som beskrivs i policy för investeringar. □ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta om en rapport till kommunfullmäktige som beskriver ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna”, senast 2026-09-30. o omdisponera 6,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2026 under förutsättning att projekteringen godkänns av kommunfullmäktige. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har under flera år bedrivit ett arbete för att omvandla stationshusområdet i Tidaholms stadskärna. Arbetet inkluderar flera delar som beskrivs i underlaget från nämnden, samt beskrivning kring medel avsatta i exploateringspotter från 2023 och framåt. Då projektet inte varit tydligt sammanställt och definierat i ett sammanhållet projektdirektiv med tillhörande kostnadsbilder så har nämnden själva beslutat om delarna inom projektet inom tilldelade potter. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att nämnden har inkommit med handlingar och en beskrivning av ärendets hantering då det avviker från kommunens policy för investeringar. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Ärendehantering Enligt policy för investeringar ska ”Utförarnämnd och beställarnämnd ska vid väsentliga uppdateringar av projektdirektiv och/eller budgetavvikelser fatta beslut om förslag till revidering för vidare beslut i kommunfullmäktige via kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar om uppdaterat projektdirektiv och eventuell revidering av budget.” Kommunfullmäktige ska ta ställning till större förändringar för att kunna omprioritera i kommunens totala investeringsbudget. Härefter ska investeringsprojektet följa huvudprocessen som beskrivs i Policy för investeringar. Investeringsbudget Samhällsbyggnadsnämnden har sammanställt prognostiserade kostnader avseende investeringen av busstationen samt beräknat att investeringsbudgeten kommer att behöva utökas med totalt 6,5 miljoner efter att investeringsbidraget från Västtrafik har inkluderats. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att samtliga beräknade kostnader i stort redan har fallit ut i projektet. Så hanteringen av att föreslå en utökning av budgeten blir en hantering i efterhand. Under förutsättning att kommunstyrelsen har medel avsatta i investeringsreserven 2026, så föreslår kommunledningsförvaltningen att 6,5 miljoner omfördelas till investeringsprojektet byggnation av ny busstation. Om det inte finns tillräckligt med medel i investeringsreserven 2026 så föreslås kommunfullmäktige att utöka kommunens investeringsbudget 2026 med motsvarande 6,5 miljoner kronor, det vill säga att kommunfullmäktige beslutar att kommunens totala investeringsbudget för 2026 utökas. Likviditet Likviditetsmässigt så påverkar de uppkomna avvikelserna i projektet kommunens övergripande kassaflöde då de ökade kostnaderna avseende saneringen uppstod i september 2025. Kommunledningsförvaltningens förutsättningar att hantera kommunens likviditet på ett fackmannamässigt sätt försvåras utan signaler från samhällsbyggnadsnämnden om enstaka transaktioner på miljonbelopp som ej finns med varken i budget eller prognos. Internkontroll Kommunledningsförvaltningen uppmanar nämnden att inkludera nämndens arbete med investeringar i internkontrollen samt att kommunstyrelsen inom ramen för uppsiktsplikt dedikerar tid och ökat fokus på investeringsprocessen, både avseende avvikelser i process och ekonomiskt utfall. Driftskostnader Kommunledningsförvaltningen förutsätter att samhällsbyggnadsnämnden hanterar eventuella ökade driftskostnader inom tilldelad ram då nämnden inte lyfter i projektdirektivet att en ny busstation i Tidaholm påverkar nämndens möjlighet att inrymma verksamheten inom tilldelad ram utan prioriterade medel. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanställning Kommunledningsförvaltningen förespråkar att samhällsbyggnadsnämnden sammanställer en rapport till kommunfullmäktige som beskriver arbetet ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna” som en sammanställning av samtliga delar som ingår i omvandlingen och vad som ligger planerat framåt. Underlagen och tjänsteskrivelsen i detta ärende avseende busstationen syftar i huvudsak till att beskriva och hantera de avvikelser som processen och ärendet har haft. Kommunledningsförvaltningen påtalar att effekterna och beskrivning av de ingående delarna i nuläget inte finns dokumenterade och samlade i en rapport som är tillgänglig för kommunfullmäktige och invånare. Rapporten ska ses som en komplettering då projektet fortlöpt utanför ordinarie process och för att främja invånarnas insyn och transparens i kommunens arbete med ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna”. Förslag är att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta om rapporten senast 2026-09-30. Samt att nämnden inkluderar eventuella ekonomiska underlag i samhällsbyggnadsnämndens kommande investeringsbehovsanalys. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört en barnrättsbedömning Utredningens slutsatser Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att hanteringen av ärendet inte är i linje med kommunens policy för investeringar då avvikelserna inte rapporterats skyndsamt till kommunfullmäktige. Kommunledningsförvaltningens utredning har beskrivit flertalet iakttagelser som föreslås hanteras via förbättrat internt arbete på samhällsbyggnadsnämnden, stärkt internkontroll på samhällsbyggnadsnämnden, ökat fokus inom ramen för uppsiktsplikt på kommunstyrelsen samt tagit fram förslag till beslut för att färdigställa och hantera avvikelsen i ärendehanteringen avseende investeringsprojektet byggnation av ny busstation. Beslutsunderlag  Projektdirektiv för ny busstation i Tidaholm, 2026-04-02.  Totalkostnadskalkyl för ny busstation i Tidaholm, 2026-04-07.  Strategisk plan och budget 2026-2028.  Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och detaljbudget avseende 2026.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 100/2025, ” Beslut om tilldelning av totalentrepenad för nytt resecentrum (Tulpanen 8 mfl)”, 2025-06-05.  Kommunstyrelsens beslut § 70/2025, ”Beslut om försäljning av fastighet Innerstaden 2:16”, 2025-04-09.  Kommunstyrelsens beslut § 69/2025, ”Beslut om förvärv av fastighet Tulpanen 8”, 2025-04-09.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 21/2025,”Beslut om antagande av detaljplan för Tulpanen 8 (Preem-tomten, stationshusområdet)”, 2025-02-06. Sändlista tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Ärendenummer: SBN 2025/483 Fastställd: 2026-04-09 Reviderad: - Projektdirektiv för ny busstation i Tidaholm Initiativtagare: Samhällsbyggnadsnämnden Beställare: Samhällsbyggnadsnämnden Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden har sedan flera år bedrivit ett stadsutvecklingsarbete i stationshusområdet i Tidaholms stadskärna med syfte att stärka pendling, utveckla stadskärnan och möjliggöra bostadsbyggande i centralt läge. En ny busstation/resecentrum är en grundförutsättning för att frigöra nuvarande busstationsområde för bostadsutveckling enligt gällande markanvisningsavtal och detaljplanearbete. Ny busstation uppförs på fastigheten Tulpanen 8 m.fl. (tidigare Preemtomten), där planförutsättningar finns genom lagakraftvunnen detaljplan. Projektet påbörjades under 2025 och finansierades initialt via nämndens exploateringspotter samt extern samfinansiering från Trafikverket/Västtrafik. Ordinarie investeringsprocess med förstudie‑ och projekteringsbeslut tillämpades inte vid projektstart. Detta projektdirektiv syftar till att ställa projektet i fas med investeringsprocessen i efterhand och tydliggöra projektets inriktning, omfattning, ekonomi och ansvar. Förväntad nytta/effekt • Förbättrade och tryggare pendlingsmöjligheter till och från Tidaholm. • Ett tydligt och tillgängligt kollektivtrafiknav i stadskärnan. • Frigörande av mark för bostadsbyggande i centralt läge. • Ökad attraktivitet och funktionalitet i stadsmiljön. Projektets syfte Att utveckla och färdigställa en modern, trygg och tillgänglig busstation/resecentrum i centralt läge som stärker kollektivtrafiken, möjliggör framtida bostadsutveckling i stadskärnan och bidrar till kommunens strategiska mål för pendling och stadsutveckling. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Projektets mål och leveranser • Färdigställd busstation/resecentrum med hållplatslägen, väderskydd, skyltning, belysning och tillgänglighetsåtgärder. • Färdigställd pendelparkering för bil och cykel i direkt anslutning till busstorget. • Genomförd sanering av markföroreningar till nivåer som medger planerad användning. • En anläggning som uppfyller regionala funktionskrav från Västtrafik och Trafikverket. Avgränsningar Projektet omfattar inte: • Detaljplaneprocesser/markanvisning för nuvarande busstationsområde. • Genomförande av bostadsbyggande på nuvarande busstationsområde. • Fastighetsförsäljningar och skyddsrumslösningar inom stationsområdet (hanteras i separata ärenden. Beröringspunkter till andra projekt, uppdrag och verksamheter • Stadsutveckling stationshusområdet. • Markanvisningsavtal med Sigurd Larsson AB. • Regional samverkan med Västtrafik och Trafikverket. • Pågående och kommande detaljplanearbete för bostäder i stadskärnan. Metod/entreprenadform Projektet genomförs som totalentreprenad. Planering och genomförande samt uppföljning/rapportering Projektet bedrivs inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Genom beslut i efterhand skall projektet fortsättningsvis ha sin uppföljning inom ramen för kommunens ordinarie investeringsprocess med löpande ekonomisk uppföljning till samhällsbyggnadsnämnden, med slutrapport till samhällsbyggnadsnämnden för att inkluderas i verksamhetsberättelse för år 2026. Rapportering till nämnd kommer att ske löpande. Tid för projektets genomförande Projektet bedrivs enligt följande övergripande tidplan: • Projektering: påbörjad. • Pendelparkering: färdigställd. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 • Sanering: pågående. • Färdigställande av busstation/resecentrum: våren–sommaren 2026. Prioritering - tid, resurser, kvalitet Kvalitet och säkerhet är överordnat. Tid är kritisk för att undvika ytterligare entreprenadkostnader. Resurser/kostnad följs strikt inom beslutad och tillkommande projektram, där avvikelser till följd av sanering hanteras genom särskilda politiska beslut. Överlämning Efter färdigställande överlämnas anläggningen till samhällsbyggnadsnämnden som driftmottagare. Drift‑ och underhållsperspektiv beaktas löpande under projektets genomförande. Utvärdering av förväntad effekt/nytta • Ökat kollektivt resande. • Förbättrad tillgänglighet och trygghet i stadskärnan. • Möjliggjort bostadsbyggande i centralt läge Projektledare/organisation Projektansvarig: samhällsbyggnadschef Per Garenius. Projektledare: upphandlad projektledare Peter Sundell. Politisk uppföljning: sker genom samhällsbyggnadsnämnden. Projektbudget Projektet initierades med en ursprunglig projektbudget om ca 16 mnkr för ny busstation/resecentrum. Eftersom beslut om projektering tillkommer i efterhand för att läka processen så utgår den bilagda totalkostnadskalkylen från utfall i projektet. Under projektets genomförande har oförutsedda kostnader, främst kopplade till markförhållanden och sanering, medfört att projektets totala kostnader överstiger den ursprungliga projektbudgeten. Detta projektdirektiv fastställs i efterhand i syfte att läka beslutsgången, tydliggöra projektets faktiska ekonomiska förutsättningar samt ange hur konstaterade avvikelser från den ursprungliga projektbudgeten ska hanteras. Projektet finansieras genom skattefinansierade investeringsmedel, exploateringsmedel samt extern samfinansiering från Västtrafik och Trafikverket. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Mot bakgrund av konstaterade kostnadsavvikelser föreligger ett identifierat behov av ytterligare finansiering. I enlighet med tjänsteskrivelsen avses 6,5 mnkr att äskas genom omdisponering från investeringsreserven 2026 för att möjliggöra projektets slutförande. Beslut om sådan omdisponering samt fastställande av slutlig projektram hanteras genom särskilda beslut i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 29 37 38 39 Inmatning av data mata data i gulmarkerade celler Verksamhetsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden Investerings- och projektkostnader 1. Beskrivning; lägg in delarna av investeringen och projekt kostnaderna 2. Välj investeringstyp (avskrivningstid tas fram via denna) 3. Skriv in det årliga beloppet för raden (läggs som negativa belopp). om du vill ha samma utlägg på 2 olika år så läggs 2 rader in för detta. 4. Välj år för utlägg 5. Aktivering för projektet väljs i cell D10. Aktivering år 2026 Beskrivning Välj Investering Belopp (tkr) Utlägg Inköp av mark Markanläggning - 1 400 1 400 2026 Rivning av fastighet Platta och Stomme - 640 640 2026 Markanläggning-Pendelparkering Markanläggning - 1 177 1177 2026 Markanläggning Markanläggning - 1 893 1893 2026 Markanläggning-ÄTA Markanläggning - 11 100 11100 2026 Byggnation Övrig post 30 år - 3 786 3786 2026 Byggnation Övrig post 20 år - 3 786 3786 2026 Projektering Övrig post 20 år - 800 800 2026 Byggherrekostnader Övrig post 20 år - 700 700 2026 Välj Investering - Välj Investering - Välj Investering - Totalt- 25 282 Tillkommande Driftkostnader 1. Beskrivning; lägg in delarna av driftkostnaderna 2. Årliga kostnader (läggs som negativa belopp) Beskrivning Ökad drift per år Drift 26 Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Tillkommande Externa intäkter 1. Beskrivning; lägg in delarna av de externa intäkterna 2. Årliga intäkter (läggs som positiva belopp) Investeringsbidrag Trafikverket Intäkt 8 244 2 026 Intäkt 2 026 Intäkt 2 026 Intäkt 2 026 Intäkt 2 026 Intäkt 2 026 Avgående kostnader (+) och Frånfallande intäkter (-) Årligt belopp Antal år kvar av Beskrivning (tkr) Infaller fr o m år avskrivningar Välj kategori - Välj kategori - Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Välj kategori Totalt - Internhyra Tillträdes år Andel av år 1 Internhyra basår Internhyra självkostnad* Välj Yta - Antal m2 *Kapitalkostnad + Drift - Externa intäkter Investeringsprojekt belopp i tkr om inget annas anges för Samhällsbyggnadsnämnden belopp i tkr om inget annas anges Benämning projekt Stationshusområdet Busstation och Pendelparkering I. Beslutssteg B. Projektering III. Beskrivning Kalkylränta 2,75% enligt SKR så är internräntan fr 2026 2,75% Årlig Prisjustering 2,50% Årlig justering av Internhyra 2,50% IV. Investering - Kassaflöde belopp i tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Investeringsutgift 25 282 - - - - - - - - - Ackumulerat 25 282 25 282 25 282 25 282 25 282 25 282 25 282 25 282 25 282 25 282 V. Påverkan Driftkostnader År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Tillkommande Avskrivningar - 920 - 920 - 920 - 920 - 920 - 920 - 920 - 920 - 920 - 920 Internränta - 695 - 670 - 645 - 619 - 594 - 569 - 543 - 518 - 493 - 468 Drift - el, vatten, värme, lokalvård - 27 28 28 29 30 31 31 32 33 Kapitalkostnad + Drift - 1 615 - 1 563 - 1 537 - 1 511 - 1 485 - 1 459 - 1 433 - 1 407 - 1 381 - 1 355 Externa intäkter - 275 275 275 275 275 275 275 275 275 Totalt Tillkommande - 1 615 - 1 288 - 1 262 - 1 236 - 1 210 - 1 184 - 1 158 - 1 132 - 1 106 - 1 080 Avgående Avskrivningar - - - - - - - - - - Internränta - - - - - - - - - - Drift - el, vatten, värme, lokalvård - - - - - - - - - - Kapitalkostnad + Drift - - - - - - - - - - Externa intäkter - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Total Driftpåverkan 1 615 - 1 288 - 1 262 - 1 236 - 1 210 - 1 184 - 1 158 - 1 132 - 1 106 - 1 080 VII. Övrig Driftpåverkan - verksamhetsnämnd (ej redovisade ovan) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Tillkommande - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Avgående - - - - - - - - - xxxx xxxx - - - - - - - - - - Total Övrig Driftpåverkan - - - - - - - - - - - 1 288 - 1 262 - 1 236 - 1 210 - 1 184 - 1 158 - 1 132 - 1 106 - 1 080 1. Markanläggning - 30 år Anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier, t.ex. vägar, parkeringsplatser, platt ytor, planteringar och lekutrustning. Marksanering – Normal marksanering ska ingå i investeringen. Däremot måste vid oskäligt höga kostnader göras en bedömning vid varje enskilt fall och kan då komma att belasta driftsbudgeten. 2. Platta och stomme - 60 år Grundläggning inkl. schakt, platta, bjälklag, bärande väggar/pelare, takbjälklag, takstolar, ytterväggsstommar/färdiga ytterväggsstommar med puts, tegelbeklädnad. Rivningsarbete och anslutningsavgifter. 3. Fasad och tak - 40 år Fasadytskikt inkl. infästning, balkongräcken, stuprör. Tätskikt tak, tegel- och betongpannor, råspont, säkerhetsanordningar, takbryggor, stosar, hängrännor, beslagning. 4. Fönster och dörrar - 30 år Fönster, fönsterdörrar, ytterdörrar, entrépartier och glaspartier. 5. Storkök, ventilation mm - 15 år Komplett ventilationsanläggning, elanläggning och va-anläggning, undercentraler, hissinstallationer, kyla, storköksutrustning. 6. Ytskikt invändigt - 20 år Inre ytskikt; Golvbeläggningar, målningsbehandlingar, kakel, klinker, innertak. 7. Övrig byggnation – 10 år Trappor, innerväggar, innerdörrar och partier, sakvaror, köksinredningar, badrumsinredningar, övrig inredning. Larm, lås, passage, brand, styr, solceller, data- och teleanläggning. Kyl, frys, spis, köksfläkt, tvättmaskin, torktumlare. 8. Övrig post - Fördelas på komponent 2-7 Projektering, bygg- och projektledning, kreditivräntor, myndighetskostnader, besiktningar, övriga byggherrekostnader. 25 700 Antagen fördelning Mark 0,2 1893 20 år 0,4 3786 30 år 0,4 3786 9465 9465 Tidaholms kommun 2026 Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................... 3 1.1 Kommunalrådet har ordet........................................................................................ 3 2 Omvärldsbevakning ............................................................................. 4 3 Kommunens organisation ................................................................... 5 3.1 Kommunkoncernen ................................................................................................... 5 3.2 Politisk organisation ................................................................................................... 5 3.3 Förvaltning .................................................................................................................... 6 3.4 Kommunala bolag ....................................................................................................... 7 4 Målstyrning i Tidaholms kommun ..................................................... 9 4.1 Vision för Tidaholms kommun ................................................................................ 9 4.2 Modell för målstyrning ............................................................................................... 9 4.3 Metod vid bedömning av måluppfyllelse .............................................................. 10 4.4 Målperioden 2024–2027 ......................................................................................... 10 4.5 Agenda 2030 .............................................................................................................. 11 5 Ekonomiska förutsättningar och budget ........................................ 11 5.1 Koncernbudget .......................................................................................................... 11 5.2 Ekonomiska förutsättningar .................................................................................... 12 5.3 Budget för Tidaholms kommun år 2026–2028 .................................................. 14 5.4 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys ....................................................................................................... 19 5.5 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2026 .......... 24 6 Nämnderna ........................................................................................ 24 6.1 Kommunstyrelsen ..................................................................................................... 28 6.2 Jävsnämnd ................................................................................................................... 31 6.3 Barn- och utbildningsnämnd ................................................................................... 32 6.4 Social- och omvårdnadsnämnd .............................................................................. 35 6.5 Kultur- och fritidsnämnd ......................................................................................... 38 6.6 Samhällsbyggnadsnämnd .......................................................................................... 42 6.7 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) ................................ 46 6.8 Finansförvaltningen ................................................................................................... 48 7 Investeringsbudget – per nämnd ..................................................... 49 8 Investeringsbudget – per mål ........................................................... 49 9 Bilaga................................................................................................... 57 9.1 Resursfördelning och politisk viljeinriktning ....................................................... 57 9.2 Befolkningsprognos .................................................................................................. 58 9.3 Ekonomistyrningsprinciper ..................................................................................... 60 9.4 Begrepp ....................................................................................................................... 61 9.5 Budget för balansräkningsenheter ......................................................................... 64 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 2(65) 1 Inledning 1.1 Kommunalrådet har ordet Världen runt omkring oss känns mer osäker än på länge, och det påverkar även oss i Tidaholm. En svagare ekonomi i Sverige gör att kommunen får mindre pengar än beräknat. För 2026 handlar det om cirka 15 miljoner kronor mindre än den budget som beslutades i juni. Trots det har vi lyckats lägga en budget i linje med våra långsiktiga mål: ett överskott på 10 miljoner kronor för 2026. Vi ser också hur den förändrade demografin påverkar. Färre barn innebär minskade resurser till förskolor och skolor. För att barn- och utbildningsnämnden ska få tid och arbetsro i sin omställning tillför vi därför 7,5 miljoner kronor 2026. Vi gör dessutom en särskild satsning på Rudbecksgymnasiet, som vi ser som en viktig del i kommunens framtida utveckling. Totalt handlar det om 5,6 miljoner kronor extra under 2026. En annan stor investering är Hellidshemmet. Bygget av en ny del startar 2026 och samtidigt moderniserar vi den befintliga delen. På så sätt får vi ett äldreboende som klarar framtidens krav - både när det gäller omvårdnad, arbetsmiljö och organisation. Vi satsar också på trivsel och hälsa. Under 2026 bygger vi en actionpark som kan ge våra unga en meningsfull fritid, främja hälsa och bli en mötesplats för alla åldrar. Barnens hus fortsätter vi att finansiera som en långsiktig prioritering - det är en plats vi är stolta över och som är viktig för besöksnäringen. Föreningslivet betyder mycket för Tidaholm. Bidragen till föreningar har legat stilla sedan 2010, men nu höjer vi dem. På så sätt får föreningarna bättre förutsättningar att fortsätta utveckla aktiviteter för unga och äldre. Vi satsar också extra på att underhålla våra gator och parker - det är både billigare i längden och gör vardagen trevligare för oss alla. Slutligen fortsätter vi att avsätta resurser för strategiska satsningar som stärker kommunens utveckling. Även om vi lever i en osäker tid gör vi vårt bästa för att Tidaholm ska vara en trygg, attraktiv och framåtblickande kommun, både idag och i framtiden. Runo Johansson Kommunstyrelsens ordförande tillika ordförande för budgetberedningen i vilken Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är representerade. Tidaholm 22 september 2025 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 3(65) 2 Omvärldsbevakning Demografi Såväl Sverige som Tidaholms kommun står inför demografiska utmaningar, där en minskning av barnafödandet och en långsammare ökning av arbetsföra åldersgrupper påverkar den ekonomiska situationen. Under 2024 minskade barnafödandet i Sverige till 1 430 barn per 1 000 kvinnor. Det är det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige. Barnafödandet har minskat nästan varje år sedan 2010. Kompetensförsörjning Kommunen står inför en allt större utmaning vad gäller kompetensförsörjning, särskilt på grund av pensionsavgångar och demografiska förändringar. Rekrytering och bemanning blir avgörande för att säkerställa att verksamheterna kan leverera hög kvalitet. Digitalisering och verksamhetsutveckling Digitalisering är en central del av kommunens framtida verksamhetsutveckling. För att möta de demografiska och ekonomiska förändringarna framöver blir det särskilt viktigt att nyttja digitaliseringens möjligheter till effektivisering genom innovation och automatisering. Ett annat prioriterat område är att stärka arbetet med IT-säkerhet, inklusive kommunens skydd mot cyberattacker. Säkerhet och civil beredskap Klimatförändringar och en mer orolig omvärld medför att kommunen behöver vidta åtgärder för att stärka samhällsinfrastrukturen, öka motståndskraften och stärka kommunens civila beredskap. Enligt lag ansvarar varje kommun för att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. På så sätt ska kommunen uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) leder arbetet med att förbättra Tidaholms kommuns förmåga att hantera potentiella hot och kriser. Källor: Befolkningsprognosen levererades av Statisticon i mars 2025. Cirkulär från Sveriges kommuner och regioner (SKR): Aktuell Ekonomi 25:16 3 (20) 2025-02- 25 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 4(65) 3 Kommunens organisation 3.1 Kommunkoncernen Den kommunala koncernen består av Tidaholms kommun och kommunens koncernföretag. 3.2 Politisk organisation Den politiska organisationen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och följande nämnder: • Barn- och utbildningsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Samhällsbyggnadsnämnden • Social- och omvårdnadsnämnden • Jävsnämnden • Valnämnden • Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Samtliga nämnder, undantaget jävsnämnden och valnämnden, har ett arbetsutskott som bereder de ärenden som ska hanteras i nämnden. Kommunstyrelsen har även ett personalutskott. Folkhälsorådet och det kommunala rådet för funktionshinderfrågor bereder vissa ärenden till kommunstyrelsen. Det kommunala pensionärsrådet bereder även vissa ärenden till social- och omvårdnadsnämnden. Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg bedriver räddningstjänst och har samhällsskyddsansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. Nämnden med tillhörande förvaltning har sitt säte i Falköpings kommun. Överförmyndaren, kommunrevisionen, valberedningen och de kommunala bolagen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även kommunens representanter i Skaraborgs kommunalförbund och Samordningsförbundet. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 5(65) 3.3 Förvaltning Tidaholms kommun har sex förvaltningar som bistår nämnder och kommunstyrelse med utredning, planering och utförande av verksamhet: • Kommunledningsförvaltningen • Barn- och utbildningsförvaltningen • Kultur- och fritidsförvaltningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Social- och omvårdnadsförvaltningen • Jävsförvaltningen. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Kommunledningsförvaltningen leds av kommundirektören som är kommunens ledande tjänsteperson. Kommundirektören leder även Tidaholms kommuns ledningsgrupp (KLG) i vilken samtliga förvaltningschefer samt ekonomichef, personalchef, IT- och digitaliseringschef, näringsliv- och kommunikationschef samt kanslichef ingår. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 6(65) 3.4 Kommunala bolag Koncernen Tidaholms Energi AB består av moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (TENAB), Tidaholms Bostadsbolag AB (TBAB), 20 procent av Bosnet AB samt 3 procent av Netwest Sweden AB. Tidaholms Energi AB ska utöva en aktiv styrning och ledning av de bolag som ingår i koncernen. Enligt ägardirektiven ska de kommunala bolagen bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. Tidaholms Energi AB Som energibolag är Tidaholms Energi AB kommunens redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande bedriva produktion och försäljning av el samt produktion och distribution av fjärrvärme inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska även bygga och driva IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Tidaholms Elnät AB Tidaholms Elnät AB är moderbolagets redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande distribuera elektrisk energi inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska arbeta aktivt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms Bostads AB Tidaholms Bostadsbolag AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget ger moderbolaget möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden för att stärka utveckling samt genom ett allmännyttigt bostadsföretag främja en god bostadsförsörjning inom Tidaholms kommun. Bolaget ska aktivt verka för att skapa tillgång på bostäder, vilket är nödvändigt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 7(65) Bosnet AB Bosnet AB har sitt säte i Karlsborg och ägs med 20 procent vardera av Tidaholms Energi AB, Hjo Energi AB, Karlsborgs Energi AB, Tibro Energi AB och VänerEnergi AB. Bolagets roll är att främja telekommunikationsutvecklingen i ägarkommunerna. Detta gör bolaget genom att stötta och samordna ägarnas utveckling på området och finna samarbetsområden. Bolaget ska vara en gemensam resurs genom rollen som kommunikationsoperatör. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 8(65) 4 Målstyrning i Tidaholms kommun 4.1 Vision för Tidaholms kommun Kommunfullmäktige har antagit en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Visionen lyder: I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Tidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. 4.2 Modell för målstyrning Kommunfullmäktige styr kommunens utvecklingsarbete genom att sätta mål, fördela medel och tilldela uppdrag, samt genom att följa upp måluppfyllelse och utfall. Vart fjärde år fastställer fullmäktige strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för hela kommunen. Fullmäktiges avsikt med målen är att stärka kommunens förmåga att utföra sina uppdrag som välfärdsleverantör, arbetsgivare och samhällsutvecklare. De mål som fullmäktige fastställer omfattar endast en mindre del av de behov, utmaningar och möjligheter som kommunen har att arbeta med. Det målstyrda arbetet utgör, tillsammans med en budget som stödjer målen, en kraftsamling kring de frågor som fullmäktige anser är särskilt angelägna att hantera och utveckla. För varje mål anger fullmäktige en eller flera önskade effekter. En eller flera nämnder uppdras att anta verksamhetsmål som styr utvecklingen av nämndens verksamheter på ett sådant sätt att den önskade effekten uppnås. På så vis styr fullmäktige vilken utveckling kommunen ska sträva mot, men inte på vilket sätt varje nämnd ska gå till väga i detta arbete. De nämnder som omfattas av målstyrningen är barn- och utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Jävsnämnden, valnämnden och Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg omfattas inte av Tidaholms kommuns målstyrning. Läs mer om Tidaholms kommuns modell för målstyrning i riktlinjen för målstyrning, fastställd av kommunstyrelsen 2022-11-30. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 9(65) Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en Strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Budgeten anger hur kommunens medel fördelas till kommunstyrelse och nämnder. Det ska tydligt framgå i budgeten hur planerade investeringar och fördelningen av medel förhåller sig till fullmäktiges mål för kommunens utveckling och ambitionsnivåer för utförandet av kommunens välfärdsuppdrag. Varje nämnd beslutar i sin tur om en verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljbudget för nämndens verksamheter under det kommande året. Vilka verksamheter nämnden ska bedriva anger fullmäktige i nämndens reglemente. 4.3 Metod vid bedömning av måluppfyllelse För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. En sådan plan anger i detalj vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål och önskad effekt. Följande princip bestämmer graden av måluppfyllelse för fullmäktiges mål: • Ett mål uppnås då samtliga önskade effekter som knyts till målet uppnås. • Ett mål uppnås delvis då alla önskade effekter förutom en uppnås. • Ett mål uppnås inte då flera önskade effekter ej uppnås. För önskade effekter finns två möjliga utfall: • Den önskade effekten uppnås. • Den önskade effekten uppnås inte. 4.4 Målperioden 2024–2027 Strategiska och personalpolitiska mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2027 fastställdes av kommunfullmäktige den 26 juni 2023 (KF § 84/2023). Finansiella mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2026 fastställdes av kommunfullmäktige den 30 oktober 2023 (KF § 123/2023). Målen för Tidaholms kommun följs upp årligen i delårsrapport och årsredovisning. Den slutgiltiga måluppfyllelsen för hela målperioden 2024–2027 redovisas i kommunens Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 10(65) årsredovisning för 2027. Tidslinje för målstyrning 2022–2028 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Val till Fullmäktige kommun- fastställer mål Slutgiltig mål- fullmäktige för uppfyllelse Kommunen arbetar med mål för perioden 2024–2027 för mandat- Tidaholms redovisas i perioden kommun april 2028 2023–2026 2024–2027 Val till Fullmäktige Kommunen kommun- fastställer mål arbetar med fullmäktige för mål för för mandat- Tidaholms perioden perioden kommun 2028–2031 2027–2030 2028–2031 4.5 Agenda 2030 Den 30 oktober 2023 fattade kommunfullmäktige följande beslut om hur Tidaholms kommun ska genomföra Agenda 2030 (KF § 123/2023) under perioden 2024–2027. 5 Ekonomiska förutsättningar och budget 5.1 Koncernbudget Enligt 11 kap. 6 a §, kommunallagen ska budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Lag (2023:642). Den kommunala koncernen utgörs av Tidaholms kommun och de kommunala koncernföretagen, vilka består av moderbolaget Tidaholms Energi AB samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB och Tidaholms Bostadsbolag AB. Nedan redovisas en sammanställning av bolagsstyrelsens förslag till budget för de kommunala bolagen år 2026–2028. Bolagsstyrelsen har inkommit med en investeringsbudget, resultat och soliditet utifrån fastställd tidsplan i ägardirektiven. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 11(65) Kommunala bolag Tidaholms kommun 2026 2027 2028 2026 2027 2028 Resultat (miljoner kronor) 16,9 16,4 17,0 10,0 20,8 27,6 Soliditet (%) 33% 34% 35% 49,8%* 46,4 %* 45,3 %* Investeringar (miljoner kronor) 100,9 60,2 69,8 247,2 217,9 133,7 Låneskuld (miljoner kronor) – vid årets slut 356,4 351,7 343,7 355,0 475,2 531,9 * Kommunens soliditet exklusive pensionsåtaganden. Enligt gällande ägardirektiv ska bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Elnät AB var för sig ha en soliditet som uppgår till minst 15 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Energi AB ska vara minst 4,0 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Elnät AB ska vara minst 3,0 procent. För båda bolag gäller att avkastningskravet utvärderas baserat på ett genomsnitt (oviktat) av de tre senaste räkenskapsårens avkastning. Enligt ägardirektivet för Tidaholms Bostads AB ska bolaget ha en soliditet på minst 10 procent och arbeta aktivt för att successivt öka soliditeten till minst 15 procent beräknat på justerat eget kapital. Ökningen ska i huvudsak vara ett resultat av bolagets löpande verksamhet men även köp och försäljning av fastigheter kan bidra till att målet uppnås. Bolaget ska senast år 2030 återgå till en soliditet på minst 15 procent. Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara på samma nivå som övriga långsiktiga fastighetsägare har på bostadsmarknaden i Tidaholm med justering för bolagets kostnader för sitt allmännyttiga uppdrag. Bolaget ska generera en direktavkastning som ligger på omkring 5 procent. 5.2 Ekonomiska förutsättningar Befolkningsprognos Under 2024 minskade folkmängden i Tidaholms kommun med 34 personer, från 12 839 till 12 805 invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på 4 personer och ett födelsenetto på -34 personer. Under prognosperioden 2024–2034 prognostiseras folkmängden i Tidaholms kommun minska med 270 invånare, från 12 805 till 12 535 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 13 personer per år och födelsenettot -39 personer per år. Den främsta anledningen till den förväntade negativa utvecklingen av födelsenettot är färre antal barn som föds och att de äldre lever längre än tidigare. Demografi Den demografiska utvecklingen i Sverige och i Tidaholms kommun påverkar kommunens ekonomi och förutsättningar att utföra sina uppdrag. Ett minskat invånarantal förstärker ytterligare den demografiska försörjningskvoten, där invånarantalet i icke-arbetsför ålder kommer att öka samtidigt som åldersgruppen i arbetsför ålder minskar. År 2025 var den demografiska försörjningskvoten för Tidaholms kommun 0,80. Enligt prognosen ökar den demografiska försörjningskvoten till 0,90 år 2025 och 0,98 år 2034. Ett värde över 1 innebär att gruppen äldre och yngre är större än gruppen i arbetsför ålder (20–64 år). Tidaholms kommun, likt många kommuner i Sverige, behöver beakta trendutvecklingen knutet till att antal äldre ökar och det föds färre barn, samtidigt som invånare i arbetsför ålder minskar. Om trenden fortsätter innebär det att Tidaholms kommun får en större grupp äldre i behov av stöd och service samtidigt som kommunens förskolor Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 12(65) och grundskolor behöver se över antalet platser och anpassa verksamheten utifrån färre antal barn. Utvecklingen kräver att verksamheten effektiviseras. Den nya socialtjänstlagen som träder i kraft i juli 2025 innebär också att kommunen ska arbeta betydligt mer förebyggande, för att minska invånarnas behov av stöd- och vårdinsatser från kommunen. Konjunktur och skatteunderlag I SKR:s prognos (SKR Cirkulär 25:32, augusti 2025) bedöms en svagare konjunktur än vad som antagits i tidigare prognoser. Tillväxten för både BNP och sysselsättning i Sverige blir fortsatt svag under 2025. Framför allt är det hushållskonsumtion och investeringar som bidragit till att BNP ligger klart under SKR:s föregående prognos. SKR bedömer att det dröjer till 2026 innan konjunkturen stärks mer tydligt. Investeringar förväntas öka och hålls just nu tillbaka av osäkerhet kring de globala handelsförutsättningarna. Världskonjunkturen antas fortsatt dämpas av handelskonflikter och politisk oro och den konjukturuppgång som förväntas kommande år beror därför inte på utrikeshandeln utan på en förstärkning av inhemsk efterfrågan. Skatteunderlagstillväxten är stigande både under år 2025 och 2026, om än något nedreviderad i jämförelse med tidigare prognoser. Även för 2024 visar preliminär utfall på ett svagare skatteunderlag än förväntat. Lönesummorna för första halvåret 2025 är svagare än förväntat och antalet arbetade timmar år 2025 revideras ned och sänker prognosen för löneinkomster och skatteunderlag 2025. Den förväntade stigande BNP- tillväxten antas slutligen ge stöd för en förstärkning av både antal sysselsatta och antalet arbetade timmar år 2026. Den höga andelen arbetslösa viker därmed ner nästa år. Denna utveckling fortgår åren 2027 och 2028, i takt med att konjunkturen då förutsätts stärkas ytterligare. Återhämtning av skatteunderlagstillväxten samt lägre pensionskostnader under främst 2025 bidrar sammantaget till en real ökning. I genomsnitt ökar skatteunderlaget i reala termer med 2 procent 2025-2028 vilket innebär en stark återhämtning efter nedgången år 2023-2024. Däremot är kommunsektorns köpkraft varaktigt svagare i jämförelse med en utveckling i linje med den historiska trenden. Investeringar De stora investeringsbehov som finns på nationell nivå finns även i Tidaholms kommun. För att klara dessa investeringar måste kommunen under budgetperioden 2026–2028 öka sin långfristiga låneskuld. De främsta och enskilt största investeringarna som kommunen planerar för under åren 2026–2028 är om- och tillbyggnation av särskilt boende och tillskapande av nytt LSS - boende i linje med långsiktig lokalplanering. Vidare planerar kommunen för en samlokalisering av återvinningscentral och kommunförråd, underhåll av befintligt fastighetsbestånd samt investeringar knutna till vatten- och avloppsverksamhet. Kommunen planerar även för exploatering och tillskapande av nya villatomter och område för hyresbostäder. Under 2025 genomförs analyser och utredningar knutna till en långsiktig investeringsplanering för kommunens verksamhetslokaler och lokalförsörjning där även övergripande behovs- och investeringsanalyser av kommunens verksamheter inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning genomförs. Vidare analyseras ytterligare exploateringsinvesteringar knutet till iordningsställande av tomter för industrietableringar. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 13(65) I investeringsplanen upptas inte investeringar som är knutna till pågående utredningar och analyser. Det kan dock bli aktuellt med ändringar vid en eventuell revidering av budgetdokumentet. De kommande årens investeringsbehov medför att tillkommande och ökade kapital- och driftskostnader sätter ytterligare kostnadspress på verksamheterna. Kommunens totala nettokostnader ökar av tillkommande drifts- och kapitalkostnader för nya investeringar. De nya investeringarna kommer att ta utrymme från befintliga verksamheter i budgetar under kommande år. Mer information om investeringar finns nedan. 5.3 Budget för Tidaholms kommun år 2026–2028 Skatter och generella bidrag Budgeten för 2026–2028 utgår från följande övergripande antaganden: • Skattesats till kommunen är fastställd till 22,07 procent under hela perioden. • Skatteunderlagsprognosen samt bidrag och avgifter bygger på prognoser från Sveriges kommuner och regioner (SKR Cirkulär 25:32, daterad 21 augusti 2025). • Befolkningsprognos enligt uppdaterad prognos från Statisticon daterad 6 mars 2025. • Samtliga nämnder och styrelser förväntas anpassa nettokostnader under planperioden med 1 procent årligen, med undantag för barn- och utbildningsnämden och samhällsskydd mellersta skaraborg. Resultatmål och soliditet Fullmäktige har fastställt följande finansiella mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning. Till målet hör två önskade effekter vilka avser kommunens resultat och soliditet: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024– 2027. • Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Tidaholms kommun ska ha ett resultat och en soliditet som ger kommunen en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att kommunens resultat och soliditet kan tillåtas minska i samband med att investeringar för framtiden genomförs, för att sedan återställas till nivåer som är långsiktigt hållbara. Det betyder att i samband med utformning av kommande års budget ska avstämning göras så att det finansiella målet uppnås under planperioden 2024–2027 med upparbetat resultat till och med föregående årsbokslut som grund. Det finansiella målet uppfylldes inte år 2024 eftersom utfallet för året var 1,5 miljoner kronor. Resultatmålet år 2025 är i budgeten satt till 32,0 miljoner. Det innebär att det sammanvägda budgeterade resultatet överstiger ett genomsnitt på 10 miljoner för åren 2024 och 2025. Under perioden 2026–2028 överstiger resultatmålet 10 miljoner kronor varje år. Soliditeten i planperioden förväntas ligga över det målvärde som är satt avseende soliditet exklusive pensionsåtagande. Soliditeten förväntas sjunka under planperioden. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 14(65) Ekonomiskt nuläge Tidaholms kommun står liksom många av Sveriges kommuner inför stora och komplexa utmaningar. Andelen äldre blir större samtidigt som det föds färre barn och andelen invånare i arbetsför ålder minskar. Invånarna förväntar sig också enklare, snabbare och mer flexibel service. För att säkerställa förmågan att leverera en bra nivå av välfärdstjänster och samtidigt eftersträva visionen om att vara en kommun med god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag är Tidaholms kommun i behov av att ha god kännedom om processer och flöden såväl som att effektivisera och sänka kostnader. För att klara de ekonomiska utmaningarna och samtidigt upprätthålla en hållbar verksamhet och arbetsmiljö finns ett behov av att arbeta med ett långsiktigt omställningsarbete. Tidaholms kommuns resultat för år 2024 uppgick till 1,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av skatter och bidrag. Efter hänsyn till realisationsvinster är årets resultat -0,845 miljoner kronor. Kommunen använder medel på motsvarande belopp från resultatutjämningsreserven och uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet för år 2024. Däremot har kommunen ännu inte återställt det negativa balanskravet från 2023 års underskott, vilket motsvarar 4,9 miljoner kronor och ska återställas senast vid 2026 års utgång. Kommunens ekonomiska läge har varit fortsatt ansträngt under 2024, då flera verksamhetsnämnder hade anpassningar att hantera vid årets ingång. År 2024 är det år som i störst utsträckning påverkats av höga pensionskostnader. Kommunens nämnder har dock kompenserats med motsvarande belopp och har i den aspekten haft förutsättning att hålla sin verksamhetsbudget. I jämförelse med år 2023, så har verksamheternas nettokostnader år 2024 sammantaget ökat endast 2,8 procent (inklusive löneuppräkning). Detta till följd av ett pågående omställningsarbete under året, vakanser samt att resurser i större utsträckning allokerats mot kommunens interna serviceverksamhet och projekt under år 2024 i jämförelse med 2023. Nämnder och kommunstyrelse redovisar sammantaget ett underskott på 12 miljoner kronor i förhållande till erhållen budgetram år 2024. Underskottet inom nämndernas verksamhet beror främst på kommunens arbete med sluttäckning av deponianläggning inom samhällsbyggnadsnämnden, samt högre personalkostnader och köp av huvudverksamhet än budgeterat inom barn- och utbildningsnämnden. Resultatet för social- och omvårdnadsnämnden år 2024 är ett överskott i förhållande till budget. Nämnden redogjorde för ett betydande underskott i förhållande till budget år 2023. Inför 2024 har nämnden infört ekonomistyrning med ersättning utifrån utförda tjänster. Under året har även externa genomlysningar av verksamheter genomförts. Arbetet fortsätter under 2025. I kommunens aprilrapport för år 2025 redogörs för ett förväntat överskott om 39,7 miljoner kronor, motsvarande 4,0 procent av skatter och bidrag. Kommunens tilldelning av skatter och bidrag är lägre än budgeterat vilket möts av kommunens centralt avsatta medel för prognososäkerhet. Inom nämndernas verksamheter är det ekonomiska läget dock fortsatt ansträngt och ett sammantaget underskott prognostiseras här för år 2025. Underskottet prognostiseras främst inom barn- och utbildningsnämnden. En av förutsättningarna i nämndens budget år 2025 är stängning av en förskola med helårseffekt, i prognosen bedöms detta endast falla ut med halvårseffekt. Nämnden identifierar också högre personalkostnader än budgeterat inom främst grundskolan. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 15(65) Kommunens skatteintäkter och generella bidrag för år 2026 förväntas växa 1,5 procent och verksamheternas nettokostnader förväntas öka 10,9 procent. År 2027–2028 är ökningen av verksamheternas nettokostnader 2,3 procent respektive 2,6 procent, vilket är en lägre ökningstakt än den för skatteintäkter och bidrag. Resultat Åren 2021–2022 präglas av covid-19 pandemin och kommunen erhåller en ökad tilldelning av generella statsbidrag som ger genomslag i kommunens resultat. Under 2022 är det samlade resultatet av kommunens nämnder nära en ekonomi i balans och det identifieras ekonomiska avvikelser som fortsatt påfrestar nämnderna under 2023. Kommunen redogör för ett underskott år 2023 som främst beror på obalans inom nämndernas verksamheter, där det största underskottet återfinns inom social- och omvårdnadsnämnden. År 2024 redogör kommunen ett överskott om 1,5 miljoner kronor. År 2024 är ett ekonomiskt ansträngt år med höga pensionskostnader och fortsatt ekonomisk obalans inom främst barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden redogör för ett underskott även år 2024. Social- och omvårdnadsnämnden har däremot en ekonomi i balans efter ett omfattande omställningsarbete. Resultatmålet i budget för år 2026 motsvarar 1,0 procent av skatter och bidrag. För planåren 2027–2028 är motsvarande resultatmål 2,0 procent respektive 2,5 procent. I jämförelse med 2024 års resultatmål om 0,5 procent av skatter och bidrag så motsvarar resultatmålet för åren 2026–2028 något starkare resultatnivåer, som behövs för att möta kommunens investeringsbehov. Kommunen har fortsatt stora investeringsbehov under kommande år. För att minska upplåningsbehovet krävs ett positivt resultat. Den planerade investeringsnivån medför dock ett utökat lånebehov för kommunen. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 16(65) Låneskuld Den höga investeringstakten kommer medföra att Tidaholms kommun behöver öka sina långfristiga skulder. Enligt budgeten 2026–2028 finns en planerad nyupplåning om 375 miljoner kronor. Sammantaget är lånebehovet högre än föregående plan. Soliditet Soliditeten för budget och planperioden ligger i enlighet med Tidaholms kommuns finansiella mål och önskad effekt där soliditetsnivån som genomsnitt ej ska understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Soliditetsnivån i kombination med resultatnivån styr investeringsnivån över planeringsperioden. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 17(65) Budgetram år 2025–2028 Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Årets resultat (tkr) 32 000 10 000 20 800 27 600 Årets resultat (%) 3,2% 1,0% 2,0% 2,5% Skatteintäkter och bidrag (tkr) 1 002 310 1 017 641 1 051 825 1 085 572 Ökning av skatteintäkter och bidrag 6,9% 1,5% 3,4% 3,2% (%) Nettokostnader (tkr) 908 493 1 007 641 1 031 025 1 057 973 Ökning av nettokostnader (%) 3,3% 10,9% 2,3% 2,6% Investeringsbudget (tkr) 121 384 247 200 217 900 133 700 Årlig förändring av budgetram 2025–2028 Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram (tkr) 908 493 1 007 641 1 031 025 1 057 973 Årlig förändring (tkr) 29 249 99 148 23 384 26 948 Årlig förändring (%) 10,9% 2,3% 2,6% Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 18(65) 5.4 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys 5.4.1 Resultaträkning Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -908 493 -934 357 -956 044 -977 779 Av- och nedskrivningar -50 918 -57 484 -58 381 -62 393 Verksamhetens -959 411 -991 841 -1 014 425 -1 040 172 nettokostnader Skatteintäkter 701 883 709 984 742 176 774 596 Generella statsbidrag, utjämning 300 428 307 657 309 649 310 976 och fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader -10 900 -15 800 -16 600 -17 800 Resultat före extraordinära 32 000 10 000 20 800 27 600 poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 32 000 10 000 20 800 27 600 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 19(65) 5.4.2 Balansräkning Tillgångar Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 154 758 1 314 277 1 385 584 Maskiner och inventarier 22 525 22 525 22 525 Summa materiella 1 177 283 1 336 802 1 408 109 anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar - - - Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm 17 589 17 589 17 589 Summa finansiella 17 589 17 589 17 589 anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 1 194 872 1 354 391 1 425 698 Bidrag till infrastruktur - - - Medfinansiering E20 800 400 - Summa bidrag till infrastruktur 800 400 - Omsättningstillgångar Förråd 2 510 2 510 2 510 Kortfristiga fordringar 75 109 75 109 75 109 Kassa och bank 21 813 3 741 28 848 Summa omsättningstillgångar 99 433 81 361 106 468 Summa tillgångar 1 295 105 1 436 152 1 532 166 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 20(65) Eget kapital, avsättningar och skulder Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Eget kapital Årets resultat 10 000 20 800 27 600 Resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 90 890 Lokal utvecklingsreserv 7 429 7 429 7 429 Övrigt eget kapital 537 142 547 142 567 942 Summa eget kapital 645 461 666 261 693 860 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 11 918 11 918 11 918 förpliktelser Avsättning bidrag till infrastruktur 11 116 11 116 11 116 Summa avsättningar 23 034 23 034 23 034 Skulder Långfristiga skulder Checkräkningskredit Lån i banker och kreditinstitut 354 990 475 237 531 854 Investeringsinkomster Andra långfristiga skulder Långfristiga skulder, totalt 354 990 475 237 531 854 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 109 208 109 208 121 005 Övriga kortfristiga skulder 162 412 162 412 162 412 Kortfristiga skulder, totalt 271 620 271 620 283 417 Summa skulder 626 610 746 857 815 271 Summa eget kapital, avsättningar och 1 295 105 1 436 152 1 532 165 skulder Ansvarsförbindelser Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Borgen och andra förpliktelser 155 960 149 965 148 870 Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 388 468 387 801 387 801 Summa ansvarsförbindelser 544 428 537 766 536 671 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 21(65) 5.4.3 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Den löpande verksamheten Årets resultat 10 000 20 800 27 600 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för av- och nedskrivningar 57 484 58 381 62 393 Justering för övriga ej likviditetspåverkande 400 400 400 poster Medel från verksamheten före förändring av 67 884 79 580 90 393 rörelsekapital Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager Ökning / minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande 67 884 79 580 90 393 verksamheten Investeringsverksamheten Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -247 200 -217 900 -133 700 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från -247 200 -217 900 -133 700 investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Nyupptagna lån 125 000 150 000 100 000 Amortering av skuld -19 717 -21 550 -23 383 Ökning av långfristiga fordringar -10 000 -10 000 -10 000 Minskning av långfristiga fordringar 1 798 1 798 1 798 Kassaflöde från 97 081 120 247 68 414 finansieringsverksamheten Bidrag till infrastruktur Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Bidrag till infrastruktur 0 0 0 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 22(65) Utbetalning av bidrag till statlig 0 0 0 infrastruktur Årets kassaflöde Budget Plan 2027 Plan 2028 2026 Likvida medel vid årets början 104 048 21 813 3 741 Likvida medel vid årets slut 21 813 3 741 28 848 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 23(65) 5.5 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2026 5.5.1 Koncernen Tidaholms Energi AB Handlingsplan, resultat och soliditet för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB redovisas inför revidering av strategisk plan och budget. Bolagets styrelse beslutade den 4 september 2025 om följande budget avseende resultat och soliditet. Resultat Resultat år 2026 Tidaholms Energi AB 13,33 Tidaholms Elnät AB 7,95 Tidaholms Bostads AB 0,05 Konsoliderat för koncernen Tidaholms Energi AB 16,9 mnkr Soliditet för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditeten anges i procent (%) Soliditet år 2026 Tidaholms Energi AB 34% Tidaholms Elnät AB 44% Tidaholms Bostads AB 14% Sammanvägt för koncernen Tidaholms Energi AB 33% Investeringar Styrelsen för de kommunala bolagen har i bolagens budget för 2026 inkluderat investeringar under 2026–2028 som uppgår till 230,9 miljoner kronor. De kommunala bolagens låneskulder inryms de låneramar som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2025. 6 Nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 24(65) hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. Nämndernas budgetramar Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Kommunstyrelsen 77 455 71 578 70 682 72 639 Årlig förändring (%) 30,5 % -7,6% -1,3% 2,8% Jävsnämnd 361 369 380 391 Årlig förändring (%) 3,7 % 2,1% 3,0% 3,0% Barn- och utbildningsnämnd 377 679 400 871 401 419 405 101 Årlig förändring (%) -0,8 % 6,1% 0,1% 0,9% Kultur- och Fritidsnämnd 44 073 47 002 48 871 50 252 Årlig förändring (%) 5,8 % 6,6% 4,0% 2,8% Social- och omvårdnadsnämnd 383 358 418 256 438 774 454 523 Årlig förändring (%) -0,4 % 9,1% 4,9% 3,6% Samhällsbyggnadsnämnd 46 766 41 822 39 529 40 684 Årlig förändring (%) 18,9 % -10,6% -5,5% 2,9% Samhällsskydd mellersta Skaraborg 16 567 16 100 16 619 17 224 (SMS) Årlig förändring (%) 20,4 % -2,8% 3,2% 3,6% Finansförvaltningen -37 765 11 644 14 750 17 158 Årlig förändring (%) -7,8 % -130,8% 26,7% 16,3% Summa skattefinansierat 908 494 1 007 641 1 031 025 1 057 973 Budget för Tidaholms kommun år 2026 baseras på kommunens modell för resursfördelning samt politiska prioriteringar. Resursfördelningen baseras på volym och prislappar (se avsnitt 9.1). Samhällsbyggnadsnämndens tilldelning minskar totalt sett utifrån resursfördelning till gata och park. Främsta orsaken är att Tidaholms kommuns inrapporterade nettokostnad är lägre för 2023 än 2022. Resursfördelningsmodellen medför att tilldelningen justeras upp för att komma närmare nettokostnadsnivån för Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 25(65) kommungruppen (C7). Så skillnaden som uppstår kommer från kommunens egen förändring i inrapporterade nettokostnader för gata och park. Den enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen som avser hållbar utveckling har fått tilldelning enligt budgetuppräkning från nämndens budget 2025. Kultur- och fritidsnämndens nettokostnad avseende fritidsverksamheten har manuellt justerats utifrån den politiska prioriteringen att kompensera avseende ökade kapitalkostnader för utförda ishall- och badhusrenoveringar. Resursfördelningsmodellens prislappar är således justerade och är inte överensstämmande med nettokostnader i Kolada. Prislapparna är justerade motsvarande ökade kapitalkostnader avseende renovering av ishall år 2024 (1,1 miljoner) och renovering av badhuset Forshallen år 2025 (2,7 miljoner). Nämndernas tilldelning av medel enligt resursfördelningsmodellen är justerad avseende pensionskostnader. Prognosen indikerar att pensionskostnaderna är lägre år 2026 än vad 2023 års prislappar anger, därför är prislapparna justerade utifrån den förväntade pensionskostnaden 2026. Mer specifik information kring nämndernas tilldelning finns att läsa under samtliga nämnder i kommande avsnitt. Verksamhetsnämnder och kommunstyrelsen, förutom finansförvaltningen, barn- och utbildningsnämnden och nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) åläggs en anpassning om 1 procent på sin budgetram årligen. Anpassningen motsvarar 1 procent på föregående års budgetram, det vill säga att 2026 års anpassning beräknas till 1 procent av 2025 års beslutade budgetram. Återställande av balanskrav från 2023 Tidaholms kommun konstaterade i 2023 års årsredovisning att den obligatoriska så kallade balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till - 4,9 miljoner kronor för år 2023, vilket innebär att kommunen inte hade uppfyllt kommunallagens krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna för år 2023. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras inom de tre närmast följande åren. Kommunfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunfullmäktige beslutade att • 2025 års fastställda budget utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat samt om det inte uppfylls 2025 • kommunstyrelsen i strategisk plan och budget 2026–2028, men senast i reviderad strategisk plan och budget för 2026–2028, inkluderar en specifik och uttalad åtgärdsplan för 2026 som beredskap utifrån att 2026 är det sista året att återställa det negativa balanskravet från 2023. Mot bakgrund av kommunfullmäktiges beslut så uppdras kommunstyrelsen att i sin verksamhetsplan 2026: • att inkludera 4 miljoner kronor för strategiska medel, vilket är en minskning motsvarande 2,0 miljoner kronor mot den beslutade strategiska plan och budget 2026-2028. • att driva en dialog med TEAB som genererar en vinstutdelning om 2,0 miljoner kronor år 2026. • att verka för antingen en senareläggning eller effektivisering av den prioritering som lades i budgeten 2026 för IT om 3,5 miljoner kronor. Prioriteringen revideras till 2,7 miljoner kronor, vilket är en åtgärd som beräknas förbättra resultatet med 0,8 miljoner kronor. • att i sin kommunikation och via sin uppsiktsplikt verka för att Samhällsskydd Mellersta Skaraborg inte tilldelas det utökade uppdrag som avsåg att dels utöka Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 26(65) informationssäkerhetsarbetet och dels brottsförebyggande arbetet. De utökningar som avses motsvarar 0,9 miljoner kronor. Totalt så omfattar ovan åtgärdsplan åtgärder motsvarande 5,7 miljoner, som bedöms stärka resultatet i lika stor utsträckning. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 27(65) 6.1 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Av reglementet för kommunstyrelsen (rev. 2025-03-31) framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning samt leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt fortlöpande, i samråd med nämnderna, följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige. Styrelsen ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kommunstyrelsen samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd. Styrelsen ansvarar även för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. Under styrelsen lyder kommunens förvaltningsorganisation. Styrelsen är även pensionsmyndighet i Tidaholms kommun. Sedan den 31 mars 2025 ansvarar kommunstyrelsen även för kommunens uppgifter inom folkhälsoområdet. Kommunstyrelsens budgetram för 2026 omfattar den verksamhet som bedrivs inom kommunledningsförvaltningen med dess olika enheter. Pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter återfinns under avsnitt 6.8 Finansförvaltningen. Fullmäktiges uppdrag till styrelsen 1. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till nio av fullmäktiges önskade effekter. Fyra önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska leda och samordna ett strategiskt arbete för att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Två önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska stärka kommunens förmåga att leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 28(65) information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Kommunen ska dra nytta av de möjligheter som ny teknik och digitalisering erbjuder. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete vad gäller IT och verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete med ledarskapsutveckling. Två önskade effekter handlar om att kommunstyrelsen ska verka för en god kompetensförsörjning till kommunens verksamheter, särskilt då detta blir en allt större utmaning nationellt och lokalt: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat skall som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med styrelsens budgeterade resultat. 2. Kommunstyrelsen uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2026 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2026– 2028 som tillhör styrelsens ansvarsområde (se avsnitt 7 och 8). 3. Kommunstyrelsen uppdras att i verksamhetsplanen 2026 inkludera de prioriterade medel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 4. Kommunstyrelsen uppdras att hantera och följa upp effekten av strategiska medel i enlighet med riktlinjen för ansökan om strategiska utvecklingsmedel. 6.1.1 Budgetram Budgetram för kommunstyrelsen Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 77 455 71 578 70 682 72 639 Årlig förändring (tkr) -5 877 -896 1 957 Årlig förändring (%) -7,6% -1,3% 2,8% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 77 455 71 578 70 682 72 639 varav resursfördelning 60 839 varav verksamhetsförändringar 64 331 67 146 69 123 varav riktade budgetprioriteringar 17 175 7 850 4 250 4 250 varav riktade anpassningar 559 -603 -714 -734 varav tillskott ökade 300 -828 pensionskostnader varav investeringsprojekt - tillkommande driftskostnader (reserverade under FIN) Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 29(65) I. Resursfördelning: Kommunstyrelsens verksamheter omfattas inte av kommunens resursfördelningsmodell. Tilldelningen till kommunstyrelsen beräknas utifrån styrelsens budgetram föregående år. Justering för pensionskostnader: -0,8 miljoner kronor. II. Verksamhetsförändringar: Inga verksamhetsförändringar planeras under 2026. Kommunstyrelsens ram för 2026 är exklusive nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg, som tidigare var en del av kommunstyrelsens tilldelade budgetram. III. Riktade budgetprioriteringar: Kommunstyrelsen tillförs 7,85 miljoner fördelat på fem politiska prioriteringar år 2026. 1. Tidaholms kommun har antagit fyra mål för perioden 2024–2027. För att stärka kommunens förutsättningar att nå målen avsätts 4,0 miljoner till strategiska utvecklingsmedel. I likhet med år 2025 erbjuds samtliga nämnder, inklusive kommunstyrelsen, att ansöka om strategiska utvecklingsmedel för att genomföra ett målstyrt utvecklingsarbete i projektform. 2. Tidaholms kommun har antagit det strategiska målet Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik. Det är angeläget att kommunens verksamheter ges goda förutsättningar vad gäller IT och verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. I den kommande förstudien som kommunfullmäktige väntas besluta om i slutet av 2025 avseende en säker och hållbar IT och digitaliseringsstruktur så tillförs kommunstyrelsen 2,7 miljoner kronor för uppdraget under 2026. Därefter tillförs 3,5 miljoner kronor årligen. 3. Tidaholms kommun har antagit det personalpolitiska målet Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas. Kommunstyrelsen tillförs 0,5 miljoner för att bekosta en julgåva till kommunens anställda. 4. Tidaholms kommun har tecknat ett nytt folkhälsoavtal med Västra Götalandsregionen. År 2026 ökar kostnaden för avtalet med 0,25 miljoner jämfört med föregående år. Kommunstyrelsen tillförs motsvarande 0,25 miljoner för att hantera denna kostnad. 5. År 2026 är ett valår med val till riksdag, region och kommun. Kommunstyrelsen tillförs 0,4 miljoner för att hantera kostnader i samband med valet. Arbete med valet delfinansieras även med statliga bidrag. IV. Budgetanpassningar: Kommunstyrelsen åläggs en anpassning motsvarande 1 procent av föregående års budgetram. Strategiska utvecklingsmedel Syftet med strategiska utvecklingsmedel är att stärka kommunens förmåga att uppfylla de mål som fullmäktige har fastställt. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 30(65) Kommunstyrelsen och kommunens nämnder har möjlighet att ansöka om strategiska utvecklingsmedel att nyttja under verksamhetsåret. Strategiska utvecklingsmedel är driftsmedel och är därmed inte avsedda för investeringar. Om tilldelade medel inte nyttjas som planerat för avsett projekt, exempelvis till följd av försenad tidsplan, flyttas dessa medel tillbaka till kommunstyrelsen senast i samband med årsbokslut. Fördelning av strategiska utvecklingsmedel per fullmäktiges mål 2025 2026 2027 2028 Mål 1: I Tidaholm vill fler leva och utvecklas 1,5 1 – Mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt 1,5 1 – Mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik 1,5 1 – Mål 4: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas. 1,5 1 – Medel att fördela fritt mellan mål 1–4 4 – Strategiska utvecklingsmedel totalt 10,0 4,0 – Från och med år 2025 avsätts strategiska utvecklingsmedel för att främja måluppfyllelsen under målperiod 2024–2027. 6.2 Jävsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för jävsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning och utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan fatta beslut på grund av jäv. 6.2.1 Budgetram Budgetram för jävsnämnden Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 361 369 380 391 Årlig förändring (tkr) 8 11 12 Årlig förändring (%) 2,1% 3,0% 3,0% I. Resursfördelning: Jävsnämnden omfattas inte av resursfördelningsmodellen. Tilldelningen till jävsnämnden beräknas i stället utifrån nämndens budgetram föregående år. II. Verksamhetsförändringar: Inga verksamhetsförändringar planeras år 2026. III. Riktade budgetprioriteringar: Nämnden tillförs inga riktade budgetprioriteringar år 2026. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 31(65) IV. Budgetanpassningar: Nämnden åläggs en anpassning motsvarande 1 procent av föregående års budgetram. 6.3 Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för barn- och utbildningsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa, elevboende samt vaktmästeri. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar vidare för: • Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar enligt 29 kap. 9 § skollagen. • Att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola, fristående skolbarnomsorg samt fristående pedagogisk omsorg. • Kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att barnomsorg och skola ska dimensioneras så att plats kan erbjudas för fler barn och elever då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Två önskade effekter syftar till att barn- och utbildningsnämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Barn- och utbildningsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 32(65) Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2025 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2026–2028 som tillhör nämndens ansvarsområde (se avsnitt 7 och 8). 3. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2026 inkludera de prioriterade medel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 6.3.1 Budgetram Budgetram för barn- och utbildningsnämnden Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 377 679 400 871 401 419 405 101 Årlig förändring (tkr) 23 192 548 3 682 Årlig förändring (%) 6,1% 0,1% 0,9% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 377 679 400 871 401 419 405 101 varav resursfördelning 375 588 395 773 405 474 409 193 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar 2 100 13 100 - varav riktade anpassningar -3 809 - -4 055 -4 092 varav tillskott för ökade pensionskostnader 3 800 -8 002 Referenskostnader Verksamhet Referenskostnad 2026 (kr) Förskola 174 481 Fritidshem 37 389 Grundskola (inkl. förskoleklass) 126 563 Gymnasieskola 4 962 Budgetram per verksamhet And Budget Verksamhet Målgrupp el 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Invånare 1– 90 Förskola 5 år % 573 578 565 560 Invånare 6– 52 Fritidshem 12 år % 542 588 583 561 Grundskola Invånare 6– 100 (inkl. 15 år % 1 514 1 524 1 528 1 476 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 33(65) And Budget Verksamhet Målgrupp el 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 förskoleklass) Gymnasieskola / Kultur- och musikskola / Invånarantal 100 Komvux / SFI * % 12 814 12 752 12 728 12 700 Tilldelning och genomsnittlig nettokostnad Genomsnittlig nettokostnad 2026 – Pendlingskommun nära mindre tätort (kr per Prislapp – tilldelning Verksamhet invånare) Kostnadsambitionsnivå 2026 Anpassad grundskola 1 008 77 % 780 Anpassad gymnasieskola 519 93 % 483 Grundläggande vuxenutbildning 190 87 % 164 Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildnin g 334 147 % 492 Komvux anpassad utbildning 27 110 % 30 SFI - Svenska för invandrare 411 54 % 220 Kultur- och musikskola 402 137 % 552 I. Resursfördelning: Barn- och utbildningsnämndens verksamheter omfattas av kommunens resursfördelningsmodell. Justering för pensionskostnader: -8,0 miljoner kronor. II. Verksamhetsförändringar: Inga verksamhetsförändringar planeras för barn- och utbildningsnämnden år 2026. III. Riktade budgetprioriteringar: Barn- och utbildningsnämnden tillförs 13,1 miljoner fördelat på två politiska prioriteringar: 1. Nämnden tillförs 7,5 miljoner under år 2026 för att kompensera för merkostnader som befintlig skolstruktur kräver tills ett färdigt förslag och beslut är fattat avseende förskole- och grundskolestruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Det är i linje med fullmäktiges mål att anpassa verksamheterna i takt med befolkningsutvecklingen. 2. Nämnden tillförs 5,6 miljoner för att säkerställa Rudbecksgymnasiets verksamhet under 2026. Avsikten med prioriteringen och effekten mäts genom att antalet förstahandssökande till Rudbecksgymnasiet minst bibelhålls. Det är i linje med fullmäktiges mål att erbjuda ett attraktivt gymnasium. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 34(65) IV. Budgetanpassningar: Nämnden undantas år 2026 anpassningen motsvarande 1 procent av föregående års budgetram. 6.4 Social- och omvårdnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för social- och omvårdnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Nämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer och övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår utdelning av bistånd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Social och omvårdnadsnämnden ansvarar vidare för: • Familjerättsfrågor och för att erbjuda familjerådgivning. • Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt arbetsförberedande insatser för personer som på grund av social problematik står långt ifrån arbetsmarknaden. • Stöd till personer som är akut hemlösa och till bostadslösa personer med social problematik. • Stöd till brottsoffer. • Kommunens flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. • Kommunens uppgifter enligt alkohollagen (2010:1622) med undantag av tillsyn av försäljning av folköl i butik. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att äldreomsorg, LSS och övriga verksamheter ska dimensioneras så att omsorg och service kan erbjudas för fler då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Andelen äldre invånare i Tidaholms kommunen ökar successivt de kommande åren. Det beror på att allt fler lever längre, vilket i grunden är mycket glädjande, men det medför också ökade behov av omsorg. Även behoven av insatser bland invånare med funktionsnedsättning ökar. Det finns också ett stort behov av stöd till barn och familjer som förebygger ohälsa och utsatthet. För att kunna leverera robust och driftsäker omsorg och service till kommunens invånare uppdras nämnden att bedriva verksamhetsutveckling som drar nytta av ny kunskap, teknik och metoder: Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 35(65) • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Nämndens verksamheter vänder sig till äldre, personer med funktionsnedsättning, ohälsa eller som av olika skäl befinner sig i en utsatt livssituation. För dessa målgrupper är det av särskilt stor vikt att information, tjänster och kommunikation inger tillit och trygghet. Väl fungerande och effektiva processer möjliggör också en resurseffektiv verksamhet. Nämnden uppdras därför att anta ett verksamhetsmål som ger följande önskade effekt: • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjningen: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2026 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2026– 2028 som tillhör nämndens ansvarsområde (se avsnitt 7 och 8). 6.4.1 Budgetram Budgetram för social- och omvårdnadsnämnden Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 383 358 418 256 438 774 454 523 Årlig förändring (tkr) 34 898 20 518 15 749 Årlig förändring (%) 9,1% 4,9% 3,6% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 383 358 418 256 438 774 454 523 varav resursfördelning 384 006 428 988 443 206 459 114 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar varav riktade anpassningar -3 848 -3 834 -4 432 -4 591 varav tillskott för ökade 3 200 -6 898 pensionskostnader Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 36(65) Budgetram per verksamhetsområde Verksamhetsomr Målgru And Budget åde pp el 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Invånare 100 Äldreomsorg +65 år % 3 241 3 257 3 277 3 318 Lagen om stöd och service till vissa Invånare funktionshindrade /0–64 100 (LSS) år* % 107 106 106 105 Funktionsnedsättnin g (0–64 år) exkl. 1,25 LSS Invånare % 12 814 12 752 12 728 12 700 Individ- och familjeomsorg (IFO) / Arbetsmarknads- Invånare 100 enheten (AME) ** % 12 814 12 752 12 728 12 700 Referenskostnader Verksamhet Referenskostnad 2026 (kr) Äldreomsorg 70 351 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 994 649 Individ- och familjeomsorg (IFO) 4 599 Tilldelning och genomsnittlig nettokostnad Genomsnittlig nettokostnad 2026 – Pendlingskommun nära mindre tätort (kr per Prislapp – tilldelning Verksamhet invånare) Kostnadsambitionsnivå 2026 Arbetsmarknadsenh 907 81 % 738 eten Funktionsnedsättnin g (0–64 år) exkl. 1 470 191 % 2 804 LSS I. Resursfördelning: Social- och omvårdnadsnämndens verksamheter omfattas av kommunens resursfördelningsmodell. Justering för pensionskostnader: -6,9 miljoner kronor. II. Verksamhetsförändringar: Inga verksamhetsförändringar planeras för social- och omvårdnadsnämnden år 2026. III. Riktade budgetprioriteringar: Nämnden tillförs inga riktade budgetprioriteringar. IV. Budgetanpassningar: Nämnden åläggs en anpassning motsvarande 1 procent av föregående års budgetram. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 37(65) 6.5 Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kultur- och fritidsnämnden (rev. 2025-03-31). Av reglementet framgår att nämnden ska ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar också för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för kommunala ärenden enligt spellagen (2018:1138), bibliotekslagen (2013:801), museilagen (2017:563) och 5 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453, skuldsatta personer). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar vidare för: • Öppen ungdomsverksamhet. • Inomhusbad. • Friluftsliv inklusive vandringsleder och fiskevårdsfrågor. • Besöksverksamhet såsom Tidaholms museum och Barnens hus. • Främjande av besöksnäringen. • Allmänkultur, inklusive kulturlokaler såsom Saga teaterbiografen och Turbinhusön samt kulturarrangemang. • Handhavande och administration av kommunens konstsamling. • Handläggning och delaktighet i konstnärlig utsmyckning av byggnader och offentliga platser. • Bevakning av kulturmiljövårdens och nämndens intressen i den fysiska planeringen. • Beslut om stipendier inom nämndens verksamhetsområde. • Upplåtande av lokaler och anläggningar som nämnden disponerar. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för Tidaholms kommuns attraktivitet för boende och besökare. Nämnden ansvarar också för att främja besöksnäringen. Fullmäktige uppdrar därför åt nämnden att anta verksamhetsmål som bidra till att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Tillsammans med näringslivet och andra aktörer ska kommunen anordna och stötta arrangemang för att stärka Tidaholms kommun för att bli den plats där fler vill leva och utvecklas. En av fullmäktiges önskade effekter syftar till att nämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 38(65) information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Att stärka tillgängligheten till information, tjänster och service är även viktigt för att främja besöksnäringen och stimulera fler invånare och besökare att ta del av utbudet i Tidaholms kommun. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2026 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2026–2028 som tillhör nämndens ansvarsområde (se avsnitt 7 och 8). 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2026 inkludera de prioriterade medel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 39(65) 6.5.1 Budgetram Budgetram för kultur- och fritidsnämnden Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 44 073 47 002 48 871 50 252 Årlig förändring (tkr) 2 929 1 869 1 381 Årlig förändring (%) 6,6% 4,0% 2,8% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 44 073 47 002 48 871 50 252 varav resursfördelning 40 440 44 244 45 532 46 842 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar 3 850 3 750 3 833 3 917 varav riktade anpassningar -417 -441 -494 -508 varav tillskott för ökade 200 -552 pensionskostnader varav investeringsprojekt - tillkommande driftskostnader (reserverade under FIN) Budgetram per verksamhet Målgru And Verksamhet Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 pp el Kulturverksamh Kommu 100 12 814 12 752 12 728 12 700 et, n- % fritidsverksamhe invånare t, turismverksamh et, budget- och skuldrådgivning Tilldelning och genomsnittlig nettokostnad Genomsnittlig nettokostnad 2026 – Pendlingskommun nära mindre tätort (kr per Prislapp – tilldelning Verksamhet invånare) Kostnadsambitionsnivå 2026 Kulturverksamhet 1 008 129 % 1 302 Stöd till 31 252 % 78 studieförbund Fritidsverksamhet 1 757 116 % 2 039 Turismverksamhet 178 57 % 101 Budget- och 18 168 % 29 skuldrådgivning Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 40(65) I. Resursfördelning: Kultur- och fritidsnämndens verksamheter omfattas av kommunens resursfördelningsmodell. Kultur- och fritidsnämndens nettokostnad avseende fritidsverksamheten har manuellt justerats utifrån den politiska prioriteringen att kompensera avseende ökade kapitalkostnader för utförda ishall- och badhusrenoveringar. Resursfördelningsmodellens prislappar är således justerade och är inte överensstämmande med nettokostnader i Kolada. Prislapparna är justerade motsvarande ökade kapitalkostnader avseende renovering av ishall år 2024 (1,1 miljoner) och renovering av badhuset Forshallen år 2025 (2,7 miljoner). Justering för pensionskostnader: -0,6 miljoner kronor. II. Verksamhetsförändringar: Inga verksamhetsförändringar planeras för kultur- och fritidsnämnden år 2026. III. Riktade budgetprioriteringar: Kultur- och fritidsnämnden tillförs 3,75 miljoner fördelat på två politiska prioriteringar som uppgår till 2,75 respektive 1,0 miljoner kronor. 1. Barnens hus är en uppskattad verksamhet bland barnfamiljer i Tidaholm och ett välbesökt besöksmål i kommunen. Nämnden tillförs 2,75 miljoner för drift av Barnens hus. Dessa medel tillförs årligen 2026–2028.. 2. Föreningslivet i Tidaholms kommun ska ha goda förutsättningar att bedriva och utveckla sina verksamheter med fokus på barn och unga. Kommunens bidrag till föreningar har inte höjts på många år samtidigt som föreningarnas kostnader för att bedriva verksamhet har stigit. Därför höjs verksamhetsbidragen, utvecklingsbidragen och anläggningsbidragen med totalt 1,0 miljoner. Dessa medel tillförs årligen från och med år 2026. IV. Budgetanpassningar: Nämnden åläggs en anpassning motsvarande 1 procent av föregående års budgetram. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 41(65) 6.6 Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom klimat-, miljö-, naturvårds- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar vidare för plan- och byggnadsväsendet enligt plan- och bygglagen (2010:900 PBL), med undantag av de uppgifter som kommunstyrelsen har att fullgöra. Nämnden upprättar på kommunstyrelsens uppdrag översiktsplan och dess fördjupningar, detaljplaner och områdesbestämmelser. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt miljöbalken (1998:808) ankommer på kommunen eller som med stöd av miljöbalken har överlåtits på kommunen. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt enligt livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten och avlopp, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet. Nämnden ansvarar för fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, lokalvård och bilpool. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst, för ärenden enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622), för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar vidare för: • Beredning av mark och exploateringsfrågor. • Ärenden kring tomt- och småhuskö. • Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. • Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. • Miljöstrategiska frågor. • Huvudmannaskap för allmänna platser enligt plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman. • Att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare. • Stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer. • Ärenden om gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). • Gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. • Ärenden om kollektivtrafik. • Uppgifter som avses i 1 § lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den kommunala parkeringsövervakningen. • Flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 42(65) • Kommunens affischtavlor. • Beslut om skogsavverkning. • Energirådgivning. • All jakt på kommunal mark och för kommunens uppgifter enligt jaktförordningen (1987:905) gällande skyddsjakt. • Namnsättning av lokaler i samråd med berörd nämnd. • De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar åtta av fullmäktiges önskade effekter. Två önskade effekter syftar till att generera en ökad befolkning och ett långsiktigt hållbart näringsliv i kommunen, varav två handlar om fysisk planering och exploatering: • Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. • Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Goda pendlingsmöjligheter gynnar kommunens attraktionskraft som boendekommun och för näringslivet. Att verka för en utveckling av kollektivtrafiken mellan Tidaholms kommun och Skövde, Falköping och Jönköping ska vara en prioriterad fråga under 2024–2027. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekt: • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. För att främja en långsiktigt hållbar tillväxt ska nämnden arbeta med att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Ett led i detta arbete kan vara att utveckla kommunens digitala tjänster för näringslivet. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekter: • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 43(65) resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2026 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2026–2028 som tillhör nämndens ansvarsområde (se avsnitt 7 och 8). Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott i investeringsbudgeten (avsnitt 8) under varje år, exempelvis vad gäller planerat fastighetsunderhåll och exploatering. 3. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att fastställa verksamhetsplan och detaljbudget avseende drift och investeringar för renhållningsverksamheten samt vatten- och avloppsverksamhet. 4. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2026 inkludera de prioriterade medel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 6.6.1 Budgetram Budgetram för samhällsbyggnadsnämnden Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 46 766 41 822 39 529 40 684 Årlig förändring (tkr) -4 944 -2 292 1 155 Årlig förändring (%) -10,6% -5,5% 2,9% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 46 766 41 822 39 529 40 684 varav resursfördelning 45 459 38 789 39 929 41 095 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar 1 100 4 100 - varav riktade anpassningar -393 -468 -399 -411 varav tillskott för ökade 600 -600 pensionskostnader Budgetram per verksamhet Målgru And Verksamhet Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 pp el Vägnät, Kommu järnvägsnät, 100 n- 12 814 12 752 12 728 12 700 parkering / % invånare Parker Tilldelning och genomsnittlig nettokostnad Genomsnittlig nettokostnad 2026 – Pendlingskommun nära Prislapp – tilldelning Verksamhet mindre tätort (kr per Kostnadsambitionsnivå 2026 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 44(65) invånare) Vägnät, järnvägsnät, 1 666 82 % 1 368 parkering Parker 439 57 % 249 I. Resursfördelning: Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter omfattas av kommunens resursfördelningsmodell, undantaget enheten Hållbar utveckling vars tilldelning beräknas utifrån enhetens tilldelning i föregående års budget. Justering för pensionskostnader: -0,6 miljoner kronor. II. Verksamhetsförändringar: Inga verksamhetsförändringar planeras för samhällsbyggnadsnämnden år 2026. III. Riktade budgetprioriteringar: Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 4,1 miljoner under år 2026. Avsikten är att nämnden ska bedriva underhåll av kommunens gator och parker med en högre ambitionsnivå jämfört med genomsnittet bland liknande kommuner. IV. Budgetanpassningar: Nämnden åläggs en anpassning motsvarande 1 procent av föregående års budgetram. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 45(65) 6.7 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) Verksamhetsbeskrivning Reglementet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) fastställdes av fullmäktige i Falköpings kommun den 26 november 2018. Enligt reglementet ansvarar nämnden för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), förordning om skydd för olyckor (SFS 2003:789) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Larmhantering, säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd, civilt försvar samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Uppgifter som SMS utför för Tidaholms kommun Informationssäkerhetssamordnare är en uppgift som nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg utför på uppdrag av Tidaholms kommun, enligt avtal. 6.7.1 Tilldelning Tilldelningen till Samhällsskydd Mellersta Skaraborg inkluderar den beslutade budgeten som nämnden beslutade om i juni 2025. Tilldelningen som anges nedan inkluderar de antaganden som anges i olika nämndens budgetunderlag för 2026. Tilldelning till Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 16 567 16 100 16 619 17 224 Årlig förändring (tkr) -467 519 606 Årlig förändring (%) -2,8% 3,2% 3,6% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 16 567 16 100 16 619 17 224 varav resursfördelning 17 000 17 519 18 124 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar 1 781 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 46(65) varav riktade anpassningar -900 -900 -900 varav investeringsprojekt - tillkommande driftskostnader (reserverade under FIN) Nämndens budget omfattas inte av resursfördelning, utan baseras på nämndens framräknade budget för hela nämnden. Ovanstående budget avser Tidaholms kommuns del av nämnden. Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Nämnden indikerar att föreslagen budget inte inkluderar kostnader för uppräkning av sin egna internhyra eller hyreskostnad för T22. Budget för år 2026 inkluderar brottsförebyggande arbete samt köp av huvudverksamhet avseende informationssäkerhet. IV. Budgetanpassningar: Nämnden tillskjuts i reviderad budget 2026 inte de medel som avser utökning av brottsförebyggande verksamhet om 0,3 miljoner kronor och utökning av informationssäkerhet om 0,6 miljoner kronor som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2025. År 2025 inkluderades riktade prioriteringar äskanden avseende: • Utökning av uppdrag: 0,6 miljoner kronor. • Inkludering av brottsförebyggande rådet i ramen. 0,3 miljoner kronor. • Utökning av brottsförebyggande rådet: 0,3 miljoner kronor. • Utökning av informationssäkerhet: 0,6 miljoner kronor. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 47(65) 6.8 Finansförvaltningen Finansförvaltningen innehåller riktade budgetprioriteringar för hela kommunen, den centrala prognososäkerheten, pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter, samt de interna regleringar som avser poster för inom internredovisning. 6.8.1 Budgetram Budgetram för finansförvaltningen Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram -37 765 11 644 14 747 17 200 Årlig förändring (tkr) 62 396 3 103 2 453 Årlig förändring (%) -122,9% 26,7% 16,6% Budgetramens innehåll Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram -37 765 11 644 14 747 17 200 varav resursfördelning -47 565 5 144 6 247 8 700 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar 1 300 - - varav vinstutdelning TEAB 2 000 varav prognososäkerhet 8 500 8 500 8 500 8 500 varav investeringsprojekt - tillkommande driftskostnader (reserverade under FIN) varav kommunens riktade budgetprioriteringar I. Resursfördelning Finansförvaltningens verksamheter omfattas inte av resursfördelningsmodellen. Tilldelningen beräknas i stället utifrån föregående års budget samt ny beräkning av kapitalkostnader. Kommunens övergripande medel för att hantera prognososäkerhet återfinns inom finansförvaltningen och uppgår till 8,5 miljoner kronor år 2025. II. Verksamhetsförändringar Inga verksamhetsförändringar avseende finansförvaltningen planeras år 2026. III. Riktade budgetprioriteringar För år 2026 förväntas kommunen erhålla en vinstutdelning från Tidaholms Energi motsvarande 2,0 miljoner kronor som tillskjuts finansförvaltningen. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 48(65) 7 Investeringsbudget – per nämnd Tidaholms kommun står inför en period med stora investeringar de kommande åren, där investeringarna 2026–2028 uppgår till 598,8 miljoner kronor. Under 2025 genomförs omfattande utredningar och analyser knutet till långsiktig investeringsplanering av kommunens verksamhetslokaler och lokalförsörjning samt exploateringsinvesteringar. Specifikt genomför barn- och utbildningsnämnden en övergripande behovs- och investeringsanalys av kommunens skolfastigheter. Samhällsbyggnadsnämnden genomför under 2025 ett större utredningsuppdrag i flera delar avseende kommunens samtliga fastigheter som förväntas vara klar höst/vinter 2025. I respektive utredning ska respektive nämnd förespråka alternativ och dessa kommer sannolikt medföra ytterligare investeringsbehov. Utifrån uppdragen, utredningar och analyser kommer ytterligare investeringsutrymme behöva tas i anspråk. För att inte föregå utredningarnas slutsatser så har samtliga belopp från investeringsbehovsanalysen som rör kommunens verksamhetslokaler lyfts ur från investeringsbudgeten, och förväntas hanteras när utredningarna är klara. Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Skattefinansierad verksamhet per nämnd Samhällsbyggnadsnämnden 56,5 152,0 80,0 51,5 Kommunstyrelsen 19,1 25,2 16,6 17,2 Barn- och utbildningsnämnden 13,8 6,0 1,0 1,0 Kultur- och fritidsnämnden 1,0 1,0 2,3 1,0 Social- och omvårdnadsnämnden 21,0 51,0 96,0 41,0 Skattefinansierad verksamhet 111,4 235,2 195,9 111,7 totalt Affärsdrivande verk Vatten- och avloppsverk 5,0 5,0 15,0 20,0 Renhållningsenhet 5,0 7,0 7,0 2,0 Affärsdrivande verk totalt 10,0 12,0 22,0 22,0 Tidaholms kommun totalt 121,4 247,2 217,9 133,7 8 Investeringsbudget – per mål Investeringsbudget Investeringsbudgeten har utformats för att stödja förverkligandet av fullmäktiges mål för Tidaholms kommun under 2026–2028. De investeringar som är undantagna från huvudprocessen markeras med ett X i tabellerna nedan. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 49(65) Investeringsprojekt fördelat per fullmäktiges mål Undantag en Budget Upplysnin huvudproc 2026 Plan 2027 Plan 2028 g ess Mål 1: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas 48,5 30,8 18,5 varav actionpark 10,0 1 varav gång- och cykelväg mellan ridskolan-Acklinga 15 2 varav konstgräsplan 6,0 3 varav kommunens befintliga fastigheter 18,5 19,8 18,5 4 se nedan varav renhållningsverksamhet - nya avfallsfraktioner och ombygg ÅVC 5,0 5,0 5 Mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt 132,5 80,5 63,0 varav planerat underhåll av fastigheter, gator, samt vatten- och avloppsverksamhet och renhållningsverksamhet 31,0 43,0 50,0 6 se nedan varav samlokalisering ÅVC och kommunförråd, iordningställande av tomt + ersättningsskyddsrum 55,0 10,0 7 varav exploatering och nya etableringar 26,5 27,5 13,0 8 varav kommunens befintliga fastigheter 20,0 0,0 0,0 9 Mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik 66,2 106,6 52,2 varav byggnation av särskilt boende och LSS boende 50,0 90,0 20,0 10 varav byggnation av nytt LSS boende 0,0 5,0 20,0 11 varav medel för att framtidssäkra kommunen 16,2 11,6 12,2 12 se nedan Totalsumma 247,2 217,9 133,7 Nedan följer en beskrivning av de investeringsprojekt som investeringsbudgeten avser, samt vilka investeringsprojekt respektive verksamhetsnämnd uppdras att inkludera i sin verksamhetsplan för 2026–2028. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 50(65) Upplysning 1 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Samhällsbyggnadsnämnden ska i samverkan med kultur- och fritidsnämnden hitta en lämplig plats och färdigställa en actionpark samt en attraktiv miljö runt omkring denna under hösten 2026. Investeringsprojekt 1 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Actionpark 10 SBN Upplysning 2 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att föra dialog med Trafikverket kring genomförandet och medfinansiering av en gång- och cykelväg mellan ridskolan och Acklinga, och nämnden skall inkludera nedan initiativ/projekt i sin verksamhetsplan. Investeringsprojekt 2 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Gång- och cykelväg mellan ridskolan och Acklinga 15 SBN Upplysning 3 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. I syfte att fortsatt kunna bedriva verksamhet på konstgräsplanen behövs i förlängningen nytt underlag, då det nuvarande materialet inte uppfyller ställda miljökrav. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 51(65) Investeringsprojekt 3 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Konstgräsplan 6,0 SBN Upplysning 4 Kommunstyrelsen och nämnderna uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott som beskrivs nedan (de som är märkta med Plan). Investeringsprojekt 4 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Fastighet. Hyresgästanpassningar 1,5 1,5 1,5 Plan SBN Investeringsreserv 10,0 10,0 10,0 KS Nämndens investeringsanslag 1,0 1,0 1,0 X BUN Nämndens investeringsanslag 1,0 1,0 1,0 X KFN Nämndens investeringsanslag 1,0 1,0 1,0 X KS Nämndens investeringsanslag 1,0 1,0 1,0 X SBN Reinvesteringar fordon SBN 2,0 2,0 2,0 X SBN Reinvestering ismaskin 1,3 X KFN Nämndens investeringsanslag 1,0 1,0 1,0 X SON Upplysning 5 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Investeringsprojekt 5 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Renhållning. Nya avfallsfraktioner+ÅVC 5,0 5,0 SBN- RH Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 52(65) Upplysning 6 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott som beskrivs nedan (de som är märkta med Plan). Investeringsprojekt 6 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Offentlig miljö 2,0 2,0 2,0 Plan SBN Planerat UH Avfall 2,0 2,0 2,0 Plan SBN- RH Planerat UH Fastighet - internt 9,0 9,0 9,0 Plan SBN Planerat UH Gata/Park/Broar 7,0 7,0 9,0 Plan SBN Planerat UH VA 5,0 15,0 20,0 Plan SBN-VA Planerat UH/anpassningar Fastighet - externt 6,0 6,0 6,0 Plan SBN Toppbeläggning Kungslena 2,0 Plan SBN Toppbeläggning Rosenberg 2,0 Plan SBN Upplysning 7 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Tillskapande av nytt kommunförråd och ny personalbyggnad för återvinningscentralen och vatten- och avloppsverksamheten. Samlokalisering i gemensamma lokaler som genererar samordningseffekter för verksamheterna. Tomt där tidigare kommunförråd finns ska iordningställas för exploatering. Investeringsprojekt 7 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Rivning av kommunförråd och iordningställande av mark inför försäljning 5,0 SBN Samlokalisering ÅVC/förrådet 50,0 10,0 SBN Upplysning 8 Exploateringsinvesteringar som avser bostäder, industrier och handelsetableringar är prioriterade och inkluderade i planperioden. Tidigare har investeringsplanen inkluderat belopp där samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram planer för beloppen. I investeringsbudgeten 2026–2028 är följande exploateringar utpekade som strategiska Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 53(65) och prioriterade för genomförande under planperioden: • Stationshusområdet för hyresbostäder. • Södra Helliden för villabostäder. • Iordningställa tomten Ramstorp 4:1 för handelsetablering (belopp finns under upplysning 7). • Iordningställa tomterna Marbotorp och Ramstorp 2:4 för industrietableringar. o Avseende Marbotorp avses kostnader för fullgod dagvatten hantering som medgör att en detaljplan kan tas fram, färdigställas och godkännas. o Avseende Ramstorp 4:1 avses kostnader för dagvatten, framdragning av vatten- och avlopp, el, fiber, fjärrvärme till tomtgränser samt vägar till respektive tomt. Eventuella intäkter vid försäljning av tomter är inte inkluderade. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Investeringsprojekt 8 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Exploatering Södra Helliden etapp 4 5,0 10,0 10,0 SBN Stationshusområdet 3,0 SBN VA Exploatering Södra Helliden etapp 4 1,0 3,0 3,0 SBN Marbotorp 6 14 SBN Ramstorp 2:4 11,5 0,5 SBN Upplysning 9 Kommunstyrelsen och nämnderna uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. • Ny matsalslösning för Rudbecksgymnasiet. • Stadshusets planerade funktionsrenovering innebär direkta åtgärder knutet till arbetsmiljörelaterade anmärkningar samt skalskydd. Stadshuset ingår i den större lokalutredning som genomförs under 2025. Rekommendationer som därefter förespråkas kan komma att ta ytterligare investeringsutrymme i anspråk. Detta är inte inkluderat i nuvarande investeringsplan och budget. • Anpassning av Hellidsskolan till högstadieskola. Investeringsprojekt 9 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Fastighet. Matsalslösning Rudbecksgymnasiet 11,0 SBN Funktionsrenovering av stadshuset 4,0 X KS Hellidsskolan 5,0 X BUN Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 54(65) Upplysning 10 Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att avsätta följande i sin verksamhetsplan. Social- och omvårdnadsnämnd är verksamhetsnämnd och beställarnämnd avseende projektet. Beloppen avser de medel som beslutades av kommunfullmäktige 2024-04-29 (44 § 2024, "Beslut om projektering för investeringsprojekt långsiktig lokalplanering för särskilt boende") där ombyggnation av Hellidshemmet, tillskapande av ersättningsplatser avseende LSS-boende, samt kompensatoriska åtgärder Solvik inryms i de avsatta medlen. Investeringsprojekt 10 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd KF beslut 44 § 2024 - Beslut om projektering för investeringsprojekt långsiktig lokalplanering för särskilt boende 50,0 90,0 20,0 SON Upplysning 11 Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att inkludera nedan projekt i sin verksamhetsplan. Utifrån nulägesanalys redogör verksamheten för behov av ytterligare ett LSS boende i kommunen. Investeringsprojekt 11 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Gruppboende LSS 5,0 20,0 SON Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 55(65) Upplysning 12 Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden uppdras att avsätta följande i sin verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott som beskrivs nedan (de som är märkta med Plan). Medlen avser flera delar med avsikt att framtids säkra Tidaholms kommun avseende digitalisering, teknik samt beslutad risk- och sårbarhetsanalys. Investeringsprojekt 12 Undantag et Verksamh Budget huvudproc ets- 2026 Plan 2027 Plan 2028 ess nämnd Fiber, kommunägt. Server/lagring 1,2 0,0 0,0 Plan KS IT Fiber 0,2 KS IT Nätverk/Infrastruktur 0,7 0,7 0,7 Plan KS IT Print kommungemensamt 0,4 0,4 0,4 Plan KS IT Programvaror 1,0 Plan KS IT redskap, hårdvara brukare 4,5 4,5 4,5 Plan KS IT Server/lagring 1,8 0,0 0,6 Plan KS Klimatanpassningar 2,0 2,0 2,0 SBN Risk och sårbarhet 2,0 2,0 2,0 SBN Utbyte läsplattor politiker 0,4 Plan KS VA. Risk och sårbarhet 2,0 2,0 2,0 SBN-VA Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 56(65) 9 Bilaga 9.1 Resursfördelning och politisk viljeinriktning Tidaholms kommun tillämpar en resursfördelningsmodell som är baserad på pris och volym för att göra en initial fördelning av medel till nämndernas budgetramar. Därefter prioriterar och omprioriterar de förtroendevalda politikerna medel för att nå balans och harmoni mellan fullmäktiges strategiska mål och fördelningen av medel. Detta framgår av kommunens ekonomistyrningsprinciper. De initiala budgetramarna utgår ifrån genomsnittliga ambitionsnivåer och referenskostnader hos jämförbara kommuner. Därefter justeras budgetramen för varje nämnd i enlighet med politiska prioriteringar. Nedan definieras resursfördelningen. Utöver resursfördelningen påverkas nämndernas ramar av verksamhetsförändringar samt anpassningar efter resursfördelning. Belopp för varje del specificeras för respektive nämnd i avsnitt 6. Resursfördelning Resursfördelningsmodellen tar hänsyn till pris- och volymförändring mellan åren. Den ena delen är den årliga justeringen på prislapparna och den andra är volymförändringen för hela befolkningen eller respektive målgrupp. Resursfördelningsmodellens prislappar baseras på referenskostnad, genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen (pendlingskommun nära mindre tätort, härefter benämnd ”kommungrupp”) eller traditionell budgetuppräkning. För respektive nämnd anges dessa pris- och volymparametrar per verksamhet. Referenskostnaden i tabellerna är angivna i hela kronor per brukare för respektive verksamhet. Referenskostnad för Tidaholms kommun är framräknad med antagande av andel brukare samt en framskrivning av volym baserat på befolkningsprognosen. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 57(65) Genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen är den faktiska nettokostnaden från räkenskapssammandraget 2023, uppräknat till 2026 enligt index. Kostnadsambitionsnivå är den justering som är gjord för verksamheten. 100 procent indikerar samma kostnadsambitionsnivå som genomsnittet för kommungruppen. En justering över 100 procent påvisar en högre kostnadsambitionsnivå än genomsnittet. De verksamheter som inte presenteras i tabellerna har en tilldelning beräknad med traditionell budgetuppräkning. För att hantera de ekonomiska förutsättningarna krävs att Tidaholm kommuns kostnadsmassa anpassas. Enligt resursfördelningsmodellen förväntas nämnderna bedriva verksamheter till den nettokostnad som prislappen indikerar. Det betyder att de verksamheter som bedrivs med en nettokostnad som är högre än referenskostnad behöver effektiviseras då budgetramen baseras på referenskostnad. För de verksamheter vars tilldelning utgår från kommungruppens prislapp har justeringar och anpassningar gjorts utifrån den politiska ambitionsnivån och de uppsatta strategiska målen. 9.2 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är utförd av Statisticon i mars 2025 på uppdrag av Tidaholms kommun. En befolkningsprognos daterad mars 2025 beräknar att folkmängden i Tidaholms kommun kommer att minska med 270 invånare under perioden 2024–2034, från 12 805 till 12 535 personer. Under 2024 minskade folkmängden i Tidaholms kommun med 34 personer, från 12 839 till 12 805 invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på 4 personer och ett födelsenetto på -34 personer. Befolkningsutvecklingen innebär att kommunens förskolor och grundskolor behöver se över antalet platser och anpassa verksamheten för att bibehålla kvalitet och god arbetsmiljö. År 2024 var 2 208 invånare i Tidaholms kommun 65–79 år, medan antalet invånare som är 80 år eller äldre uppgick till 1 000 personer. Enligt prognosen kommer gruppen 65–79 år att omfatta 2 348 invånare, medan gruppen 80 år och äldre kommer att omfatta 1 180 invånare. I tabellen nedan sammanfattas befolkningens utveckling över tid avseende folkmängd och förändrings-komponenter. Uppgifterna för 2025 och framåt är prognostiserade värden. Folkmängdens utveckling 1980 till 2033 År 1980 1990 2000 2020 2024 2025P 2034P Födda 131 198 119 134 122 115 113 Döda 179 149 152 142 156 149 155 Födelseöverskott -48 49 -33 -8 -34 -35 -41 Inflyttade 376 581 369 548 519 518 519 Utflyttade 385 462 472 596 515 510 508 Flyttnetto -9 119 -103 -48 4 7 11 Folkökning -57 168 -136 -56 -30 -27 -30 Folkmängd 13 069 13 283 12 694 12 790 12 805 12 778 12 535 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 58(65) I tabellen nedan visas folkmängden per olika åldersklasser samt totalt för perioden 2024–2034. Befolkningsprognos för antal invånare i olika åldrar Ålder 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 / År 0–5 780 774 756 741 735 725 718 718 719 721 722 6–9 613 574 564 559 539 542 532 521 516 507 501 10–12 486 471 485 481 463 444 442 431 429 423 417 13–15 431 479 475 487 474 487 482 466 448 447 436 16–18 412 410 429 426 469 465 473 463 474 468 456 19–24 728 728 709 713 703 718 717 750 750 751 765 25–44 2 933 2 902 2 920 2 915 2 899 2 886 2 851 2 822 2 794 2 760 2 736 45–64 3 214 3 217 3 157 3 128 3 100 3 035 3 007 2 995 2 960 2 970 2 974 65–79 2 208 2 184 2 181 2 167 2 182 2 241 2 267 2 290 2 328 2 339 2 348 80–100 1 000 1 038 1 076 1 110 1 136 1 135 1 158 1 164 1 173 1 180 1 180 Totalt 12 805 12 778 12 752 12 728 12 700 12 675 12 647 12 619 12 592 12 566 12 535 Demografisk försörjningskvot, ibland kallat försörjningsbörda, är ett demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket beskriver hur många personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningskvoten kan delas upp i två delar, en del från barn och ungdomar (0–19 år) och en del från äldre (65+). Demografisk försörjningskvot efter år Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i År Tidaholms Tidaholms kommun, Tidaholms kommun, riket kommun 0–19 år 65+ år 2026 0,91 0,77 0,42 0,49 2028 0,93 0,77 0,43 0,51 2030 0,96 0,77 0,43 0,53 2032 0,98 0,77 0,43 0,55 2034 0,98 0,77 0,43 0,56 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 59(65) 9.3 Ekonomistyrningsprinciper 9.3.1 Uppföljning Kommunstyrelsens uppsiktsplikt • Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över att de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin efterlevs. Varje nämnd skall genomföra resultat- och måluppföljning. • Redovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker i samband med delårsbokslut efter augusti månad samt vid årsredovisning. • Redovisning av månadsrapporter (uppföljning av verksamhet, ekonomi, personal) till kommunstyrelsen sker efter april. • Redovisning av helårsprognoser (endast uppföljning av ekonomi) till kommunstyrelsen sker efter mars. Nämnderna utgör resultatenheter. Nämnden får en budgetram för hela nämndens verksamhetsområde. Budgetramen är lika med nämndens nettokostnader. Nämnden kan dela upp budget i olika verksamheter. Nämnderna ska följa upp sin ekonomi månadsvis. Nämnden ska ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Vid uppkomna underskott ska åtgärder vidtas för att komma i balans. Vid underskott ska rapportering inklusive åtgärdsplaner redovisas till kommunstyrelsen efter varje ordinarie sammanträde. Kommunstyrelsen kan besluta att uppföljning ska ske oftare än ordinarie sammanträde om kommunstyrelsen ser behov av en tätare uppföljning. Överskott och underskott Kommunfullmäktige beslutade att avskriva nämndernas över- eller underskott per 2021-12-31 och uppkomna avvikelser skall inte sammanställas eller tillgodoräknas nämnderna från och med verksamhetsåret 2022. Omfördelningar Omfördelningar av medel under innevarande år inom beslutad budgetram beslutas av respektive nämnd. Omfördelningar mellan nämndernas budgetramar under innevarande år ska endast ske i mycket specifika fall. Om medel ska flyttas mellan nämnderna under innevarande år sker detta med en bokning av kostnader och intäkter i bokföringen. Tilläggsanslag Några tilläggsanslag sker inte under innevarande år till nämndernas budgetramar. 9.3.2 Intern kontroll Intern kontroll är en process vars syfte är att säkerställa att kommunens verksamheter: • bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag, Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 60(65) • bedrivs enligt gällande lagar, förordningar och interna regelverk, • använder resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, • har en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering samt • upptäcker och förhindrar fel och brister i ett tidigt skede för att kunna förhindra oegentligheter och allvarliga konsekvenser för verksamheten. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll inom kommunens verksamheter. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att organisera den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Kommunfullmäktige reglerar kommunkoncernens arbete och ansvar för intern kontroll genom sitt reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har antagit en riktlinje för intern kontroll vars syfte är att komplettera reglementet genom att förtydliga hur det praktiska arbetet med intern kontroll ska bedrivas. Enligt riktlinjen för intern kontroll ska varje nämnd och förvaltning arbeta enligt följande process: 1. Förvaltningen genomför en riskanalys. 2. Förvaltningen tar fram förslag till plan för intern kontroll. 3. Nämnden antar en plan för intern kontroll. Beslutet och den fastställda planen för intern kontroll skickas till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. 4. Förvaltningen följer planen för intern kontroll. Då en kontroll visar på fel eller brister tar förvaltningen fram och utför åtgärder. 5. Förvaltningen sammanställer en uppföljande rapport som redovisar 6. resultat av kontroller och eventuella åtgärder, och 7. en uppföljning av förvaltningens arbete med intern kontroll. 8. Förvaltningen redovisar den uppföljande rapporten för nämnden som fattar beslut i ärendet. Rapporter och beslut skickas till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. Respektive nämnd har en skyldighet att löpande följa upp systemet för intern kontroll och rapportera resultatet av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. 9.3.3 Investeringar Ärendehantering och kriterium vid investeringar anges i kommunens policy för investeringar vilken fastställdes av fullmäktige 2022-12-19. 9.4 Begrepp Vision: Kommunfullmäktige fastställer en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Strategisk plan och budget: Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Detta är fullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Dokumentet anger fullmäktiges strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för Tidaholms kommun samt fördelning av resurser till nämnderna. Strategiska mål: Fullmäktige fastställer strategiska mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Strategiska mål anger vad kommunen ska åstadkomma för att närma sig visionen för Tidaholms kommun. Personalpolitiskt mål: Fullmäktige fastställer ett personalpolitiskt mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Målet anger hur kommunen ska arbeta med personalpolitiska Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 61(65) frågor för att ge verksamheterna goda förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Finansiella mål: Fullmäktige fastställer finansiella mål för en god kommunal ekonomi. Minst ett av de finansiella målen avser kommunens resultat (resultatmålet). Önskad effekt: Fullmäktige anger en eller flera önskade effekter för varje strategiskt, finansiellt och personalpolitiskt mål för Tidaholms kommun. Det ska vara möjligt att följa upp och bedöma huruvida den önskade effekten är uppnådd eller inte. Därför ska de önskade effekterna beskrivas så konkret som möjligt. Uppdraget att åstadkomma en önskad effekt fördelas till en eller flera nämnder. Verksamhetsplan och detaljbudget: Fastställs av nämnd och kommunstyrelse inför varje verksamhetsår. Anger nämndens verksamhetsmål i förhållande till de önskade effekter som fullmäktige uppdrar åt nämnden att sätta mål för. Innehåller även en ettårig detaljbudget samt en beskrivning av förhållandet mellan nämndens mål och fördelning av medel. Verksamhetsmål: Verksamhetsmål syftar till att utveckla nämndens och styrelsens verksamheter i en riktning som stödjer fullmäktiges mål för kommunen. Verksamhetsmål kan till exempel handla om verksamheternas resurser (personal, utrustning, lokaler), processer eller verksamhetsresultat. Varje nämnd samt kommunstyrelsen antar minst ett verksamhetsmål för varje önskad effekt som fullmäktige har uppdragit åt nämnden att förverkliga. Varje verksamhetsmål ska direkt eller indirekt bidra till att kommunen når den önskade effekten. Nämnden bedömer huruvida målet är uppnått eller inte. Plan för uppföljning: För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. För varje verksamhetsplan ska berörd förvaltning ta fram en plan för uppföljning. Förvaltningens plan för uppföljning anger vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål. Omvärldsanalys: Omvärldsanalysen är en analys av vilka faktorer och kommande trender som påverkar kommunen och kommunens förutsättningar att utföra sina uppdrag. Omvärldsanalyser används som grund för strategisk planering och övergripande beslut. Resursfördelningsmodell: Resursfördelningsmodellens prislappar baseras på referenskostnad, genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen (pendlingskommun nära mindre tätort, härefter benämnd ”kommungrupp”) eller traditionell budgetuppräkning. På respektive nämnd återfinns dessa pris- och volymparametrar för varje verksamhet. Referenskostnaden i tabellerna är angivna i hela kronor per brukare för respektive verksamhet. Referenskostnad för Tidaholms kommun är framräknad med antagande av andel brukare samt en framskrivning av volym baserat på befolkningsprognosen. Genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen är den faktiska nettokostnaden från räkenskapssammandrag 2019, uppräknat till 2022 enligt index. Kostnadsambitionsnivå är den justering som är gjord för verksamheten, där 100 procent indikerar samma kostnadsambitionsnivå som genomsnittet för kommungruppen, en justering över 100 procent påvisar en högre kostnadsambitionsnivå än genomsnittet. Resterande verksamheter som inte presenteras i tabellerna har en tilldelning beräknad på traditionell budgetuppräkning. Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Referenskostnad kallades tidigare för Strukturårsjusterad standardkostnad. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 62(65) Delårsrapport: Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Årsredovisning: Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut och bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och en sammanställd redovisning. Bokslut: Ett avslutande av alla konton i bokföringen och ett sammanställande av tillgångar och skulder i en balansräkning vid slutet av redovisningsperioden samt av intäkter och kostnader under denna i en resultaträkning. Resultaträkning: Resultaträkningen är en sammanställning av kostnader och intäkter för en redovisningsperiod. Finansieringsanalys: Finansieringsanalys visar hur driftverksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten bidragit till den uppkomna förändringen av likvida medel. Kassaflödesanalys: Se finansieringsanalys. Balansräkning: Balansräkningen redovisar hur stora kommunens tillgångar är vid årsskiftet och hur dessa tillgångar är finansierade. Balansräkningen visar också hur kapitalet har använts och hur det har anskaffats. Tillgångarna är uppdelade i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Likviditet: Betalningsförmågan på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Soliditet: Andelen eget kapital av de totala tillgångarna (graden av egna finansierade tillgångar). Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss tid. Avskrivning: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Skatteunderlag: Totalt kommunalt beskattningsbar inkomst för samtliga skattskyldiga i kommunen (framkommer vid inkomsttaxeringen). Skattekraft: Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång (den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare). Resultatutjämningsreserv (RUR): Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Lokal utvecklingsreserv (LUR): I 2013 års bokslut avsattes medel av de av AFA återbetalade sjukförsäkringsavgifter som erhölls detta år till en lokal utvecklingsreserv. Grön finansiering: Avser finansiering där den underliggande obligationen för finansieringen uppfyller kraven i ett grönt ramverk så som exempelvis ”The Green Bond Principles”. Gröna obligationer ger ränteplacerare möjligheten att stödja utlåning till investeringsprojekt med mål att mildra klimatförändringarna eller som bidrar till en anpassning till dem. Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 63(65) 9.5 Budget för balansräkningsenheter Resultaträkning Skattefinans Renhållnings Totalt Resultaträkning VA-verk ierad 2026 verksamhet kommunen Verksamhetens intäkter 20 142 15 400 Verksamhetens kostnader - 934 357 - 16 516 - 14 700 - 965 574 Av- och nedskrivningar - 57 484 - 3 230 - 700 - 61 414 Verksamhetens nettokostnader - 991 841 396 - 0 - 991 445 Skatteintäkter 709 984 709 984 Generella statsbidrag, utjämning och 307 657 307 657 fastighetsavgift Verksamhetens resultat 25 800 396 - 0 26 196 Finansiella intäkter - - Finansiella kostnader - 15 800 - 396 - - 16 196 Resultat efter finansiella poster 10 000 0 - 0 10 000 extraordinära poster Extraordinära intäkter - Extraordinära kostnader - Årets resultat 10 000 0 - 0 10 000 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 64(65) Kassaflödesanalys Skattefina Renhållnin Totalt Kassaflödesanalys nsierad VA-verk gsverksa kommunen 2026 mhet DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10 000 10 000 Justering för ianspråktagna avsättningar - - Justering för av- och nedskrivningar 57 484 3 230 700 61 414 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 400 400 Medel från verksamheten före förändring 67 884 3 230 700 71 814 av rörelsekapital Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager - Ökning / minskning kortfristiga skulder - Kassaflöde från den löpande verksamheten 67 884 3 230 700 71 814 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 247 200 - 5 000 - 2 000 - 254 200 Investeringsbidrag till materiella - - anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - Investeringar i finansiella anläggningstillgångar - - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - Kassaflöde från investeringsverksamheten - 247 200 - 5 000 - 2 000 - 254 200 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN - Nyupptagna lån 125 000 125 000 Amortering av skuld - 19 717 - 1 798 - - 21 515 Ökning av långfristiga fordringar - 10 000 - 10 000 Minskning av långfristiga fordringar 1 798 1 798 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 97 081 - 1 798 - 95 283 Årets kassaflöde - 82 235 - 3 568 - 1 300 - 87 103 Tidaholms kommun, Reviderad Strategisk plan och budget 2026-2028 65(65) Samhällsbyggnadsnämnd 2026 Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................... 4 1.1 Om dokumentet ......................................................................................................... 4 2 Nämndens uppdrag ............................................................................. 4 3 Förvaltning ........................................................................................... 5 4 Lägesbild inför 2026 ............................................................................ 6 5 Mål ......................................................................................................... 8 5.1 Verksamhetsmål: Främja en ny nivå av kontinuerlig byggnation av bostäder genom innovation och kreativitet ............................................................................... 8 5.2 Verksamhetsmål: En attraktiv offentlig miljö ........................................................ 8 5.3 Verksamhetsmål: Öka pendlingen genom anpassade fysiska förutsättningar och stärkt planering ............................................................................................ 9 5.4 Verksamhetsmål: Ett aktivt deltagande i de näringsnätverk som pågår .......... 9 5.5 Verksamhetsmål: Marknadens behov av verksamhetstomter möts i form av kommunalt markinnehav, planlagd mark och byggklara industritomter ............... 9 5.6 Verksamhetsmål: Effektivt arbete inom Tidaholms kommuns arbete med ekologisk hållbarhet .............................................................................................................. 10 5.7 Verksamhetsmål: Utveckla förvaltningen genom digitalisering. ...................... 10 5.8 Verksamhetsmål: Öka förmågan att hantera störningar genom en mer robust utformad verksamhet inom alla förvaltningens ansvarsområden ........................... 10 5.9 Verksamhetsmål: En förvaltning som främjar trivsel, tydlig struktur och kontinuerlig utveckling .......................................................................................................... 11 5.10 Verksamhetsmål: Förvaltningen ska skapa förutsättningar för chefer att utvecklas och tydliggöra förväntningar på funktionen i olika nivåer ............................. 11 5.11 Verksamhetsmål: En organisation som kontinuerligt utvärderar sin egen leverans och anpassar sig i syfte att vara konkurrenskraftig ...................................... 11 6 Uppdrag från fullmäktige.................................................................. 11 7 Nämndens budget ............................................................................. 12 7.1 Driftsbudget ............................................................................................................... 12 7.2 Investeringsbudget .................................................................................................... 14 8 Budget för taxefinansierad verksamhet: Vatten och avlopp ........ 17 8.1 Driftsbudget ............................................................................................................... 17 8.2 Investeringsbudget .................................................................................................... 17 9 Budget för taxefinansierad verksamhet: Renhållning ................... 18 9.1 Driftsbudget ............................................................................................................... 18 9.2 Investeringsbudget .................................................................................................... 18 10 Personal .............................................................................................. 19 10.1 Antal helårsarbetare................................................................................................. 19 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 2(20) 11 Social hållbarhet ................................................................................ 19 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 3(20) 1 Inledning Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2026 utgår från kommunfullmäktiges strategiska mål för perioden 2024–2027 och syftar till att skapa goda förutsättningar för hållbar tillväxt, attraktiv livsmiljö och robust välfärd. Planen tar sin utgångspunkt i en lägesbild präglad av ekonomiska utmaningar, behov av organisatorisk utveckling och ökade krav på klimatanpassning, digitalisering och säkerhet. Under 2026 ska nämnden arbeta med elva verksamhetsmål som tillsammans bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål och önskade effekter. Dessa mål omfattar bland annat bostadsbyggande, attraktiv offentlig miljö, utveckling av pendlingsmöjligheter, ett gott företagsklimat, ekologisk hållbarhet, digitalisering, robusthet mot störningar samt insatser för ledarskap och medarbetartrivsel. Genom dessa mål vill nämnden säkerställa en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och en effektiv förvaltning. Budgetförutsättningarna för 2026 är utmanande. Tilldelningen är lägre än föregående år på grund av utfallet i 2023 års räkenskapssammandrag, vilket har medfört en stramare budgetram. Nämnden har dock erhållit riktade budgetprioriteringar som delvis kompenserar för minskningen. Förvaltningen ser behov av att förstärka organisationen med ett flertal funktioner och det är ekonomiskt krävande med tanke på rådande förutsättningar. Genom dessa prioriteringar och anpassningar vill nämnden skapa strukturer som möter kommunens behov av tillväxt, trygghet och social hållbarhet. 1.1 Om dokumentet Belopp anges i tusentals kronor om ingenting annat anges. Verksamhetsplan och budget år 2026 fastställdes av Samhällsbyggnadsnämnden den 4 december 2026. 2 Nämndens uppdrag Enligt reglementet för samhällsbyggnadsnämnden ska nämnden fullgöra kommunens uppgifter enligt reglemente fastställt KF 2018-10-29, reviderad KF 2021-12-20. Samhällsbyggnadsnämndens reglemente och ansvarsområden Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt reglemente fastställt av kommunfullmäktige. Nämndens huvudsakliga ansvarsområden omfattar: • Infrastruktur och service: Gatu- och väghållning, vatten och avlopp, renhållning, avfallshantering, park- och grönområdesskötsel, trafikplanering och trafiksäkerhet. • Fastigheter och lokaler: Fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, lokalvård, bilpool. • Tillsyn och tillstånd: Färdtjänst och riksfärdtjänst, tobaks- och alkohollagstiftning, handel med receptfria läkemedel, bostadsanpassningsbidrag, sprängämnesprekursorer. • Miljö och hälsa: Klimat-, miljö- och naturvårdsfrågor, hälsoskydd, livsmedelstillsyn. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 4(20) • Plan- och byggfrågor: Översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser, mätning och kartframställning. • Övriga uppgifter: Offentliga måltider, mark- och exploateringsfrågor, skyddsrum, kollektivtrafik, parkeringsövervakning, energirådgivning, jakt på kommunal mark, namnsättning av lokaler. Nämnden har även rätt att fatta beslut i ärenden som delegerats från kommunfullmäktige, såsom: • Antagande och ändring av detaljplaner enligt PBL. • Fastställande av avgifter av mindre ekonomisk betydelse. • Beslut om uthyrning och upplåtelse av kommunal egendom. • Yttranden i frågor om kameraövervakning och upplåtelse av offentlig plats. 3 Förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltningen består av fyra avdelningar med sju funktioner som ligger direkt under förvaltningschef. Förvaltningsledning, administration och strategiska funktioner ansvarar för funktionerna utveckling, fastighetsförvaltning, projektledning, nämndarbete, registrator, skogsförvaltning och ekonomi. Avdelning Service ansvarar för gata/parkservice och fastighetsservice där både fastighetsskötare och lokalvårdare ingår. Avdelning Måltid ansvarar för att planera och servera måltider i Tidaholms kommun. Avdelning VA/Avfall Vatten- och avloppsverksamheten (VA) bedriver verksamhet inom områdena dricksvattenförsörjning, spill- och dagvattenhantering för abonnenter anslutna till VA-kollektivet inom fastställda verksamhetsområden (i huvudsak i tätorterna i kommunen). Avfall har ansvaret för insamling och omhändertagande av kommunalt avfall inom hela Tidaholm. Avdelning Hållbar utveckling ansvarar för bygglov, bostadsanpassning, miljö och hälsa, samhällsplanering, mark/exploatering/GIS och trafikplanering. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 5(20) 4 Lägesbild inför 2026 Lägesbilden syftar till att beskriva vilka förhållanden som nämnden särskilt har beaktat vid utformning av verksamhetsplan och budget. Det är i regel större aktuella frågor eller utmaningar som nämnden ser ett behov av att hantera och delas in interna förhållanden och yttre förhållanden. Interna förhållanden Organisation • Avdelningen Service har genomgått en genomlysning under 2025. Resultatet kommer att hanteras under 2026, men det är ännu oklart hur detta påverkar organisationen. • Ny avdelningschef för service kommer tillträda i början av 2026. • Förvaltningen ser behov av att förstärka organisationen med ett flertal funktioner exempelvis kopplade till digitalisering, lokalförsörjning och projektledning. • Inträde i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg har utretts under 2025. Beslut kommer fattas under 2026. Utifrån politiskt beslut kommer tillsynsverksamheten antingen flyttas, eller så kommer en förändrad tillsynsorganisation behöva skapas. Styrning och ledning En ny stabsfunktion har etablerats under 2025 som kommer samordna bland annat styrning, digitalisering, kommunikation och kvalitetsutveckling. Ekonomi Nämndens budgetram bygger på resursfördelningsmodellen samt budget enligt traditionell budgetuppräkning. Tilldelningen för 2026 baseras på utfallet för 2023 års räkenskapssammandrag. Då detta var lägre än året innan så har nämnden för 2026 fått betydligt lägre tilldelning vid jämförelse med 2025 års budgetram. Nämnden har fått en riktad budgetprioritering som kompenserar till viss del för skillnaden. Under 2025 har förvaltningen arbetat med att se över interna fördelningar för ledning och administration för att få ut relevanta kostnader i rätt verksamhet vilket till viss del Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 6(20) dämpar effekten av en minskad tilldelning för 2026. För att klara av att hantera framtidens utmaningar inom projekthantering, fastighetsförsörjning samt digitalisering pågår en genomlysning inom förvaltningen. Resultatet av denna kan komma att leda till ekonomiska utmaningar för att möjliggöra en framtida satsning för att implementera och optimera nya och befintliga processer inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnader för tillfälliga övergångslösningar för investeringsprojektet med ny kommunverkstad är troliga. Osäkerhet kring tillsynsverksamhetens fortsatta drift kan innebära ökade kostnader. Pågående utredningar och projekt • Fastighetsutredning: Genomförd under 2025. För att kunna ta nästa steg och ta hand om produkten kommer det krävas extra resurser – dagens organisation kan inte ta hand om utredningen. Utifrån fastighetsutredningen och kommunrevisionens granskningsrapport av investeringsprocessen har förvaltningen identifierat ett stort behov av en lokalförsörjningsstrategi, ett arbete som bör initieras under 2026. • Energiplan: Arbete med en ny energiplan behöver påbörjas. Kommunstyrelsen har beslutat att det ska tas fram en ny energiplan som ska antas senast 30 juni 2027. • Kommunverkstad: Projektet med omlokalisering av kommunverkstaden pågår och kommer att ha stor påverkan under 2026. • Ett fortsatt arbete med digitalisering, här kan nämnas investering och implementering av ett fastighetssystem. Yttre förhållanden Samhällsbyggnadsnämnden verkar i en tid präglad av snabba förändringar och ökande komplexitet. Fem övergripande spänningsfält – demografi, globalisering, miljö och klimat, värderingar samt teknikutveckling – påverkar förutsättningarna för fysisk planering, infrastruktur och hållbar samhällsutveckling. Dessa spänningsfält samspelar med åtta långsiktiga trender som ställer krav på nya arbetssätt och prioriteringar. • Demografiska förändringar innebär en åldrande befolkning, minskande ungdomskullar och regionala skillnader. Detta påverkar bostadsförsörjning, mobilitet och behovet av samhällsservice. • Globaliseringens omvandling och ökad geopolitisk osäkerhet gör försörjningskedjor mer sårbara, vilket kan påverka byggprojekt, materialförsörjning och beredskap. • Miljö- och klimatutmaningar kräver omfattande klimatanpassning, investeringar i VA-system, energiinfrastruktur och naturbaserade lösningar. Kommunen måste bidra till den gröna omställningen och samtidigt hantera biologisk mångfald. • Förändrade värderingar och ökad polarisering påverkar acceptansen för förändringar som vindkraft, förtätning och mobilitetslösningar. Delaktighet och dialog blir avgörande för legitimitet. • Teknikutveckling och AI förändrar planeringsprocesser, byggmetoder och medborgardialog. Digitala tvillingar och smarta material öppnar nya möjligheter men ställer krav på datasäkerhet och etik. Cybersäkerhet och NIS2 Digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocesser ökar effektiviteten men medför också Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 7(20) nya sårbarheter. EU:s NIS2-direktiv och den svenska cybersäkerhetslagen (planerad ikraftträdande 15 januari 2026) ställer skärpta krav på kommuner som omfattas av offentlig förvaltning och samhällsviktiga tjänster. 5 Mål Kommunfullmäktige har antagit fem mål för Tidaholms kommun under perioden 2024– 2027: 1. I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas. 2. Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt. 3. Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik. 4. Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas. 5. Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning. För varje mål har fullmäktige även fastställt två, tre eller fyra önskade effekter. De önskade effekterna specificerar vad fullmäktige vill att kommunen ska åstadkomma eller förändra inom ramen för ett givet mål. Varje nämnd uppdras att arbeta med ett antal önskade effekter genom att sätta upp verksamhetsmål. Strategiska utvecklingsmedel I Strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2026–2028 avsätter fullmäktige strategiska utvecklingsmedel. Dessa medel är avsedda att stärka kommunens förmåga att uppnå de strategiska målen, som gäller 2024–2027. Förvaltningar har möjlighet att ansöka om strategiska utvecklingsmedel för att förstärka arbetet med verksamhetsmål under år 2026. 5.1 Verksamhetsmål: Främja en ny nivå av kontinuerlig byggnation av bostäder genom innovation och kreativitet Nämndens avsikt med verksamhetsmålet För att nå målet om 65 bostäder behöver nämnden identifiera nya eller bättre lösningar för att kunna nå målet och att det finns möjlighet att bygga olika former av bostäder. Målet syftar till att våga tänka innovativt och annorlunda och på detta sätt främja kontinuerlig byggnation. Mål ska generera följande önskade effekt Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. 5.2 Verksamhetsmål: En attraktiv offentlig miljö Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Den offentliga miljön är viktigt för attraktiviteten i den byggda miljön och avsikten med målet är att lyfta denna frågan. Den offentliga miljön kan vara olika typer av rum som exempelvis gator, torg, vägar, parker och vatten. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 8(20) Mål ska generera följande önskade effekt Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs 5.3 Verksamhetsmål: Öka pendlingen genom anpassade fysiska förutsättningar och stärkt planering Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Nämnden har rådighet över flera fysiska förutsättningar för att utveckla pendlingen. Målet tar sikte på att fokusera på just detta och att stärka planeringen (ökade möjligheter) inom olika områden. Mål ska generera följande önskade effekt Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. 5.4 Verksamhetsmål: Ett aktivt deltagande i de näringsnätverk som pågår Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Att delta i nätverk är viktigt eftersom det ger möjlighet till kunskapsutbyte och inspiration, vilket stärker både kompetens och organisationens utveckling. Det skapar också värdefulla relationer som underlättar samarbete och effektiv problemlösning. Mål ska generera följande önskade effekt Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. 5.5 Verksamhetsmål: Marknadens behov av verksamhetstomter möts i form av kommunalt markinnehav, planlagd mark och byggklara industritomter Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Målet har för avsikt att tillse att nämnden hela tiden har en överblick över tre behov för att möta en tomt- och markreserv som löpande förädlas: 1. Strategiska markinköp 2. Planläggning i fas 3. Tillgång till exploaterade tomter Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 9(20) Mål ska generera följande önskade effekt Att ha en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. 5.6 Verksamhetsmål: Effektivt arbete inom Tidaholms kommuns arbete med ekologisk hållbarhet Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Nämnden har enligt reglementet ansvar för miljöstrategiska frågor men resurser för att uppfylla detta är starkt begränsade. Avsikten är att fokusera på de uppgifter och uppdrag som är beslutade som exempelvis Agenda 20230 i strategisk plan och budget och klimatlöften. Mål ska generera följande önskade effekt Att minska utsläpp av växthusgaser för att nå Parisavtalets mål. Att Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt. 5.7 Verksamhetsmål: Utveckla förvaltningen genom digitalisering. Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Att skapa en effektiv och innovativ förvaltning genom digitalisering och verksamhetsutveckling Mål ska generera följande önskade effekt Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar. 5.8 Verksamhetsmål: Öka förmågan att hantera störningar genom en mer robust utformad verksamhet inom alla förvaltningens ansvarsområden Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Att möta omvärldens krav och förändringar gällande störningar i form av bland annat klimatförändringar, krig, säkerhetsfrågor och IT relaterade händelser. Nämnden behöver öka förmåga och kapacitet för detta. Mål ska generera följande önskade effekt Att leverera robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 10(20) 5.9 Verksamhetsmål: En förvaltning som främjar trivsel, tydlig struktur och kontinuerlig utveckling Nämndens avsikt med verksamhetsmålet För att få medarbetare som trivs och utvecklas vill nämnden sträva mot en förvaltning som är engagerad inom trivsel, struktur och utveckling. Mål ska generera följande önskade effekt Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. 5.10 Verksamhetsmål: Förvaltningen ska skapa förutsättningar för chefer att utvecklas och tydliggöra förväntningar på funktionen i olika nivåer Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Nämnden vill säkerställa ett hållbart och professionellt ledarskap inom förvaltningen. Genom att skapa tydliga förväntningar på chefsrollen på olika nivåer och erbjuda stöd för kompetensutveckling, ska chefer ges förutsättningar att leda verksamheten effektivt och i linje med kommunens mål. Mål ska generera följande önskade effekt Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. 5.11 Verksamhetsmål: En organisation som kontinuerligt utvärderar sin egen leverans och anpassar sig i syfte att vara konkurrenskraftig Nämndens avsikt med verksamhetsmålet Att få en budget i balans genom att arbeta förebyggande och utvärdera verksamheten kontinuerligt. Mål ska generera följande önskade effekt Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. 6 Uppdrag från fullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar åtta av fullmäktiges önskade effekter. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 11(20) Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2026 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2026–2028 som tillhör nämndens ansvarsområde . Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott i investeringsbudgeten under varje år, exempelvis vad gäller planerat fastighetsunderhåll och exploatering. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att fastställa verksamhetsplan och detaljbudget avseende drift och investeringar för renhållningsverksamheten samt vatten- och avloppsverksamhet. Riktade budgetprioriteringar: Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 4,1 miljoner under år 2026. Avsikten är att nämnden ska bedriva underhåll av kommunens gator och parker med en högre ambitionsnivå jämfört med genomsnittet bland liknande kommuner. Budgetanpassningar: Nämnden åläggs en anpassning motsvarande 1 procent av föregående års budgetram 7 Nämndens budget Kommunfullmäktige fastställer och tilldelar varje nämnd en budgetram samt investeringsmedel. Budgetramen är de medel som tilldelas en nämnd för dess driftsbudget. Nämnden har beslutat hur driftsbudgeten ska fördelas till nämndens olika verksamheter under året. Fördelningen benämns detaljbudget. Nämndens investeringsbudget anger hur nämnden har beslutat att fördela dess investeringsmedel under året. 7.1 Driftsbudget Budgetram per år Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 46 766 41 822 39 529 40 684 Årlig förändring (tkr) -4 944 -2 292 1 155 Årlig förändring (%) -10,6 % -5,5 % 2,9 % Enligt strategisk plan och budget för 2026-2028 tilldelas samhällsbyggnadsnämnden enligt resursfördelningsmodellen en budgetram på 38,8 miljoner kronor vilket är en minskning med 6,6 miljoner kronor jämfört med motsvarande budgetram för 2025. Förändringen beror på att ett lägre utfall rapporterats för 2023 års räkenskaps sammandrag jämfört med vad som rapporterats året innan 2022 som 2025 års budgetram bygger på. Som kompensation har Samhällsbyggnadsnämnden fått en riktad budgetprioritering på 4,1 miljoner kronor för att förstärka upp underhåll av kommunens gator och parker med en högre ambitionsnivå jämfört med genomsnittet bland liknande kommuner. Trots denna förstärkning utifrån vad resursfördelningsmodellen ger för 2026 så har Samhällsbyggnadsnämnden 5 miljoner kronor mindre i budget 2026 än 2025. Det Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 12(20) innebär en stor ekonomisk utmaning att hålla en budget i balans 2026 och samtidigt stå rustad för att hantera ökade krav inom fastighetsutredningar, projekteringar samt digitalisering. Under 2025 har förvaltningen arbetat med att se över interna fördelningar för ledning och administration för att få ut relevanta kostnader i rätt verksamhet vilket till viss del dämpar effekten av en minskad tilldelning för 2026. Då den budgeterade prioriteringen är riktat mot verksamheten för Gata-Park innebär detta att den övriga verksamheten inte får någon budgetkompensation för minskad tilldelning. Förvaltningen har gjort en beräkning som visar att av de 4,1 miljoner kronor som riktats mot Gata-Park så hade 2,8 miljoner kronor behövts riktats mot den övriga verksamheten för att kompensera och mildra effekten av den minskade tilldelningen. Detta resonemang visar på att Samhällsbyggnadsnämnden inför 2026 står med en ofinansierad del på 2,8 miljoner kronor där anpassningsåtgärder behöver tas fram för att nå en budget i balans för 2026. Budgetramens komponenter Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Budgetram 46 766 41 822 39 529 40 684 varav resursfördelning 45 459 38 789 39 929 41 092 varav verksamhetsförändringar varav riktade budgetprioriteringar 1 100 4 100 varav riktade anpassningar -393 -468 -399 -411 varav justering för minskade pensionskostnader 600 -600 7.1.1 Detaljbudget Förutsättningen för detaljbudget 2026 är: Strategisk budget och plan 2026-2028 antagen i kommunfullmäktige 2025-11-24. Driftsbudgeten bygger på följande antaganden: • att vi får hjälp med att finansiera resurser för att klara av fastighetsutredningen och omställningen till en utökad digitalisering. • att delfinansiering inom markutveckling av kommunstyrelsen förtlöper. • att Bruket ger antaget överskott, givet att det förvaltas av kommunen. • att vi får ersättning för våra budgeterade måltidskostnader. • att vi får hjälp med finansieringen av miljötillsynen för att möta länsstyrelsen krav om denna fortfarande ska hanteras inom förvaltningen. • att anpassningsåtgärder tas fram 2026 som ger en ekonomisk effekt på 2,8 miljoner kronor. Fördelning av medel Fördelning av medel per verksamhet Jfr. budget 2025 Budget 2026 Varav intäkt Varav kostnad Politik och ledning 5 634 2 270 -6 955 9 225 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 13(20) Hållbar utveckling 16 725 16 637 -3 020 19 657 Fastighet externt -2 600 -2 400 -17 100 14 700 Service administration 2 812 2 000 -4 715 6 715 Service fastigheter-lokalvård 2 485 0 -26 545 26 545 Internhyresenhet 1 850 0 -104 055 104 055 Park-Gata 19 860 23 315 -5 400 28 715 Måltid 0 0 -42 605 42 605 VA 0 0 -25 000 25 000 Avfall 0 0 -19 500 19 500 Summa 46 766 41 822 -254 895 296 717 7.1.2 Åtgärdsplan Inför 2026 tar Samhällsbyggnadsnämnden med sig ett bedömt överskott från 2025 på cirka 7,5 miljon kronor. Överskottet beror främst på vakanser inom måltidsenheten samt att vi inte får de budgeterade driftskostnader som vi räknat med för våra fastigheter. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att det inför 2026 kommer att vara svårt att nå en budget i balans på grund av en minskad tilldelning för 2026 samt att en förstärkning inom organisation behöver göras för att möta framtidens fastighetsutredningar, projekthantering samt digitaliseringskrav. Av betydelse kommer även att vara om miljötillsynen ska bedrivas i egen regi eller tas över av MÖS för att uppfylla Länsstyrelsens krav på ökad tillsyn. Då den riktade budgetprioritering enbart gäller verksamheten inom Gata-Park, visar beräkningar att det kommer att bli svårt att hålla en budget i balans för 2026. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar därför åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram anpassningsåtgärder på 2,8 miljoner kronor för att komma i en budget i balans för 2026. Förslag ska vara framme till beslut till nästa vid nämndsmöte torsdag den 15 januari 2026. Åtgärdsplan Åtgärd Ange åtgärd Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 nr nnn Anpassningsåtgärder 2,8 mnkr Totalt 2,8 7.2 Investeringsbudget Investeringar är de medel som kommunfullmäktige har avsatt i strategisk plan och budget. I april varje år beslutar kommunstyrelsen om eventuell ombudgetering av medel utifrån investeringsprojektens utfall föregående år. Kommunfullmäktige har för år 2026 tilldelat 56,5 miljoner kronor till Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget. Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 14(20) Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Samhällsbyggnadsnämnden - TK 56,5 151 77 46,5 7.2.1 Investeringsbudget - plan för beslutade investeringanslag Kommunfullmäktige har för år 2026 tilldelat 56,5 miljoner till Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget. Investeringsprojekt Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Actionpark 0 10 0 0 Gång- och cykelväg mellan ridskolan och 0 15 0 0 Acklinga Konstgräsplan 0 0 6 0 Toppbeläggning Kungslena 0 0 0 2 Toppbeläggning Rosenberg 0 0 2 0 Rivning av kommunförråd och i 0 5 0 0 ordningställande av mark inför försäljning Samlokalisering ÅVC/förrådet 10 50 10 0 Exploatering Södra Helliden etapp 4 1 5 10 10 Stationshusområdet 5 3 0 0 Marbotorp 0 6 14 0 Ramstorp 2:4 0 11,5 0,5 0 Fastighet matsalslösning 0 11 0 0 Rudbecksgymnasiet KF beslut 44 § 2024 - Beslut om 20 50 90 20 projektering för investeringsprojekt långsiktigt lokalplanering för särskilt boende Klimatanpassningar 2 2 Risk och sårbarhet 2 2 2 Löpande investeringsprojekt Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Fastighet Hyresgästanpassningar 1,5 1,5 1,5 1,5 Inventarier 1 1 1 1 Reinvesteringar Fordon SBN 2 2 2 2 Offentlig miljö 1 2 2 2 Planerat UH fastighet - internt 15 9 9 9 Planerat UH Gata/Park/Broar 7 7 7 9 Planerat UH fastighet - externt 6 6 6 6 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 15(20) Offentlig Miljö Budget 2026 Lekplats Rosenberg 0,8 Stationshusområdet 0,2 Fontän torget 1 Summa 2 H Styr/ Plan UH yr Bran Fasa Föns Lås/L Vent. Vär Bdgt Golv över Tak fast- int es d d ter arm agg mep 2026 v g Bibliotekshuse KF 0,25 0,25 t N B Ekedalens U 0,5 0,5 skola N KF Forshallen 0,75 0,8 N B Hellidsskolan U 0,85 0,9 N S Lindängen O 3 0,4 0,5 3,9 N S LSS Solstigen O 0,4 0,4 N S Midgård O 0,55 0,4 0,95 N KF Museum 0,2 0,2 N Rosenbergs KF 0,4 0,4 ishall N Sparbankshall KF 0,5 0,5 en N B Syrsan U 0,2 0,1 0,3 N Summa 3,55 2,25 0,1 0,25 0,5 1,05 0,4 0,4 0,5 9 Planerat UH Gata/Park/Broar Budget 2026 Gata-26 3,5 Broar-26 1,2 Tidan-26 1,2 Parkmiljö-26 0,4 Badplatser-26 0,3 Lekplatser-26 0,4 Summa 7 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 16(20) Planerat UH/anpassningar Fastighet - externt Budget 2026 Brukets industriområde 5 Brandstationen ventilationsaggregat 0,5 Brandstationen övrigt 0,5 Summa 6 8 Budget för taxefinansierad verksamhet: Vatten och avlopp 8.1 Driftsbudget Resultaträkning Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Verksamhetens intäkter 25 000 25 000 25 000 Verksamhetens kostnader -21 374 -21 374 -21 374 Av- och nedskrivningar -3 230 -3 230 -3 230 Verksamhetens nettokostnader 396 396 396 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -396 -396 -396 Resultat före extraordinära poster 0 0 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 0 0 0 Inom VA pågår en ekonomisk utredning för att komma till rätta med hanteringen av det överskott som finns inom VA-kollektivet. 8.2 Investeringsbudget VA Budget 2026 Planerat UH VA 5 VA Exploatering Södra Helliden etapp 4 1 VA, Risk och sårbarhet 2 Summa 8 Planerat UH VA Budget 2026 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 17(20) Planerat UH VA Budget 2026 Vattenverk Fröjered 5 Summa 5 9 Budget för taxefinansierad verksamhet: Renhållning 9.1 Driftsbudget Resultaträkning Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Verksamhetens intäkter 19 500 19 500 19 500 Verksamhetens kostnader -18 800 -18 800 -18 800 Av- och nedskrivningar -700 -700 -700 Verksamhetens nettokostnader 0 0 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 0 0 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 0 0 0 9.2 Investeringsbudget Avfall Budget 2026 Renhållning. Nya avfallsfraktioner+ÅVC 5 Planerat UH Avfall 2 Summa 7 Planerat UH Avfall Budget 2026 Fordon 2 Summa 2 Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 18(20) 10 Personal Nämndens driftsbudget påverkar antalet helårsarbetare. Tabellen nedan redovisar hur många helårsarbetare nämnden planerar att förvaltningen har under verksamhetsåret. Tabellen visar även i vilken mån antalet helårsarbetare påverkas av volymförändringar (till exempel vad gäller antal elever, brukare, besökare eller ärenden) samt verksamhetsförändringar. 10.1 Antal helårsarbetare Antal helårsarbetare Dec 2023 Dec 2024 Budget Budget Plan 2027 Plan 2028 2025 2026 Antal helårsarbetare 151 152 153 155,5 varav volymförändringar 1 1 2,5 varav verksamhetsförändringar Resursförstärkning möjliggör en framtida satsning för att implementera och optimera nya och befintliga processer inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. 11 Social hållbarhet Arbete med strategin för social hållbarhet 2025–2035 Inledning Samhällsbyggnadsförvaltningen har en central roll i att skapa fysiska och sociala miljöer som främjar jämlika livsvillkor, god hälsa och delaktighet. Under kommande år ska förvaltningen konkretisera och arbeta med prioriteringar ur strategin för social hållbarhet samt säkerställa att vägledande principer beaktas i planering, byggande och utveckling av kommunens miljöer. Planerat arbete med strategins prioriteringar En jämlik och jämställd hälsa • Säkerställa att alla nya detaljplaner och byggprojekt genomgår tillgänglighetsgranskning. • Främja social blandning i bostadsområden för att motverka segregation. • Integrera barnrättsperspektivet i planprocesser genom barnkonsekvensanalyser. • Utveckla digitala lösningar och mötesplatser som minskar digitalt utanförskap. En god psykisk hälsa • Planera för fler öppna och kostnadsfria mötesplatser i bostadsområden och tätorter. • Utforma offentliga miljöer som ökar tryggheten, exempelvis genom belysning, siktlinjer och tillgång till grönområden. • Skapa ytor för kultur- och fritidsaktiviteter i nya områden. Hälsosamma levnadsvanor • Utveckla gång- och cykelvägar samt gröna stråk för att främja fysisk aktivitet. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 19(20) • Säkerställa att skolor och förskolor har säkra och attraktiva utemiljöer. • Planera för närhet till natur och rekreationsområden i alla bostadsområden. Samhällsbyggnadsnämnd, Verksamhetsplan och detaljbudget 2026 20(20) Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-06-05

§ 60 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Skaraborgs kommunalförbund avseende år 2025 KS 2026/40 Runo Johansson (L) och Ingela Backman (S) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Skaraborgs kommunalförbund. o bevilja direktionen för Skaraborgs kommunalförbund ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Sammanfattning av ärendet Skaraborgs kommunalförbund har överlämnat förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2025, tillsammans med utlåtande från revisionsbyrå och revisionsberättelse, till medlemskommunerna för fastställande samt prövning av ansvarsfrihet för direktionen. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 190 tkr. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för direktionen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025 samt att årsredovisningen för år 2025 godkänns. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Revisorerna bedömer även att den interna kontrollen har varit tillräcklig samt att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål och uppdrag som gäller för förbundet. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Skaraborgs kommunalförbund. o bevilja direktionen för Skaraborgs kommunalförbund ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Skaraborgs kommunalförbund avseende år 2025”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-04-30.  Protokollsutdrag från Skaraborgs kommunalförbunds Direktion § 13/2026 ”Årsredovisning 2025, Skaraborgs kommunalförbund”, 2026-03-20.  Skaraborgs kommunalförbund - Årsredovisning 2025.  Skaraborgs Kommunalförbund - Revisionsberättelse 2025 Skaraborgs kommunalförbund.  Skaraborgs kommunalförbund - PWC God ekonomisk hushållning 2025. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/40 2026-04-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Mats Karlsson, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse - Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Skaraborgs kommunalförbund avseende år 2025 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Skaraborgs kommunalförbund. o bevilja direktionen för Skaraborgs kommunalförbund ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Ärendet Skaraborgs kommunalförbund har överlämnat förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2025, tillsammans med utlåtande från PwC och revisionsberättelse, till medlemskommunerna för fastställande samt prövning av ansvarsfrihet för direktionen. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 190 tkr. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för direktionen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025 samt att årsredovisningen för 2025 godkänns. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Revisorerna bedömer även att den interna kontrollen har varit tillräcklig samt att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål och uppdrag som gäller för förbundet. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Protokollsutdrag från Skaraborgs kommunalförbunds Direktion § 13/2026 ”Årsredovisning 2025, Skaraborgs kommunalförbund”, 2026-03-20.  Skaraborgs kommunalförbund - Årsredovisning 2025.  Skaraborgs Kommunalförbund - Revisionsberättelse 2025 Skaraborgs kommunalförbund  Skaraborgs kommunalförbund - PWC God ekonomisk hushållning 2025 Sändlista Skaraborgs kommunalförbund tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Skaraborgs Kommunalförbund Protokollsutdrag 4 (19) Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte

§ 61 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Skaraborg avseende år 2025 KS 2026/41 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Samordningsförbundet Skaraborg. o bevilja styrelsen för Samordningsförbundet Skaraborg ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Skaraborg har överlämnat förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2025. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 894 727 kronor. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Revisorerna bedömer även att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Samordningsförbundet Skaraborg o bevilja styrelsen för Samordningsförbundet Skaraborg ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Årsredovisning och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Skaraborg avseende år 2025”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-04-30.  Protokoll Samordningsförbundet Skaraborg, 2026-02-24.  Samordningsförbundet Skaraborgs hemställan om ansvarsfrihet 2025.  Azets Granskningsrapport 2025.  Azets 2025 Revisionsberättelse - Samordningsförbundet Skaraborg.  Samordningsförbundet Skaraborg - Årsredovisning 2025. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/41 2026-04-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Mats Karlsson, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse - Årsredovisning och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Skaraborg avseende år 2025 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Samordningsförbundet Skaraborg o bevilja styrelsen för Samordningsförbundet Skaraborg ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Ärendet Samordningsförbundet Skaraborg har överlämnat förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2025. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 894 727 kronor. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår att revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Revisorerna bedömer även att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Protokoll Samordningsförbundet Skaraborg, 2026-02-24.  Samordningsförbundet Skaraborgs hemställan om ansvarsfrihet 2025  Azets Granskningsrapport 2025.  Azets 2025 Revisionsberättelse - Samordningsförbundet Skaraborg.  Samordningsförbundet Skaraborg - Årsredovisning 2025. Sändlista Samordningsförbundet Skaraborg tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 PROTOKOLL 1 2026 hy1a1qrfcrfbyl101miw53mmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Protokoll 1 – 2026 2/6 Protokoll 1 Plats och tid Ersättare Styrelsemöte Samordningsförbundet Skaraborg Carina Karlsson, Arbetsförmedlingen Tisdagen den 24 februari kl. 9:00–12:00 Lars Holmberg, Västra Götalandsregionen Jenni Gustrand, Gullspångs kommun Paragrafer § 1 - § 10 Beslutande Övriga deltagare Malin Jalonen Nilsson, Försäkringskassan, ordförande Jonas Lundquist, förbundschef Ingvor Bergman, Västra Götalandsregionen, vice Samordningsförbundet Skaraborg ordförande Amanda Hermansson, administratör Ulla-Karin Cannervik, Arbetsförmedlingen Samordningsförbundet Skaraborg Sture Olsson, Falköpings kommun Björn Thodenius, Gullspångs kommun Anmält förhinder Anna Dalström, Götene kommun Anne-Charlotte Granander, Götene kommun Merja Wester, Hjo kommun Ann-Charlott Karlsson, Töreboda kommun Monica Staudinger, Karlsborgs kommun Anna Zöögling, Tidaholms kommun Tommy Larsson, Lidköpings kommun Anita Löfgren, Skövde kommun Richard Thorell, Mariestads kommun Maria Henriksson, Falköpings kommun Kenneth Källström, Skövde kommun Ann-Christine Fredriksson, Hjo kommun Ann Ohlsson, Tibro kommun Kristin Persson, Lidköpings kommun Peter Friberg, Tidaholms kommun Hilkka Eskelinen, Karlsborgs kommun Linn Brandström, Töreboda kommun Cliff Nyqvist, Essunga kommun Elin Härling, Vara kommun Michael Karlsson, Skara kommun Marie Nilsson, Skara kommun Ordförande Louise Samuelsson, Försäkringskassan Malin Jalonen Nilsson, Försäkringskassan Linnea Wall, Mariestads kommun Maria Maric, Tibro kommun Justerare Fredrik Pettersson, Vara kommun Anna Dalström, Götene kommun Bengt-Göran Henningsson, Essunga kommun Sekreterare Amanda Hermansson, Samordningsförbundet Skaraborg Anslag/bevis Organ Samordningsförbundet Skaraborg Sammanträdesdatum 2026-02-24 Anslaget under tiden 2026-03-02–2026-03-16 Förvaringsplats för protokoll Samordningsförbundet Skaraborg, S:t Sigfrids gata 8, Skövde www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 30 Skövde hy1a1qrfcrfbyl101miw53mmc :ecnerefeR .dengiZ aiv delaes dna dengis yllatigiD Protokoll 1 – 2026 3/6

§ 62 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst avseende år 2025 KS 2026/42 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning avseende år 2025 för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst. o bevilja direktionen för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har överlämnat årsredovisning för verksamhetsår 2025. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 315 tkr. Förbundet gjorde under år 2025 ett stort överskott om 17,3 miljoner. För att det positiva resultatet inte skulle öka det egna kapitalet beslutade direktionen i november att överskottet, undantaget 100 tkr, skulle utbetalas till medlemmarna. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna sammantaget bedömer att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Däremot bedöms resultatet inte vara förenligt med de finansiella mål som direktionen uppställt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt dess enskilda ledamöter för verksamhetsåret 2025. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning avseende år 2025 för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst. o bevilja direktionen för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst avseende år 2025”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-04-30.  Protokollsutdrag Tolkförmedling Väst § 620 Årsredovisning 2025, 2026-03-27.  Årsredovisning år 2025 - Tolkförmedling Väst.  Revisionsberättelse 2025 - Tolkförmedling Väst  Internkontrollrapport 2025 - Tolkförmedling Väst. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/42 2026-04-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Mats Karlsson, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse - Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst avseende år 2025 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning avseende år 2025 för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst. o bevilja direktionen för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Ärendet Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har överlämnat årsredovisning för verksamhetsår 2025. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 315 tkr. Förbundet gjorde under 2025 ett stort överskott om 17,3 miljoner. För att det positiva resultatet inte skulle öka det egna kapitalet beslutade direktionen i november att överskottet, undantaget 100 tkr, skulle utbetalas till medlemmarna. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna sammantaget bedömer att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Däremot bedöms resultatet inte vara förenligt med de finansiella mål som direktionen uppställt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt dess enskilda ledamöter för verksamhetsåret 2025. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Protokollsutdrag Tolkförmedling Väst § 620 Årsredovisning 2025, 2026-03-27.  Årsredovisning år 2025 - Tolkförmedling Väst.  Revisionsberättelse 2025 - Tolkförmedling Väst  Internkontrollrapport 2025 – Tolkförmedling Väst. Sändlista Tolkförmedling Väst tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 ÅRSREDOVISNING Dnr 26/0005-2 2025-03-27 Årsredovisning 2025 Organisationsnummer 222000–2972 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................... 3 Vision ......................................................................................................................................................... 3 Ledord ....................................................................................................................................................... 3 Förvaltningsberättelse ........................................................................................................... 4 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................................................. 4 Organisation ............................................................................................................................................. 5 Direktionen .......................................................................................................................................... 5 Förbundets verksamhet ...................................................................................................................... 8 Tolkar och översättare ........................................................................................................................ 9 Kunder ................................................................................................................................................ 13 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .............................................................. 13 Ekonomi ............................................................................................................................................. 13 Likviditet ............................................................................................................................................. 14 Utvärdering av ekonomisk ställning ............................................................................................... 14 Händelser av väsentlig betydelse ......................................................................................................... 15 Minskning av antal kontor ............................................................................................................... 15 Organisationsförändring .................................................................................................................. 15 TFV uppmärksammade för sin AI-Tolk........................................................................................ 15 Händelser efter räkenskapsperiodens slut ..................................................................................... 15 Styrning och uppföljning av verksamheten ........................................................................................ 16 Övergripande verksamhetsmål ........................................................................................................ 16 Verksamhetsmål 2025 och måluppfyllelse ..................................................................................... 17 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 19 Balanskravsresultat ................................................................................................................................ 20 Balanskravsavstämning ..................................................................................................................... 20 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................................... 21 Medarbetare ....................................................................................................................................... 21 Tillsvidare- och visstidsanställda ..................................................................................................... 21 Sysselsättningsgrad ............................................................................................................................ 22 Sjukfrånvaro ....................................................................................................................................... 22 Pensioner ............................................................................................................................................ 23 Förväntad utveckling ............................................................................................................................. 23 Budget 2025 ............................................................................................................................................ 25 Ekonomisk plan 2025–2027 ............................................................................................................ 25 Räkenskaper ........................................................................................................................ 26 Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner ..................................................................... 26 Resultaträkning ....................................................................................................................................... 26 Resultaträkning .................................................................................................................................. 26 Balansräkning ..................................................................................................................................... 27 Kassaflödesanalys .............................................................................................................................. 28 Noter ................................................................................................................................................... 29 Driftsredovisning ................................................................................................................ 32 Utfall i förhållande till budget .............................................................................................................. 32 Bakgrund till budget .......................................................................................................................... 32 Utfall .................................................................................................................................................... 32 Förbundets investeringsverksamhet ................................................................................... 33 Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund och dess ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet har tilldelats uppdraget att bedriva språktolkförmedling och är huvudman för verksamheten. Tolkförmedling Väst förser därmed medlemsorganisationernas verksamheter med språktolk. Förbundet bedriver även översättningsverksamhet. Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april 2013 och består idag av 46 medlemmar; Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bengtsfors, Borås, Bollebygd, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Öckerö. Förbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Medlemmarna har kvar ytterst ekonomiskt ansvar Figur 1 Karta över förbundets medlemmar för verksamheten. Varje medlem har tillskjutit en krona per kommuninvånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. Förbundet styrs av en direktion bestående av ledamöter från respektive medlemsorganisation. Särskilt utsedda revisorer granskar förbundets verksamhet. Förbundet har sitt säte i Göteborg. Vision Genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster bidrar Tolkförmedling Väst till ökad integration i samhället. Ledord Förbundets ledord; professionalitet, tillgänglighet och trygghet är en del av förbundets varumärke. Ledorden talar om vad förbundet står för och ska genomsyra verksamheten. Förvaltningsberättelse Översikt över verksamhetens utveckling De senaste åren har efterfrågan på tolk sakta minskat och kommer sannolikt fortsätta sjunka även de kommande åren. Nedgången är framför allt ett resultat av det minskade inflödet av nya tolkbehövande till landet. Förbundet gjorde under 2025 ett stort överskott och det negativa resultatet om 215 tkr från 2023 återställdes därmed. Direktionen beslutade 2024 att återbetala 8,7 mkr av eget kapital till medlemmarna. På grund av ändrad redovisningsrutin belastade utbetalningen resultatet i stället för det egna kapitalet, vilket gav ett negativt resultat för 2024. Det negativa resultatet justerades genom att synnerliga skäl åberopades i bokslutet för 2024. Ytterligare underskott från tidigare år finns inte. För att 2025 års positiva resultat inte skulle öka det egna kapitalet beslutade direktionen i november att överskottet om 17,3 mkr undantaget 100 tkr, ska utbetalats till medlemmarna. Förbundet redovisar därmed ett resultat om 315 tkr för 2025. Efter reservering för utbetalning av överskott av 2025 års resultat samt återställt negativt resultat från 2023, redovisar förbundet i praktiken ett överskott om 100 tkr för året. Soliditet och likviditet är lägre jämfört med 2024 vilket beror på att utbetalningen av överskottet för 2025, som verkställs under våren 2026, har reserverats i 2025 års bokslut som en kortfristig skuld. Förbundets soliditet och likviditet är god. Förbundet (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 231 858 220 452 221 686 223 851 206 925 Verksamhetens kostnader 231 543 -224 402 -221 901 -213 340 -198 269 Årets resultat 315 -3 950 -215 4 177 5 442 Soliditet (%) 36% 47% 49% 50% 56% Likviditet (%) 147% 171% 176% 190% 201% Nettoinvesteringar 0 0 7 035 1 254 0 Långfristig skuld 0 0 0 0 0 Tabell 1 Översikt över verksamhetens utveckling 2021–2025. Organisation På uppdrag av direktionen leds tjänstemannaorganisationen av förbundsdirektören. Organisationen består av stab, verksamhetsstöd, tolk- och översättningsförmedling. Staben leds av förbundsdirektören. Tolk- och översättningsförmedlingen samt verksamhetsstöd leds av tre verksamhetschefer. Administrativt stöd inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads, Törebodas och Gullspångs kommuner i samverkan. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. Figur 2 Organisationsschema Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna antagit. Direktionen har haft fyra möten under året, varav två genomförts på distans. Direktionen för Tolkförmedling Väst utgjordes 2025-12-31 av: Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen Claudia Nistor Pedrini (S), ordförande Dragan Dobromirovic (S), vice ordförande Zagros Hama Ada (M), ersättare Susanna Cassberg (M), ersättare Alingsås kommun Bengtsfors kommun Per-Gordon Tranberg (M), ledamot Taiga Feldman Burgelis (M), ledamot Ulla Dalén (MP), ersättare Bashir Sulaiman (S), ersättare Bollebygd kommun Borås Stad Fredrik Drugge (M), ledamot Marie Samuelsson (S), ledamot Lisette Vermeulen (SD), ersättare Birgitta Bergman (M), ersättare Dals-Eds kommun Essunga kommun Christina Virevik (C), ledamot Marie-Louise Svensson (M), ledamot Carina Halmberg (S), ersättare Pernilla Jönsson (M), ersättare Falköpings kommun Grästorps kommun Sture Olsson (M), ledamot Svante Classon (C), ledamot Niclas Hillestrand (S), ersättare Lars-Erik Tengeland (M), ersättare Gullspångs kommun Götene kommun Björn Thodenius (M), ledamot Rebecka Franzén (GF1), ledamot Ann-Christin Erlandsson (S), ersättare Björn Cavalli Björkman (S), ersättare Herrljunga kommun Hjo kommun Mats Palm (S), ledamot Eva-Lott Gram (KD), ledamot Gunnar Andersson (M), ersättare Lars-Göran Svensson (S), ersättare Härryda Kommun Karlsborgs kommun Maria Kornevik Jakobsson (C), ledamot Barbro Björklund (KD), ledamot Siw Hallbert (S), ersättare Hilkka Eskelinen (S), ersättare Kungälv kommun Lerums kommun Ulrica Brogren (S), ledamot Halim Azemi (S), ledamot Dagmar Marcusson (S), ersättare Yvonne Kuhlin (SD), ersättare Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Rebecca Borck (S), ledamot Gitte Jensen (S), ledamot Per Gunnar Lindahl (M), ersättare Johan Sösaeter Johansson (SD), ersättare Lysekils kommun Mariestads kommun Anders Nilsson (S), ledamot Richard Thorell (M), ledamot Gunvor Andén Hanstål (M), ersättare Janne Jansson (S), ersättare Marks kommun Munkedals kommun Niklas Herneryd (L), ledamot Fredrik Roos Fylksjö (SD), ledamot Kerstin Weimman-Lindén (M), ersättare Liza Kettil (S), ersättare Mölndals stad Orust kommun Shahla Alamshahi (S), ledamot Veronica Almroth (L), ledamot Delaram Wall (L), ersättare Martin Reteike (MP), ersättare Partille Kommun Skara kommun Anette Nord (KD), ledamot Suzanne Johansson (C), ledamot Eva Carlsson (S), ersättare Marie Nilsson (M), ersättare Skövde kommun Sotenäs kommun Maria Hjärtqvist (S), ledamot Gerardo Alas (S), ledamot Marie Ekman, (SP2)ersättare Roland Mattsson (M), ersättare Stenungsunds Kommun Strömstads kommun Maria Renfors (M), ledamot Hans-Robert Hansson (L), ledamot Annika Åberg-Darell (V), ersättare Merry Johansson (S), ersättare 1 Götene Framtid 2 Skövdepartiet Svenljunga kommun Tanums kommun Ann-Louise Karlsson (M), ledamot Roger Wallentin (C), ledamot Patrik Harrysson (S), ersättare Birgitta Nilsson (M), ersättare Tibro kommun Tidaholms kommun Peter Söderlund (L), ledamot Zelal-Sara Yesildeniz (VT3), ledamot Bodil Olsson (M), ersättare Jonas Storm (S), ersättare Tjörns kommun Tranemo kommun Cathrine Berntsson (L), ledamot Eva-Karin Haglund (S), ledamot Tina Baudino (S), ersättare Erene Bertilsson (KD), ersättare Trollhättans Stad Töreboda kommun Margreth Johnsson (S), ledamot Björn Lagerqvist (M), ledamot Dana Roman Blomster (KD), ersättare Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Uddevalla kommun Ulricehamn kommun Marie-Louise Andreasson (M), ledamot Sebastian Gustavsson (M), ledamot Stefan Skoglund (S), ersättare Kari Isomaa (S), ersättare Vara kommun Vårgårda kommun Elin Härling (SD), ledamot Bengt Hilmersson (C), ledamot Fredrik Pettersson (S) ersättare Tony Willner (S), ersättare Vänersborgs kommun Öckerö kommun Reidar Eriksson (S), ledamot Sandra Svensson (M), ledamot Gunnar Henriksson (L), ersättare Thomas Wijk (S), ersättare 3 Vi Tidaholm Förbundets verksamhet Tolkförmedling Väst har i uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet tillhandahåller tolk dygnet runt, årets alla dagar. Tolkuppdrag utförs såväl på plats som på distans. Distanstolkning sker via ljud, med eller utan bild, för såväl korta meddelanden som längre tolkuppdrag. Akuta tolkuppdrag på distans tillsätts inom några sekunder. Ett AI-baserat tolkverktyg erbjuds som ett komplement till den mänskliga tolken vid enklare kommunikation. Bokning av förbundets tjänster kan ske digitalt via webben alternativt genom direktkontakt med förbundets förmedlingskontor. Förbundet erbjuder även olika översättningstjänster till sina medlemmar. Antal utförda Procentuell Antal utförda Antal utförda År uppdrag tillsättning, tolkuppdrag översättnings- tolkuppdrag uppdrag 2025 312 510 99,5% 311 710 800 2024 313 533 99,4% 312 599 934 2023 329 156 99,1% 328 053 1 103 2022 349 349 99,2% 347 789 1 560 2021 341 088 99,1% 339 366 1 722 Tabell 2 Uppdrag och tillsättningsgrad Under 2025 har förbundet utfört nära 313 0004 uppdrag, vilket är marginellt mindre än budgeterat antal uppdrag för året, och i stort sett samma antal som året innan. Efterfrågan av tolk över tid är svårbedömd, men en minskad efterfrågan är förväntad. Det minskade tolkbehovet är framför allt ett resultat av de senaste årens minskade inflöde av nya tolkbehövande till landet. Tillsättningsgraden har ökat även under 2025 och ligger nu på 99,5 %. Förbundet förmedlade under året tolkuppdrag på 149 olika språk och dialekter, vilket är fem språk fler än föregående år. Samtliga nytillkomna språk är numerärt mycket små. Arabiska och somaliska är liksom Arabiska tidigare år de mest efterfrågade Övriga27% 29% språken även om antalet uppdrag på dessa språk ligger något lägre än föregående år. Likaså har efterfrågan på dari minskat Ryska3% något. Albanska3% Somaliska 12% Turkiska3% Tigrinska4% Dari4% Ukrainska4% Persiska7% BKS4% Figur 3 Språkfördelning 2025 4 Av dessa 313 000 uppdrag är 0,3 % översättningsuppdrag 23% 18% 0% -4% -1% -1% -2% -3% -5% -11% Figur 4 Procentuell förändring per språk jämfört med 2024. Efterfrågan på ukrainska och ryska tolkar har dock fortsatt att öka. Ryska har under 2025 ersatt Sorani som det tionde mest efterfrågade språket. 120 000 100 000 80 000 2022 60 000 2023 40 000 2024 20 000 2025 0 Figur 5 Antal uppdrag per mest beställda språk 2022–2025 Förbundet har utfört översättningsuppdrag på 51 olika språk under året. Vanligast är att översättningar görs från svenska till ett annat språk. De flesta översättningarna har gjorts till engelska, arabiska, somaliska, persiska och finska. De största språken, där översättning görs från ett annat språk till svenska är arabiska, ukrainska, engelska och turkiska. Tolkar och översättare Den 31 december 2025 hade förbundet 1 472 aktiva uppdragstagare. Av dessa var 1 382 tolkar vilket är 20 fler jämfört med föregående år. Förbundet hade även 155 aktiva översättare, knappt tio fler än året innan. Totalt var 65 uppdragstagare aktiva som både tolk och översättare. 2025 2024 2023 2022 2021 Antal tolkar 1382 1362 1295 1160 1078 Antal översättare 155 146 137 116 109 - varav både tolk och översättare 65 58 44 37 33 Uppdragstagarnas samtliga auktorisationer 454 411 377 289 273 - Varav sjukvårdsauktorisationer 114 96 89 76 69 Tabell 3 Statistik över förbundets aktiva uppdragstagare I Sverige talas uppskattningsvis 200 5språk. Kammarkollegiet ansvarar för auktorisation av tolkar och översättare. Möjligheten till auktorisation erbjuds dock endast i 50 språk för tolkar respektive 30 språk för översättare. En uppdragstagare kan vara auktoriserad på flera språk. Förbundets uppdragstagare innehar tillsammans totalt 454 olika auktorisationer vilket återigen är en kompetensökning jämfört med föregående år. Av förbundets tolkar är 25% auktoriserade vilket är en spegling av den generella tillgången av auktoriserad tolk. 114 av förbundets 351 auktoriserade tolkar innehar även sjukvårdsauktorisation. Antalet tolkar med sjukvårdsauktorisation har ökat med hela 18 personer. Antal Antal Auktoriserad Auktoriserad Språk uppdrag tolkar tolk sjukvårdstolk Arabiska 89 945 227 54 13 Somaliska 38 337 129 14 0 Persiska 21 140 103 11 2 Bosniska/kroatiska/serbiska 13 759 59 30 15 Ukrainska 13 693 87 10 4 Dari 13 301 77 3 0 Tigrinska 11 715 57 4 0 Turkiska 9 535 45 10 4 Albanska 8 858 39 12 1 Ryska 8 443 90 45 28 Sorani 8 371 45 11 3 Polska 7 191 49 22 9 Tabell 4 Tolkuppdrag i relation till antal tolkar och auktorisationsnivå på de tolv mest efterfrågade språken per 31 december 2025. Tillgången på auktoriserade tolkar är begränsad och inte alltid i paritet med vilka språk som efterfrågas. På arabiska, förbundets mest efterfrågade språk, med totalt 227 tolkar är 54 tolkar auktoriserade, varav 13 med sjukvårdsauktorisation. Somaliska är det näst mest efterfrågade språket och förbundet har 129 aktiva somaliska tolkar, 14 av dessa är auktoriserade, dock ingen med sjukvårdsauktorisation. En stor andel av tolkarna inom språkgrupperna bosniska, kroatiska, serbiska (BKS) och ryska är auktoriserade och flera innehar även sjukvårdsauktorisation. Ryska är ett mindre efterfrågat språk, även om en ökning skett efter Rysslands invasion av Ukraina. Förbundet har auktoriserade tolkar i 39 olika språk. 100% Auktoriserad tolk Auktoriserad sjukvårdstolk 80% 60% 40% 20% 0% Figur 6 Auktorisationsfördelning per språk. 5 Flerspråkighet. Institutet för språk och folkminnen. Förbundet arbetar kontinuerligt med att rekrytera tolkar och fokus ligger framför allt på att attrahera redan utbildade och om möjligt auktoriserade tolkar. Under året har totalt 176 tolkar och nio översättare rekryterats. Av de rekryterade tolkarna var 116 redan utbildade och 27 auktoriserade, varav sju med sjukvårdsauktorisation. Av de rekryterade översättarna var fyra auktoriserade translatorer och en även sedan tidigare aktiv tolk i förbundet. År Tolkar Sjukvårds- Auktoriserade Utbildade Översättare Auktoriserade auktoriserade tolkar tolkar translatorer tolkar 2025 176 7 27 116 9 4 2024 178 3 22 91 15 4 2023 164 3 18 72 17 6 2022 161 3 9 64 10 3 2021 76 9 16 32 13 8 Tabell 5 Antal rekryterade tolkar/översättare samt fördelning per utbildningsnivå. Totalt genomförde 46 tolkaspiranter förbundets rekryteringstest under året vilket var en halvering mot tidigare år. Intresset för att tolka för förbundet har varit fortsatt stort hos redan utbildade tolkar, vilket förklarar varför färre gjort det grundläggande rekryteringstestet. Av de testade tolkaspiranterna fick 67% godkänt resultat, vilket är en ökning från tidigare år. Tolkar i mindre frekventa språk och dialekter efterfrågas alltmer, därmed har tolkar i bland annat språken blin, beembe, sichuan, ilkonao, kuku och norska rekryterats under året. Behovet av ukrainska tolkar har fortsatt varit stort under året, likaså efterfrågan på engelska tolkar. Under året har 21 ukrainska och 18 engelska tolkar rekryterats. År Antal personer som Andel godkända Antal utfärdade Antal personer som genomfört resultat, kursintyg genomgått SRHR- rekryteringstest rekryteringstest utbildning 2025 46 67% 336 25 2024 86 60% 231 35 2023 73 48% 127 73 2022 97 70% 224 65 2021 36 47% 268 10 Tabell 6 Test- och utbildningsstatistik Förbundet uppmuntrar aktiva tolkar och översättare att höja sin kompetens, bland annat genom att stötta inför preparandkurs och auktorisationsprov. 25 av förbundets anlitade tolkar, har auktoriserats och 17 har erhållit sjukvårdsauktorisation under året. 21 tolkar har även höjt sin kompetensnivå till utbildad tolk, vilket är nivån under auktorisation. En översättare har erhållit auktorisation som translator. Förbundets interna kurser för tolkar har även under 2025 varit mycket populära. Genom att samtliga kurser erbjuds på distans möjliggörs deltagande för alla tolkar oavsett bostadsort. Under året har 40 tolkar genomgått SRHR6-utbildning, 88 tolkar har gått kursen ”Våld i nära relationer”, 49 tolkar har gått ”Fördjupningskurs Psykiatri och psykisk ohälsa”, 30 tolkar har gått 6 Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter ”Fördjupningskurs Socialtjänst” och 42 tolkar har gått ”Att tolka i skolan”. Under året har 127 tolkar genomfört förbundets interna digitala introduktionskurs. Från och med hösten 2025 är introduktionskursen obligatorisk för alla nyrekryterade tolkar. Vid två tillfällen under året har förbundets uppdragstagare bjudits in till webbinarier på temat ”Kvalitet”. Förbundet har dessutom tillsammans med Röda Korset även erbjudit ett webbinarie avseende ”Tolkning vid behandling av svår psykisk ohälsa”. Vid dessa webinarier har närmare 400 uppdragstagare deltagit. I slutet av maj bjöds förbundets tolkar och översättare in till en vårträff med lättare förtäring, där drygt 60 uppdragstagare närvarade. Aktiviteten blev mycket lyckad, trots att den från början planerade utomhusaktiviteten fick hållas inomhus på grund av vädrets makter. I december hölls den traditionsenliga julfikan för förbundets tolkar och översättare. Återigen blev denna tillställning, och även årets julklapp mycket uppskattad av de närmare 120 uppdragstagare som slöt upp. Under hösten skickades den årliga tolkenkäten ut i syfte att fånga upp upplevelsen av Tolkförmedling Väst som uppdragsgivare. Totalt inkom 814 NTI svar vilket motsvarar en 5 svarsfrekvens om 61%. Tolkarna 4 4,5 4,4 4,5 4,5 var även i år mycket positiva. 3 3,9 Nöjd-Tolk-Index (NTI) ligger 2 som föregående år på hela 4,5 av 5 1 0 möjliga. 2022 2023 2024 2025 Figur 7 Nöjd-Tolk-Index, NTI (skala: 1–5) För fjärde året i rad ökade Employee Net Promotor Score (eNPS), det vill säga i vilken grad tolkarna rekommenderar Tolkförmedling Väst som eNPS uppdragsgivare. Årets eNPS 80 nådde den imponerande nivån 67 67 på skalan -100 till +100. 67 60 Liksom tidigare år inkom många 30 45 48 frisvar i form av synpunkter och idéer, vilka beaktas i förbundets kvalitets- och -20 2022 2023 2024 2025 utvecklingsarbete. Figur 8 Tolkarnas ambassadörskap, eNPS (skala: -100 till +100) TFV AI-Tolk Sedan december 2024 erbjuder förbundet ett AI-baserat tolkverktyg, vilket uppfyller kraven på datasäkerhet och patientsekretess. TFV AI-Tolk är tänkt att användas som ett komplement till den mänskliga tolken vid enklare kommunikation. Verktyget har under året företrädesvis använts i vardagskommunikationen med inneliggande patienter. I de medicinska, mer komplexa samtalen används den mänskliga tolken. Användningen av TFV AI-Tolk ligger på en relativt låg nivå, vilket sannolikt är kopplat till olika verksamheters anpassning till ny teknik. Under året har verktyget använts i ett 40-tal verksamheter, framför allt inom hälso- och sjukvård. Terminologin har under året utvecklats och 14 nya språk har lagts till. Kunder Övriga medlems- Icke medlemmar Den 31 december 2025 hade förbundet kommuner15% 0,00% 4 086 registrerade medlemskunder. 99,99 % av uppdragen köptes av förbundets medlemmar7. Västra Götalandsregionen stod för 70 % av förbundets uppdrag under året vilket är samma andel som året innan. Göteborgs Stad 15% I motsats till tolkuppdragen där Västra VGR 70% Götalandsregionen beställer större delen av uppdragen så beställer medlemskommunerna nästan 70 % av samtliga översättningsuppdrag. Resterande del beställs av Västra Götalandsregionens verksamheter. Figur 9 Fördelning av bokade uppdrag Kundarbete Förbundets stora kundfokus har under året genererat ett löpande kundarbete i verksamheten. Under våren skickades den årliga NKI kundenkäten ut för mätning av Nöjd-Kund-Index (NKI). Återigen ökade kundnöjdheten och för 2025 uppgick NKI till otroliga 83 på 83 skalan 1 till 100. I de många frisvar som inkommit inhämtades värdefulla synpunkter från kunderna för verksamhetens utveckling. Under året har fem öppna webbinarier och tio specialanpassade informationsmöten, såväl på plats som på distans, genomförts för förbundets kunder i syfte att öka förutsättningarna för effektiva och kvalitativa samtal genom tolk. Totalt deltog 378 personer. Även sex informationstillfällen avseende förbundets AI-tolkverktyg har erbjudits förbundets kunder. Tolkförmedling Väst har som tidigare år även bjudits in till utbildningen för specialistläkare och sjuksköterskor i syfte att utbilda i tolkanvändning. För att synliggöra de kulturella utmaningar som kan uppkomma i samtal genom tolk erbjuds förbundets kunder föreläsningen Kulturdialog. Kulturdialog har under året genomförts på plats hos sju olika kunder. Totalt har 245 personer deltagit. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Ekonomi I enlighet med förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Verksamheten ska i enlighet med ett av de övergripande verksamhetsmålen bedrivas kostnadseffektivt. Intäkterna kommer genom förmedling av tolktjänster och förbundets största 7 Förbundet utför i ett fåtal akuta situationer tolkuppdrag till domstol och polis. kostnader är arvoden för utförda tolkuppdrag. Såväl den totala kostnaden för arvoden som den totala intäkten är direkt kopplat till hur många tolktjänster som utförs. Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mkr. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 3,2 mkr. Likviditet Förbundet har haft en god likviditet under 2025 och checkkrediten har inte nyttjats under året. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Sedan start har förbundet byggt upp ett stabilt eget kapital. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är förbundets likvida medel. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 22 mkr, vilket motsvarar sex månaders löpande driftskostnad. Direktionen har årligen tagit beslut om återbetalning om eget kapital för att reglera nivån på det egna kapitalet vid positivt resultat. Från och med 2025 kommer, i enlighet med revisorernas rekommendation, inte eget kapital längre återbetalas. I stället kommer eventuellt en utbetalning av överskott ske. Då 2025 visade ett stort positivt resultat beslutade direktionen i november att överskott överstigande 100 tkr ska utbetalas till medlemmarna. Utbetalningen sker under våren 2026 och beloppet reserveras i bokslutet för 2025. Förbundets checkkredit kan komma att nyttjas om utbetalning av överskott sammanfaller med större inbetalningar, varför checkkrediten är beslutad att finnas kvar. Sedan driftstarten 2013 har likviditeten varit god och alla investeringar har klarats med egna medel. Det överskott som genererats i förbundet gör att den ekonomiska ställningen är god. Händelser av väsentlig betydelse Minskning av antal kontor Förbundets verksamhet är sedan april samlokaliserad i Göteborg, då lokalkontoret i Mariestad avvecklades. Förändringen innebar såväl ekonomiska som bemanningsmässiga effektiviseringar då samlokaliseringen har skapat bättre förutsättningar för samarbeten och därmed effektivare arbetsprocesser. Förbundets tolk- och översättningsförmedling leds nu av två verksamhetschefer i stället för som tidigare fyra. De senaste årens anpassning av antalet kontor, och därmed förbundets fasta kostnader, har bidragit till att förbundet kan möta den förväntade minskade efterfrågan på tolktjänster. Organisationsförändring Som ett led i avvecklingen av förbundets lokalkontor och den numera samlokaliserade verksamheten gjordes i januari en organisationsförändring av den övergripande administrationen, i syfte att effektivisera verksamheten och stärka kompetensen inom olika specialistområden. Förbundets kanslifunktion, tidigare organisatoriskt placerad under förbundsdirektören, löstes upp. En enhet för verksamhetsstöd inrättades, under vilken såväl systemförvaltning som systemutveckling samt verksamhetsutveckling och kommunikation samordnades. Även rekrytering och utbildningssamordning för tolkar ingår i enhetens verksamhet som leds av en verksamhetschef. Funktionerna förbundssekreterare, förbundscontroller och utvecklingsstrateg bildar nu i stället förbundsdirektörens stab. TFV uppmärksammade för sin AI-Tolk Det, i december 2024, driftsatta AI-tolkverktyget; TFV AI-Tolk, har under året uppmärksammats av flera regioner och kommuner, både medlemmar och icke medlemmar. Förbundet har bjudits in till flera nationella IT- och AI-nätverk för att berätta om AI-tolkverktyget. TFV AI-Tolk ingår också sedan hösten 2025 i en studie, vars syfte är att undersöka om ett AI-tolkverktyg kan minska vårdtiderna för inneliggande patienter. Händelser efter räkenskapsperiodens slut Det finns inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Styrning och uppföljning av verksamheten Förbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att verksamheten kontinuerligt utvecklas och möter de krav som ställs av medlemmar, kunder och andra intressenter. Genom ledningssystemet, certifierat enligt ISO-standard 9001 (kvalitet) och 45001 (arbetsmiljö), har en stabil grund skapats för enhetliga arbetssätt, tydliga processer och ständiga förbättringar. Arbetet har under året kompletterats av internkontroller, internrevision samt uppföljning av interna avvikelser. Verksamhetens nyckeltal har månatligen följts upp. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska tillgodose medlemmarnas behov av språktolk och ska vara det självklara valet av förmedling för professionella uppdragstagare. Förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare vet sitt uppdrag och vem vi är till för. Tolkförmedling Väst ska vara i framkant och en förebild för andra. Förbundets värdegrund ska vara ett gemensamt förhållningssätt och verksamheten ska genomsyras av professionalitet, tillgänglighet och trygghet i alla led. Tolkförmedling Väst ska • ha god tillgänglighet och likvärdig service till förbundets kunder • hantera och tillvarata såväl kundernas som uppdragstagarnas synpunkter för verksamhetens kvalitetssäkring och utveckling • bedriva en hållbar verksamhet och arbeta kostnadseffektivt • verka för ökad kunskap om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar i samhället. Måluppfyllelse av övergripande mål Tillgängligheten av tolkar har under året varit god. Den höga andelen distanstolkning i kombination med ett kontinuerligt och systematiskt rekryteringsarbete säkerställer att kundernas tolkbehov tillgodoses. Genom tydliga och, i organisationen, gemensamma rutiner säkerställs även likvärdig service till förbundets olika kunder. För att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten sker ett kontinuerligt och systematiskt arbete med inkommande synpunkter från såväl kunder som uppdragstagare. Genom uppföljning och utveckling utifrån kundens behov, liksom en kontinuerlig utvärdering av såväl interna arbetsprocesser som organisationsstruktur säkerställs en hållbar och kostnadseffektiv verksamhet. Förbundet erbjuder kundanpassad information och utbildning, såväl på plats som på distans för att öka kunskapen om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar. Dessutom erbjuds kunderna så kallade Kulturdialoger, vilka syftar till att synliggöra de kulturella utmaningar som kan uppkomma i samtal genom tolk. Förbundet föreläser även regelbundet om tolkanvändning för studenter som kommer nyttja tolk i sina framtida yrkesroller. Verksamhetsmål 2025 och måluppfyllelse Direktionen har fastslagit följande verksamhetsmål: Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel tillsatta beställningar ska överstiga 99%. 99,4% >99% 99,5% Andel tillfällen tolkar kommer sent eller uteblir från bokade 1,0% <1% 1,0% uppdrag ska understiga 1%. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserad 12,5% ≥12% 13,6% sjukvårdstolk ska uppgå till minst 12%. Andel uppdrag som utförs av auktoriserad tolk ska uppgå till minst 33,6% ≥32% 37,9% 32%. Andel uppdrag som utförs av utbildad tolk ska uppgå till minst 55 %. 54,7% ≥55% 51,2% Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska utvecklas Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel beställningar som inkommer via digitala tjänster ska uppgå 79,5% ≥83% 81,5% till minst 83%. Nöjd-Kund-Index (NKI) ska uppgå till minst 80. 81 ≥80 83 Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Sjukfrånvaron ska understiga 6%. 11,2% <6% 7,1% Hållbart medarbetarengagemang (HME)8 ska uppgå till minst 90. 92 ≥90 92 Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel uppdrag som utförs på distans ska uppgå till minst 72%. 70,1% ≥72% 72,2% 8 Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett index som väger samman medarbetarnas upplevelse av ledarskap, motivation och styrning. Måluppfyllelse av verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfallet av andelen tillsatta beställningar blev 99,5 % vilket även i år är en höjning jämfört med året innan. Den högre tillsättningsgraden är sannolikt ett resultat av kontinuerlig rekrytering av tolkar på efterfrågade språk, framför allt framgångsrik rekrytering av tolkar inom numerärt små språk. Likaså är den fortsatt relativt höga andelen uppdrag på distans en bidragande faktor till ökad tillsättningsgrad. Andelen uppdrag där tolkar kommer sent eller uteblir från bokade uppdrag ska vara mindre än 1%. Liksom föregående år blev utfallet 1,0 %. I likhet med föregående år är utfallet framför allt relaterat till platstolkning i centrala Göteborg där oförutsebara trafikstörningar hindrat tolkarnas framkomlighet. Målet att ha en pålitlig leverans bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfallet av såväl andelen uppdrag som utförs av auktoriserad tolk som andelen hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserad sjukvårdstolk har ökat jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på att tolkning på distans ökar, och att tolkarnas tid i större utsträckning kan nyttjas till effektiv tolktid. Då uppdragen tillsätts med högsta tillgängliga kompetens utförs därför fler uppdrag av auktoriserade tolkar. Det faktum att förbundet under året har rekryterat 27 nya auktoriserade tolkar, varav sju även har sjukvårdsauktorisation, samt att 21 av förbundets befintliga tolkar erhållit auktorisation under året, har bidragit till den högre andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar. Andelen uppdrag som utförts av nivån utbildad tolk har minskat, vilket är kopplat till att andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar har ökat. Utfallet ses därmed inte som negativt då tolkuppdragen i stället utförts av högre kompetensnivåer. Målet att tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska utvecklas Trots att andelen beställningar som inkommit via digitala tjänster har ökat med 2 procentenheter under 2025, har inte målvärdet uppnåtts. Förbundets bokningssystem utvecklas kontinuerligt för att optimera användarvänligheten och därmed möjliggöra att beställningar i största möjliga mån inkommer via digitala tjänster. Dock finns det, och troligtvis kommer det alltid att finnas, ett visst behov av manuell hantering av beställningar. Hur stor andel är svår att bedöma. Den avtagande ökningen av andelen beställningar inkomna via digitala tjänster tyder dock på att målvärdet för året var högt satt. Årets NKI-mätning (Nöjd-Kund-Index) visade på en fortsatt ökad kundnöjdhet. Utfallet ökade från 81 till otroliga 83 (skala 1 till 100), vilket var 3 procentenheter över målvärdet om minst 80. Även i år var svarsfrekvensen hög och många frisvar inkom, vilka ligger till grund för förbundets utvecklingsarbete i syfte att möte kundernas behov. Målet att ligga i framkant och att verksamheten ska utvecklas bedöms därmed inte i sin helhet vara uppnått, då en av indikatorerna inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Det kontinuerliga värdegrundsarbetet som bedrivs i verksamheten bedöms ha en fortsatt positiv inverkan på förbundets arbetsmiljö. Den höga ambitionsnivån att hållbart medarbetarengagemang (HME) skulle överstiga 90 uppnåddes, då snittvärdet för årets fyra mätningar uppgick till hela 92. Detta trots att det under första kvartalet fanns ett sviktande medarbetarengagemang kopplat till nedstängningen av kontoret i Mariestad. Även om sjukfrånvaron under 2025 markant sjunkit jämfört med året innan, är den fortfarande något högre än önskat. Frånvaron är dock kopplad till ett fåtal personers, icke arbetsrelaterade, långtidsfrånvaro. Trots att målvärdet om 6 % sjukfrånvaro inte uppfylldes då utfallet för året blev 7,1 %, bedöms förbundet vara en välfungerande organisation med god arbetsmiljö. Något som det höga HME-värdet tydligt visar. Målet att förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Andelen uppdrag som utförts på distans har även i år ökat. Under 2025 utfördes 72,2 % av uppdragen på distans, vilket var en ökning om 2 procentenheter och strax över målvärdet om minst 72 %. Genom distanstolkning blir kundens kostnad lägre och tolkens tid kan nyttjas mer effektivt samtidigt som miljöpåverkan minskar. Målet att bedriva en hållbar verksamhet bedöms därmed uppnått. God ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. För 2025 har direktionen fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat • Checkkrediten ska inte nyttjas Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för 2025. Likviditeten har varit god och checkkrediten har inte nyttjats. Förbundet bedöms ha en god soliditet. Förbundet bedöms ha uppfyllt fyra av fem verksamhetsmål samt de finansiella målen. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att förbundets intäkter måste vara högre än kostnaderna. Om resultatet i bokslutet är negativt och det egna kapitalet därmed minskar, är förbundet skyldig att inom tre år återställa det egna kapitalet. På grund av förändrad redovisning avseende tidigare återbetalning av eget kapital redovisades ett negativt resultat om 3 950 tkr för 2024. Det negativa resultatet för 2024 justerades genom att synnerliga skäl åberopades i 2024 års redovisning. Det negativa resultat ska därmed inte återställas. Ett negativt resultat om 215 tkr från 2023 återställs genom 2025 års positiva resultat. Ytterligare underskott från tidigare år finns inte. Från och med 2025 kommer eget kapital inte längre återbetalas. I stället kan utbetalning av överskott ske. Då 2025 visade ett stort prognostiserat positivt resultat beslutade direktionen i november att överskott överstigande 100 tkr ska utbetalas till medlemmarna. Vid årets slut, efter utbetalning av överskott för 2025 återstår ett positivt resultat om 315 tkr, vilket återställer det negativa resultatet från 2023. Det negativa resultatet från 2024 justerades genom att synnerliga skäl åberopades. Balanskravet uppfylldes därmed för år 2025. Den ekonomiska ställningen bedöms bra då likviditeten och soliditeten varit god under året. Förbundet har en långsiktig god ekonomisk hushållning. Balanskravsavstämning (tkr) 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen 315 - 3 950 -215 - Samtliga realisationsvinster 0 0 0 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 0 +/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 315 -3 950 -215 Årets balanskravsresultat 315 -3 950 -215 Redovisning av återställning av balanskrav (tkr) 2025 2024 2023 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -215 -215 0 - Varav 2023 -215 -215 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen 315 -3 950 -215 + Synnerliga skäl att inte återställa 0 3 950 0 + Synnerliga skäl för att återställa under längre tid 0 0 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 -215 -215 UB Synnerliga skäl som ska återställas över längre tid 0 0 0 UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 -215 -215 - Varav från år 2023, återställs senast 2026 0 -215 -215 Väsentliga personalförhållanden Medarbetare Efter omorganisation i januari är verksamheten uppdelad i två enheter för tolkförmedling, en för översättningssamordning och en för verksamhetsstöd samt stab. Samtlig verksamhet är sedan april samlokaliserad i Göteborg. Efter en period av förändring har organisationen under hösten stabiliserats i sin nya form och i december kompletterats med en ny verksamhetschef. Även om det under första kvartalet fanns ett sviktande medarbetarengagemang (HME) kopplat till nedstängningen av kontoret HME i Mariestad är det totala medarbetarengagemanget i förbundet mycket högt. Det kontinuerliga värdegrundsarbetet som bedrivits i 92 organisationen under flera år har en tydlig positiv effekt, vilket framgår av utfallet i arbetsmiljöverktyget Winningtemp, samt i årets mätningar av HME som för andra året i följd uppgick till hela 92 av 100 möjliga. 100 100 95 95 90 95 94 95 90 92 92 92 85 85 89 80 84 80 83 85 75 75 70 75 70 65 65 60 60 2020 2021 2022 2023 2024 2025 mars juni sept nov 2025 Figur 10 HME-mätningar 2025 Figur 11 HME-mätningar 2020–2025 Förbundsdagen genomfördes som tidigare år i december. Årets externa föreläsare Linda Hammarstrand genomförde en mycket energifylld förmiddag under rubriken ”Arbeta tillsammans, inte bredvid”. Eftermiddagen fortsatte på temat ”Tillsammans blir vi bättre”. Dagen var som alltid mycket uppskattad av förbundets medarbetare och dess värde för verksamheten är tydlig. Årets löneöversyn genomfördes i enlighet med avtal och ny lön betalades ut i maj med retroaktivitet för april. Löneöversynen föregicks av en lönekartläggning där inga osakliga löneskillnader förelåg. Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 december 2025 hade förbundet 40 tillsvidareanställda arbetstagare samt en provanställd. Av de tillsvidareanställda arbetstagarna var 35 kvinnor och fem män. Vid mättillfället var en arbetstagare föräldraledig och två arbetstagare studielediga, samtliga på 100 %. Ytterligare två arbetstagare var partiellt föräldralediga. Under året har förbundet haft en hög personalomsättning vilket, utöver en naturlig omsättning inklusive två pensionsavgångar, i stor utsträckning påverkats av att lokalkontoret i Mariestad stängdes ner och att verksamheten flyttades till Göteborg. I samband med samlokaliseringen av verksamheten har arbetsprocesserna effektiviserats. Tillsammans med ökad digitalisering och automatisering har detta medfört ett minskat bemanningsbehov av tolkförmedlare. Antalet arbetade timmar har under året motsvarat 39,8 årsarbetare (åa), vilket är en minskning med 4,3 åa jämfört med föregående år. Under året har 56 personer arbetat i förbundet, 15 har slutat och 7 har nyanställts. Personalomsättningen för året var 33,9 %. År Tills vidare (åa) Visstid (åa) Timavlönade (åa) Totalt (åa) 2025 39,8 0,0 0,02 39,8 2024 42,0 2,0 0,1 44,1 2023 47,6 1,4 0,9 49,9 2022 48,8 0,9 0,3 50,0 2021 52,9 2,2 1,0 56,1 Tabell 7 Faktisk arbetad omvandlat till årsarbetare (åa) Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 99,5 % vilket är densamma som föregående år. 99,4 % av kvinnorna respektive 100 % av männen är heltidsanställda inom förbundet. Samtliga medarbetare är erbjudna heltidsanställning. Sjukfrånvaro 11,2% Den totala sjukfrånvaron för 2025 var 7,1 % vilket är en betydande minskning jämfört med 7,1% 6,4% 5,3% föregående år, även om första kvartalets nivå var 4,6% påverkat av långtidssjukfrånvaro. Från april har 5,6% 5,5% 4,4% 4,8% 5,1% sjukfrånvaron sjunkit och legat på en mer normal nivå. 2021 2022 2023 2024 2025 Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro Figur 12 Sjukfrånvaro 2021–2025 11,9% 12,2% 9,6% 9,4% 8,0% 6,2% 5,4% 7,5% 8,1% 4,7% 4,0% 3,7% 4,7% 9,4% 8,0% 4,4% 6,2% 3,5% 4,7% 4,0% 3,5% 4,7% 4,4% 1,9% Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro Figur 13 Sjukfrånvaro per månad 2025 Sjukfrånvaron har över lag minskat, undantaget åldrarna 29 år eller yngre där en liten höjning har skett. Sjukfrånvaron för såväl kvinnor som män har sjunkit, och ligger nu på 7,3 % respektive 5,7 %. En markant sänkning har skett av sjukfrånvaron för män vilken även har koppling till långtidssjukfrånvaron som har mer än halverats. Ingen sjukfrånvaro har bedömts vara arbetsrelaterad under året. År 2025 2024 2023 Total sjukfrånvaro 7,1% 11,2% 6,4% Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 23,0% 49,2% 19,9% Sjukfrånvaro för kvinnor 7,3% 9,5% 5,5% Sjukfrånvaro för män 5,7% 22,0% 11,2% Sjukfrånvaro i åldrarna 29 år eller yngre 6,0% 5,4% 4,7% Sjukfrånvaro i åldrarna 30 - 49 år 6,8% 12,1% 6,7% Sjukfrånvaro i åldrarna 50 år eller äldre 7,9% 11,5% 6,3% Tabell 8 Översikt sjukfrånvaro Kostnaden för företagshälsovård var fortsatt låg under året. Friskvårdsbidraget har under 2025 nyttjats av 71% av medarbetarna, vilket är samma nivå som föregående år. Pensioner Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen och är en pensionslösning via KPA. Förväntad utveckling Den rådande migrationspolitiken kommer sannolikhet fortsatt bidra till ett minskat behov av språktolk och därmed över tid en minskad efterfrågan på förbundets tolktjänster. Tidöpartierna gav i början av 2025, utifrån Tidöavtalet, ett utredningsdirektiv avseende rätten till avgiftsfri tolk. Som direktivet ser ut undantas sjukvård och rättsväsendet från utredningen. Om rätten till avgiftsfri tolk regleras kommer det sannolikt över tid påverka förbundets verksamhet. Utredningen förväntas vara klar under våren 2026. Eventuella lagförändringar sker sannolikt tidigast året därefter. Förbundet får från och med januari 2026 en ny medlemskommun. Direktionen beslutade under året att även för 2027 öppna upp för nya medlemmar i förbundet, då verksamheten på grund av en generell minskad efterfrågan av tolktjänster bedöms ha kapacitet att ta in fler medlemmar. Intresse har signalerats för medlemskap i förbundet. Den tekniska utvecklingen, och AI specifikt, kommer med stor sannolikhet att påverka tolkbranschen framöver. I vilken utsträckning och på vilket sätt är i dagsläget svårt att förutse. Förbundets tjänst TFV AI-Tolk som lanserades strax innan jul 2024 har nu varit i drift i drygt ett år. AI-tolken ersätter än så länge inte den mänskliga tolken utan används som ett komplement i enklare vardagssamtal med framför allt inneliggande patienter inom sjukvården. Hur verktyget kommer att användas framgent återstår att se. Än så länge råder en försiktighet från förbundets kunder avseende användning. Nyttjandet förväntas dock öka över tid. Under de senaste två åren har en allt tydligare kostnadsmedvetenhet kopplat till tolktjänster uppmärksammats från förbundets kunder. Efterfrågan på mer kostnadseffektiva tolktjänster förväntas därmed öka och distanstolkning borde bli än mer dominerande. Frågan är i vilken omfattning platstolkning kommer att efterfrågas då denna tjänst medför högre kostnader för kunden och tolkbehovet i de flesta fall likväl kan tillgodoses av en tolk på distans. Förbundet erbjuder sedan drygt ett år en kostnadsfri SMS-funktion för påminnelse om bokat besök, på valt tolkspråk, till patient/klient. SMS- påminnelsen syftar till att minska uteblivna patienter/klienter, och därmed onödiga kostnader för kund samt ineffektiv användning av viktiga samhällsfunktioner. SMS-funktionen används än så länge i mycket ringa omfattning av förbundets kunder. Användningen förväntas dock öka över tid, och därmed kan då tolkens tid nyttjas mer effektivt. Medlemskommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång (MTG) har i samverkan levererat administrativt stöd inom IT, ekonomi, HR och lön till Tolkförmedling Väst sedan förbundet bildades 2013. Då MTG-samarbetet upplöses vid årsskiftet 2026/2027 kommer Mariestads kommun från och med första januari 2027 vara tjänsteleverantör av ekonomi-, lön- och HR-stöd. Skövde kommun kommer vara tjänsteleverantör av IT. Förändringen kommer medföra ett stort omställningsarbete och eventuella oförutsedda kostnader under 2026. Genom att förbundet sedan våren 2025 har samlat all verksamhet i Göteborg och avvecklat lokalkontoren har en mer optimerad och kostnadseffektiv verksamhet möjliggjorts. Teknikens möjligheter och kundernas föränderliga behov ställer allt högre krav på innovation och en organisation som snabbt ställer om. Tolkförmedling Väst förväntas fortsatt ligga i framkant och vara en förebild i branschen samt inte minst genomsyras av högt medarbetarengagemang och hög kundnöjdhet. Budget 2025 Enligt förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter och medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Budget 2025 lades utifrån då gällande förutsättningar och efter samråd med förbundets medlemmar. Medlemmarnas behov beräknades till ca 315 000 uppdrag för 2025. För en budget i balans bedömdes prisjusteringen för 2025 resultera i en snitthöjning om 3,5 %. Budget 2025 (tkr) Verksamhetens intäkter 233 760 Verksamhetens kostnader 233 760 Årets resultat 0 Ekonomisk plan 2025–2027 Budget (tkr) 2025 2026 2027 Intäkter 233 760 236 000 238 000 Kostnader 233 760 236 000 238 000 Budgeterat resultat 0 0 0 Räkenskaper Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade sedan föregående årsredovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolk- och översättningsuppdragen har utförts och har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Inventarier av mindre värde (understigande ett halvt prisbasbelopp) aktiveras inte. Avskrivningar av inventarier och immateriella tillgångar skrivs av på fem år. Förbundet har tidigare återbetalat eget kapital för att reglera nivån på det egna kapitalet vid positivt resultat. Från och med 2025 kommer, i enlighet med revisorernas rekommendation, inte eget kapital längre återbetalas. I stället kommer eventuellt en utbetalning av överskott att ske vid större positivt resultat, vilket sker i 2025 års bokslut. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Resultaträkning Budget Utfall Utfall (tkr) Not 2025 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 233 760 231 858 220 452 Verksamhetens kostnader 2 -231 935 -229 672 -222 593 Avskrivningar 3 -1 800 -1 686 -1 734 Verksamhetens nettokostnader 25 501 -3 875 Finansiella intäkter 4 20 6 8 Finansiella kostnader 5 -45 -192 -83 Resultat före extraord. poster 0 315 -3 950 Extraordinära poster 0 0 0 Årets resultat 0 315 -3 950 Balansräkning (tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Not 2025 2024 Anläggningstillgångar Immateriell anläggningstillgång 6,7 4 040 5 726 Inventarier 8 0 0 Summa anläggningstillgångar 4 040 5 726 Omsättningstillgångar Fordringar 9 47 669 42 839 Likvida medel 10 32 050 15 693 Summa omsättningstillgångar 79 718 58 532 SUMMA TILLGÅNGAR 83 758 64 258 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 11 26 781 30 731 Andelskapital, medlemmar 3 212 3 212 Årets resultat 315 -3 950 Summa eget kapital 30 308 29 993 Skulder Kortfristiga skulder 12 53 450 34 264 Summa skulder 53 450 34 264 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 83 758 64 258 Kassaflödesanalys Not Bokslut Bokslut (tkr) 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 315 -3 950 Justering för av- och nedskrivning 3 1 686 1 734 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 001 -2 216 Förändring kortfristiga fordringar 9 -4 830 -784 Förändring kortfristiga skulder 12 19 185 -359 Medel från den löpande verksamheten 16 357 -3 358 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i anläggningstillgångar 6,7 0 0 Medel från investeringsverksamheten 0 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Andelskapital 13 0 77 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 77 ÅRETS KASSAFLÖDE 16 357 -3 281 Likvida medel vid årets början 15 693 18 974 Likvida medel vid årets slut 10 32 050 15 693 Noter Bokslut Bokslut (tkr) 2025 2024 1 Verksamhetens intäkter Riktade bidrag 26 28 Återbetalning till medlemmar av överskott -16 960 -8 700 Förmedlingstjänster 248 789 228 992 Övriga intäkter 4 133 Summa verksamhetens intäkter 231 858 220 452 2 Verksamhetens kostnader Direktionskostnader -638 -609 Sociala avgifter direktion -176 -163 Personalkostnad -20 960 -20 355 Sociala avgifter personal -9 221 -8 958 Arvoden och ersättning tolkar -147 505 -142 823 Sociala avgifter tolkar -36 886 -35 830 Tolkutbildning -423 -329 Lokalkostnader -3 471 -3 317 IT-kostnader -6 449 -5 793 Inventarier, förbrukningsmaterial -332 -255 Administrativa- och konsulttjänster -3 360 -3 912 Summa verksamhetens kostnader -229 422 -222 343 Ersättning för revisorer Revisionsuppdraget, sakkunniga -250 -250 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, sakkunniga 0 0 Skatterådgivning 0 0 Övriga tjänster 0 0 Summa -250 -250 Verksamhetens totala kostnader -229 672 -222 593 3 Avskrivningar Inventarier -1 686 -1 734 Summa -1 686 -1 734 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 6 8 Övriga finansiella intäkter 0 0 Summa 6 8 5 Finansiella kostnader Räntekostnad -119 -11 Övriga finansiella kostnader -74 -71 Summa -192 -83 Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Pågående investeringar Pågående investeringar 0 0 Summa 0 0 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 8 289 8 289 Årets investering 0 0 Årets utrangering 0 0 Omklassificering från pågående investering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 8 289 8 289 Avskrivningar Ingående avskrivning -2 563 -877 Årets avskrivning -1 686 -1 686 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående avskrivningar -4 250 -2 563 Utgående bokfört värde vid årets slut 4 040 5 726 8 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 1 341 1 341 Årets försäljning 0 0 Årets utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 1 341 1 341 Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar -1 341 -1 293 Årets avskrivning 0 -48 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående avskrivningar -1 341 -1 341 Utgående bokfört värde 0 0 9 Fordringar Kundfordringar 28 085 26 390 Div. kortfristiga fordringar 73 117 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 511 16 332 Summa 47 669 42 839 10 Kassa och bank Bank 32 050 15 693 Summa 32 050 15 693 En checkkredit på 10 mkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december 2025. 11 Eget kapital Ingående balans Allmänt eget kapital 30 731 30 946 Reglering Årets Resultat -3 950 -215 Utgående balans Allmänt eget kapital 26 781 30 731 Årets resultat 315 -3 950 Andelskapital, medlemskommuner 3 212 3 212 Summa eget kapital 30 308 29 993 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 142 703 Moms 11 096 10 655 Personalens skatter och avgifter 4 243 4 272 Övriga kortfristiga skulder 17 047 0 Skulder till anställda 96 45 Upplupna semesterlöner 641 1 098 Upplupna tolkkostnader inkl. sociala avgifter 17 840 13 243 Övriga upplupna kostnader 1 344 4 248 Summa 53 450 34 264 13 Andelskapital Årets förändring av andelskapital 0 77 Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Summa 0 77 Driftsredovisning Driftsredovisningen redovisas för förbundet som helhet, då styrningen av verksamhet sker på en förbundsövergripande nivå. Kostnader kopplat till respektive enhet finns utfördelad, dock ligger de övergripande kostnaderna budgeterat centralt. Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget Budget 2025 är lagd utifrån ett beräknat behov om 315 000 uppdrag och efter samråd med förbundets medlemmar. För en budget i balans bedömdes prisjusteringen för 2025 resultera i en snitthöjning om 3,5 %. Utfall Utfallet för 2025 blev 313 000 uppdrag vilket är 2 000 färre än budgeterat. Årets resultat blev 315 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Utfall Budget Utfall Belopp i tkr 2025 2025 2024 INTÄKTER Försäljning av förmedlingstjänster 248 789 233 760 228 992 Övriga intäkter 29 160 Återbetalning medlemmar 0 -8 700 Utbetalning av överskott -16 960 Summa verksamhetens intäkter 231 858 233 760 220 452 KOSTNADER Direktionskostnad 814 900 772 Personalkostnad 30 182 34 452 29 312 Arvoden uppdragstagare 184 391 183 333 178 653 Rekrytering och utbildning av tolkar 423 600 329 Lokalkostnader 3 471 3 548 3 317 IT-kostnader 6 449 4 896 5 793 Förbrukningsinventarier, förbrukningsmaterial 332 266 255 Administrativa tjänster 3 609 3 940 4 161 Finansiella kostnader 1 872 1 825 1 809 Summa verksamhetens kostnader 231 543 233 760 224 402 ÅRETS RESULTAT +315 0 -3 950 Kundernas tolkbehov är påverkade av flera parametrar och behovsanalysen som ligger till grund för budgeten är därmed komplex och svårbedömd. Då antalet tolkuppdrag för 2024 kraftigt minskade fanns en stor osäkerhet i budgetarbetet avseende förväntat antal uppdrag 2025. Under året utfördes dock 313 000 uppdrag vilket var mycket nära det budgeterade antalet om 315 000 uppdrag. Trots detta blev förmedlingsintäkterna 15 mkr över budget. Förklaringen är främst en förändring i prismodellen, vilken styrs av uppdragstyp samt den utförande tolkens kompetensnivå. Parametrar som är mycket svåra att förutse. För 2026 har dock justeringar gjorts för att bättre matcha kostnader och intäkter. På grund av det stora överskottet 2025 kommer en utbetalning om närmare 17 mkr ske till medlemmarna. Utbetalningen har reserverats i årets bokslut, och resultatet balanserar därmed årets kostnader och utgifter. Direktionskostnaderna för året motsvarar budgeterat belopp. Personalkostnaderna för året är 4,3 mkr lägre än budgeterat vilket beror på organisationsförändringar, inklusive avveckling av lokalkontoret i Mariestad, samt vakanta tjänster och oförutsedda tjänstledigheter under året. Under 2025 har inte budgeten för rekrytering och utbildning av tolkar använts fullt ut. Detta beror bland annat på att tolkar deltagit i externa SRHR utbildningar där förbundet inte haft några kostnader, men också för att förbundet inte anlitat validerare då externa utbildningssamordnare tillhandahållit möjlighet att validera tolkerfarenheten. Förbundets kostnader kopplat till rekrytering och utbildning har de senare åren sjunkit, bland annat för att externa aktörer erbjuder ett större utbud kopplat till utbildning av tolk men också för att förbundet effektiviserat, digitaliserat och distansanpassat processerna runt rekrytering och utbildning av tolk. Förbundet har de senaste åren i allt högre grad rekryterat redan etablerade och utbildade tolkar, vilket har minskat behoven av grundutbildning i förbundets regi. Å andra sidan ökar intresset för auktorisation bland landets tolkar, vilket främjar en högre kompetensnivå. Därför ersätter förbundet tolkarna för auktorisationsprovsavgiften. Denna kostnad förväntas öka framöver. Budget för 2026 är sänkt för att bättre motsvara dagens behov. Utfallet för lokalkostnader för 2025 blev strax under budget. Direktionen beslutade under hösten 2024 att minska antalet kontor från två till ett, vilket resulterade i att kontoret i Mariestad stängdes ner i april 2025. Hyran för resterande avtalstid, som sträckte sig in i 2026, har belastat 2025 års resultat. Den högre lokalkostnaden för Mariestad har dock balanserats av en lägre lokalkostnad för Göteborgskontoret, vilket i sig är ett resultat av en avsevärt lägre hyreshöjning än budgeterat. Kostnadsutfallet för IT-program och licenser är drygt 1,5 mkr högre än budgeterat vilket främst beror på kostnader för utveckling av förbundets bokningssystem, samt indexuppräknad driftskostnad för bokningssystemet. Kostnader relaterat till administrativa tjänster var 300 tkr lägre än budgeterat, vilket beror på att extern jurist- och övrigt konsultstöd inte behövts i den utsträckning som budgeterats. Kostnadsutfallet för avskrivningar och finansiella kostnader ligger i linje med budget. Förbundets investeringsverksamhet Förbundet har inte haft någon investeringsverksamhet under året. dia Nistor Pedrini Dragan Dobromirovic Ordförande Vice ordförande Tolkar med kvalitet @Tolkförmedling Väst www.tolkformedlingvast.se Bilaga till revisionsberättelse Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Tolkförmedling Väst 2026-03-03 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwd itwhi tcho cnofindfeidnecen c e> 1 TolkförmedlingVäst-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Tolkförmedling Väst revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och Innehåll årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. 01 Sammanfattning 3 Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med 02 Inledning 7 kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 03 Översiktlig granskning av 14 Som del av en revision enligt Standard för kommunal processer räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela 04 Granskningsresultat- 16 revisionen. Räkenskapsrevision Sundsvall den 3 mars 2026 05 Granskningsresultat- 19 God ekonomisk hushållning Kristoffer Bodin Liz Gard 06 Granskningsresultat- 23 Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 01 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Tolkförmedling Västs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål/verksamhetsmål Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 315 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravsresultat på -215 Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det tkr. Totalt kvarstår ingenting att återställa då förbundet hänvisade till inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att synnerliga skäl för att inte återställa föregående års underskott. anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 02 Inledning Azets > Move forward with confidence 7 Inledning Vi har av Tolkförmedling Västs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som direktionen beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om förbundet efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 8 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 9 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av förbundet. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan förbund och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 10 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Direktionsbeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 11 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser förbundets delårsrapport och årsredovisning som avges av direktionen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av förbundets ekonom. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen beslutade målen Azets > Move forward with confidence 12 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande I allt väsentligt nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning baseras på Förenligt meddirektionens beslut följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med direktionensbeslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med direktionensbeslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande Uppfylls nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 13 03 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 14 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 15 Granskningsresultat - 04 Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 16 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 17 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet upprättats i enlighet med lagen om kommunal med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat finansiella ställning per den 31 december 2025 och och kassaflöde för året. av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet medlagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen enlighet med LKBR? om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 18 05 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 19 God ekonomisk hushållning Kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar förbundets ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade målen. Direktionen har i Budget och verksamhetsplan 2025-2027 antagit fem verksamhetsmål och två finansiella mål. Verksamhetsmål Utfall per 2025-12-31 Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet är i enlighet med eller över målvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och Målet har tre kopplade indikatorer. Utfallet för två av indikatorerna är över kvalificerade tolkar målvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet för en av indikatorerna är över utvecklas målvärdet. Målet bedöms inte uppnått. Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet för en av indikatorerna är i enlighet med eller övermålvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Målet har en kopplad indikator. Utfallet är över målvärdet. Målet bedöms uppnått. Azets > Move forward with confidence 20 God ekonomisk hushållning forts. Finansiella mål Bedömning per 2025-12-31 Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat Av årsredovisningen framgår att den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för året. Målet bedöms uppnått. Checkkrediten ska ej nyttjas Av årsredovisningen framgår att likviditeten har varit god och checkkrediten har inte nyttjats under året. Målet bedöms uppnått. Förbundet bedömer att fyra av fem verksamhetsmål och båda finansiella målen har uppnåtts. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Vi noterar att två av verksamhetsmålen bedöms olika trots att båda målen har två indikatorer varav endast ett är över målvärdet. Om indikatorer har olika viktning i bedömningen så bör det framgå tydligt redan i budget för att undvika subjektiva bedömningar i utvärderingen av målen. Azets > Move forward with confidence 21 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som direktionen beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Azets > Move forward with confidence 22 06 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 23 Balanskravsresultat Ett kommunalförbund ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 315 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravsresultat på -215 tkr. Totalt kvarstår ingenting att återställa då förbundet hänvisade till synnerliga skäl för att inte återställa föregående års underskott. Azets > Move forward with confidence 24 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Inga synnerliga skäl har åberopats. Azets > Move forward with confidence 25 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 63 Beslut med begäran om upphävande av beslutspunkter i kommunfullmäktiges beslut KF § 90/2024 gällande samlokalisering av kommunförråd och ÅVC SBN 2024/118 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige: o upphäva följande punkter i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: ▪ alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. ▪ alternativ B att äga samtliga byggnader. ▪ fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor o under förutsättning att rivning och återställande av fastighet Ramstorp 4:1 regleras i kommande genomförandeavtal med exploatören upphäva följande punkt i i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2024‑09‑30 (§ 90/2024) att godkänna förstudien för samlokalisering av kommunförråd och återvinningscentral samt att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ. Fullmäktige fastställde och reserverade samtidigt investeringsmedel om 46 miljoner kronor enligt alternativ A. Vidare uppdrogs åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning” samt att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum” med fastställda medel om 2 miljoner kronor år 2025. Efter fullmäktiges beslut har förutsättningarna förändrats på ett sådant sätt att vissa beslutspunkter inte längre är ändamålsenliga att driva vidare i sin nuvarande form. I efterföljande förprojektering har kostnadsbilden för den tidigare inriktningen väsentligt avvikit från de antaganden som låg till grund för beslutet, vilket innebär att projekteringsuppdraget avseende lokallösning vid Siggestorp samt tillhörande investeringsreservation behöver upphävas. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21 Parallellt pågår arbete med genomförandeavtal kopplat till markanvisningsprocessen för Ramstorp 4:1. I dialogen om genomförandeavtal har parterna översiktligt behandlat exploatörens avsikt att förvärva berörd fastighet och låta rivning, eventuell sanering samt grovplanering av marken ingå i köpeskillingen. Om så blir fallet innebär det att rivning/återställande kan komma att hanteras inom avtalsrelationen i stället för som ett kommunalt investeringsprojekt. Mot denna bakgrund bedöms det lämpligt att upphäva uppdraget om projektering för ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning” endast om rivning och återställande faktiskt regleras i det genomförandeavtal som kommer att underställas politiskt ställningstagande. Om så inte sker behöver kommunen behålla investeringsspåret för att säkerställa att rivning och återställande kan genomföras i tid. Samtidigt kvarstår behovet av att hantera skyddsrumsfrågan i ett långsiktigt perspektiv. Fullmäktiges beslut om ersättningsskyddsrum föreslås därför kvarstå, men frågan behöver tas tillvara i den kommande nya förstudie som ska ligga till grund för framtida ställningstagande om permanent lokallösning. Bedömning Förslaget innebär ett kontrollerat omtag där kommunfullmäktiges tidigare beslut anpassas till förändrade ekonomiska och avtalsmässiga förutsättningar, samtidigt som kommunen säkerställer att rivning och återställande antingen hanteras avtalsrättsligt via exploatören eller kvarstår som kommunalt investeringsärende. Skyddsrumsprojektet kvarstår och ska beaktas i kommande långsiktig förstudie. En ny förstudie med en utredning kring alternativen gällande en framtida permanent lokallösning är utifrån de rådande förutsättningarna nödvändig. Ekonomiska konsekvenser Genom att upphäva uppdraget om projektering på Siggestorp undviker kommunen att driva vidare ett investeringsspår som inte längre är förenligt med rådande kostnadsförutsättningar. Det villkorade upphävandet av investeringsärendet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning” säkerställer att kommunen inte lämnar ett kritiskt genomförandemoment oreglerat. Investeringsärendet med skyddsrum kvarstår och kommer finnas med i den kommande förstudien om en permanent placering av kommunförråd/kommunverkstad. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige: o upphäva följande punkter i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: ▪ alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. ▪ alternativ B att äga samtliga byggnader. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21 ▪ fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor o under förutsättning att rivning och återställande av fastighet Ramstorp 4:1 regleras i kommande genomförandeavtal med exploatören upphäva följande punkt i i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Begäran om upphävande av beslutspunkter i kommunfullmäktiges beslut

§ 67 Information om ej verkställda gynnande beslut SON 2026/52 Social- och omvårdnadsnämndens beslut • Nämnden besluta att lägga rapporten om ej verkställda gynnande beslut till handlingarna samt att överlämna densamma till kommunfullmäktige för information. Sammanfattning av ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har enligt 34 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h §§ Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att kvartalsvis rapportera gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § SoL, 12 kap. 1 § SoL samt 9 § LSS som ej verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten omfattar även beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapportering sker till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapportering sker på individnivå. En avidentifierad information redovisas i statistikform till social- och omvårdnadsnämnden och därefter till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Om inte kommunen inom skälig tid tillhandahåller bistånd som beviljats enligt 11 kap. 1 § SoL. 12 kap. 1 § SoL eller 9 § LSS kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. Avser Kön Besluts- Avbrotts- Datum för Typ av Anledning datum datum verkställighet bistånd LSS Vuxen K 2025-06-16 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-16 2026-02-01 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats SoL Vuxen M 2025-02-28 2026-02-04 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2026-05-26 Medverkar ej Vuxen K 2025-03-14 2026-04-14 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde I behov av lång introduktion Vuxen K 2025-09-09 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-12 Återtagen 11 kap. 1 § Hos ansökan SOL SÄBO kommunen 2026-03-16 Saknar plats Vuxen K 2025-09-30 Avslutat 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen 2026-02-09 Saknar plats Vuxen K 2025-10-20 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-10-24 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen M 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-12-03 11 kap. 1 § Hos SOL kommunen Kontaktperson Personalre- laterade skäl Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2026-05-26 Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga rapporten om ej verkställda gynnande beslut till handlingarna samt att överlämna densamma till kommunfullmäktige för information. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 - Rapport 2”, socialt ansvarig samordnare Sarah Hjällström, 2026-04-29. Sändlista Kommunfullmäktige Revisorerna Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/52 2026-04-29 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Sarah Hjällström, socialt ansvarig samordnare Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 - Rapport 2 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga rapporten om ej verkställda gynnande beslut till handlingarna samt att överlämna densamma till kommunfullmäktige för information. Ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har enligt 34 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h §§ Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att kvartalsvis rapportera gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § SoL, 12 kap. 1 § SoL samt 9 § LSS som ej verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten omfattar även beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapportering sker till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapportering sker på individnivå. En avidentifierad information redovisas i statistikform till social- och omvårdnadsnämnden och därefter till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Om inte kommunen inom skälig tid tillhandahåller bistånd som beviljats enligt 11 kap. 1 § SoL. 12 kap. 1 § SoL eller 9 § LSS kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. Avser Kön Besluts- Avbrotts- Datum för Typ av Anledning datum datum verkställighet bistånd LSS Vuxen K 2025-06-16 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-16 2026-02-01 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats SoL Vuxen M 2025-02-28 2026-02-04 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde Medverkar ej Vuxen K 2025-03-14 2026-04-14 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde I behov av lång introduktion Vuxen K 2025-09-09 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-12 Återtagen 11 kap. 1 § Hos ansökan SOL SÄBO kommunen 2026-03-16 Saknar plats Vuxen K 2025-09-30 Avslutat 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen 2026-02-09 Saknar plats Vuxen K 2025-10-20 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-10-24 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen M 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Vuxen K 2025-12-03 11 kap. 1 § Hos SOL kommunen Kontaktperson Personalre- laterade skäl tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 - Rapport 2”, socialt ansvarig samordnare Sarah Hjällström, 2026-04-29. Sändlista Kommunfullmäktige Revisorerna tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 68 Beslut om upphävande av politiskt program för funktionshinderfrågor KS 2025/647 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor vilket antogs av kommunfullmäktige 2011-03-31. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor som antogs av fullmäktige år 2011. Anledningen till förslaget är att det politiska programmet inte längre används och har ersatts av andra styrdokument och arbetssätt. Mot denna bakgrund bedöms programmet inte längre fylla sitt syfte och föreslås därför att upphävas. Kommunens arbete med tillgänglighet är fortsatt ett prioriterat område som idag hanteras genom strategin för social hållbarhet. Därför påverkas inte kommunens arbete med tillgänglighet av att det politiska programmet upphävs. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor vilket antogs av kommunfullmäktige 2011-03-31. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Upphävande av politiskt program för funktionshinderfrågor”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-02.  Kommunfullmäktiges beslut § 106/2011 ”Politiskt program för funktionshinderfrågor”, 2011-03-31.  Politiskt program för funktionshinderfrågor. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/647 2026-04-02 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Upphävande av politiskt program för funktionshinderfrågor Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor vilket antogs av kommunfullmäktige 2011-03-31. Ärendet Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor, som antogs av fullmäktige år 2011. Anledningen till förslaget är att det politiska programmet inte längre används och har ersatts av andra styrdokument och arbetssätt. Mot denna bakgrund bedöms programmet inte längre fylla sitt syfte och föreslås därför att upphävas. Det finns även fakta i dokumentet som är inaktuella. Till exempel existerar inte längre Myndigheten för handikappolitisk samordning (handisam) som dokumentet hänvisar till vid flertal tillfällen. Myndigheten ersattes år 2014 med den nuvarande Myndigheten för delaktighet. Kommunens arbete med tillgänglighet är fortsatt ett prioriterat område som idag hanteras genom strategin för social hållbarhet. Därför påverkas inte kommunens arbete med tillgänglighet av att det politiska programmet upphävs. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte röra barn eftersom det politiska programmet inte längre har någon inverkan på kommunens arbete med tillgänglighetsfrågor. Beslutsunderlag  Kommunfullmäktiges beslut § 106/2011 ”Politiskt program för funktionshinderfrågor”, 2011-03-31.  Politiskt program för funktionshinderfrågor. Sändlista Folkhälsostrateg tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 1 (24) Plats och tid Villan, klockan 18.00 – 19.50 Paragrafer 97 - 114 BESLUTANDE Namn Ledamöter Curt B Gustavsson (S), Per-Erik Thurén (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Christer Johansson (S), Lena Andersson (S), Cathrine Karlsson (S), Ulla Brissman (S), Astrid Bengtsson (S), Anette Söderstedt (S), Peter Ezelius (S), Lennart Rehn (S), Håkan Joelsson (S), Monica Staadig (S), Jonas Ringqvist (S), Erik Ezelius (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Michael Brisman (M), Ida Davidsson (M), Peter Friberg (M), Richard Mellgren (M), Gunilla Dverstorp (M), Johan Liljegrahn (M), Ambjörn Lennartsson (M), Anneli Sandstedt(C), Eje Johansson (C), Runo Johansson (FP), Halina Gustavsson (FP), Krister Rohman (KD), Torgny Hedlund (KD), Karin Olofsson (MP), Tomas Vestin (MP), Kent Jansson (SD), Sven Sandrén (M), Berit Sörman (S) samt Bengt Karlsson (S), ordförande. Tjänstgörande ersättare Kenneth Svedlund (S) ersätter Anna-Karin Skatt (S) Berndt Gustavsson (S) ersätter Pereric Gustavsson (S) Mimmi Pirttilä (S) ersätter Ulla Johansson (S) Ulf Persson (C) ersätter Bengt Gunnarsson (C) Robert Johansson (FP) ersätter Ingemar Johansson (FP), Annelie Klahr (MP ersätter Tomas Vestin (MP), ÖVRIGA Namn Ersättare Gunilla Djurberg (S), Bengt Andersson (S), Helena Qvick (S), Othmar Fiala (S), Nils-Åke Johansson (S), Ann Österberg (S), Göran Olofsson (MP), Bill Malm (M), Elisabeth Alfredsson (M), Anders Häggstam (M), Lennart Axelsson (C), Ingvar Johansson (FP), Håkan Daremark (KD) och Stig-Erik Werner (SD) Tjänstemän Anna Eklund, kommunsekreterare Göran Andersson, ekonomichef Övriga Birgitta Johansson, ordförande i regionala ägarrådet Utses att justera Astrid Bengtsson (S) och Ambjörn Lennartsson (M) Justeringens tid 2011-04-13 Underskrift sekreterare Namnförtydligande Anna Eklund Underskrift ordförande Namnförtydligande Bengt Karlsson Underskrift justerande Namnförtydligande Astrid Bengtsson Ambjörn Lennartsson Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 2 (24) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat och 2011-04-14—2011-05-07 tillkännages genom anslag Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2011-03-31 Protokollet förvaras Kommunledningskontoret Underskrift Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 3 (24) § 97 Godkännande av föredragningslistan ..................................................4 § 98 Allmänhetens frågestund .....................................................................5 § 99 Information från Vattenfall ...................................................................6

§ 69 Beslut om förvärv av fastighet Tulpanen 8 KS 2025/299 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o förvärva fastigheten Tulpanen 8 (”Preemtomten”) till en köpeskilling om 1 300 000 kronor av Sigurd Larsson Byggnadsaktiebolag AB (556150-6097). o Tidaholms kommun ska betala kostnader för lagfart om 20 325 kronor efter förvärv av fastigheten. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2025-02-06 att anta en ny detaljplan för bland annat fastigheten Tulpanen 8. I och med antagandet av ny detaljplan påbörjades projektering av ett nytt resecentrum utifrån det markanvisningsavtal som samhällsbyggnadsnämnden har ingått med Sigurd Larsson Byggnadsaktiebolag AB. Samhällsbyggnadsnämnden uppger att ett förvärv av fastighet Tulpanen 8 är nödvändigt för att det ska vara möjligt att fullfölja syftet med detaljplanen och genomföra det som beskrivs i markanvisningsavtalet. Färdigställandet av ett nytt resecentrum samfinansieras av Trafikverket som täcker hälften av projektbudgeten förutsatt att slutredovisning sker innan året är slut. Fastigheten har värderats av en opartisk värderare till 1 300 000 kronor. Vid eventuellt förvärv av fastigheten tillkommer också kostnader för lagfart om 20 325 kronor som ska bekostas av kommunen. Kostnaderna för förvärv samt lagfart för fastigheten tas inom samhällsbyggnadsnämndens avsatta investeringsmedel för år 2025 knutet till framtida bostadsområden. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: o förvärva fastigheten Tulpanen 8 (”Preemtomten”) till en köpeskilling om 1 300 000 kronor av Sigurd Larsson Byggnadsaktiebolag AB (556150-6097). o Tidaholms kommun ska betala kostnader för lagfart om 20 325 kronor efter förvärv av fastigheten. - Ida Davidsson (VT) föreslår kommunstyrelsen besluta att inte förvärva fastigheten Tulpanen 8. - Magnus Haglind (VT) föreslår bifall till Davidssons förslag. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2025-04-09 Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till arbetsutskottets förslag. NEJ: Bifall till Davidssons förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 8 NEJ: 3 Följande röstar JA: Johan Liljegrahn (M), Krister Rohman (KD), Peter Friberg (M), Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S), Jonas Storm (S), Runo Johansson (L) Följande röstar NEJ: Ida Davidsson (VT), Lennart Nilsson (SD), Magnus Haglind (VT) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 30/2025 ”Beslut om förvärv av fastighet Tulpanen 8”, 2025-03-26.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förvärv av fastigheten Tulpanen 8”, utredare Louise Henriksson, 2025-03-14.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 38/2025 ”Beslut om förvärv av fastighet Tulpanen 8”, 2025-03-06.  Tjänsteskrivelse ”Förvärv av fastigheten Tulpanen 8”, mark- och exploateringsingenjör Rickard Wikdahl, 2025-02-17.  Värdeutlåtande "Värdeutlåtande - Fastigheten Tidaholm Tulpanen 8 inkl. bilagor", Svefa AB, 2023-04-19. Reservation Lennart Nilsson (SD) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Sverigedemokraterna reserverar sig på punkten KS 2025/299 och hänvisar till vårt tidigare ställningstagande.”. Ida Davidsson (VT) och Magnus Haglind (VT) reserverar sig mot beslutet till förmån för Davidssons förslag och med samma motivering som Vi Tidaholm angav i samhällsbyggnadsnämndens beslut § 38/2025. Protokollsanteckning Svante Schultz (VT) lämnar en protokollsanteckning om att han ställer sig bakom reservationen. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2025-04-09 Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-02-06

§ 70 Beslut om försäljning av fastighet Innerstaden 2:16 KS 2025/296 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att sälja fastigheten Innerstaden 2:16 till Sigurd Larsson Byggnadsaktiebolag AB (556150-6097) till ett pris av 650 000 kronor. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att fastigheten Innerstaden 2:16 (vilken inkluderar det gamla stationshuset) ska säljas till Sigurd Larsson Byggnadsaktiebolag AB. Bakgrunden till förslaget är pågående arbete med omvandling av stationshusområdet utifrån det markanvisningsavtal kommunen har ingått samt det övergripande uppdraget att avyttra fastigheter som kommunen inte bedriver verksamhet i. Färdigställande av ett nytt resecentrum samfinansieras av Trafikverket som täcker hälften av projektbudgeten under förutsättning att slutredovisning sker innan året är slut. Fastigheten har värderats av en opartisk värderare till 650 000 kronor. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att sälja fastigheten Innerstaden 2:16 till Sigurd Larsson Byggnadsaktiebolag AB (556150-6097) till ett pris av 650 000 kronor. - Ida Davidsson (VT) föreslår kommunstyrelsen besluta att inte sälja fastigheten Innerstaden 2:16. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till arbetsutskottets förslag. NEJ: Bifall till Davidssons förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 8 NEJ: 3 Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2025-04-09 Följande röstar JA: Johan Liljegrahn (M), Krister Rohman (KD), Peter Friberg (M), Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S), Jonas Storm (S), Runo Johansson (L) Följande röstar NEJ: Ida Davidsson (VT), Lennart Nilsson (SD), Magnus Haglind (VT) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 31/2025 ”Beslut om försäljning av fastighet Innerstaden 2:16”, 2025-03-26.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om försäljning av fastigheten Innerstaden 2:16 (gamla stationshuset)”, utredare Louise Heolmvik, 2025-03-14.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 37/2025 ”Beslut om försäljning av fastigheten Innerstaden 2:16 (’gamla stationshuset’)”, 2025-03-06.  Tjänsteskrivelse ”Försäljning av fastigheten Innerstaden 2:16 (’gamla stationshuset’)”, förvaltare Johan Claesson, 2025-02-12.  Värdeutlåtande "Värdeutlåtande - Fastigheten Tidaholm Innerstaden 2:16; Stationshus", Svefa AB, 2025-02-12.  Värdeutlåtande "Värdeutlåtande - Tidaholm Innerstaden 2:16 (Stationshus); Tidaholm Innerstaden 2:1 (Godsmagasin)", Svefa AB, 2023-04-19. Reservation Lennart Nilsson (SD) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Sverigedemokraterna reserverar sig på punkten KS 2025/296 och hänvisar till vårt tidigare ställningstagande.”. Ida Davidsson (VT) och Magnus Haglind (VT) reserverar sig mot beslutet till förmån för Davidssons förslag och med samma motivering som Vi Tidaholm angav i samhällsbyggnadsnämndens beslut § 38/2025. Protokollsanteckning Svante Schultz (VT) och Zelal-Sara Yesildeniz (VT) lämnar en protokollsanteckning om att de ställer sig bakom reservationen. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2025-04-09

§ 71 Beslut om sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2027 KS 2026/61 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i Västgöta-Bladet under år 2027. o fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar, och tid för sammanträden, under år 2027 enligt följande: 25 januari 22 februari 22 mars 26 april kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 31 maj 21 juni 27 september 25 oktober kl. 18:00 kl. 13:00 kl. 18:00 kl. 18:00 29 november 13 december kl. 18:00 kl. 17:00 Sammanfattning av ärendet Det framgår av 6 § i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunfullmäktige ska hålla ordinarie sammanträde varje månad förutom juli och augusti samt att kommunfullmäktige fastställer sammanträdesdagar och tid för sammanträden. Det framgår vidare av § 11 i arbetsordningen att kommunfullmäktige beslutar om i vilken ortstidning som annonsering om sammanträde ska ske. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i Västgöta-Bladet under år 2027. o fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar, och tid för sammanträden, under år 2027 enligt följande: 25 januari 22 februari 22 mars 26 april kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 31 maj 21 juni 27 september 25 oktober kl. 18:00 kl. 13:00 kl. 18:00 kl. 18:00 29 november 13 december kl. 18:00 kl. 17:00 Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2027”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-05-19. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/61 2026-05-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2027 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i Västgöta-Bladet under år 2027. o fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar, och tid för sammanträden, under år 2027 enligt följande: 25 januari 22 februari 22 mars 26 april kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 31 maj 21 juni 27 september 25 oktober kl. 18:00 kl. 13:00 kl. 18:00 kl. 18:00 29 november 13 december kl. 18:00 kl. 17:00 Ärendet Det framgår av 6 § i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunfullmäktige ska hålla ordinarie sammanträde varje månad förutom juli och augusti samt att kommunfullmäktige fastställer sammanträdesdagar och tid för sammanträden. Det framgår vidare av § 11 i arbetsordningen att kommunfullmäktige beslutar om i vilken ortstidning som annonsering om sammanträde ska ske. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Sändlista Berörda nämnder tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00

§ 72 Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken KS 2025/593 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken. Lekparken ska konstrueras med Tidaholms bruk och industrihistoria som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade Tidaholmsförslaget till samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden som båda har inkommit med yttranden. Båda nämnderna beskriver att kommunfullmäktige tidigare har beslutat att en actionpark ska byggas och att 10 miljoner kronor har avsatts för ändamålet i investeringsbudgeten för år 2026. En förstudie visar att Bruksvilleparken är en lämplig plats för actionparken. Kultur- och fritidsnämnden anser att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojekt actionpark, bör utreda möjligheterna att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken genom en översyn och en samlad plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt. Kultur- och fritidsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Samhällsbyggnadsnämnden beskriver att nämnden ser positivt på ambitionen att utveckla fler attraktiva och tematiserade lekmiljöer i kommunen men att nämnden bedömer att kommunen bör fokusera på investeringsprojekt actionpark. När utformningen av actionparken är fastställd och det är klarlagt vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheten att komplettera området med en lekpark utredas vidare inom ramen för en samlad planering av området. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Kommunledningsförvaltningen har gjort en samlad bedömning i ärendet och anser att Tidaholmsförslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Tidaholmsförslag Brukslilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-30.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, avdelningschef hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2026-03-16.  Samhällsbyggnadsnämndens yttrande ”Yttrande”, 2026-03-04.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-18.  Kultur- och fritidsnämndens yttrande ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-11-14.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/593 2026-04-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Tidaholmsförslag Brukslilleparken Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Ärendet Ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och industrihistoria som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade Tidaholmsförslaget till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, som nu har inkommit med yttranden. Utredning Båda nämnderna som har yttrat sig, samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, beskriver att kommunfullmäktige tidigare har beslutat att en actionpark ska byggas, och 10 miljoner kronor har avsatts för ändamålet i investeringsbudgeten för 2026. Samhällsbyggnadsnämnden har i uppdrag att, i samverkan med kultur- och fritidsnämnden, färdigställa en actionpark med tillhörande attraktiv miljö under 2026. En förstudie visar att Bruksvilleparken är en lämplig plats för en actionpark. Kultur- och fritidsnämnden beskriver att anlägga en lekplats i anslutning till actionparken skulle kunna bidra till att göra miljön runt actionparken attraktivare. Kultur- och fritidsnämnden anser att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojektet actionpark, bör utreda möjligheterna genom en översyn och en samlad plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt för en ny lekpark i Bruksvilleparken. Kultur- och fritidsnämnden föreslår med ovan motivering att kommunfullmäktige beslutar att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Samhällsbyggnadsnämnden beskriver att nämnden ser positivt på ambitionen att utveckla fler attraktiva och tematiserade lekmiljöer i kommunen, men bedömer att kommunen bör fokusera på projektet om actionparken. När utformningen av actionparken är fastställd och det är klarlagt vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheterna att komplettera området med en lekpark eller mindre lekytor utredas vidare inom ramen för en samlad planering av området. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Samhällsbyggnadsnämnden föreslår med ovan motivering att kommunfullmäktige beslutar att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Barnrättsbedömning En tidigare instans har redan gjort en aktuell barnrättsbedömning. Utredningens slutsatser De båda nämnderna som har lämnat ett yttrande, kultur-och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden, är positiva till intentionen med Tidaholmsförslaget. Nämndernas förslag till beslut skiljer sig däremot åt. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks, medan samhällsbyggnadsnämnden föreslår att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Med den motivering samhällsbyggnadsnämnden har till sitt beslutsförslag, anser kommunledningsförvaltningen att nämndens förslag till beslut inte är i linje med kommunens riktlinje för beredning av motioner och Tidaholmsförslag. Riktlinjen beskriver att om beredningen anser att förslaget i Tidaholmsförslaget ligger helt i linje med ett arbete, en process eller en utredning som redan pågår ska beredningen föreslå beslutande instans besluta att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Kommunledningsförvaltningen bedömer att eftersom Tidaholmsförslaget inte ligger helt i linje med ett arbete, en process eller en utredning som redan pågår, bör inte detta förslag till beslut föreslås till kommunfullmäktige. Riktlinjen för beredning av motioner och Tidaholmsförslag beskriver att om beredningen anser att intentionen med Tidaholmsförslaget är bra och bör genomföras, men att det inte är lämpligt att genomföra förslaget på det sätt som föreslås, ska beredningen föreslå beslutande instans besluta att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Beredningen lägger då fram ett alternativt förslag som behandlas som ett nytt ärende. Detta förslag till beslut har föreslagits av kultur- och fritidsnämnden. Både samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ställer sig positivt till att vidare utreda möjligheterna till en lekpark efter att planeringen för området avsett för actionparken har fastställts. Mot denna bakgrund gör kommunledningsförvaltningen den samlade bedömningen att förslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Det nya ärendet föreslås vara att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag av fullmäktige att, efter att beslut om projektering av investeringsprojekt actionparken har fattats av fullmäktige, vidare utreda förutsättningarna för att anlägga en lekpark. Detta uppdrag hanteras i ett separat ärende. I föreliggande ärende föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, avdelningschef hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2026-03-16.  Samhällsbyggnadsnämndens yttrande ”Yttrande”, 2026-03-04.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-18.  Kultur- och fritidsnämndens yttrande ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-11-14.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Sändlista Berörda nämnder Förslagsställaren tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-04-09

§ 73 Beslut om uppdrag om utredning av anläggande av lekpark i Bruksvilleparken KS 2026/252 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Utredningen ska: o beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast tre månader efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionpark. o genomföras i samråd med kultur- och fritidsnämnden. o innehålla förslag på lämplig plats i Bruksvilleparken för att anlägga en lekpark som är tematiserad utifrån Tidaholms bruk och industrihistoria. o innehålla en totalkostnadskalkyl för anläggandet av lekparken, om en lämplig plats har identifierats. Sammanfattning av ärendet Det har inkommit ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Tidaholmsförslaget har hanterats i ett annat ärende där kommunledningsförvaltningen, baserat på yttranden från kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden, gjorde bedömningen att Tidaholmsförslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Föreliggande ärende är det nya ärendet som har väckts för att ta tillvara på intentionen med Tidaholmsförslaget genom att genomföra det på ett annat sätt än det som föreslås i förslaget. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för att anlägga en lekpark. Detta ska ske efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionpark. På så sätt kan nämnden utreda förutsättningarna för lekparkens lokalisering efter att nämnden vet vilken mark som tas i anspråk av actionparken. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Utredningen ska: o beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast tre månader efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionparken. o genomföras i samråd med kultur- och fritidsnämnden. o innehålla förslag på lämplig plats i Bruksvilleparken för att anlägga en lekpark som är tematiserad utifrån Tidaholms bruk och industrihistoria. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27 o innehålla en totalkostnadskalkyl för anläggandet av lekparken, om en lämplig plats har identifierats. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Uppdrag om utredning av lekpark i Bruksvilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-05-12.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Tidaholmsförslag Brukslilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-30. (Ärendenr KS 2025/593).  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09. (Ärendenr KS 2025/593).  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09. (Ärendenr KS 2025/593).  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. (Ärendenr KS 2025/593). Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/252 2026-05-12 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Uppdrag om utredning av lekpark i Bruksvilleparken Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Utredningen ska: o beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast tre månader efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionparken. o genomföras i samråd med kultur- och fritidsnämnden. o innehålla förslag på lämplig plats i Bruksvilleparken för att anlägga en lekpark som är tematiserad utifrån Tidaholms bruk och industrihistoria. o innehålla en totalkostnadskalkyl för anläggandet av lekparken, om en lämplig plats har identifierats. Ärendet Ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och industrihistoria som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade Tidaholmsförslaget till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Båda nämnderna yttrade sig om förslaget i det ärende som behandlade Tidaholmsförslaget. Båda nämnderna ställde sig positiva till intentionerna med Tidaholmsförslaget, men hade olika förslag till beslut till kommunfullmäktige. I ärendet som behandlade Tidaholmsförslaget föreslog kultur- och fritidsnämnden fullmäktige besluta att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Vidare beskrev nämnden att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojektet actionpark, bör utreda möjligheterna genom en översyn och en samlad plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt för en ny lekpark i Bruksvilleparken. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog, i ärendet som behandlade Tidaholmsförslaget, fullmäktige besluta att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Motiveringen var att samhällsbyggnadsnämnden har i uppdrag att, i samverkan med kultur- och fritidsnämnden, tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 färdigställa en actionpark med tillhörande attraktiv miljö under år 2026. En förstudie visar att Bruksvilleparken är en lämplig plats för actionparken. Därmed ansåg nämnden att kommunen bör fokusera på projektet om actionparken. När utformningen av actionparken är fastställd och det är klarlagt vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheterna att komplettera området med en lekpark eller mindre lekytor utredas vidare inom ramen för en samlad planering av området. Kommunledningsförvaltningen konstaterade i ärendet som behandlade Tidaholmsförslaget att både samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ställde sig positivt till att vidare utreda möjligheterna till en lekpark efter att planeringen för området avsett för actionparken har fastställts. Mot denna bakgrund gjorde kommunledningsförvaltningen den samlade bedömningen att förslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Föreliggande ärende är det nya ärendet som har väckts, för att ta tillvara på intentionen med Tidaholmsförslaget, men att genomföra det på ett annat sätt än det som föreslås i Tidaholmsförslaget. Kommunledningsförvaltningen föreslår, mot bakgrund av de berörda nämndernas yttranden och beslut i ärendet om Tidaholmsförslaget, att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för att anlägga en lekpark. Detta ska ske efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionparken. På så sätt kan nämnden utreda förutsättningarna för lekparkens lokalisering, efter att nämnden vet vilken mark som tas i anspråk av actionparken. Utredningen föreslås därför beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast tre månader efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionparken. Utredningen föreslås även inkludera följande: ▪ förslag på lämplig plats i Bruksvilleparken för att anlägga en lekpark som är tematiserad utifrån Tidaholms bruk och industrihistoria. ▪ om en lämplig plats identifieras ska en totalkostnadskalkyl för anläggandet av lekparken inkluderas. Barnrättsbedömning Beslutet rör barn och deras rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31, barnkonventionen). Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Tidaholmsförslag Brukslilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-30. (Ärendenr KS 2025/593).  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09. (Ärendenr KS 2025/593).  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09. (Ärendenr KS 2025/593).  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. (Ärendenr KS 2025/593). Sändlista Berörda nämnder tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/593 2026-04-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Tidaholmsförslag Brukslilleparken Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Ärendet Ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och industrihistoria som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade Tidaholmsförslaget till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, som nu har inkommit med yttranden. Utredning Båda nämnderna som har yttrat sig, samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, beskriver att kommunfullmäktige tidigare har beslutat att en actionpark ska byggas, och 10 miljoner kronor har avsatts för ändamålet i investeringsbudgeten för 2026. Samhällsbyggnadsnämnden har i uppdrag att, i samverkan med kultur- och fritidsnämnden, färdigställa en actionpark med tillhörande attraktiv miljö under 2026. En förstudie visar att Bruksvilleparken är en lämplig plats för en actionpark. Kultur- och fritidsnämnden beskriver att anlägga en lekplats i anslutning till actionparken skulle kunna bidra till att göra miljön runt actionparken attraktivare. Kultur- och fritidsnämnden anser att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojektet actionpark, bör utreda möjligheterna genom en översyn och en samlad plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt för en ny lekpark i Bruksvilleparken. Kultur- och fritidsnämnden föreslår med ovan motivering att kommunfullmäktige beslutar att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Samhällsbyggnadsnämnden beskriver att nämnden ser positivt på ambitionen att utveckla fler attraktiva och tematiserade lekmiljöer i kommunen, men bedömer att kommunen bör fokusera på projektet om actionparken. När utformningen av actionparken är fastställd och det är klarlagt vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheterna att komplettera området med en lekpark eller mindre lekytor utredas vidare inom ramen för en samlad planering av området. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Samhällsbyggnadsnämnden föreslår med ovan motivering att kommunfullmäktige beslutar att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Barnrättsbedömning En tidigare instans har redan gjort en aktuell barnrättsbedömning. Utredningens slutsatser De båda nämnderna som har lämnat ett yttrande, kultur-och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden, är positiva till intentionen med Tidaholmsförslaget. Nämndernas förslag till beslut skiljer sig däremot åt. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks, medan samhällsbyggnadsnämnden föreslår att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Med den motivering samhällsbyggnadsnämnden har till sitt beslutsförslag, anser kommunledningsförvaltningen att nämndens förslag till beslut inte är i linje med kommunens riktlinje för beredning av motioner och Tidaholmsförslag. Riktlinjen beskriver att om beredningen anser att förslaget i Tidaholmsförslaget ligger helt i linje med ett arbete, en process eller en utredning som redan pågår ska beredningen föreslå beslutande instans besluta att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Kommunledningsförvaltningen bedömer att eftersom Tidaholmsförslaget inte ligger helt i linje med ett arbete, en process eller en utredning som redan pågår, bör inte detta förslag till beslut föreslås till kommunfullmäktige. Riktlinjen för beredning av motioner och Tidaholmsförslag beskriver att om beredningen anser att intentionen med Tidaholmsförslaget är bra och bör genomföras, men att det inte är lämpligt att genomföra förslaget på det sätt som föreslås, ska beredningen föreslå beslutande instans besluta att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Beredningen lägger då fram ett alternativt förslag som behandlas som ett nytt ärende. Detta förslag till beslut har föreslagits av kultur- och fritidsnämnden. Både samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ställer sig positivt till att vidare utreda möjligheterna till en lekpark efter att planeringen för området avsett för actionparken har fastställts. Mot denna bakgrund gör kommunledningsförvaltningen den samlade bedömningen att förslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Det nya ärendet föreslås vara att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag av fullmäktige att, efter att beslut om projektering av investeringsprojekt actionparken har fattats av fullmäktige, vidare utreda förutsättningarna för att anlägga en lekpark. Detta uppdrag hanteras i ett separat ärende. I föreliggande ärende föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, avdelningschef hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2026-03-16.  Samhällsbyggnadsnämndens yttrande ”Yttrande”, 2026-03-04.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-18.  Kultur- och fritidsnämndens yttrande ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-11-14.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Sändlista Berörda nämnder Förslagsställaren tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-04-09

§ 75 Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal BUN 2024/366 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. o säga upp hyresavtal gällande skolmatsal och tillagningskök gällande Rudbecksgymnasiet. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2024-10-17 att uppdra åt förvaltningen att initiera en förstudie att brett utreda olika alternativ för skollunch för Rudbecksgymnasiets elever. Förvaltningen har arbetat fram en förstudie i ärendet som under nämndsammanträdet presenterades av ansvarig tjänsteperson. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. o säga upp hyresavtal gällande skolmatsal och tillagningskök gällande Rudbecksgymnasiet. Beslutsunderlag  Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut § 45/2025 ”Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal”, 2025-06-05.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt gällande Rudbecks matsal”, Daniel Larsson rektor, 2025-05-28.  Förstudie ”Skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, Daniel Larsson rektor, 2025-05-28. Sändlista Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2024/366 2025-05-28 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Daniel Larsson, rektor Tjänsteskrivelse - Beslut om förstudie för investeringsprojekt gällande Rudbecks matsal Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. o säga upp hyresavtal gällande skolmatsal och tillagningskök gällande Rudbecksgymnasiet. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2024-10-17 att uppdra åt förvaltningen att initiera en förstudie att brett utreda olika alternativ för skollunch för Rudbecksgymnasiets elever. Förvaltningen har nu arbetat fram en förstudie i ärendet som kommer presenteras för arbetsutskottet samt nämnden av ansvarig tjänsteperson. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i detta skeende direkt beröra barn. Utredningens slutsatser En skolmatsal i gymnasieskolan är inte bara en plats för att äta lunch den är en central del av skolans arbetsmiljö. Genom att erbjuda näringsriktig mat i en trygg och trivsam miljö främjas både elevernas hälsa, deras sociala gemenskap och deras lärande. Därför är det av stor vikt att Rudbecksgymnasiet fortsätter att erbjuda en välfungerande skolmatsal. Beslutsunderlag  Förstudie ”Skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, Daniel Larsson rektor, 2025-05-28. Sändlista Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenummer: BUN 2024/366 Upprättad: 2025-05-28 Senast reviderad: - Förstudierapport skolmatsal Rudbecksgymnasiet 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Daniel Larsson, rektor Beställare av förstudien: Barn- och utbildningsnämnden Bakgrund ...................................................................................................................................................................3 Nulägesanalys ...........................................................................................................................................................3 Omvärldsbevakning ................................................................................................................................................4 Konsekvensanalys ...................................................................................................................................................4 Förväntade effekter ................................................................................................................................................4 Omfattning i tid .......................................................................................................................................................5 Total kostnadskalkyl ...............................................................................................................................................5 Slutsats .......................................................................................................................................................................6 Interna mottagare ...................................................................................................................................................6 Bakgrund BUN beslut:

KF § 90/2024 gällande samlokalisering av kommunförråd och ÅVC”, verksamhetsutvecklare Johan Lagersten, 2026-05-14.  Kommunfullmäktiges beslut § 90/2024, ”Beslut om förstudie för investeringsprojekten byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentral, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1”, 2024-09- 30. Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2024-09-30 § 90 Beslut om förstudie för investeringsprojekten byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentral, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 KS 2024/229 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att: - godkänna förstudien - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: - alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. - alternativ B att äga samtliga byggnader. - fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor. - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum”, samt reservera medel till investeringsprojektet. - fastställa investeringsmedel till projektet ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum” till 2 miljoner kronor 2025. - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har, i Strategisk plan och budget 2024–2026, gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda centralförrådets placering samt eventuell samordning med återvinningscentralen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en förstudie och tagit fram en förstudierapport som har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden har därefter kompletterat förstudien via ett ordförandebeslut. I förstudien presenteras fyra olika scenarier av vilket samhällsbyggnadsförvaltningen förespråkar scenario 1. Även kommunledningsförvaltningen anser att scenario 1 är mest fördelaktigt för kommunen som helhet. Kommunledningsförvaltningen anser att den kommande projekteringen, inklusive vidare utredning av den ekonomiska påverkan för kommunen, ska delas upp i tre separata investeringsprojekt: Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2024-09-30 1. Projektering av byggnation av kommunförråd och personalutrymme med en samlokalisering av personal från samhällsbyggnadsförvaltningen, renhållningsverksamheten, samt vatten- och avloppsverksamheten. Totalkostnadsberäkning av årliga driftskostnader för samlokalisering inklusive byggnation och förhyrda personalbyggnader. a. Tydlig beräkning och beskrivning av fördelningen av de tillkommande (netto) årliga driftskostnaderna mellan skattefinansierad och taxefinansierad verksamhet. 2. Projektering av iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning. a. Iordningställande av mark inklusive rivning av byggnader. 3. Projektering av tillskapande av skyddsrum som helt eller delvis ersätter de 120 platser som inryms i kommunförrådet. a. Rekommendation kring placering och separat kostnadsberäkning. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att den bedömda investeringen avseende investeringsprojekt 1 och 3 uppgår till 48 miljoner kr, vilket är mer än de 40 miljoner kr som är budgeterade. Förvaltningen föreslår därför att medel omdisponeras från kommunens investeringsreserv 2025. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: - godkänna förstudien - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: - alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. - alternativ B att äga samtliga byggnader. - fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor. - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum”, samt reservera medel till investeringsprojektet. - fastställa investeringsmedel till projektet ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum” till 2 miljoner kronor 2025. - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 147/2024 ”Beslut om förstudie för investeringsprojekten byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentral, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1”, 2024-09- 11.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 65/2024 ”Beslut om förstudie för investeringsprojekten byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2024-09-30 återvinningscentral, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1”, 2024-08-21.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om investeringsprojekt byggnation kommunförråd och personalbyggnad återvinningscentralen (ÅVC) samt iordningställande av mark på del av fastighet Ramstorp 4:1”, ekonomichef Louise Holmvik, 2024-06-28.  Förstudierapport samlokalisering av kommunförråd och ÅVC, 2024-06-20.  Delegationsbeslut komplettering av förstudie (ordförandebeslut), 2024-06-25  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 62/2024, ”Beslut om förstudie investeringsprojekt samlokalisering kommunförråd och ÅVC”, 2024-05-16.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om förstudie investeringsprojekt samlokalisering av kommunförråd och ÅVC”, utvecklingsledare Peter Lann, 2024-04-30. Sändlista Ekonomienheten Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 97 Godkännande av föredragningslistan Ordföranden hälsar de närvarande välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Han ger en kort redogörelse för dagordningen och meddelar att punkt 17 utgår samt redovisar vilka ärenden som finns att anmäla under punkt 18. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att godkänna dagordningen. Sändlista Akten Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 5 (24)

§ 98 Allmänhetens frågestund 11/KK19-100 Ordföranden konstaterar att det inte finns några frågor att besvara från allmänheten och föreslår därför kommunfullmäktige att lämna punkten. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att lämna punkten. Sändlista Akten Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 6 (24)

§ 99 Information från Vattenfall Ordförande informerar om att punkten Information från Vattenfall flyttas till kommunfullmäktiges sammanträde den 27 april. Ordförande framhåller att frågor till Vattenfall kan lämnas i förhand till kansliavdelningen. Sändlista Akten Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 7 (24)

§ 100 Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland och samverkansformer kring kollektivtrafikens utveckling 08/KK290-180 Enligt ett inriktningsbeslut ska regionen, från och med den 1 januari 2012, vara huvudman för kollektivtrafiken i Västra Götaland län och en skatteväxling ska genomföras för att möjliggöra en sådan förändring. Det regionala ägarrådet har tagit fram ett förslag på avtal mellan regionen och kommunerna beträffande ansvarsfördelning för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län och ett förslag på principer för tillköp samt samverkansformer. Det Regionala ägarrådet har även tillsammans med Västkom tagit fram ett förslag om skatteväxling och Västkom har utarbetat ett förslag till mellankommunal utjämning. Som en följd av överföringen av ansvar för kollektivtrafiken behöver kommunernas aktier i Västtrafik AB överlåtas till Västra Götalandsregionen. Detta görs i samband med att ansvarfördelningen sker. Effekten av skatteväxlingen för Tidaholms kommun innebär en belastning motsvarande 0,01 kr/skkr eller ca 190 tkr. Gemensamt undertecknande av avtalet ” Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län” sker i anslutning till Västtrafiks årsstämma den 27 maj 2011. Kommunstyrelsen har berett ärendet och har i ett yttrande föreslagit kommunfullmäktige att besluta enligt det regionala ägarrådets förslag. Ordförande lämnar ordet fritt. Curt B Gustavsson (s) föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt kommunstyrelsens förslag men med kompletteringen att Anna- Karin Skatt (S) utses till ersättare vid undertecknandet av avtalet ” Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län”. Fortsättning Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 8 (24) § 100 Fortsättning Krister Rohman (KD) konstaterar att Tidaholms kommun vid en skatteväxling får en kostnad på 190 tkr och frågar om det finns en bra förklaring till varför. Han frågar även hur mycket Tidaholms aktier i Västtrafik AB är värda. Birgitta Johansson (S), ordförande i regionala ägarrådet, svarar att samtliga kommuner i Västra Götaland berörs av skatteväxlingen och att Tidaholms 0,01 kr/skkr, i jämförelse med flera andra kommuner, inte är en stor summa. Hon framhåller även att det rör sig om en engångskostnad för kommunen. Göran Andersson, ekonomichef i Tidaholms kommun, informerar om att Tidaholms aktieinnehav i Västtrafik AB är värt 880 tkr. Ordföranden förklarar överläggningen avslutad och konstaterar att det finns ett yrkande från Curt B Gustavsson att besluta enligt kommunstyrelsens förslag men med kompletteringen att Anna- Karin Skatt utses till ersättare vid undertecknandet av avtalet ” Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län”. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Curt B Gustavssons förslag. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar: - att godkänna avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län enligt utsänt förslag med innebörd att Västra Götalandsregionen från och med den 1 januari 2012 ska vara regional kollektivtrafikmyndighet samt att en skatteväxling med 0,43 kr per skattekrona genomförs för att möjliggöra detta - att samverkan mellan kommunerna och regionen ska ske i enlighet med rapporten ” Samverkansformer kring kollektivtrafiken i Västra Götaland. Fortsättning - Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 9 (24) § 100 Fortsättning - att under förutsättning av beslut ovan om ansvar för den regionala kollektivtrafiken uppdra åt regionstyrelsen/ kommunstyrelsen att teckna avtal om överlåtelse av samtliga av kommunen innehavda aktier i Västtrafik AB till Västra Götalandsregionen med tillträdesdag den 1 januari 2012 mot en köpeskilling som för respektive kommun uppgår till kommunens andel av bolagets nominella aktiekapital enligt kommunens aktieinnehav på överlåtelsedagen. - att godkänna Västkoms styrelsebeslut 2011-02-24 § 6 angående mellankommunal utjämning med anledning av nytt huvudmannaskap för Västtrafik - att befullmäktiga kommunstyrelsens ordförande, Curt B Gustavsson (S), med ersättare Anna-Karin Skatt (S), att underteckna avtalet ” Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland”. Sändlista Akten Västtrafik Västkom Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 10 (24)

§ 101 Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken KFN 2025/166 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag om lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och Tidaholm som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2025-10-21, § 122/2025, att remittera Tidaholmsförslaget om Brukslilleparken till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2026-01-31. Yttrandet ska inkludera information som är viktig att känna till för att ett korrekt beslut ska kunna fattas i ärendet. Förvaltningen har tagit fram förslag på yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 112/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om pulkabacken Labacken”, 2025-11-25.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-18.  Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-14.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 122/2025 ”Beslut om remittering av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-10-21.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2025/166 2025-11-18 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Klara Börjesson Ahlqvist, kultur- och fritidschef Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken Förslag till beslut - Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Ärendet Ett Tidaholmsförslag om lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och Tidaholm som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2025-10-21, § 122/2025, att remittera Tidaholmsförslaget om Brukslilleparken till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2026-01-31. Yttrandet ska inkludera information som är viktig att känna till för att ett korrekt beslut ska kunna fattas i ärendet. Förvaltningen har tagit fram förslag på yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken. Barnrättsbedömning Beslutet rör alla barn 0-18 år i Tidaholms kommun. Beslutet rör artikel 31 i Barnkonventionen - Barnets rätt till lek, vila och fritid. Bedömningen är att barns rätt till lek och fritid tillgodoses om kommunen utreder möjligheterna för att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Beslutsunderlag  Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-14.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 122/2025 ”Beslut om remittering av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-10-21.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Yttrande Ärendenummer: KFN 2025/166 2025-11-14 Kommunstyrelsen Handläggare: Klara Börjesson Ahlqvist, kultur- och fritidschef Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken Ett Tidaholmsförslag om lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och Tidaholm som tema. Förslagsställaren menar att många familjer rör sig i området kring Bruksvilleparken och Turbinhusön för att besöka café, smedstugor, skateramp och utomhusscen. I förslaget står att platsen skulle kunna bli ännu bättre om den även kompletterades med en fin lekpark och att detta skulle ligga i linje med Tidaholms mål om att utveckla området kring Tidan genom att skapa trygga och tillgängliga mötesplatser, och eventuellt samtidigt stärka turismen i området. För att knyta an till platsens historia föreslås att lekparken borde ha några specialdesignade lekattraktioner med Tidaholms bruk och Tidaholm som tema. Förslagsställaren anser att det vore ett bra sätt att särskilja lekparken från de övriga i staden. Platsmässigt tror förslagsställaren att Brukslilleparken skulle passa bra i parkens östra del och att den gärna får samexistera med en eventuell skatepark och/eller pumptrackbana. Enligt reglementet ansvarar samhällsbyggnadsnämnden för kommunens uppgifter inom skötsel av parker och andra allmänna platser. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar enligt reglementet för kommunens uppgifter inom kultur- fritids- och turismområdet och eftersom Tidaholmsförslaget gäller verksamhetsområdet kultur, turism och fritid bör även kultur- och fritidsnämnden lämna sin syn på förslaget. Kommunfullmäktige beslutade 2025-06-23 (§ 78/2025) att bifalla Tidaholmsförslag om att anlägga en skatepark. 10 miljoner kr finns avsatta till byggnation av en actionpark i investeringsbudgeten för år 2026. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att inkludera investeringsprojekt actionpark i sin verksamhetsplan. Samhällsbyggnadsnämnden ska i samverkan med kultur- och fritidsnämnden hitta en lämplig plats och färdigställa en actionpark samt en attraktiv miljö runt omkring denna under år 2026. Actionpark inkluderar skatepark och pumptrackbana. Investeringsprojektets förstudie visar att Bruksvilleparken är en lämplig plats för actionparken utifrån tekniska och sociala förutsättningar. Den yta som förordas är därför Bruksvilleparken vid den yta som idag används som skatepark. Att anlägga en lekplats i anslutning till actionparken skulle kunna bidra till att göra miljön runt denna attraktiv. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojektet actionpark, bör utreda möjligheterna genom en översyn och en samlad tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt för en ny lekpark i Bruksvilleparken. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 2025-08-20 08:00:24 Ärendeutskrift Ärende 3696 Skapat 2025-06-15 av Oscar Pilfalk (Mina Sidor) Avslutat: Nej Förslaget gäller Kultur, turism och fritid Rubrik Brukslilleparken Hela förslaget Brukslilleparken Jag tycker att det är dags för den folkkära Bruksvilleparken att få sin alldelles egna lekpark, och mitt förslag är att den ska kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholmsbruket och Tidaholm som tema. Området kring Bruksvilleparken och Turbinhusön är en riktig pärla i vår stad, där många familjer rör sig för att besöka såväl caféet och smedstugorna, som skaterampen och utomhusscenen. Detta är fantastiskt men jag upplever att platsen skulle kunna bli ännu bättre om den även kompletterades med en fin lekpark. Detta skulle ligga i linje med Tidaholms mål om att utveckla området kring Tidan genom att skapa trygga och tillgängliga mötesplatser, och eventuellt samtidigt stärka turismen i området. Jag är själv småbarnsförälder och vet mycket väl hur en bra lekplats kan vara väl värd att åka några extra mil för. För att även knyta an till platsens historia tycker jag att lekparken borde ha några specialdesignade lekattraktioner med Tidaholmsbruket och Tidaholm som tema. Det vore ett bra sätt att särskilja lekparken från de övriga i staden och förhoppningsvis även bidra till lite lokal allmänbildning, samt kanske locka några långväga gäster till vår stad. Jag tänker mig t.ex. lekbilar i liknande stil som de som tillverkats i stan, en miniatyr av den gamla Bruksvillan, en lekvulcan, fler tändstickor att klättra på likt de vid smedstugorna, och en liten Tidan som samlar upp regnvatten mm. Platsmässigt tror jag att Brukslilleparken skulle passa bra i parkens östra del och att den gärna får samexistera med en eventuell skatepark och/eller pumptrackbana. Varför? 1. För att stärka Tidaholms ställning som en barn- och familjevänlig småstad där unga familjer vill bosätta sig. 2. För att stärka området kring Tidan och skapa attraktiva, trygga och tillgängliga mötesplatser. 3. För att lyfta fram Tidaholms och Tidaholmsbrukets historia. 4. För att främja turismen. Tänk vad många barnfamiljer som även skulle svänga förbi Turbinhusön för en glass efter leken, eller på alla föräldrar som kan ha ett öga på barnen i Brukslilleparken och samtidigt lyssna på musiken från scenen under musikkvällarna. Extra tankar: 1. Jag tror att det är värt att satsa lite extra på lekparken och inte bara göra en helt vanlig lekpark. Främst för våra kommuninnevånares skull, men även för att parken ska kunna locka personer från våra grannkommuner. Som en inspirationsresa skulle några politiker kunna åka till Trollhättan. De profilerar sig som Lekplatsstaden och har satsat på flera stora temalekplatser. 2. Om det skulle bli trångt med både en lekpark och exempelvis en skatepark kanske någon av dem skulle kunna placeras på andra sidan ån, på parkeringen utmed Smedjegatan eller på grönområdet bredvid tennisplanerna. 3. Alternativa namnförslag: Lilla Bruket, Lekparken Bruket eller Brukslekeparken. Profilbild för förslaget 1 JPEG IMG_9090 Slutdatum 2025-09-15 Förslagslämnare Oscar Pilfalk Status Inväntar beslut från KF Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 102 Förslag till Placeringspolicy – särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser 10/KK200-040 Ekonomiavdelningen har upprätt ett förslag till reviderad placeringspolicy av pensionsmedel. Förslaget ersätter den tidigare placeringspolicyn från år 2000. Kommunstyrelsen har berett ärendet och föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag. Ordförande lämnar ordet fritt. Karin Olofsson (MP) väcker diskussion kring avsnittet Etiska riktlinjer i Placeringspolicyn. I de Etiska riktlinjerna framgår att inga placeringar får göras i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror. Hon framhåller att vissa begrepp i texten, såsom derivatainstrument, är svåra att förstå och ifrågasätter om medel ändå kan placeras i företag med verksamhet inom krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror. Hon framhåller även att uranhantering bör läggas till som en verksamhet som kommunen inte ska placera pensionsmedel i. Michael Brisman (M) påpekar att policyn är författat med ett yrkesspråk riktat till de som ska förvalta kommunens pensionsfond. Det är därför svårt för lekmän att förstå diverse begrepps innebörd. Han yrkar därför att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Jonas Ringkvist (S) framhåller att partigrupperna kan behöva överlägga innan beslut fattas och yrkar på ajournering. Kommunfullmäktige beslutar kl. 18.50 att ajournera sammanträdet med en kort paus. Kommunfullmäktiges sammanträde återupptas kl. 19.10, samtliga beslutande ledamöter enligt tidigare upprop är på plats. Curt B Gustavsson (S) framhåller att socialdemokraterna har diskuterat Karin Olofssons förslag. Han yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag med kompletteringen att uranhantering ska läggas till de verksamheter som kommunen inte ska placera pensionsmedel i. Fortsättning. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 12 (24) § 102 Fortsättning Karin Olofsson framhåller att hon är nöjd med Curt B Gustavssons förslag. Ordförande förklarar överläggningen avslutad och konstaterar att det finns ett yrkande från Curt B Gustavsson att besluta enligt kommunstyrelsens förslag med en textkomplettering i avsnittet Etiska riktlinjer som består i att lägga till uranhantering till de verksamheter som kommunen inte ska placera pensionsmedel i. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Curt B Gustavssons förslag. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till Placeringspolicy- Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser med kompletteringen att uranhantering ska läggas till de verksamheter som kommunen inte ska placera pensionsmedel i. Sändlista Akten Ek.avd. Fsf Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 13 (24)

§ 103 Revidering av reglemente för kultur- och fritidsnämnden 11/KK32-000 Kultur- och fritidsnämnden har sett över reglementet för kultur- och fritidsnämnden och gjort några ändringar. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att göra ändringar i ”reglemente för kultur- och fritidsnämnden” enligt framtaget förslag. Sändlista Akten Kfn Ffs Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 14 (24)

§ 104 Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet KS 2025/442 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o avbryta och dra tillbaka uppdraget kring investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet för år 2026. o ej förbrukade investeringsmedel från investeringsprojektet matsalslösning Rudbecksgymnasiet omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige avsatte i reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 investeringsmedel om 11 miljoner kronor för investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet. Kommunfullmäktige uppdrog även till barn- och utbildningsnämnden att inkludera detta i sin verksamhetsplan. Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden tagit fram och beslutat om en förstudie där nämnderna förordade ett alternativ med en matsalslösning som inryms i Rudbecksgymnasiets verksamhetslokaler. Därefter har nämnden, efter att samhällsbyggnadsnämnden genomfört en hyresförhandling med hyresvärden för den matsal som nyttjas i dagsläget, beslutat att avsluta ärendet om förstudie. Med anledning av barn- och utbildningsnämndens beslut om att avsluta förstudien föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avbryta investeringsprojektet samt att ej förbrukade investeringsmedel omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o avbryta och dra tillbaka uppdraget kring investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet för år 2026. o ej förbrukade investeringsmedel från investeringsprojektet matsalslösning Rudbecksgymnasiet omdisponeras till kommunens investeringsreserv för år 2026. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 44/2026 ”Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet”, 2026-04-22. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-05-06  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att avbryta investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-27.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 22/2026 ”Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2026-02-18.  Barn- och utbildningsnämndens yttrande, ”Yttrande gällande remiss avseende förstudie matsal Rudbecksgymnasiet” 2026-02-09.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 75/2025 ” Beslut om godkännande av förstudie gällande Rudbecks matsal”, 2025-06-19.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt gällande Rudbecks matsal”, rektor Daniel Larsson, 2025-05-28.  Förstudie ”Skolmatsal Rudbecksgymnasiet”, 2025-05-28. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-04-22

§ 105 Taxor ny alkohollag 10/KK328-041 Från och med den 1 januari 2011 har lagstiftaren infört en ny alkohollag. Förändringarna i alkohollagen får till följd att det måste göras vissa tillägg i taxan för serveringstillstånd. Från och med 1 januari 2011 har lagstiftaren gjort det möjligt för näringsidkare att söka permanent cateringtillstånd för slutna sällskap och för gemensam serveringsyta för fler näringsidkare. Vidare har lagstiftaren ålagt kommunerna att examinera tillståndssökande avseende deras kunskaper i alkohollagen. För dessa arbetsuppgifter har kommunerna rätt att ta ut en avgift. Förslag på nya avgifter med anledning av ny alkohollag år 2011 enligt följande: Permanent cateringtillstånd 4 000 kronor Gemensam serveringsyta 500 kronor per näringsidkare Examination per tillfälle 500 kronor/timma Tillsynsavgift Permanent cateringtillstånd 1 200 kronor Social- och omvårdnadsnämnden har berett ärendet och föreslår kommunfullmäktige att fastställa taxor för serveringstillstånd och tillsyn. Kommunstyrelsen har i ett yttrande tillstyrkt social- och omvårdnadsnämndens förslag. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att fastställa taxor för serveringstillstånd och tillsyn. Sändlista Akten Son Fsf Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 16 (24)

§ 106 Politiskt program för funktionshinderfrågor 10/KK31-730 Det Kommunala rådet för funktionshindersfrågor (KRF) beslutade 2009- 11-11 att översända frågan om ett nytt handikappolitiskt program till kommunstyrelsen. Kommunkansliet har sedan utarbetat ett förslag till program som bygger på de tidigare antagna politiska intentionerna för arbetet med funktionshinderfrågor. Programmet syftar även till att fungera som en vägledning för kommunens olika verksamheter. Kommunstyrelsen har berett ärendet varvid yttranden från samtliga nämnder samt KRF har inhämtats. Samtliga har ställt sig positiva till det nya programmet. Social- och omvårdnadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt KRF har dock kommit med förslag på kompletteringar. Beredningen har i tillämpliga delar tagit hänsyn till de synpunkter och önskemål som framförts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det politiska programmet för funktionshindersfrågor. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att anta det politiska programmet för funktionshindersfrågor. Sändlista Akten Samtl. förv. KRF Fsf Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 17 (24)

§ 107 Besvarande av medborgarförslag om asfaltering av gång- och cykelvägen mellan Norra Ringvägen och Bäckgatan 10/KK231-310 Gulli Carlsson m.fl. föreslår i ett medborgarförslag att gång- och cykelvägen mellan Norra Ringvägen och Bäckgatan asfalteras. Förslagsställarna konstaterar att den aktuella vägen nyligen fått belysning och att gång- och cykelvägen på andra sidan Vamman, mellan Villagatan och Norra Ringvägen, har asfaltbeläggning. Kommunstyrelsen har berett ärendet varvid yttrande från tekniska nämnden har inhämtats. Nämnden har i sitt beslut svarat att man ställer sig positiv till att asfaltera denna vägsträcka när ekonomiska förutsättningar finns. Vid underhandskontakter har framkommit att tekniska nämndens svar innebär ett tillstyrkande av medborgarförslaget. Nämnden bedömer att asfalteringen av gång- och cykelvägen mellan Norra Ringvägen och Bäckgatan kommer att ske i samband med att ett lite större asfalteringsarbete (som finns med i tekniska kontorets asfalteringsplan) beställts. Förmodligen sker detta redan i år. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget om asfaltering av gång- och cykelvägen mellan Norra Ringvägen och Bäckgatan enligt tekniska nämndens förslag. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget om asfaltering av gång- och cykelvägen mellan Norra Ringvägen och Bäckgatan enligt tekniska nämndens förslag. Sändlista Akten Carlsson Gulli Tn Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 18 (24)

§ 108 Besvarande av motion om allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige 10/KK257-000 Johan Liljegrahn (M) har i en inkommen motion föreslagit att det införs en allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige en gång i kvartalet med start snarast. Kommunstyrelsen har berett ärendet varvid yttranden från samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige har inhämtats. (M), (C), (FP), (MP), (V) och (SD) tillstyrker förslaget. (S) och (KD) har dock valt att avstyrka förslaget då de anser att det inte finns behov av allmänpolitisk debatt så frekvent som fyra gånger per år. (S) och (KD) ställer sig däremot positiva till att införa allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige ett par gånger per år. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige. På grund av samtliga partiers intresse föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att införa allmänpolitisk debatt två gånger per år. Ordföranden informerar om att den första allmänpolitiska debatten kommer att hållas den 31 oktober 2011. Den första debatten kommer att vara ett öppet forum, dock med begränsningen att enbart frågor som rör den kommunala beslutsrätten kan diskuteras. Ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning kan komma att göras efter att den första debatten är anordnad. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar: - Att avslå motionen om allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige. - Att införa allmänpolitisk debatt två gånger per år i kommunfullmäktige. Sändlista Akten Johan Liljegrahn MJ Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 19 (24)

§ 109 Besvarande av motion om anläggandet av en friidrottsplats 10/KK242-820 Sven Sandrén (M) har i en inkommen motion föreslagit att Tidaholms kommun ska anlägga en friidrottsplats med en oval löparbana på 400 meter. Motionären anser att det finns ett behov av en ny friidrottsanläggning då HUR- anläggningen i Härja är nedlagd. Kommunstyrelsen har berett motionen varvid yttranden från barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden har inhämtats. Kultur - och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden föreslår, av delvis olika skäl, att motionen avslås. Tekniska nämnden avstår från att yttra sig med motiveringen att behovet av en ny friidrottsanläggning bör bedömas av de nämnder i vars verksamhetsområden dessa projekt ingår. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om anläggandet av friidrottsplats. Ordföranden lämnar ordet fritt. Sven Sandrén betonar att han är besviken på hur kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden har behandlat hans motion. Han framhåller även att han lagt en ny motion om genomförande av en utredning om möjligheten att anlägga en friidrottsplats med 400- meters oval. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om anläggandet av friidrottsplats med en oval löparbana på 400 meter. Sändlista Akten Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 20 (24)

§ 110 Beslut om antalet ledamöter i styrelsen för Tidaholms Energi AB 10/KK172-110 I Tidaholms Energis AB (TEAB) bolagsordning framgår att antalet ledamöter ska vara tre till sju personer. Under mandatperioden 2007-2011 har antalet ledamöter varit sju personer. Vid kommunfullmäktiges sammanträde i februari uppkom en diskussion om antalet ledamöter i TEAB:s styrelse. Kommunfullmäktige beslutade därför att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att besluta att antalet ledamöter i styrelsen för Tidaholms Energi AB under mandatperioden 2011-2014 ska utgöras av sju personer. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att antalet ledamöter i styrelsen för Tidaholms Energi AB under mandatperioden 2011-2014 ska utgöras av sju personer. Sändlista Akten TEAB Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 21 (24)

§ 111 Val till Tidaholms Energi AB 10-172-110 Valberedningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att utse följande personer till förtroendeuppdrag i Tidaholms Energi AB för tiden efter den ordinarie bolagsstämman 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 2015: Ledamöter Birgitta Johansson, V Drottninggatan 14 C, 522 30 Tidaholm Göran Liljegren, Lagmansgatan 39, 522 35 Tidaholm Pär Arne Lundberg, Acklingavägen 5, 522 93 Tidaholm Berit Gustavsson, Varpaliden Stenbacken, 522 91 Tidaholm Ingemar Källne, Wingqvistgatan 13, 522 34 Tidaholm Lennart Axelsson, Fröjered, Johannelund, 522 94 Tidaholm Per Bergström, Hästskovägen 24, 522 35 Tidaholm Ordförande Birgitta Johansson, Vice ordförande Göran Liljegren Lekmannarevisorer CarlOve Kruus, Madängsholms gård, 522 91 Tidaholm Tord Viktorsson, Tegelladsgatan 17, 522 35 Tidaholm Suppleant för lekmannarevisorer Birgitta Karlsson, Vättak Sandgrenstorp, 522 92 Tidaholm Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med valberedningens förslag. Sändlista Akten De valda TEAB DI ML MJ Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 22 (24)

§ 112 Beslut om initiering av förstudie gällande elevmatsal Rudbecksgymnasiet BUN 2024/366 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att initiera en förstudie att brett utreda olika alternativ för skollunch för Rudbecksgymnasiets elever. Nulägesanalys Idag hyr Tidaholms kommun skolmatsal och tillagningskök för servering av skolmat till Rudbecksgymnasiet. Hyresavtalet för lokal, SBN 2021/507. Det finns risk för uppsägning av avtal vilket gör att Barn- och utbildningsförvaltningen behöver säkra tillgången till elevmatsal med annat alternativ. Skolmatsal Avtalet med Wittska gäller till och med 2026-06-30. Tidaholms kommun måste meddela hyresvärden om sina eventuella lokalbehov efter hyrestiden och omförhandling måste ske senast 2025-09-30. Barn och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen gemensamt diskuterat och besökt olika fastigheter för att utreda eventuell möjlighet till skolmatsal. Lokaler som diskuterats och bedömts är lokaler som är ägda av Tidaholms kommun och som ligger inom tillräcklig närhet till Rudbecksgymnasiet. Arbetet ledde fram till att gruppen såg som första prioritet att inhysa matsalen i befintliga lokaler på Rudbecksgymnasiet. I den vidare utredningen kopplades brandskydd och expert inom köksbyggnation in. Gruppen konstaterar att det finns 1 fungerande alternativ. Det alternativet är att göra en ombyggnation i Hus B, plan 2. Ombyggnationen kommer innefatta matsal, serveringskök och diskutrymme. Tillagning av maten kommer att ske i kommunens befintliga kök och transporteras till serveringsköket i värmeskåp. Det finns idag ramp och hiss som fungerar för transporten till plan2. Det finns idag kapacitet i befintliga kök att laga det antalet portioner som behövs. Alternativa möjligheter till skollunch Ett matkort är ett kort laddat med pengar för att elever ska kunna gå ut på restauranger och äta lunch under skoldagen. Ur ett folkhälsoperspektiv är det bättre med mat i egen regi då vi förhåller oss till livsmedelsverkets riktlinjer som främjar folkhälsan och miljöaspekten. Om eleverna äter på restauranger kommer vi aldrig kunna säkerhetsställa detta på ett bra sätt, vi som arbetsgivare ser också fördelarna med att få vara delaktiga i att servera näringsriktiga och goda måltider till våra elever på ett trivsamt och effektivt sätt, med möjlighet till elevinflytande. Omvärldsbevakning Skolmatsal hos andra gymnasieskolor är det absolut vanligaste lösningen men det förekommer att skolor istället erbjuder så kallade matkort. Från den nyligen presenterade lokalutredningen är nedanstående tabell hämtat. Den beskriver förväntat antal elever på Rudbecksgymnasiet mellan åren 2024 och 2034. Under förutsättning att fyllnadsgraden ligger på samma nivå som idag. Vi gör en bedömning av att antalet elever inte kommer ändras i så stor grad så det påverkar kapaciteten som behövs. Konsekvensanalys Svårare att starta upp nya utbildningar då den totala ytan minskar för lärosalar. Läget är ganska avskilt på plan 2, vilket minskar risken för att störa övrig verksamhet dock måste det tas i beaktande gällande ljudgenomströmning till plan1. Förväntade effekter Läget i skolan där eleverna har närhet till mat, vilket kan locka fler elever till att äta skollunch. Skolmatsalen kan även användas till annat då den inte används som skolmatsal. Läget inom skolans lokaler är en fördel ekonomiskt, då befintlig lokalyta ej utökas. Ökad attraktivitet för skolan som helhet med en ny matsal. Omfattning i tid Ombyggnation vårterminen 2026 och idrifttagning aug 2026. Total kostnadskalkyl Kostnaden som är förknippad med denna ombyggnation kommer att börja belasta nämnden någon gång under hösten 2026. Kostnadsökningen som sker genom avskrivningar och räntekostnader kommer inte upp i det belopp som betalas idag genom hyresavtalet. Budget för lokalanpassningar på Rudbecksgymnasiet skolmatsal och serveringskök Nr Post 1 Bygg och installationer 8 330 000 2 Inventarier skolmatsal 800 000 Summa 9 130 000 4 Ändring och tilläggsarbete. 910 000 5 Bygglov/myndigheter 50 000 6 Byggherrekostnad. 450 000 7 Projektering 400 000 8 Förstudie 50 000 Summa: 10 990 000 Avskrivningstiden är vald till 20 år på hela kapitalet i denna förstudie. 2026 2027 2028 2029 2030 Kapitalskuld 10990000 10440500 9891000 9341500 8792000 Avskrivning (20 år) 549500 549500 549500 549500 549500 2,5% i ränta 274750 261013 247275 233538 219800 Ökade hyreskostnader 824250 810513 796775 783038 769300 Uppskrivning hyreskostnad (2,5%/år) 830775 816694 802613 788533 Nuvarande hyra (1,44 mkr+2,5%/år) 1476000 1512900 1550723 1589491 1629228 Kostnadsförändring -651750 -682125 -734028 -786877 -840695 Vad en hyra skulle hamna på vid en förhandling om förlängning är okänt men bedömningen är att det skulle bli betydligt dyrare än nuvarande avtal. I kostnadsförändringsberäkningen ovan är det nuvarande avtal som räknats upp vilket gör att förändringen av kostnaden troligen är större. Slutsats En skolmatsal i gymnasieskolan är inte bara en plats för att äta lunch den är en central del av skolans arbetsmiljö. Genom att erbjuda näringsriktig mat i en trygg och trivsam miljö främjas både elevernas hälsa, deras sociala gemenskap och deras lärande. Därför är det av stor vikt att Rudbecksgymnasiet fortsätter att erbjuda en välfungerande skolmatsal. Interna mottagare Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/80 2026-05-07 Kommunfullmäktige Handläggare: Mats Karlsson, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse - Beslut om budget för kommunrevision 2027 Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att fastställa presidiets förslag till budget för revision år 2027 till 1 210 000 kr. Ärendet Kommunfullmäktiges presidium har berett ett förslag till budget för revision år 2027 och överlämnar detta förslag till kommunfullmäktige. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Minnesanteckningar – 2026-03-16 beredning av revisorernas budget 2027- signerat, ekonomichef Louise Faxe Holmvik Sändlista Revisorerna Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen, enheten Ekonomi- och verksamhetsstyrning tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Minnesanteckningar – fullmäktiges presidium bereder förslag till kommunrevisionens budget 2027 Datum: måndag 2026-03-16 Tid: 10.00-10:30 Kallade och Närvarande Krister Rohman (KF) Ingemar Johansson (KF) Tord Viktorsson Håkan Johansson Ingegärd Rehn Ove Persson Bo Järlström Louise Faxe-Holmvik Agenda Kommunrevisionens budgetförslag 2027 presenteras för fullmäktiges presidium Ekonomichef Louise Faxe-Holmvik presenterar kommunrevisionens förslag till budgetram för kommunrevisionen år 2027 enligt principen för teknisk ram (SKR prislappsmodell). Den föreslagna budgetramen år 2027 uppgår till 1210 000 kr, vilket är mer jämfört med föregående år. Budgetförslaget 2027 bedöms kunna inrymma tre specialuppdrag, övergången till nya revisorer med anledning av ny mandatperiod samt upphandling av nytt sakkunnigt biträde från och med 2027. Kommunrevisionen hade utöver den tekniska ramen inga önskemål om att lyfta ytterligare prioriteringar än den ökningen som den tekniska ramen medförde. Fullmäktiges presidium Fullmäktiges presidium beslutar att kommunrevisionens förslag till budgetram år 2027 blir 1210 tkr presidiets förslag till fullmäktige. Minnesanteckningar undertecknas (digitalt) av Krister Rohman och Ingemar Johansson Har du förbättringsförslag eller synpunkter på kommunens verksamheter? Låt oss veta på tidaholm.se/synpunkter tidaho lm.se kommun@ tidaholm.se 0502-60 60 00 5446298fa828-ec1a-5773-394d-32be9d3f :ecnerefer tnemucoD E-Signing validated secured by NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID ÅKE INGEMAR 4f753756008790cfa6c39 17.03.2026 Mobilt BankID SE JOHANSSON b48234848070c5eda78 08:39:31 UTC NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID KRISTER PER-OLOF 5476bf6bf2ba65496a062 17.03.2026 Mobilt BankID SE ROHMAN b28fd89f1d80f183d65 11:03:56 UTC → This is a PDF document digitally signed by IN Groupe's E-Signing service. → The document's integrity is protected by signing and sealing the contents with a certificate issued to IN Groupe by a third party. Validating the signature confirms that the contents have not been modified since the time of signing. → For more information about document formats, see https://doc.ingroupe.com/developer 5446298fa828-ec1a-5773-394d-32be9d3f :ecnerefer tnemucoD Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 113 Anmälningsärenden (nya interpellationer, motioner och frågor) - Inkommen motion från Sven Sandrén om genomförande av en utredning om möjligheten att anlägga en friidrottsplats med 400- meters oval för löpare. - Inkommen motion från Miljöpartiet de Gröna, Karin Olofsson, om att Tidaholms kommun ska skapa en politikerportal. - Inkommet medborgarförslag från Mikaela Björkblom om lyktstolpar på gångstig vid Lyckestigen, Kungslena. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta inkomna motioner och medborgarförslag för beredning. Sändlista Akten Klk Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande TIDAHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2011-03-31 24 (24)

§ 114 Mötets avslutande Ordföranden tackar de närvarande och avslutar mötet. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Politiskt program för funktionshinder- frågor Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Syftet är att fästa uppmärksamheten på brister i miljön och inom olika samhällsområden som hindrar människor med funktionsnedsättningar från att delta på lika villkor. Begrepp FUNKTIONSNEDSÄTTNING Begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder i befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. HANDIKAPP Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. "Handikapp" beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Syftet är att fästa uppmärksamheten på brister i miljön och inom olika sam- hällsområden, exempelvis brister i information, kommunikation och utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättningar från att delta på lika villkor. 2 Genomförande av programmet Varje anställd ska i sitt arbete följa lagar och regler som reglerar frågor inom funktionshinderområdet. I verksamheten ska också hänsyn tas till de nationella och internationella styrdokument som Sverige anslutit sig till. Tidaholms kommun har också beslutat att arbeta för att följa FN:s 22 standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor. I dessa finns visionen om ett samhälle där personer med funktionsnedsättning är delaktiga och jämställda med andra medborgare i samhället. I de årliga redovisningarna till kommunfullmäktige ska varje nämnd/förvaltning redovisa åtgärder som genomförts med anledning av lagstiftning, regler och det politiska programmet inom funktionshinderområdet. Alla ska i sitt arbete i Tidaholms kommun följa: • Politiska riktlinjer för Tidaholms kommun • Kommunens ansvar som regleras i  Lagar och regler  Nationella och internationella styrdokument • FN:s standardregler 3 Politisk vilja inom funktionshinderområdet Den politiska viljeinriktningen bygger på kommunens gemensamma vision: ”I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag.” Tidaholms kommun ska vara ett föredöme i arbetet med att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Målet ska vara att människor med funktionsnedsättning ska ges samma förutsättningar att uppnå livskvalitet som alla andra. Detta arbete syftar till långsiktiga förändringar i hela samhället. • Politiker och anställda i kommunen ska se till att Tidaholm blir en bra plats för alla att bo och leva i. • Politiker och anställda inom kommunen ska vara lyhörda och lyssna på de synpunkter som människor med funktionshinder har. • Personer med funktionshinder ska ha samma rätt till utbildning i grundskolan, gymnasium och vuxenutbildning som andra. • Personer med funktionshinder ska kunna delta i kulturliv, idrott och rekreation på samma villkor som andra. • Nyvalda politiker och nyanställd personal i kommunen ska genomgå en introduktion i bemötande av personer med funktionshinder och känna till det politiska programmet för funktionshinderfrågor. • All information som ges ut till allmänheten ska vara tillgänglig för alla och lätt att förstå. • Kommunala bostäder, lekplatser, gator, torg och gångbanor ska vara byggda så att det blir en god tillgänglighet för alla. 4 Kommunens ansvar, lagar och regler HANDISAM, myndigheten för handikappolitisk samordning har sammanställt det regelverk som beskriver kommunernas ansvar (www.handisam.se). I och med att kommunen ansvarar för områden som förskola och skola, socialtjänst, äldreomsorg och stadsplanering berörs den enskilde ofta av besluten som tas på kommunal nivå. Det gäller inte minst personer med funktionsnedsättning eftersom kommunen fattar beslut om rätt till personlig assistans, behov av kontaktperson och möjlighet att bo i gruppboende. För att alla ska kunna vara delaktiga i samhället är det viktigt att funktionshinderperspektivet genomsyrar de kommunala verksam- heterna. Det är även viktigt att kommunen arbetar för att förbättra tillgängligheten. I och med ansvaret för den fysiska planeringen har kommunen en avgörande roll i målet om ett tillgängligt Sverige. Det finns flera lagar, regler, nationella och internationella dokument som rör kommunernas ansvar i arbetet för delaktighet och tillgänglighet. Lagar och regler som berör tillgänglighet  Regeringsformen  Kommunallagen  plan- och bygglagen  Föreskriften om enkelt avhjälpta hinder  Arbetsmiljölagen  Lagen om offentlig upphandling  Vallagen  Skollagen  Socialtjänstlagen  Diskrimineringslag  Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5 Nationella dokument som styr Sveriges handikappolitik Det finns flera nationella dokument som styr Sveriges handikappolitik. Dokumentens innehåll rör alla samhällsområden och de handikappolitiska målen är mångfald, delaktighet och jämlikhet. • Handlingsplanen ”Från patient till medborgare”. Är grunden för Sveriges handikappolitik och kärnan i den är att bekämpa diskriminering och att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning kan bli fullt delaktiga. • Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. I denna skrivelse redogör regeringen för hur arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen har utvecklats sedan december 2002. • En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009. Skrivelsen innehåller en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna avseende perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Internationella dokument som Sverige åtagit sig att följa. • FN:s konvention "FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning" tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. Syftet med reglerna är att undanröja hinder som finns för personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika. • FN:s standardregler Delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning i hela samhället. Det är grundtanken i FN:s standardregler. I 22 regler preciseras vilka förutsättningar som krävs för delaktighet och jämlikhet. • FN:s barnkonvention Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter säger att inget barn får diskrimineras eller stängas ute från en aktivitet bara för att hon eller han har en funktionsnedsättning. 6 FN:s Standardregler Standardreglerna innebär ett moraliskt och politiskt åtagande att anpassa samhället till människor med funktionsnedsättning. Figur 1 Symbol för Förenta nationerna 1. Ökad ”Kommunerna ska aktivt verka för att öka medvetenheten om medvetenhet människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov, möjlighet och om vad de kan bidra med”. 2 Medicinsk vård ”Kommunerna ansvarar för att effektiv medicinsk vård och och behandling behandling finns tillgänglig för människor med funktions- nedsättning.” 3. Rehabilitering ”Rehabilitering /habilitering ska erbjudas människor med funktionsnedsättning för att de ska kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga” 4. Stöd och ”Kommunen ska garantera utvecklingen av och tillgången till service stöd och service. Inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till oberoende i det dagliga livet och utövande av sina rättig- heter.” 5. Tillgänglighet ”Kommunen ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka eller hur stora funk- tionsnedsättningar människor har.” 6. Utbildning ”Kommunerna ska erkänna principen om lika möjlighet till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen bör vara integrerad med ordinarie utbildning, undantag måste dock kunna göras för de barn och ungdomar där specialskola bedöms som lämpligare alternativ.” 7. Arbete ”Kommunerna ska skapa förutsättningar för produktiv och inkomstbringande arbete, såväl på landsbygd som i städerna.” 8. Ekonomiskt och ”Kommunerna är ansvariga för att människor med funktions- social trygghet nedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster.” 9. Familjeliv och ”Kommunerna bör främja möjligheter för människor med personlig funktionsnedsättning att leva familjeliv. De bör främja deras integritet rätt till personlig integritet och se till att lagar inte diskriminerar människor med funk-ionsnedsättningen när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap.” 10. Kultur ”Kommunerna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor.” 7 11. Rekreation och ”Kommunerna ska vidta åtgärder för att tillförsäkra idrott människor med funktionsnedsättning samma möjligheter till rekreation och idrott som andra.” 12. Religion ”Kommunerna ska uppmuntra åtgärder som syftar till att skapa jämlika möjligheter för människor med funktions- nedsättning att utöva sin religion.” 13. Kunskap och ”Kommunerna har yttersta ansvaret för att kunskap om forskning levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samlas in och sprids och också för att stöd ges till forskning på alla områden, inklusive det som är ett hinder i deras liv.” 14. Policy och ”Kommunerna ska se till att handikappaspekten beaktas i planering alla policysammanhang och i sin planering.” 15. Lagstiftning ”Staten har ansvaret för att det skapas en rättslig grund för åtgärder som leder till delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.” 16. Ekonomisk ”Staten har det ekonomiska ansvaret för nationella hand- politik lingsprogram och åtgärder som ska tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.” 17. Samordning ”Kommunen är ansvarig för att handikappfrågor samordnas.” 18. Handikapp- ”Kommunen bör erkänna handikapporganisationernas rätt att organisationer representera människor med funktionsnedsättning på lokal nivå. Kommunen bör också erkänna handikapporganisa- tionernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor.” 19. Personlig ”Kommunen är ansvarig för att personal som arbetar med utbildning funktionshindrade har lämplig utbildning.” 20. Nationell ”Kommunen är ansvarig för fortlöpande granskning och granskning och utvärdering av kommunala tjänster som ges för att utvärdering tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.” 21. Tekniskt och ”Kommuner i både industri- och utvecklingsländer, har ett ekonomiskt ansvar för att tillsammans förbättra levnadsförhållandena.” samarbete 22. Internationellt ”Kommunerna ska aktivt delta i internationellt samarbete när samarbete det gäller åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.” 8 HANDISAM Myndigheten för handikappolitisk samordning ska samordna arbetet inom det handikappolitiska området och arbeta för att genomförandet av den nationella handikappolitiken sker strategiskt och effektivt. Arbete styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. Det gör man bland annat genom att: • stödja och samordna de myndigheter som har ett särskilt ansvar för genomförandet av handikapp- politiken • stödja kommunernas och landstingens tillgäng- lighetsarbete genom att utveckla och förankra metoder för uppföljning • ta fram riktlinjer för tillgänglighet • ge regeringen underlag så att styrningen av det handikappolitiska arbetet blir effektivt • analysera problem inom området och bedöma vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med dem • bevaka och rapportera om den internationella utvecklingen inom området • bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen för mänskliga rättigheter. www.handisam.se HANDIKAPPOLITISK PROGRAM FÖR TIDAHOLMS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2011-03-31 www.tidaholm.se 9 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10

§ 122/2025, att remittera Tidaholmsförslaget om Brukslilleparken till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på ambitionen att utveckla fler attraktiva och tematiserade lekmiljöer i kommunen, men bedömer att kommunens fokus i nuläget bör ligga på att genomföra det av kommunfullmäktige beslutade investeringsprojektet Actionpark i Bruksvilleparken. När utformningen av actionparken är fastställd och det är klarlagt vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheterna att komplettera området med en lekpark eller mindre lekytor utredas vidare inom ramen för en samlad planering av området. Som alternativ bör även utveckling av den befintliga lekparken i Stadsparken övervägas. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 23/2026, ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-03-26.  Tjänsteskrivelse, ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, avdelningschef Jörgen Nyström, 2026-03-16.  Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, Avdelningschef Jörgen Nyström, 2026-03-04.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 122/2025 ”Beslut om remittering av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-10-21.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SBN 2025/390 2026-03-16 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Jörgen Nyström, avdelningschef hållbar utveckling Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken Förslag till beslut - Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Ärendet Ett Tidaholmsförslag om lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken och konstrueras med Tidaholms bruk och Tidaholm som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2025-10-21, § 122/2025, att remittera Tidaholmsförslaget om Brukslilleparken till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2026-01-31. Yttrandet ska inkludera information som är viktig att känna till för att ett korrekt beslut ska kunna fattas i ärendet. Förvaltningen har tagit fram förslag på yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken. Barnrättsbedömning Beslutet rör alla barn 0-18 år i Tidaholms kommun. Beslutet rör artikel 31 i Barnkonventionen - Barnets rätt till lek, vila och fritid. Bedömningen är att barns rätt till lek och fritid tillgodoses om kommunen utreder möjligheterna för att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Beslutsunderlag  Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, Avdelningschef Jörgen Nyström, 2026-03-04.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 122/2025 ”Beslut om remittering av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-10-21.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15.  Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Yttrande Ärendenummer: SBN 2025/390 2026-03-04 Kommunfullmäktige Yttrande Ett Tidaholmsförslag om att anlägga en ny lekpark i Bruksvilleparken har inkommit till kommunen. Förslagsställaren föreslår att lekparken ska kallas ”Brukslilleparken” och att den utformas med inspiration från Tidaholms bruk och Tidaholms historia. Förslagsställaren lyfter att många familjer redan idag vistas i området kring Bruksvilleparken och Turbinhusön i samband med besök till café, smedstugor, skateramp och utomhusscen. En lekpark anses kunna stärka områdets attraktivitet ytterligare och bidra till kommunens mål om att utveckla trygga och tillgängliga mötesplatser längs Tidan, samt i förlängningen även stärka turismen. För att knyta an till platsens identitet föreslås lekutrustning som är specialdesignad med teman från Tidaholms bruk och Tidaholms industrihistoria. En sådan tematisering bedöms av förslagsställaren kunna särskilja lekparken från andra lekplatser i kommunen. Förslagsställaren bedömer att lekparken på ett naturligt sätt skulle kunna placeras i parkens östra del och samexistera med en eventuell skatepark och/eller pumptrackbana. Tidigare beslut och pågående arbete Enligt gällande reglemente ansvarar samhällsbyggnadsnämnden för kommunens uppgifter avseende skötsel och utveckling av parker och allmänna platser. Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2025 (§ 78/2025) att bifalla ett Tidaholmsförslag om att anlägga en actionpark. För genomförandet av en actionpark, innefattande skatepark och pumptrackbana, finns 10 miljoner kronor avsatta i investeringsbudgeten för år 2026. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att inkludera projektet i sin verksamhetsplan och, i samverkan med kultur- och fritidsnämnden, fastställa plats samt färdigställa anläggningen och dess omgivande miljö under år 2026. I den förstudie som tagits fram inom investeringsprojektet bedöms Bruksvilleparken vara en lämplig placering för actionparken utifrån både tekniska och sociala förutsättningar. Den yta som förordas är den del av parken där det idag står en skateramp. Parallellt pågår arbete med en ny detaljplan för området. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning Att anlägga en lekplats i anslutning till den planerade actionparken skulle, under rätt förutsättningar, kunna bidra till att skapa en attraktiv och sammanhållen miljö för barn, unga och tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 familjer. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer dock att kommunens fokus i första hand bör ligga på att genomföra och färdigställa investeringsprojektet Actionpark i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. När utformningen av actionparken är fastställd och det står klart vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheterna till att komplettera området med en lekpark eller mindre lekytor utredas vidare. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojektet actionpark, bör utreda möjligheterna genom en översyn och en samlad plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt för en ny lekpark i Bruksvilleparken. Ett alternativ som också bör övervägas är att utveckla den befintliga lekparken i Stadsparken. Där finns idag goda möjligheter att utöka och modernisera lekytorna. Stadsparken är redan en etablerad mötesplats för yngre barn och skulle kunna stärkas ytterligare i den rollen. Sammanfattning Förvaltningen ser positivt på ambitionen att skapa fler attraktiva och tematiserade lekmiljöer i kommunen. Samtidigt bedöms att arbetet med actionparken måste prioriteras i nuläget. När projektet kommit längre i sin utformning finns möjlighet att ta ställning till om och hur en lekpark i Bruksvilleparken kan integreras, alternativt om utveckling av lekparken i Stadsparken är mer ändamålsenligt. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2025-12-09

§ 131 Beslut om strategisk plan och budget för år 2027-2029 KS 2025/73 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. Sammanfattning av ärendet Kommunens strategiska plan och budget är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Budgetberedningen har med stöd av kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag till strategisk plan och budget för Tidaholms kommun för perioden 2027–2029. Kommunfullmäktige fastställde strategiska och finansiella mål för Tidaholms kommun för målperioden 2024 – 2027 i juni och oktober år 2023. Dessa mål gäller även för år 2027 vilket innebär att det inte lämnas några förslag till mål i framtaget förslag till strategisk plan och budget. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. - Bengt Karlsson (S) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa Socialdemokraterna och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028–2037. - Patrik Kristoffersen (KD) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till arbetsutskottets förslag. NEJ: Bifall till Karlssons förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 5 NEJ: 4 AVSTÅR: 2 Följande röstar JA: Johan Liljegrahn (M), Patrik Kristoffersen (KD), Peter Friberg (M), Lennart Nilsson (SD), Runo Johansson (L) Följande röstar NEJ: Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S), Jonas Storm (S) Följande AVSTÅR: Svante Schultz (VT), Magnus Haglind (VT) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 52/2026 ”Beslut om strategisk plan och budget för år 2027-2029”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om Strategisk plan och budget 2027–2029”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-20.  Rapport ”Budgetberedningens förslag Strategisk plan och budget 2027-2029”, 2026-05-18.  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Energi AB med bilagor, 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Bostads AB med bilagor 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8). Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10  Kommunfullmäktiges beslut §144/2024 ”Beslut om antagande av målbild för styrning och ledning efter rapport om nuläge”, 2024-11-25. (Ärendenr: KS 2024/253). Reservation Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S) och Jonas Storm (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Karlssons förslag. Protokollsanteckning Patricia Axelsson (V) lämnar en protokollsanteckning om att hon ställer sig bakom reservationen. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 132 Beslut om hantering av vindkraftsstöd från Energimyndigheten år 2026 KS 2026/201 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att det riktade vindkraftsstödet om 3 576 435 kronor hanteras under år 2026 och läggs till kommunens resultat 2026. Sammanfattning av ärendet Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommuner med vindkraft. Bidraget syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner där det redan har byggts vindkraft. Tidaholms kommun har rätt att ta del av det riktade statsbidraget och ska enligt Energimyndighetens beräkning erhålla totalt 3 576 435 kronor. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det inte finns riktlinjer för hur stödet får användas av kommunerna samt att medlen inte är inkluderade i budgeten för 2026. Detta gör att kommunfullmäktige bör fatta beslut om hur pengarna ska hanteras. Förslag till beslut - Bengt Karlsson (S) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att det riktade vindkraftsstödet om 3 576 435 kronor hanteras under år 2026 och läggs till kommunens resultat 2026. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 54/2026 ”Beslut om hantering av vindkraftsstöd från Energimyndigheten år 2026”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om hantering av vindkraftsstöd från energimyndigheten 2026”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-21.  Rapport ”Energimyndigheten – Vindkraftsstöd 2025-2026”, 2026-04-21. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 133 Beslut om borgensavgifter för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB 2027 KS 2026/102 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,60 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Bostads AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,36 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Energi AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige ska i samband med antagande av strategisk plan och budget besluta att fastställa borgensavgifter avseende de kommunala bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB. En konsultfirma har tagit fram ett beslutsunderlag avseende fastställande av marginal för interna lån alternativt borgensavgift för kommunens kommunala bolag. Beräkningsmodellen utgår från vad respektive bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringar samt det enskilda bolagets individuella kreditvärdighet. Kommunledningsförvaltningen bedömer att rapportens slutsats om borgensavgifter bör ligga till grund för borgensavgifter för bolagen för år 2027. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,60 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Bostads AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. o för år 2027 ta ut en borgensavgift på 0,36 procent på de lån som kommunen gått i borgen för till Tidaholms Energi AB vilken beräknas på låneskulden per den 1 januari respektive verksamhetsår. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 53/2026 ”Beslut om borgensavgifter för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB 2027”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om borgensavgifter för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB 2027”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-28.  Rapport ”Borgensavgifter Tidaholms Bostads AB 2026-04-28”.  Rapport ”Borgensavgifter Tidaholms Energi AB (moderbolaget) 2026-04-28”. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 135 Beslut om förstudie och projektering för investeringsprojekt stationshusområdet KS 2026/143 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: ▪ godkänna hanteringen av investeringsprojektet som ett avsteg från beslutad investeringsprocess utifrån samhällsbyggnadsnämndens beskrivning av ärendet. ▪ godkänna en kombinerad förstudie och projektering i efterhand. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att fullfölja investeringsprojektet enligt projektdirektivet. ▪ investeringsprojektet härefter ska hanteras enligt huvudprocessen som beskrivs i policy för investeringar. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta om en rapport till kommunfullmäktige som beskriver ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna”, senast 2026-09-30. o omdisponera 6,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2026 under förutsättning att projekteringen godkänns av kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har under flera år bedrivit ett arbete med att omvandla stationshusområdet i Tidaholms stadskärna. Projektet har inte varit tydligt sammanställt och definierat i ett sammanhållet projektdirektiv med tillhörande kostnadsbild vilket har gjort att nämnden själv har beslutat om projektets delar inom tilldelade potter. Ärendet har således inte bedrivit i linje med kommunfullmäktiges policy för investeringar men ett arbete har gjorts för att den fortsatta hanteringen av projektet ska bli mer korrekt. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: ▪ godkänna hanteringen av investeringsprojektet som ett avsteg från beslutad investeringsprocess utifrån samhällsbyggnadsnämndens beskrivning av ärendet. ▪ godkänna en kombinerad förstudie och projektering i efterhand. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att fullfölja investeringsprojektet enligt projektdirektivet. ▪ investeringsprojektet härefter ska hanteras enligt huvudprocessen som beskrivs i policy för investeringar. ▪ uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta om en rapport till kommunfullmäktige som beskriver ”omvandling av stationshusområdet i Tidaholms stadskärna”, senast 2026-09-30. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 o omdisponera 6,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2026 under förutsättning att projekteringen godkänns av kommunfullmäktige. - Peter Friberg (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 56/2026 ”Beslut om förstudie och projektering för investeringsprojekt stationshusområdet”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om investeringsprojekt ny busstation med ett kombinerat förstudie- och projekteringsbeslut i efterhand, samt avvikelse från ordinarie investeringsprocess”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-20.  Projektdirektiv för ny busstation i Tidaholm, 2026-04-02.  Totalkostnadskalkyl för ny busstation i Tidaholm, 2026-04-07.  Strategisk plan och budget 2026-2028.  Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och detaljbudget avseende år 2026.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 100/2025, ”Beslut om tilldelning av totalentrepenad för nytt resecentrum (Tulpanen 8 mfl)”, 2025-06-05.  Kommunstyrelsens beslut § 70/2025, ”Beslut om försäljning av fastighet Innerstaden 2:16”, 2025-04-09.  Kommunstyrelsens beslut § 69/2025, ”Beslut om förvärv av fastighet Tulpanen 8”, 2025-04-09.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 21/2025,”Beslut om antagande av detaljplan för Tulpanen 8 (Preem-tomten, stationshusområdet)”, 2025-02-06. Reservation Lennart Nilsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Svante Schultz (VT) och Magnus Haglind (VT) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Vi Tidaholm motsätter oss en flytt av busstationen utifrån våra tidigare reservationer där vi förespråkat ett annat förslag. VT reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering: Vi Tidaholm anser att det är fel beslut att flytta busstationen, man bör istället gå vidare med förslag 1 av de 4 förslagen som i tidigare skede utretts som innebär att: - Preemtomten byggs ut med ny bostadsbebyggelse. - Busstationen ligger kvar i oförändrat läge. - Godsmagasinet byggs om och dockas med ny möjlig bebyggelse för verksamheter. - Ernst Kjellgrens plats utvecklas till centrumnära park och mötesplats. - Kv. Järnskog byggs ut enligt befintliga planer.”. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 136 Beslut om upphävande av delar av kommunfullmäktiges beslut om förstudie för investeringsprojekt byggnation av kommunförråd och personalbyggnad, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 KS 2024/229 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o upphäva följande punkter i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: - alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. - alternativ B att äga samtliga byggnader. - fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor. o under förutsättning att rivning och återställande av fastighet Ramstorp 4:1 regleras i kommande genomförandeavtal med exploatören upphäva följande punkt i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. o ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ny förstudie för att hitta förslag på permanent lokallösning/ar för kommunförråd, kommunverkstad och personalbyggnad. Samhällsbyggnadsnämnden ska besluta om förstudien senast 2026-12-31. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2024-09-30 att godkänna förstudie för samlokalisering av kommunförråd och återvinningscentral samt att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojekt ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ. Fullmäktige fastställde och reserverade samtidigt investeringsmedel om 46 miljoner kronor enligt alternativ A. Vidare uppdrogs åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojekt ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning” samt att genomföra projektering av investeringsprojekt ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum” med fastställda medel om 2 miljoner kronor år 2025. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 Samhällsbyggnadsnämnden har nu, § 63/2026, förslagit kommunfullmäktige besluta att upphäva delar av kommunfullmäktiges beslut med anledning av att förutsättningarna har ändrats på ett sådant sätt att vissa beslutspunkter inte längre är ändamålsenliga att driva vidare i sin nuvarande form. Avseende att tillskapa permanenta lokallösningar för kommunförråd och kommunverkstad samt tillhörande personalutrymmen föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny förstudie. Denna ersätter det tidigare investeringsprojektet eftersom behovet av att tillskapa en permanent och annan lösning kvarstår. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o upphäva följande punkter i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: - alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. - alternativ B att äga samtliga byggnader. - fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor. o under förutsättning att rivning och återställande av fastighet Ramstorp 4:1 regleras i kommande genomförandeavtal med exploatören upphäva följande punkt i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. o ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ny förstudie för att hitta förslag på permanent lokallösning/ar för kommunförråd, kommunverkstad och personalbyggnad. Samhällsbyggnadsnämnden ska besluta om förstudien senast 2026-12-31. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om upphävande av beslutspunkter i kommunfullmäktiges beslut gällande samlokalisering av kommunförråd vid återvinningscentral”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-05-20.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 63/2026 ”Beslut med begäran om upphävande av beslutspunkter i kommunfullmäktiges beslut KF §90/2024 gällande samlokalisering av kommunfrråd och ÅVC”, 2026-05-21.  Kommunfullmäktiges beslut § 90/2024, ”Beslut om förstudie för investeringsprojekten byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentral, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1”, 2024-09-30. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2024/229 2026-05-28 Kommunstyrelsen Handläggare: Jenny Beckman, kanslichef Tjänsteskrivelse - Beslut om upphävande av beslutspunkter i kommunfullmäktiges beslut gällande samlokalisering av kommunförråd vid återvinningscentral Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o upphäva följande punkter i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ: - alternativ A att hyra personalbyggnad och äga övriga byggnader. - alternativ B att äga samtliga byggnader. - fastställa och reservera investeringsmedel till projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” enligt alternativ A till totalt 46 miljoner kronor. o under förutsättning att rivning och återställande av fastighet Ramstorp 4:1 regleras i kommande genomförandeavtal med exploatören upphäva följande punkt i kommunfullmäktiges beslut § 90/2024: - uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning”. o ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ny förstudie för att hitta förslag på permanent lokallösning/ar för kommunförråd, kommunverkstad och personalbyggnad. Samhällsbyggnadsnämnden ska besluta om förstudien senast 2026-12-31. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2024-09-30 (§90/2024) att godkänna förstudien för samlokalisering av kommunförråd och återvinningscentral samt att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” med två alternativ. Fullmäktige fastställde och reserverade samtidigt investeringsmedel om 46 miljoner kronor enligt alternativ A. Vidare uppdrogs åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet ”Iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1 inför försäljning” samt att genomföra tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 projektering av investeringsprojektet ”Tillskapande av ersättningsskyddsrum” med fastställda medel om 2 miljoner kronor år 2025. Samhällsbyggnadsnämnden har nu, 2026-05-21 (§ 63/2026), beslutat att upphäva kommunfullmäktiges beslut § 90/2024 i enlighet med beslutsförslaget ovan. Av beslutet framgår bl.a. följande. Förutsättningarna har förändrats på ett sådant sätt att vissa beslutspunkter inte längre är ändamålsenliga att driva vidare i sin nuvarande form. I efterföljande förprojektering har kostnadsbilden för den tidigare inriktningen väsentligt avvikit från de antaganden som låg till grund för beslutet, vilket innebär att projekteringsuppdraget avseende lokallösning vid Siggestorp samt tillhörande investeringsreservation behöver upphävas. Parallellt pågår arbete med genomförandeavtal kopplat till markanvisningsprocessen för Ramstorp 4:1. I dialogen om genomförandeavtal har parterna översiktligt behandlat exploatörens avsikt att förvärva berörd fastighet och låta rivning, eventuell sanering samt grovplanering av marken ingå i köpeskillingen. Om så blir fallet innebär det att rivning/återställande kan komma att hanteras inom avtalsrelationen i stället för som ett kommunalt investeringsprojekt. Med anledning av ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen att besluta att föreslå kommunfullmäktige att upphäva punkterna i enlighet med förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat en projektering av det projektet ”Byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentralen (ÅVC)” men har alltså kommit fram till att förstudiens innehåll och föreslagna alternativ inte är möjliga eller relevanta. Avseende att tillskapa permanenta lokallösningar för kommunförråd och kommunverkstad samt tillhörande personalutrymmen så föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny förstudie. Denna ersätter det tidigare investeringsprojektet eftersom behovet av att tillskapa en permanent och annan lösning kvarstår. Uppdraget om att göra en ny förstudie ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-12- 31, notera att detta är ett förslag till senaste datum. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för personalens arbetsmiljö och för att möta investeringsprocessens fastställda deadlines för inkludering i kommunens investeringsplanering. Kommunledningsförvaltningen uppmanar därför till ett skyndsamt framtagande av förstudien. Projektet ska följa kommunens huvudprocess som beskrivs i policy för investeringar. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 63/2026 ”Beslut med begäran om upphävande av beslutspunkter i kommunfullmäktiges beslut KF §90/2024 gällande samlokalisering av kommunfrråd och ÅVC”, 2026-05-21.  Kommunfullmäktiges beslut § 90/2024, ”Beslut om förstudie för investeringsprojekten byggnation av kommunförråd och personalbyggnad vid återvinningscentral, tillskapande av ersättningsskyddsrum samt iordningställande av del av fastighet Ramstorp 4:1”, 2024-09- 30. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21

§ 140 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Skaraborgs kommunalförbund avseende år 2025 KS 2026/40 Runo Johansson (L) och Ingela Backman (S) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Skaraborgs kommunalförbund. o bevilja direktionen för Skaraborgs kommunalförbund ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Sammanfattning av ärendet Skaraborgs kommunalförbund har överlämnat förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2025, tillsammans med utlåtande från revisionsbyrå och revisionsberättelse, till medlemskommunerna för fastställande samt prövning av ansvarsfrihet för direktionen. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 190 tkr. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för direktionen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025 samt att årsredovisningen för år 2025 godkänns. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Revisorerna bedömer även att den interna kontrollen har varit tillräcklig samt att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål och uppdrag som gäller för förbundet. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Skaraborgs kommunalförbund. o bevilja direktionen för Skaraborgs kommunalförbund ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 60/2026 ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Skaraborgs kommunalförbund avseende år 2025”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Skaraborgs kommunalförbund avseende år 2025”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-04-30.  Protokollsutdrag från Skaraborgs kommunalförbunds Direktion § 13/2026 ”Årsredovisning 2025, Skaraborgs kommunalförbund”, 2026-03-20.  Skaraborgs kommunalförbund - Årsredovisning 2025.  Skaraborgs Kommunalförbund - Revisionsberättelse 2025 Skaraborgs kommunalförbund.  Skaraborgs kommunalförbund - PWC God ekonomisk hushållning 2025. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 141 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Skaraborg avseende år 2025 KS 2026/41 Peter Friberg (M) och Anna Zöögling (S) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Samordningsförbundet Skaraborg. o bevilja styrelsen för Samordningsförbundet Skaraborg ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Skaraborg har överlämnat förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2025. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 894 727 kronor. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Revisorerna bedömer även att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning för år 2025 för Samordningsförbundet Skaraborg. o bevilja styrelsen för Samordningsförbundet Skaraborg ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 61/2026 ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Skaraborg avseende år 2025”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Årsredovisning och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Skaraborg avseende år 2025”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-04-30.  Protokoll Samordningsförbundet Skaraborg, 2026-02-24.  Samordningsförbundet Skaraborgs hemställan om ansvarsfrihet 2025.  Azets Granskningsrapport 2025.  Azets 2025 Revisionsberättelse - Samordningsförbundet Skaraborg.  Samordningsförbundet Skaraborg - Årsredovisning 2025. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 142 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst avseende år 2025 KS 2026/42 Jonas Storm (S) och Zelal-Sara Yesildeniz (-) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning avseende år 2025 för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst. o bevilja direktionen för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har överlämnat årsredovisning för verksamhetsår 2025. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 315 tkr. Förbundet gjorde under år 2025 ett stort överskott om 17,3 miljoner. För att det positiva resultatet inte skulle öka det egna kapitalet beslutade direktionen i november att överskottet, undantaget 100 tkr, skulle utbetalas till medlemmarna. Av revisionsberättelsen för år 2025 framgår det att revisorerna sammantaget bedömer att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Däremot bedöms resultatet inte vara förenligt med de finansiella mål som direktionen uppställt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt dess enskilda ledamöter för verksamhetsåret 2025. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna årsredovisning avseende år 2025 för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst. o bevilja direktionen för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 62/2026 ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst avseende år 2025”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst avseende år 2025”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-04-30.  Protokollsutdrag Tolkförmedling Väst § 620 Årsredovisning 2025, 2026-03-27.  Årsredovisning år 2025 - Tolkförmedling Väst. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10  Revisionsberättelse 2025 - Tolkförmedling Väst  Internkontrollrapport 2025 - Tolkförmedling Väst. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 144 Beslut om sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2027 KS 2026/61 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i Västgöta-Bladet under år 2027. o fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar, och tid för sammanträden, under år 2027 enligt följande: 25 januari 22 februari 22 mars 26 april kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 31 maj 21 juni 27 september 25 oktober kl. 18:00 kl. 13:00 kl. 18:00 kl. 18:00 29 november 13 december kl. 18:00 kl. 17:00 Sammanfattning av ärendet Det framgår av 6 § i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunfullmäktige ska hålla ordinarie sammanträde varje månad förutom juli och augusti samt att kommunfullmäktige fastställer sammanträdesdagar och tid för sammanträden. Det framgår vidare av § 11 i arbetsordningen att kommunfullmäktige beslutar om i vilken ortstidning som annonsering om sammanträde ska ske. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i Västgöta-Bladet under år 2027. o fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar, och tid för sammanträden, under år 2027 enligt följande: 25 januari 22 februari 22 mars 26 april kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 kl. 18:00 31 maj 21 juni 27 september 25 oktober kl. 18:00 kl. 13:00 kl. 18:00 kl. 18:00 29 november 13 december kl. 18:00 kl. 17:00 Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 71/2026 ”Beslut om sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2027”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2027”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-05-19. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 148 Beslut om upphävande av politiskt program för funktionshinderfrågor KS 2025/647 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor vilket antogs av kommunfullmäktige 2011-03-31. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor som antogs av fullmäktige år 2011. Anledningen till förslaget är att det politiska programmet inte längre används och har ersatts av andra styrdokument och arbetssätt. Mot denna bakgrund bedöms programmet inte längre fylla sitt syfte och föreslås därför att upphävas. Kommunens arbete med tillgänglighet är fortsatt ett prioriterat område som idag hanteras genom strategin för social hållbarhet. Därför påverkas inte kommunens arbete med tillgänglighet av att det politiska programmet upphävs. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva politiskt program för funktionshinderfrågor vilket antogs av kommunfullmäktige 2011-03-31. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 68/2026 ”Beslut om upphävande av politiskt program för funktionshinderfrågor”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Upphävande av politiskt program för funktionshinderfrågor”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-02.  Kommunfullmäktiges beslut § 106/2011 ”Politiskt program för funktionshinderfrågor”, 2011-03-31.  Politiskt program för funktionshinderfrågor. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 150 Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken KS 2025/593 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken har inkommit. Förslagsställaren föreslår att Bruksvilleparken ska få en lekpark som kan kallas för Brukslilleparken. Lekparken ska konstrueras med Tidaholms bruk och industrihistoria som tema. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade Tidaholmsförslaget till samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden som båda har inkommit med yttranden. Båda nämnderna beskriver att kommunfullmäktige tidigare har beslutat att en actionpark ska byggas och att 10 miljoner kronor har avsatts för ändamålet i investeringsbudgeten för år 2026. En förstudie visar att Bruksvilleparken är en lämplig plats för actionparken. Kultur- och fritidsnämnden anser att kommunen, i samband med slutförandet av investeringsprojekt actionpark, bör utreda möjligheterna att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken genom en översyn och en samlad plan för hela området. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för att kunna påbörja ett eventuellt investeringsprojekt. Kultur- och fritidsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Samhällsbyggnadsnämnden beskriver att nämnden ser positivt på ambitionen att utveckla fler attraktiva och tematiserade lekmiljöer i kommunen men att nämnden bedömer att kommunen bör fokusera på investeringsprojekt actionpark. När utformningen av actionparken är fastställd och det är klarlagt vilka ytor som tas i anspråk kan möjligheten att komplettera området med en lekpark utredas vidare inom ramen för en samlad planering av området. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att Tidaholmsförslaget ska anses vara besvarat. Kommunledningsförvaltningen har gjort en samlad bedömning i ärendet och anser att Tidaholmsförslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att intentionen med Tidaholmsförslaget tas tillvara genom att Tidaholmsförslaget avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 72/2026 ”Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Tidaholmsförslag Brukslilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-30.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, avdelningschef hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2026-03-16.  Samhällsbyggnadsnämndens yttrande ”Yttrande”, 2026-03-04.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-11-18.  Kultur- och fritidsnämndens yttrande ”Yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-11-14.  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27

§ 151 Beslut om uppdrag om utredning av anläggande av lekpark i Bruksvilleparken KS 2026/252 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Utredningen ska: o beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast tre månader efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionpark. o genomföras i samråd med kultur- och fritidsnämnden. o innehålla förslag på lämplig plats i Bruksvilleparken för att anlägga en lekpark som är tematiserad utifrån Tidaholms bruk och industrihistoria. o innehålla en totalkostnadskalkyl för anläggandet av lekparken, om en lämplig plats har identifierats. Sammanfattning av ärendet Det har inkommit ett Tidaholmsförslag om att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Tidaholmsförslaget har hanterats i ett annat ärende där kommunledningsförvaltningen, baserat på yttranden från kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden, gjorde bedömningen att Tidaholmsförslaget bör avslås till förmån för att ett nytt ärende väcks. Föreliggande ärende är det nya ärendet som har väckts för att ta tillvara på intentionen med Tidaholmsförslaget genom att genomföra det på ett annat sätt än det som föreslås i förslaget. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för att anlägga en lekpark. Detta ska ske efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionpark. På så sätt kan nämnden utreda förutsättningarna för lekparkens lokalisering efter att nämnden vet vilken mark som tas i anspråk av actionparken. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga en lekpark i Bruksvilleparken. Utredningen ska: o beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast tre månader efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om projektering av investeringsprojekt actionpark. o genomföras i samråd med kultur- och fritidsnämnden. o innehålla förslag på lämplig plats i Bruksvilleparken för att anlägga en lekpark som är tematiserad utifrån Tidaholms bruk och industrihistoria. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-06-10 o innehålla en totalkostnadskalkyl för anläggandet av lekparken, om en lämplig plats har identifierats. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 73/2026 ”Beslut om uppdrag om utredning av anläggande av lekpark i Bruksvilleparken”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Uppdrag om utredning av lekpark i Bruksvilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-05-12.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Tidaholmsförslag Brukslilleparken”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-04-30. (Ärendenr KS 2025/593).  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 48/2026 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2026-04-09. (Ärendenr KS 2025/593).  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 101/2025 ”Beslut om yttrande om Tidaholmsförslag om Brukslilleparken”, 2025-12-09. (Ärendenr KS 2025/593).  Tidaholmsförslag om Brukslilleparken, 2025-06-15. (Ärendenr KS 2025/593). Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-05-27