Kommunstyrelsen — 24 augusti 2026

§ 3 Delårsrapport 1 2026 Ärendenr 2026/4-2.2.0.1 E-nämndens beslut E-nämnden beslutar att godkänna delårsrapporten för perioden 1 januari – 31 april 2026 Sammanfattning av ärendet Delårsrapporten omfattar tidsperioden januari - april 2026 och rapporterar prognosen för hur Norrbottens e-nämnd kommer att uppfylla de verksam- hetsmål som satts för året samt innefattar ekonomisk redovisning för perioden och prognos för helåret. Viktiga händelser: Mål • Nämnden har enskilt eller gemensamt med andra genomfört kompe- tenshöjande insatser under året inom nämndens områden som riktar sig till nämndens ledamöter. • Nämnden har årligen genomfört och/eller samordnat behovsanalyser, förstudier, projekt och upphandlingar. • Nämnden följer upp gemensamma alternativ och avtal som tecknas för de ingående kommunerna efter genomförd upphandling inom ramen för Norrbottens e-nämnd. Kommentar: Ramavtal följs upp enligt rutin ”Rutin efter tilldelningsbeslut gällande ramavtal inom Norrbottens e-nämnd”. Gemensamma alternativ och dess kontrakt följs upp inom gemensamt överenskomna förvaltningsorganisationer. Prognosen är att målet kommer nås. • Nämnden har genomfört sammanträden under verksamhetsåret. • Beredningsgruppen har genomfört möten under verksamhetsåret. • Ingående kommuner visar ett starkt engagemang för nämnden. Indikatorer • Minst en kompetenshöjande insats som riktar sig till nämndens leda- möter bör ha genomförts. Kommentar: kommer ske i samband med strategidag 7 oktober . • Beredningsgruppen har genomfört 4 möten och minst 1 strategidag under verksamhetsåret. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n45 290 2a6-v0 63-1209 Sida 4 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10 Beredningsgruppen har fastslagit nedanstående sammanträdesplan för året 2025 och planen har under perioden följts. • Tisdag 13 januari. • Tisdag 10 mars. • Tisdag 19 maj. • Tisdag 8 september. • Onsdag 7-8 oktober strategidagar. • Tisdag 17 november. Prognosen är att indikatorn kommer nås. • Nämnden har genomfört minst fyra sammanträden under verksam- hetsåret. Kommentar: Nämnden har fastslagit nedanstående sammanträdesplan för året 2026 och planen har under perioden följts. • Onsdag 18 mars. • Onsdag 10 juni. • Onsdag 7 oktober strategidag. • Onsdag 9 december. Prognosen är att indikatorn kommer nås. • Vi eftersträvar en närvaro om 100% från beredningsgruppens med- lemmar, målet är dock att kommunerna i snitt har deltagit vid 75% av mötena under året. Kommentar: Vid beredningsgruppens möten som genomförts under 2026 ser deltagande ut enligt följande • 2026-01-13, 7 av 14 kommuner (50%). • 2026-03-10 13 av 14 kommuner (93%). • 2026-05-19 11 av 14 kommuner (79%). Prognosen är att indikatorn kommer nås. • Vi eftersträvar en närvaro om 100% från nämndens ledamöter, målet är dock att kommunerna i snitt har deltagit vid 75% av mötena under året. Kommentar: Vid nämndsammanträdet 18 mars deltog 12 av 14 ledamöter vilket utgör ca 86 % deltagande. Prognosen är att indikatorn kommer nås. Ekonomisk redovisning Nedan följer den ekonomiska redovisningen med utfall för perioden samt budget och prognos för helåret 2026 Norrbottens e-nämnd är intäktsfinansierad och erhåller därför ej kommun- bidrag. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n56 200 2a6-v0 63-1209 Sida 5 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10 Utfall per sista april 2026 (tkr) Intäkter Kostnader Avvikelse Norrbottens e-nämnd 6 583 tkr 6 516 tkr 67 tkr Noteringar avvikelser Nämnden visat ett överskott på 67 tkr per sista april 2026. Överskottet beror på: • Upplupna kostnader under senare del av 2026. • Lägre konsultkostnader än budgeterat för Socialtjänstens verksamhets- system. E-nämndens samordnare har föreslagit e-nämnden besluta att godkänna delårsrapport för perioden 1 januari – 30 april 2026. Sammanträdet E-nämndens samordnare föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer e-nämndens samordnares förslag under proposition och finner att e-nämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag • Verksamhetsplan 2026, E-NÄMND Hid: 2026.9 • Utfall 2026 och budget 2026, E-NÄMND Hid: 2026.10 • E-nämndens samordnares förslag till beslut avseende delårsrapport 1 2026, E-NÄMND Hid: 2026.8 Beslutet skickas till E-nämndens samordnare Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n66 210 2a6-v0 63-1209 Sida 6 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10

§ 4 Information om aktuellt och pågående Ärendenr 2026/5-2.2.0.1 E-nämndens beslut E-nämnden beslutar att lägga information till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för Norrbottens e-nämnd pågår aktiviteter som utgår från en be- slutad verksamhetsplan. Nedan följer en kort status för varje: Verksamhetssystem Elevhälsan • I drift och förvaltning sedan 2024. • 13 av 14 kommuner i Norrbotten nyttjar det gemensamma alternativet. Verksamhetssystem (Ekosystem) Socialtjänsten Norrbotten • I drift och förvaltning sedan 2023, • 14 av 14 kommuner i Norrbotten nyttjar det gemensamma alternativet. • Alla kommuner är i drift från 2 maj 2024. • Projektet har vunnit Vitalisstipendiet 2024. Gemensam datacenterlösning • I drift och förvaltning sedan 2020. • 10 av 14 kommuner i Norrbotten nyttjar helt eller delvis det gemen- samma alternativet. E-tjänsteplattformen • I drift och förvaltning sedan 2017. • 14 av 14 kommuner i Norrbotten nyttjar det gemensamma alternativet. • Upphandling av drift, support och utveckling pågår. • En plattform för säkra meddelande, e-tjänster, digital signering, ären- dehantering och digitala ärendeflöden. • En av Sveriges största installationer med mer än 1200 e-tjänster. 300 000 ärenden och 350 000 unika besökare under 2024. Gemensamt E-arkiv • I drift och förvaltning sedan 2019. • 4 av 14 kommuner i Norrbotten nyttjar det gemensamma alternativet. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n76 220 2a6-v0 63-1209 Sida 7 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10 • Gemensamt samverkansprojekt pågår med tre fokus områden. Ge- mensam röst mot leverantören, processkartläggning, introutbildning. Kommungemensamt handslag för välfärdsutveckling (Handslaget) • ”För att klara välfärdsuppdraget, skapa tillväxt i näringslivet och låta Sverige återta sin position som ledande inom ny teknik vill kommu- nerna göra gemensam sak i arbetet. Det gör man nu genom en natio- nell samling kring digitalisering. Det handlar om att underlätta om- ställning och möta de samhällsutmaningar vi står inför. Arbetet går under namnet ”Kommungemensamt handslag för välfärdsutveckling”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och SKR:s bolag Adda och Inera leder arbetet på uppdrag av och tillsammans med kommuner- na”. Initiativ Antal kommuner i länet som är anmälda 12 av 14 Välfärdsteknik Identitet och 12 av 14 Behörighet Digital Post 10 av 14 SDK 12 av 14 Följande initiativ har initierats: • Breddinförande av vissa välfärdstekniska lösningar. • Identitets- och behörighetshantering. • Införande och utveckling av Digital post • Införande Säker digital kommunikation (SDK) • Inrätta kompetensgemenskaper (cybersäkerhet, juridik m.fl.). • Standardisering verksamhetssystem för socialtjänsten. • Gemensam informationsförsörjning (GIF) ekonomiskt bistånd. Sammanträdet Ordföranden föreslår att lägga informationen till handlingarna och finner att e-nämnden bifaller förslaget. Beslutet skickas till Ingående kommuner Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n86 230 2a6-v0 63-1209 Sida 8 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10

§ 5 Budget 2027 9 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n25 270 2a6-v0 63-1209 Sida 2 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10 NÄRVAROLISTA Tjänstgörande ledamöter Fredrik Hansson (S), Luleå Göte Renberg (S), Arvidsjaur Lena Goldkuhl (S), Boden Janne Lind (C), Haparanda Per-Jonas Parffa (MP), Jokkmokk Maud Lundbäck (S), Kalix Anders Fors (S), Kiruna Rikard Granström (S), Älvsbyn Niclas Hökfors (S), Överkalix Henry Barsk (FS), Övertorneå Frånvarande ledamöter Isak Utsi (S), Arjeplog Stefan Ovrell (MP), Gällivare Birgitta Rantatalo (S), Pajala Kata Nilsson (S), Piteå Tjänstgörande ersättare Tjänstgör istället för Richard Vesterberg (S), Piteå Kata Nilsson (S), Piteå Frånvarande ersättare Samuel Ek (KD), Luleå Erik Grähs (V), Arjeplog Marcus Lundberg (S), Arvidsjaur Erika Sjöö (SJVP), Boden Magnus Dagbro (MP), Gällivare Nina Waara (S), Haparanda Henrik Blind (MP), Jokkmokk Erik Offermann (M), Kalix Mats Taaveniku (S), Kiruna Peter Ericsson (KD), Pajala Margareta Lundberg (M), Älvsbyn Susanna Karlsson (S), Överkalix Anders Wälivaara (KD), Övertorneå Övriga Adam Kjellgren E-nämndens samordnare Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen E-nSäimdnad e2n35 280 2a6-v0 63-1209 Sida 3 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10

KSAU § 52 Godkännande av försäljning av fastigheten Matarengi 24:14 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige Stiftelsen Matarengihems försäljning av fastigheten Matarengi 24:14 för en summa om 1.250.000 kr godkänns. Ärendebeskrivning Vid styrelsemöte med Stiftelsen Matarengihem 2026-06-16 togs beslut att sälja fastigheten Matarengi 24:14 till Niklas Andersson. Köpeskillingen överstiger det bokförda värdet som idag är ca 900 tkr. Enligt stiftelsens stadgar ska kommun- fullmäktige godkänna försäljningar av fastigheter. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2026-07-07 Dnr Kommunledningsförvaltningen Jacob Lahti Fastighetschef 070-628 01 31 Addressat: jacob.lahti@overtornea.se Kommunfullmäktige Beslut om försäljning av fastigheter Matarengihem – Matarengi 24:14 Förslag till beslut Att KS skickar frågan vidare till fullmäktige för att godkänna den av styrelsen för stiftelsen Matarengihem beslutade försäljningen av fastigheten Matarengi 24:14 till Niklas Andersson för en summa om 1 250 000 kr. Bakgrund Vid styrelsemöte 2026-06-16 togs beslut att sälja fastigheten Matarengi 24:14 till Niklas Andersson. Köpeskillingen överstiger det bokförda värdet som idag är ca 900 tkr. Enligt stiftelsens stadgar ska fullmäktige godkänna försäljningar av fastigheter. Ärendets beredning Maria Furmark Jacob Lahti SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 53 Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Övertorneå kommuns remissvar godkänns. Kommunstyrelsens ordförande uppdras att underteckna yttrande till Naturvårds- verket. Ärendebeskrivning Övertorneå kommun har beretts tillfälle att lämna yttrande över Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. Tekniska enheten har lämnat ett förslag till yttrande tillsammans med Pajala kommun. Av yttrande framgår att kommunen är i huvudsak positiv till Naturvårdsverkets ambition att utveckla en mer träffsäker och kostnadsriktig ersättningsmodell för kommunernas insamling av förpackningsavfall. Kommunen ser särskilt positivt på införandet av en särskild ersättning för överlämning och omlastning samt att upphämtningsplatser ersätts på samma nivå som fastighetsnära insamling. Samtidigt anser man att förslaget inte fullt ut beaktar de förutsättningar som råder i stora glesbygdskommuner med långa transportavstånd, omfattande vinterför- hållanden och stora geografiska områden. Kommunen efterfrågar därför ett starkare glesbygdsperspektiv i den fortsatta utvecklingen av ersättningssystemet. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande REMISSVAR 2026-08-xx Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Remissvar – Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter om ersätt­ ning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. NV-26-072914 Sammanfattning Övertorneå kommun är i huvudsak positiv till Naturvårdsverkets ambition att utveckla en mer träffsäker och kostnadsriktig ersättningsmodell för kommunernas insamling av för­ packningsavfall. Kommunen ser särskilt positivt på införandet av en särskild ersättning för överlämning och omlastning samt att upphämtningsplatser ersätts på samma nivå som fastighetsnära insamling. Samtidigt anser Övertorneå kommun att förslaget inte fullt ut beaktar de förutsättningar som råder i stora glesbygdskommuner med långa transportavstånd, omfattande vinterför­ hållanden och stora geografiska områden. Kommunen efterfrågar därför ett starkare gles­ bygdsperspektiv i den fortsatta utvecklingen av ersättningssystemet. Ersättning för överlämning och omlastning Övertorneå kommun välkomnar att Naturvårdsverket föreslår en särskild ersättning för överlämning och omlastning av förpackningsavfall. Förslaget innebär en förbättring jäm­ fört med nuvarande modell genom att en del av de fasta kostnaderna för omlastning syn­ liggörs och ersätts särskilt. Kommunen vill dock framhålla att de antaganden om samordning och samnyttjande som ligger till grund för ersättningsnivån inte fullt ut speglar förutsättningarna i nordliga gles­ bygdskommuner. På grund av mycket långa avstånd mellan kommunerna finns betydande svårigheter att samordna omlastningsstationer eller dela anläggningar mellan flera kom­ muner. Detta leder till högre kostnader för investeringar, drift och bemanning än vad som kan förväntas i mer tätbefolkade delar av landet. Övertorneå kommun bedömer därför att den föreslagna ersättningen fortfarande ligger långt under de faktiska kostnader som uppstår för omlastning och överlämning av för­ packningsavfall i kommuner med stora geografiska avstånd. Naturvårdsverket bör följa upp ersättningsnivåerna särskilt för glesbygdskommuner och vid behov justera modellen. Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 957 85 ÖVERTORNEÅ 0927 – 720 00 0927 – 774 04 758-1218 127 150-1 Vinterförhållanden och upphämtningsplatser Övertorneå kommun noterar att Naturvårdsverket uttryckligen anger att vinterförhållan­ den inte har analyserats inom ramen för konsekvensutredningen. För kommuner i norra Sverige kan vinterklimatet ha stor påverkan på kostnaderna för in­ samling av förpackningsavfall. Detta gäller inte minst vid användning av upphämtnings­ platser, vilka kan vara ett viktigt verktyg för att möjliggöra ett snabbt och kostnadseffek­ tivt införande av fastighetsnära insamling i områden där ordinarie hämtning är svår att ge­ nomföra. Samtidigt medför vinterförhållanden ökade kostnader för bland annat snöröjning, halkbe­ kämpning, tillgänglighet, arbetsmiljöåtgärder och framkomlighet. Kommunen anser där­ för att vinterrelaterade kostnader bör analyseras närmare vid framtida översyner av ersätt­ ningssystemet för att säkerställa en mer rättvis kostnadsersättning för kommuner i norra Sverige. Ersättning för gemensamma behållare och temporära mottagningsplatser Övertorneå kommun ser positivt på att Naturvårdsverket föreslår särskild ersättning för insamling genom gemensamma behållare där flera hushåll delar insamlingslösning. I gles­ bygdskommuner kan sådana lösningar vara ett viktigt verktyg för att möjliggöra insamling i områden där avstånd, bebyggelsestruktur eller vägnät medför utmaningar för traditionell fastighetsnära insamling. Kommunen ser även positivt på att ersättning införs för regelbundet återkommande tem­ porära mottagningsplatser. För geografiskt stora kommuner med långa avstånd kan mo­ bila eller tillfälliga insamlingslösningar bidra till ökad tillgänglighet samtidigt som kostna­ derna kan hållas på en rimlig nivå. För Övertorneå kommun kan dessa lösningar komma att få ökad betydelse vid den fortsatta utvecklingen av insamlingssystemet. Lättillgängliga insamlingsplatser i glesbygd Övertorneå kommun delar inte bedömningen att antalet lättillgängliga insamlingsplatser generellt kommer att minska i takt med att fastighetsnära insamling byggs ut. Naturvårds­ verkets konsekvensutredning bygger i stor utsträckning på antagandet att behovet av dessa platser successivt kommer att minska. För geografiskt stora glesbygdskommuner kan utvecklingen bli den motsatta. Lättillgäng­ liga insamlingsplatser kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del av insamlingssy­ stemet för att säkerställa rimlig service och tillgänglighet för invånarna. Kommunen bedö­ mer att behovet av lättillgängliga insamlingsplatser i vissa fall kan kvarstå på nuvarande nivå eller till och med öka när upphämtningsplatser införs och insamlingssystemet anpas­ sas till lokala förhållanden. För Övertorneå kommun kan tidigare återvinningsstationer även fortsättningsvis behöva användas för att upprätthålla en god servicenivå i byar och områden med långa avstånd till återvinningscentraler och centralorter. Naturvårdsverket bör därför beakta att utveck­ lingen av antalet lättillgängliga insamlingsplatser kan skilja sig väsentligt mellan storstads- och glesbygdskommuner. Postadress Telefon Hemsida Bankgiro 957 85 ÖVERTORNEÅ 0927 – 720 00 www.overtornea.se 758-1218 Avslutande synpunkter Övertorneå kommun tillstyrker i huvudsak Naturvårdsverkets förslag och ser positivt på flera av de förändringar som föreslås i ersättningsmodellen, bland annat ersättning för omlastning, upphämtningsplatser, gemensamma behållarlösningar och regelbundet åter­ kommande temporära mottagningsplatser. Samtidigt vill kommunen framhålla att förut­ sättningarna för insamling av förpackningsavfall skiljer sig avsevärt mellan landets kom­ muner. För geografiskt stora glesbygdskommuner med långa transportavstånd, omfat­ tande vinterförhållanden och begränsade möjligheter till samordning uppstår kostnader som inte fullt ut fångas upp av den föreslagna ersättningsmodellen. Kommunen anser därför att framtida uppföljningar och revideringar av ersättningssyste­ met i högre grad bör beakta de särskilda förutsättningar som råder i glesbygdskommuner. Särskilt viktigt är att följa utvecklingen av kostnader för omlastning, vinterrelaterade för­ hållanden samt behovet av lättillgängliga insamlingsplatser i områden med stora geogra­ fiska avstånd. Övertorneå kommun bedömer att detta är en viktig förutsättning för att er­ sättningssystemet på ett bättre sätt ska spegla de faktiska kostnader som uppstår till följd av kommunernas lagstadgade ansvar för insamling av förpackningsavfall. Övertorneå kommun Kommunledningsförvaltningen Tomas Mörtberg Kommunstyrelsens ordförande Postadress Telefon Hemsida Bankgiro 957 85 ÖVERTORNEÅ 0927 – 720 00 www.overtornea.se 758-1218 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-08-11 Kommunledningsförvaltningen Maria Furmark Teknisk Chef 070-320 64 72 Addressat: maria.furmark@overtornea.se KSAU, KS INFORMATION och beslut angående Remissyttrande till Naturvårdsverket: Förpackningsinsamling. Bakgrund: Naturvårdsverket remitterar förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för förpackningsinsamling till berörda kommuner, branschorganisationer som Avfall Sverige och andra aktörer på remisslistan, med sista svarsdag den 30 september 2026. Övertorneå och Pajala kommuner är utpekade på remisslistan och skriver ett gemensamt yttrande. Om det aktuella förslaget • Svarsdatum: Svaren ska lämnas till Naturvårdsverket senast 30 september 2026. • Ekonomi: Förslaget föreslår en höjning av den totala ersättningen till kommunerna för insamling av förpackningsavfall. • Ersättningsformer: Innehåller justeringar för omlastning, lättillgängliga platser och återvinningscentraler Förslag till beslut: Att KSAU föreslår KS att tillstyrka Övertorneå och Pajala kommuners gemensamma yttrande. 2026-06-18 Ärendenummer NV-26-072914 Sändlista - Remittering av förslag till Naturvårdsverkets reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar 1. Avfall Sverige 2. Kammarkollegiet 3. Kommerskollegium 4. Konkurrensverket 5. Näringslivets Producentansvar i Sverige AB 6. Regelrådet 7. Sveriges Kommuner och Regioner 8. Tailor-Made Responsibility 9. Botkyrka kommun 10. Dorotea kommun 11. Emmaboda kommun 12. Gävle kommun. 13. Göteborgs stad 14. Heby kommun 15. Hudiksvalls kommun 16. Hällefors kommun 17. Höörs kommun 18. Krokom kommun 19. Kristinehamn kommun 20. Kristianstad kommun 21. Kungälv kommun 22. Lindesberg kommun 23. Ljusnarsberg kommun 24. Lunds kommun 25. Lycksele kommun 26. Malmö stad 27. Malung-Sälen kommun 28. Markaryd kommun 29. Nacka kommun 30. Nora kommun 31. Sala kommun 32. Sigtuna kommun 33. Skurups kommun 34. Stockholms stad BESÖK: STOCKHOLM – VIRKESVÄGEN 2 ÖSTERSUND – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE Sida 109 av 329 NATURVÅRDSVERKET 2(2) 35. Storfors kommun 36. Sunne kommun 37. Sydnärkes kommunalförbund 38. Säters kommun 39. Tanums kommun 40. Trelleborgs kommun 41. Vaxholms stad 42. Vingåkers kommun 43. Värmdö kommun 44. Umeå kommun 45. Örebro kommun 46. Övertorneå kommun 47. Pajala kommun 48. Älmhults kommun 49. Örnsköldsvik kommun REMISS 2026-06-19 Nina Avdagic Lam Ärendenummer Tel: +46106981589 NV-26-072914 nina.avdagic-lam @naturvardsverket.se Sändlista Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar Sammanfattning Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. Naturvårdsverkets förslag innebär en ökning av kommunernas ersättning på nationell nivå och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner kronor per år. Nu finns det möjlighet att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets förslag. Bakgrund Den nuvarande ersättningsmodellen, som ersättningen i Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2023:14 utgår ifrån, bedöms i vissa delar inte fullt ut spegla kommunernas kostnader och behöver även kompletteras inför de förändringar i insamlingssystemen som träder i kraft från 2027. Syftet med revideringen är att åstadkomma en mer ändamålsenlig och träffsäker ersättning. Förslag Naturvårdsverkets förslag finns att läsa i sin helhet i bilagorna 1–3. I korthet innebär Naturvårdsverkets förslag följande:  Ny och tydligare ersättning för omlastning/överlämning.  Anpassad ersättning för lättillgängliga insamlingsplatser och ny extra fast ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet.  Reviderad ersättning för återvinningscentraler.  Ny ersättning för regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser.  Ny extra fast ersättning till kommuner med många fritidsboenden.  Ny fast ersättning för insamling via gemensamma behållare från en- och tvåbostadshus.  Ersättning för insamling från upphämtningsplatser blir densamma som för fastighetsnära insamling.  Ingen differentierad ersättning för fastighetsnära insamling utifrån förpackningsmaterial från 1 januari 2029. BESÖK: STOCKHOLM – VIRKESVÄGEN 2 ÖSTERSUND – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE Sida 111 av 329 NATURVÅRDSVERKET 2(2)  Ny basmånad för indexering förslås bli januari 2026. Naturvårdsverket har utrett om extra ersättning ska lämnas till kommuner som samlar in förpackningsavfall från hushåll på öar med särskilda förutsättningar men förslår att ingen sådan extra ersättning bör utgå. Synpunkter på förslaget Synpunkter på föreslagna föreskrifter eller tillhörande konsekvensutredning ska lämnas till Naturvårdsverket per e-post senast den 30 september 2026. Ange diarienummer NV-26-072914 i ämnesraden. Synpunkterna skickas till registrator@naturvardsverket.se För sakfrågor som rör förslaget kontakta vår kundtjänst: kundtjanst@naturvardsverket.se Bilagor Bilaga 1 Förslag till Naturvårdsverkets föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar Bilaga 2 Förslag till Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar Bilaga 3 Konsekvensutredning Bilaga 4 Sändlista INGELA HILTULA Nina Avdagic Lam TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-08-24 Dnr Kommunstyrelsen Princip för rättelse av utebliven eller felaktig debitering av renhållningsavgifter Förslag till beslut • att kommunen får rätta utebliven eller felaktig debitering av renhållningsavgifter när det i efterhand kan konstateras att en avgiftsgrundande renhållningstjänst har utförts eller att ett kärl har varit avgiftsgrundande, men att avgiften helt eller delvis inte har debiterats, • att rättelsen ska beräknas enligt den taxa som gällde vid den tidpunkt då den avgiftsgrundande tjänsten utfördes eller den aktuella avgiften uppkom, • att rättelse endast ska göras när kommunen har ett tillräckligt underlag för att visa avgiftsskyldighet, vilken tjänst eller vilket kärl som varit avgiftsgrundande samt att avgiften inte redan har debiterats, • att registrerad tömning ska kunna styrkas genom kommunens tillgängliga underlag, exempelvis RFID-registrering, datum och tid, uppgifter från renhållningsfordonet och GPS-position när sådan uppgift finns, • att samma princip ska tillämpas lika för kommunens abonnenter, • att kommunen även ska rätta konstaterade felaktiga överdebiteringar när sådana upptäcks, • att preskriptionsregler och övriga rättsliga begränsningar ska kontrolleras innan äldre fordringar faktureras, samt • att eventuell eftergift, nedsättning eller annan överenskommelse avseende en konstaterad fordran ska hanteras enligt kommunens ordinarie besluts- och delegationsordning. Allmänt om regelverket och praxis Frågan gäller kommunens hantering av renhållningsavgifter och är därför inte en fråga som regleras av VA-lagen. Den centrala regleringen finns i miljöbalkens bestämmelser om kommunens ansvar för avfallshantering och om avfallsavgifter, tillsammans med kommunens renhållningsföreskrifter och avfallstaxa. Enligt 27 kap. 4 § miljöbalken får kommunen meddela föreskrifter om att en avfallsavgift ska betalas för avfallshantering som kommunen ansvarar för och som utförs av kommunen eller den kommunen anlitar. Av 27 kap. 5 § framgår att avfallsavgiften ska vara årlig eller på annat sätt periodisk. Kommunens avgiftsuttag ska således ha stöd i den beslutade taxan och i de regler som gäller för avfallshanteringen. Övertorneå kommuns renhållningsföreskrifter anger i § 120 att fastighetsägaren är avgiftsskyldig och att avgiften ska betalas till Renhållningen, Övertorneå kommun. I § 121 anges att renhållningsavgiften består av en grundavgift och en rörlig avgift. Den rörliga avgiften tas ut för aktuell typ av hämtning av avfall under kommunalt ansvar. § 123 anger att den rörliga avgiften bland annat omfattar kostnader för tömning av avfallskärl och transport av avfallet. Kommunens taxor anger dessutom fast avgift per kärl och tömningsavgift per gång. Taxorna för 2024, 2025 och 2026 visar därmed att avgiften är kopplad till det abonnemang/kärl som omfattas av taxan och till de tömningar som utförs. Bakgrund lokalt – Övertorneå kommun Tekniska enheten har uppmärksammat att det kan finnas skillnader mellan de renhållningsavgifter som enligt kommunens taxa skulle ha debiterats och de avgifter som faktiskt har fakturerats. Det kan exempelvis bero på felaktig registrering av kärlstorlek, att ett kärl inte registrerats trots att det varit i bruk eller att en utförd tömning av administrativ anledning inte har kommit med på en faktura. I ett aktuellt ärende initierade kommunen en kontroll av tidigare debitering. Abonnenten begärde därefter en mer noggrann genomgång av underlaget. Vid den fördjupade kontrollen upptäcktes ytterligare felregistreringar. Kommunen har därefter kontrollerat kärlen på plats och gått igenom registrerade tömningar. I de fall där en tömning kan styrkas genom kommunens registrering och kopplas till rätt fastighet/abonnemang är frågan om kommunen ska kunna debitera den avgift som enligt den vid tidpunkten gällande taxan skulle ha tagits ut, trots att den inte kom med på den ursprungliga fakturan. Rättelse eller retroaktiv avgift Den föreslagna principen innebär inte att kommunen inför en ny avgift eller ändrar en tidigare beslutad taxa för förfluten tid. Det som avses är att rätta en tidigare utebliven eller felaktig debitering enligt en taxa som redan gällde när den avgiftsgrundande tjänsten utfördes. Om kommunen kan visa att en avgiftsgrundande tömning faktiskt har utförts, att tömningen kan kopplas till rätt fastighet eller abonnemang och att motsvarande avgift inte tidigare har debiterats, är utgångspunkten att kommunen bör kunna rätta den uteblivna debiteringen. Detta ska dock inte blandas ihop med en retroaktiv förändring av taxan. Vid rättelse ska den taxa användas som gällde när tömningen utfördes. En tömning som utfördes under 2024 ska således beräknas enligt 2024 års taxa, en tömning under 2025 enligt 2025 års taxa och så vidare. Underlag för att styrka en utförd tömning • datum och tid för tömningen, • RFID-/ID-registrering av kärlet, • registrerat kärl och kärlstorlek, • fastighet eller adress som registreringen är kopplad till, • uppgifter från renhållningsfordonet, samt • GPS-position när sådan registrering finns. GPS-uppgiften ska ses som en del av det samlade underlaget. Kommunens tömningsregistrering avser att visa att ett identifierat kärl har hanterats av renhållningsfordonet vid en viss tid och plats. Någon viktregistrering av kärlen görs inte. Avgiftsskyldighet enligt kommunens renhållningsföreskrifter Övertorneå kommuns renhållningsföreskrifter 2025 anger i § 120 att fastighetsägaren är avgiftsskyldig. I § 121 anges att renhållningsavgiften består av grundavgift och rörlig avgift och att rörlig avgift tas ut för aktuell typ av hämtning. I § 123 anges att den rörliga avgiften bland annat omfattar tömning av avfallskärl och transport av avfallet. Föreskrifterna anger även att kärlen ska vara placerade vid tomtgräns eller godkänd stannplats senast kl. 06.00 på hämtningsdagen och att ID-brickan ska vara vänd mot vägen. Vid uppehåll i tömning ska anmälan lämnas till kommunen enligt § 109. Detta visar att kommunen har ett regelverk där både abonnemang, kärl och utförd hämtning är kopplade till avgiftsuttaget. Preskription och rättsliga begränsningar Innan en äldre fordran faktureras måste kommunen kontrollera preskriptionsreglerna. Preskriptionslagen anger som huvudregel tio års preskriptionstid, medan särskilda regler gäller för vissa konsumentfordringar. Den tillämpliga preskriptionstiden behöver därför bedömas utifrån vem som är avgiftsskyldig och omständigheterna i det enskilda fallet. Likabehandling Ett principbeslut behövs för att säkerställa att kommunen hanterar motsvarande situationer på samma sätt oavsett vilken abonnent det gäller. Om kommunen upptäcker att en abonnent har fått för låg debitering på grund av en felregistrering bör samma princip kunna tillämpas på andra abonnenter i motsvarande situation. Principen bör även innebära att kommunen rättar felaktiga överdebiteringar när sådana upptäcks. På så sätt blir syftet inte att öka intäkterna utan att säkerställa att debiteringen överensstämmer med faktisk användning och beslutad taxa. Ekonomiska konsekvenser Om kommunen inte rättar uteblivna debiteringar innebär det att renhållningskollektivet i praktiken kan få bära kostnader som enligt beslutad taxa skulle ha belastat den aktuella abonnenten. Ett enhetligt rättelseförfarande kan därför bidra till att taxans kostnadstäckning upprätthålls. Samtidigt innebär kontroll och rättelse en administrativ kostnad. Därför bör rättelse bara göras när underlaget är tillräckligt tydligt och fordran inte är preskriberad. Bedömning Tekniska enhetens bedömning är att kommunen bör ha ett tydligt principbeslut som innebär att tidigare utebliven eller felaktig debitering kan rättas när kommunen kan styrka avgiftsskyldigheten och den avgiftsgrundande tjänsten. Rättelsen ska ske enligt den taxa som gällde vid den aktuella tidpunkten. Det är viktigt att skilja mellan en rättelse av en utebliven debitering och en retroaktiv förändring av taxan. Kommunen ska inte lägga på en ny avgift i efterhand. Kommunen ska debitera den avgift som redan följde av den taxa som var beslutad när tjänsten utfördes, förutsatt att fordran fortfarande kan göras gällande. Mot bakgrund av att frågan kan uppkomma för flera abonnenter föreslås att kommunstyrelsen fattar ett principbeslut om hur kommunen ska hantera sådana situationer. Underlag • Övertorneå kommuns Renhållningsföreskrifter 2025, särskilt §§ 109 och 120–123. • Övertorneå kommuns taxa för VA, renhållning och slam 2024-01-01. • Övertorneå kommuns taxa för VA, renhållning och slam 2025-01-01. • Övertorneå kommuns taxa för VA, renhållning och slam 2026-01-01. • Miljöbalk (1998:808), 15 kap. samt 27 kap. 4–6 §§. • Preskriptionslag (1981:130), särskilt 2 §. Ärendet har samråtts med: Teknisk chef Teknisk administration Renhållningschef Handläggare: Leif Ojalehto Övertorneå kommun Tekniska enheten Adressat: Kommunstyrelsen (KS) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2026-08-25 Dnr Kommunledningsförvaltningen Johanna Huhtasaari Projektledare, Tekniska Enheten 0730- 29 38 79 Addressat: Johanna.huhtasaari@overtornea.se Ks Onkijärvi fritidsområde Förslag till beslut Tekniska enheten föreslår att arrendeavtal upprättas med markägare och att investeringsmedel om 110 tkr beviljas, samt medel för drift och underhåll i budget för Gata&Park om 35 tkr/ år för att rusta upp och bibehålla god status på friluftsområde Onkijärvi. Bakgrund I december 1993 tecknades ett avtal mellan Övertorneå kommun och Ruskola Byalag avseende Onkijärvi fritidsområde. Av avtalet framgår att Övertorneå kommun ansvarar för skötsel och underhåll av anläggningen så länge stöd till sysselsättningsbefrämjande åtgärder erhålls i erforderlig omfattning. Avtalet framgår av bilaga 1. Kommunen äger inte marken där fritidsområdet är beläget. Vid genomgång av tillgängliga handlingar har inget annat avtal än det från 1993 kunnat identifieras. Fråga: Onkijärvi fritidsområde är i behov av restaureringsåtgärder samt löpande underhåll för att fortsatt kunna nyttjas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Kostnaden för de nödvändiga renoveringsåtgärderna bedöms uppgå till cirka 110 tkr, medan den årliga kostnaden för drift och underhåll beräknas uppgå till cirka 35 tkr. Mot bakgrund av områdets skick och behovet av åtgärder bedömer Tekniska enheten att ett extra anslag behöver avsättas för att finansiera de restaureringsinsatser som krävs. Utan tillskjutna medel finns risk att anläggningens funktion och attraktivitet försämras ytterligare. Tekniska enheten bedömer därför att det är motiverat att kommunen fortsatt ansvarar för drift och underhåll av området samt att erforderliga medel avsätts för att genomföra de planerade restaureringsåtgärderna. Ärendets beredning: Johanna Huhtasaari, Projektledare Bilaga 1. Nuvarande avtal med Ruskola byalag. Bilaga 2. Bilder nuvarande skick Kostnad drift och underhåll per år: Väg: avjämning, sladdning mm 10 000 kr Grus: påfyllning vid behov 5 000 kr Rep och underhåll av byggnader, färg, virke mm 20 000 kr Summa drift & underhåll per år 35 000 kr Kostnad investering: Ny fast grillplats 15 000 kr Ny fast kamin och rökrör grillstuga 35 000 kr Rep/ nybyggnation av brygga, spångar, bänkar mm 40 000 kr Inköp skyltar/ orienteringstavlor 20 000 kr Summa investering 110 000 kr Information 1 (2) Datum Diarienummer 2026-08-26 13804-2026 Övertorneå kommun kommun@overtornea.se Förordnande av vigselförrättare Den 31 december 2026 går förordnanden ut för följande vigselförrättare i Övertorneå kommun: • Kemppainen, Roland • Mörtberg, Tomas Antalet vigselförrättare som förordnas bör svara mot det behov som finns inom respektive kommun. En vigselförrättare utför myndighetsutövning med betydande rättsliga konsekvenser. Det är av stor vikt att de personer som utses för uppdraget har de kunskaper och kvalifikationer som behövs i form av erfarenhet, gott omdöme och har allmänhetens förtroende. Av äktenskapsbalken framgår att länsstyrelsen, innan någon förordnas till vigselförrättare, ska pröva att han eller hon har de kunskaper och kvalifikationer i övrigt som behövs för uppdraget. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att den förordnade vigselförrättaren upprätthåller sin färdighet genom att kontinuerligt utföra vigslar. En vigselförrättare får inte ha kommersiella intressen av förordnandet. Ett förordnande som vigselförrättare gäller under en viss period, länsstyrelsen har knutit förordnandets längd till mandatperioden för de allmänna valen. Ersättning för förrättad vigsel är 110 kronor, har vigselförrättaren samma dag förrättat mer än en vigsel är ersättningen 30 kronor för varje vigsel utöver den första. Eventuell ersättning för vigselförrättarens resekostnader har inte reglerats i förordningen utan förutsätts bekostas av de som avser att ingå äktenskap. Detta framgår av förordning (2009:263) om vigsel som förrättas av särskilt förordnad vigselförrättare. Länsstyrelsen ger kommunen möjlighet att senast den 30 oktober 2026 skriftligen inkomma med: • Motiverade förslag på person eller personer samt, • Ansökan om att förordnas som vigselförrättare eller att få sitt förordnande förlängt från föreslagna personer bestående av: Postadress: 971 86 Luleå T elefon: 010-225 50 00 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/norrbotten www.lansstyrelsen.se/norrbotten/personuppgifter Länsstyrelsen Norrbotten Information 2 (2) 2026-08-26 13804-2026 o Namn, adress och personnummer o Meritförteckning eller CV o Varför man önskar bli förordnad till borgerlig vigselförrättare o Ifyllt och undertecknat kunskapsprov, se bilaga Ansökan kan skickas av kommunen alternativt av den som önskar att bli förordnad. I de fall ansökan inte kommer från kommunen kommer kommunen ges tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Observera att även de som innehar ett förordnande måste skicka in en fullständig ansökan enligt ovan. Lena Ekman Handläggare Bilaga Kunskapsprov KUNSKAPSKONTROLL VIGSELFÖRRÄTTARE Kunskapskontroll i enlighet med 4 kap. 4 § äktenskapsbalken Länsstyrelserna ska pröva kunskaper och kvalifikationer i övrigt hos personer som önskar förordnas som borgerliga vigselförrättare. Följande frågor ska besvaras av varje person som önskar få ett sådant förordnande eller som önskar förlänga sitt tidsbegränsade förordnande. Formuläret kommer att ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om ansökan ska beviljas. Notera att formuläret måste vara undertecknat för att godkännas. Uppgifter om sökande Namn Länsstyrelsens diarienummer Fråga 1 Innan ett äktenskap ingås ska det prövas om det finns något hinder mot äktenskapet. Denna prövning görs av Skatteverket. Nämn tre omständigheter som hindersprövning är avsedd att förhindra. 1: ....................................................................................................................................................................... 2 ........................................................................................................................................................................ 3 ........................................................................................................................................................................ Fråga 2 Under hur lång tid är en hindersprövning från Skatteverket giltig? .......................................................................................................................................................................... Fråga 3 Vilket utländskt intyg om hindersprövning, dvs. intyg från vilka länder, kan du som vigselförrättare godkänna? .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... Postadress: 971 86 Luleå T elefon: 010-225 50 00 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/norrbotten www.lansstyrelsen.se/norrbotten/personuppgifter Fråga 4 Du har en vigsel bokad på lördag kl. 15.00. Precis innan vigseln vid genomgång av handlingar upptäcker du att hindersprövningens giltighetstid gick ut för tre dagar sen. Brudparet har anlänt och väntar på sin tur. Vad gör du? .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... Fråga 5 Vilka delar måste en vigselakt innehålla för att denna ska vara giltig? .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... Fråga 6 Du ska viga ett brudpar där parets ena släkt är engelsktalande och förstår inte svenska. Parets önskan är att alla ska kunna förstå vad som sägs under vigseln. På vilket språk ska vigseln genomföras? .......................................................................................................................................................................... Fråga 7 Du har en bokad vigsel och ingen av brudparet är svensktalande. Deras modersmål är ett språk du inte behärskar. Kan du genomföra vigseln och på vilket språk i så fall? Vad krävs för att vigseln ska kunna genomföras i ett sådant fall och vad behöver du tänka på? .......................................................................................................................................................................... Fråga 8 Hur och när ska brudparet samtycka till äktenskapet? .......................................................................................................................................................................... Fråga 9 Vid vilken tidpunkt blir en vigsel giltig (får rättslig status)? .......................................................................................................................................................................... Fråga 10 Vilka dokument ska vigselförrättaren upprätta direkt efter vigselakten? Vem och vilka myndigheter ska ha dokumenten? När ska dokumenten skickas in? .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... Förhållanden för förordnad vigselförrättare Förutom ovanstående kunskapskontroll vill Länsstyrelsen uppmärksamma dig på nedan redovisade förhållanden som följer av tjänsten som förordnad vigselförrättare. Nedanstående frågor ska därför besvaras. Frågor att besvara 1. Jag är införstådd med att uppdraget som vigselförrättare innebär att jag företräder det allmänna och att uppdraget innebär myndighetsutövning. Detta innebär bland annat att förordnandet inte får användas i eller ingå som ett led i kommersiell verksamhet.   Ja Nej 2. Jag är införstådd med att förordnandet inte får användas på ett sådant sätt att vigsel och vigselakt kan komma att förknippas med religiös inriktning eller annan trosuppfattning.   Ja Nej 3. Jag är införstådd med att ett förordnande innebär att jag har ett ansvar att tjänstgöra vid förfrågan om vigsel främst inom den kommun jag är förordnad för men att förordnandet även gäller utanför kommunen men inom Sveriges gränser.   Ja Nej 4. Jag är införstådd med att förordnandet gäller för en tidsbegränsad period och inte avser en enstaka vigsel.   Ja Nej 5. Jag är beredd att viga såväl personer med olika kön som personer med samma kön.   Ja Nej 6. Jag är införstådd med att jag som vigselförrättare behöver kontrollera identiteten på paret för att säkerställa att det är rätt personer jag viger.   Ja Nej 7. Jag är införstådd med att jag som vigselförrättare senast den 31 januari varje år ska samlat skicka in mina vigselprotokoll i original från föregående år till länsstyrelsen.   Ja Nej 8. Jag är införstådd med att uppdraget som vigselförrättare är att betrakta som ett hedersuppdrag och att ersättningen därför har en låg nivå (110 kr för en vigsel och 30 kronor för efterföljande vigslar, om man har flera vigslar samma dag).   Ja Nej Namn på person som önskar förordnande som vigselförrättare: Datum Underskrift Födelsedatum Namnförtydligande Kontaktuppgifter Vid ett eventuellt förordnande kommer Länsstyrelsen publicera ditt namn och dina kontaktuppgifter på vår hemsida. Vänligen ange vilka kontaktuppgifter som ska anges på hemsidan: ditt telefonnummer, din e- postadress eller om du i stället önskar att kontakt med dig tas via kommunen. Telefonnummer E-post  Telefonnummer  E-postadress  Kontakt via kommunen Information till borgerliga vigselförrättare Nedan följer generell information om vad som gäller för dig som borgerlig vigselförrättare. Detta är en redogörelse för en del av de regler som gäller nu, men som borgerlig vigselförrättare utövar du myndighetsutövning och har en skyldighet att självmant hålla dig uppdaterad om gällande regler vid eventuella förändringar. Att tänka på innan och efter en vigsel Hindersprövning och vigselintyg Paret ska i god tid före vigseln lämna över ett intyg om hindersprövning och ett vigselintyg, som de fått från Skatteverket, till dig. En av de viktigaste uppgifterna som du har är att kontrollera om en hindersprövning har genomförts och att inga hinder har uppmärksammats. En hindersprövning är giltig i fyra månader. Kan paret inte uppvisa att det inte föreligger hinder för vigseln eller är hindersprövningen för gammal får du inte förrätta vigseln. Observera att även personer som är folkbokförda i utlandet ska begära hindersprövning från Skatteverket. Särskilda regler gäller dock för intyg om hindersprövning utfärdat i de nordiska länderna. Mer information finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se). Vigselintyget ska du direkt efter vigseln fylla i och skicka in till Skatteverket. Id-kontroll Vigselförrättaren behöver försäkra sig om vilka personer som infunnit sig för att vigas. När det gäller personer bosatta i Sverige (oavsett om de är svenska medborgare eller inte) utgör nationella ID-kort eller svenskt körkort en godkänd legitimationshandling. Medborgare i EU- och EES-länderna kan identifiera sig med nationellt identitetskort eller pass. Medborgare utanför EU- och EES-länderna ska identifiera sig med pass. Skulle det uppstå en situation då ingen av dessa handlingar kan presenteras kan du inte genomföra vigselakten. Vigselbevis Vigselbeviset är en handling där du intygar att vigseln är genomförd. Vigselbeviset gäller inte juridiskt utan kan ses som ett minne från vigseln och överlämnas till det vigda paret direkt efter vigseln. Protokoll Du ska omedelbart anteckna i ett särskilt protokoll vad som har förekommit vid vigseln. I protokollet ska du också anteckna tid och plats för vigseln samt parets fullständiga namn och hemvist (adress). När vigselintyget sänds till Skatteverket ska du anteckna detta på protokollet. Varje år, före utgången av påföljande januari månad, ska du sända in dina protokoll till länsstyrelsen. Det finns inget krav på att parets personnummer ska stå med i vigselprotokollet. Eftersom personnummer, till skillnad från namn, normalt är det enda som är unikt för individen är det dock önskvärt att detta finns med. Ersättning till vigselförrättare Du har rätt till ersättning med 110 kronor för varje vigsel som du har förrättat. Har du samma dag förrättat mer än en vigsel är ersättningen 30 kronor för varje vigsel utöver den första. Ersättningen betalas ut av länsstyrelsen efter ansökan från dig. För ersättning krävs alltså även att en ansökan om ersättning sänds in till länsstyrelsen tillsammans med protokollen. Utbetalning sker som huvudregel en gång per år och efter att tidsfristen för inlämnande av protokollen har gått ut. Andra ersättningar Ett förordnande som borgerlig vigselförrättare är ett hedersuppdrag och en vigselförrättare har alltså ingen rätt att ta ut en avgift av brudparet. De förberedelser som vigselförrättaren behöver göra inför vigseln tillhör uppdraget att förrätta vigsel. På motsvarande sätt tillhör efterarbetet uppdraget. Den tid som vigselförrättaren lägger ned på förberedelser och efterarbete utgör tidsspillan som man inte får ta ut ersättning för. Vigselförrättaren har möjlighet att begära reseersättning av paret som ska vigas om paret önskar att vigseln ska förrättas på annan plats än den som kommunen tillhandahåller. Denna typ av ersättning uppkommer till följd av direkta utgifter som vigselförrättaren får på grund av parets speciella önskemål. Sådana utgifter ersätts inte av staten. Detta kan lösas genom en överenskommelse med paret som ska vigas. Vigselförrättaren får däremot inte ta ut en högre ersättning från paret än de faktiska resekostnaderna. Övrigt Myndighetsutövning En vigselförrättare utövar myndighetsutövning vid förrättande av vigslar och det får betydande rättsliga konsekvenser. Vigselförrättaren företräder det allmänna och därav följer att höga krav måste ställas på den som förordnas. Om en vigselförrättare inte längre bedöms vara lämplig eller missköter sitt uppdrag ska Länsstyrelsen återkalla förordnandet. Om du inte längre kan utföra ditt uppdrag som vigselförrättare är det viktigt att du kontaktar Länsstyrelsen så kan du bli entledigad. Språk Språket i förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Därför ska själva vigseln utföras på svenska språket. Vid önskemål kan vigseltexten sägas parallellt även på ett annat språk som vigselförrättaren behärskar. Det finns i dagsläget officiella översättningar på t.ex. engelska, finska, tyska, franska och spanska. Kontakta din Länsstyrelse. Tolk Vid en vigsel kan det ibland behövas en tolk. Kontakta din kommun för information om kommunens policy avseende vem som bokar tolk och vem som står för tolkens arvode. Det är olika från kommun till kommun. Länsstyrelsens rekommendation är att anlita utbildad tolk och inte anlita släkting eller bekant till paret som tolk. När tolk deltar vid vigsel bör de officiella översättningarna av vigselakten användas. Vittne Vittnena fyller en viktig funktion vid vigseln och vittnena ska gå att identifiera. Det finns inget krav på att vittne ska vara svensk medborgare. Vittne får den vara som är över 15 år. Vittnena måste naturligtvis förstå innebörden av vigseln och sin egen funktion. Förutsättningar för en giltig vigsel ”Vid vigseln ska de som ingår äktenskap vara närvarande samtidigt. De ska var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren ska därefter förklara att de är makar. Har det inte gått till så som anges i första stycket eller var vigselförrättaren inte behörig att förrätta vigsel, är förrättningen ogiltig som vigsel.” (4 kap. 2 § äktenskapsbalken). Detta innebär att: - Vigselförrättaren uppmanas att göra kontroll av ID-handlingar för paret och vittnena för att säkerställa att det är rätt personer som närvarar vid vigseln. - Det är inte möjligt att genomföra vigsel via Skype eller liknande digitala medel. - Även om det finns en godkänd hindersprövning från Skatteverket så kan det finnas fall när en vigselförrättare bör avstå från att genomföra en vigsel. Det är vigselförrättaren som ytterst har ansvaret för att vigseln går till på rätt sätt och det är därmed vigselförrättaren som har att göra denna bedömning. Exempel 1 Vigselförrättaren måste vara uppmärksam på att vigsel verkligen sker av fri vilja och att det finns samtycke till vigseln från båda parter (d.v.s. inte hot eller rädsla från ena parten). Exempel 2 Vigselförrättaren måste även vara uppmärksam på att båda parter är tillräckligt friska för att förstå vad som händer och vid sina sinnens fulla bruk för att kunna ge ett bindande samtycke till att ingå äktenskap. Sammanfattningsvis Om vigselförrättaren misstänker eller får bekräftat att den ena parten inte vill gifta sig eller inte är vid sina sinnens fulla bruk ska vigselförrättaren avstå från att genomföra vigseln. Om det i sådan situation dessutom endast finns vittne som är släkt/bekant med den ena personen i paret kan det också vara en indikation på att något inte står rätt till. Aktuell lagstiftning De lagar och förordningar som ligger till grund för det uppdrag som ska utföras är bland annat äktenskapsbalken (1987:230), förordningen (2009:263) om vigsel som förrättas av särskilt förordnad vigselförrättare), lagen (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap samt folkbokföringslagen (1991:481). Observera att information även kan behöva sökas på Skatteverkets webbplats. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 54 Revidering av dokumenthanteringsplan Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige Nu gällande dokumenthanteringsplan revideras med komplettering av handlingar som rör säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Benämningen dokumenthanteringsplan ersätts med informationshanteringsplan. Stabsenheten ansvarar för att revidering är genomförd senast 2026-10-01. Ärendebeskrivning Säkerhetsskyddschef har i samråd med informationssäkerhetssamordnare utarbetat förslag till kompletterande gallringsregler för handlingar som rör säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Utgångspunkten för framtagna förslag till gallringsregler utgår ifrån Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2021:3) om gallring inom myndigheters arbete med informationssäkerhet och säkerhetsskydd. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att revidera gällande dokumenthanteringsplan genom komplettering av de angivna reglerna för gallring av handlingar som rör säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Kommunstyrelsen beslutar vidare att benämningen dokumenthanteringsplan ska ersätts med benämningen informationshanteringsplan. Stabsenheten ansvarar för att revidering enligt ovan är genomförd senast 2026-10-01. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 55 Riktlinjer för personalsäkerhet och säkerhetsprövning Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för personalsäkerhet och säkerhetsprövning antas. Ärendebeskrivning Riktlinjen är framtagen för att utifrån säkerhetsskyddslag (2018:585), säkerhets- skyddsförordning (2021:955) och säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) konkretisera och vägleda arbetet med säkerhetsprövning av medarbetare som deltar i säkerhetskänslig verksamhet inom Övertorneå kommun och/eller tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. En säkerhetsprövning syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas samt i övrigt pålitlig utifrån vad som anges i säkerhetsskyddslag (2018:585), samt att utreda om det förekommer eventuella sårbarheter ur ett säkerhetshänseende. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande Datum Dnr Bladnr 2026-08-07 2026/203 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Kommunledningsförvaltningen Thomas Norberg Säkerhetsskyddschef Adressat: Kommunstyrelsen Riktlinjer för personalsäkerhet och säkerhetsprövning - Förvaltningsövergripande Postadress Telefon Telefax Bankgiro Plusgiro Förvaltningsbyggnaden 957 85 ÖVERTORNEÅ 0927-72 000 vx 0927-774 04 758-1218 12 71 50-1 Innehållsförteckning 1. Inledning ...............................................................................................................................................1 1.1 Säkerhetsprövningens syfte ........................................................................................................1 2. Säkerhetsprövning ................................................................................................................................2 2.1 Inför säkerhetsprövning .....................................................................................................................2 2.2 Säkerhetsprövning ......................................................................................................................2 2.3 Dokumentation ...........................................................................................................................2 2.4 Utbildning ....................................................................................................................................2 2.5 Uppföljning .........................................................................................................................................3 2.6 Avslutande säkerhetssamtal ...............................................................................................................3 1. Inledning Riktlinjen är framtagen för att utifrån säkerhetsskyddslag (2018:585), säkerhetsskyddsförordning (2021:955) och säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) konkretisera och vägleda arbetet med säkerhetsprövning av medarbetare som deltar i säkerhetskänslig verksamhet inom Övertorneå kommun och/eller tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. 1.1 Säkerhetsprövningens syfte En säkerhetsprövning syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas samt i övrigt pålitlig utifrån vad som anges i säkerhetsskyddslag (2018:585), samt att utreda om det förekommer eventuella sårbarheter ur ett säkerhetshänseende. Säkerhetsklass Vilken säkerhetsklass som tillämpas avgörs av vilken tillgång befattningen ges till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller till vilken möjlighet en medarbetare har att orsaka en möjlig skada för Sveriges säkerhet. Tillämpningen regleras i säkerhetsskyddslag (2018:585). Även befattning som endast bedöms ta del av säkerhetsskyddsklassade uppgifter i nivån begränsat hemlig ska genomgå säkerhetsprövning med undantag för registerkontroll som inte kan genomföras då det saknas rättslig grund för sådan kontroll. Vilka befattningar som omfattas av säkerhetsprövning regleras och anges i Övertorneå kommuns säkerhetsskyddsanalys. Genomförande Säkerhetsskyddschef har ett förvaltningsövergripande uppdrag att hantera samtliga säkerhetsprövningar som behöver genomföras i Övertorneå kommun. Rätten att fatta beslut rörande säkerhetsprövning regleras i kommunstyrelsens delegationsordning. 1 2. Säkerhetsprövning 2.1 Inför säkerhetsprövning Behov av säkerhetsprövning av medarbetare ska initieras av medarbetares närmsta chef genom kontakt med säkerhetsskyddschef. En anställning med befattning inom säkerhetskänslig verksamhet och/eller befattning som tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter får inte påbörjas innan säkerhetsprövning med godkänt resultat har genomförts. Det åligger verksamhetsansvariga att i god tid planera en rekrytering av befattning inom säkerhetskänslig verksamhet. 2.2 Säkerhetsprövning Säkerhetsskyddschef genomför grundutredning och registerkontroll för medarbetare som ska placeras i säkerhetskänslig verksamhet inom Övertorneå kommun samt registerkontroll för medarbetare i de bolag som ingår i kommunkoncernen för närvarande Övertorneå Energi AB och Övertorneå Energi AB. Säkerhetsskyddschef hanterar prövningsprocessen och återkopplar till anställande chef när processen är genomförd med undantag för referenstagning som genomförs av anställande chef. Om en medarbetare vid säkerhetsprövningsprocessen konstaterats vara olämplig för arbete i en befattning som deltar i säkerhetskänslig verksamhet och/eller tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ansvarar säkerhetsskyddschef för att skyndsamt meddela detta till anställande chef. Grundprincipen är att det är anställande chef som ska meddela utfallet av genomförd säkerhetsprövning till berörd medarbetare. 2.3 Dokumentation Säkerhetsskyddschef ansvarar för att upprätta och diarieföra relevant dokumentation rörande i säkerhetsprövningen. Detta innefattar följande dokumentation: • Säkerhetssamtal/intervju • Uppföljande samtal • Beslut om säkerhetsprövning • Ansökan och avregistrering av registerkontroll • Utbildningsplan • Avslutande säkerhetssamtal • Övrig relevant dokumentation, t.ex. tjänsteskrivelse rörande tips och iakttagelser. Upprättade dokument ska sparas i separat tillträdesbegränsat arkivutrymme i säkerhetsskåp motsvarande svensk säkerhetsstandard SSF3492. Gallring av dokument ska genomföras enligt vad som anges i Övertorneå kommuns dokument/informationshanteringsplan. 2.4 Utbildning Samtliga medarbetare som deltar i säkerhetskänslig verksamhet och/eller tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska följa den utbildningsplan som finns framtagen. 2 2.5 Uppföljning Deltagande i säkerhetskänslig verksamhet och/eller behörighet att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter skal regelbundet följas upp. En utgångspunkt är att en uppföljning minst ska genomföras vart annat år eller om det framkommit omständigheter som av säkerhetsskyddschef bedöms vara av sådan karaktär att uppföljning ska genomföras. Medarbetare är skyldig att delta vid påkallad uppföljning. Vid uppföljning bör särskild vikt läggas på situationer som innebär större förändringar för berörda medarbetare. Sådana situationer kan vara förändringar i arbetsuppgifter, förändringar rörande personliga förhållanden eller livssituation eller andra omständigheter av betydelse. Om det framkommer uppgifter rörande förändrade omständigheter för medarbetare eller beteendeförändringar som kan indikera på avvikelser ska uppföljning genomföras skyndsamt. Det åligger verksamhetsansvariga att vara uppmärksam på förändringar och skyndsamt meddela säkerhetsskyddschef om sådana uppgifter och/eller omständigheter framkommer. Säkerhetsskyddschef ansvara för att bedöma dels om behov av uppföljning föreligger, samt dels efter genomförd uppföljning bedöma om sådana omständigheter framkommit att en omprövning av tidigare beslut ska genomföras. I de fall där det framkommit sådana omständigheter att en medarbetare inte kan godkännas för fortsatt deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten och/eller mister behörighet att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter överförs ärendet till verksamhetsansvarig för fortsatt arbetsrättslig hantering. Det är anställande chef som i samråd med HR som ansvarar för att hantera eventuella arbetsrättsliga åtgärder i de fall där en säkerhetsprövning inte godkänns. Säkerhetsskyddschef ansvara för att, i den mån det är möjligt ut sekretess- och tystnadspliktshänseende, bistå HR i det arbetsrättsliga utredningsarbetet. 2.6 Avslutande säkerhetssamtal Ett avslutande säkerhetssamtal ska genomföras i god tid innan en anställning i befattning inom säkerhetskänslig verksamhet upphör. Samtalet förväntas uppmärksamma dels om det föreligger frågor eller reflektioner kring anställningen, dels om det förekommer eventuellt missnöje, besvikelser kopplat till arbetsgivaren vilket behöver omhändertas innan personen slutar. Vid samtalet är det viktigt med en påminnelse om att tystnadsplikten kvarstår även då anställningen upphört. Samtalet ska dokumenteras och sparas. 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 56 Information - Fördelning av tilldelade investeringsmedel från MCF avseende decentraliserad försörjningsberedskap. Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Informationen läggs med beaktande till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommundirektör Johan Antti lämnar en muntlig information om fördelning av tilldelade investeringsmedel från myndigheten för civilt försvar (MCF) avseende decentraliserad försörjningsberedskap. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 57 Förlängning av avtal avseende direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Nuvarande avtal med befintlig leverantör avseende hyra av teknisk utrustning förnyas ett (1) år för att möjliggöra fortsatt direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden. IT enheten uppdras att genomföra en fördjupad utredning med förslag till lämplig långsiktig digital lösning för att möjliggöra fortsatt direktsändning av kommunfull- mäktiges sammanträden. Utredningen ska presenteras för kommunstyrelsen senast 2027-04-01. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen föreslår att nuvarande avtal med leverantören Intinor AB förnyas med ett (1) år enligt inlämnad offert. Förlägningen medför dels möjlighet att fortsatta direktsända kommunfullmäktiges sammanträden under hösten (Q3-4) 2026. Dels möjliggör det utrymme att avsätta tillräcklig tid för IT avdelningen att genomföra en fördjupad utredning avseende förslag till långsiktig digital lösning för direktsändning (live streaming) av kommunfullmäktiges sammanträden kommande år. Förslaget rörande fortsatt hyra av utrutsningen bedöms även medföra att direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden kan fortsatt genomföras under hösten 2026 utan avbrott. Detta kan ses vara viktigt utifrån dels ett demokrati- och medborgardialogperspektiv, där det är viktigt att fullmäktiges sammanträdena är tillgängliga i realtid. Dels föreligger även en tillgänglighetsaspekt, då inte alla medborgare har tillgång till den interna TV kanalen. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2026-08-17 Dnr Kommunledningsförvaltningen Thoma Norberg Säkerhetschef Addressat: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar att nuvarande avtal med befintlig leverantör avseende hyra av teknisk utrustning förnyas ett (1) år för att möjliggöra fortsatt direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden. IT avdelningen uppdras att genomföra en fördjupad utredning med förslag till lämplig långsiktig digital lösning för att möjliggöra fortsatt direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden. Utredning ska presenteras för kommunstyrelsen senast 20270401. Beslutsunderlag Förvaltningen föreslår att nuvarande avtal med leverantören Intinor AB förnyas med ett (1) år enligt inlämnad offert. Förlägningen medför dels möjlighet att fortsatta direktsända kommunfullmäktiges sammanträden under hösten (Q3-4) 2026. Dels möjliggör det utrymme att avsätta tillräcklig tid för IT avdelningen att genomföra en fördjupad utredning avseende förslag till långsiktig digital lösning för direktsändning (live streaming) av kommunfullmäktiges sammanträden kommande år. Såväl mjuk- som hårdvara som används för direktsändning är realtivt komplex vilkte i kombination med den digitala teknikutvecklingen i kombinationen skärpta informationssäkerhetskrav medför behov av utökad tid för utredning. Bland annat är det viktigt att utröna om det föreligger möjliget till mindre användartekniskt komplicerad utrustning, vilket skulle kunna medföra att utrustningen i sådant skulle handhas av personer som inte nödvändigtvis behöver besitta specifik IT kompetens. Förslaget rörande fortsatt hyra av utrutsningen bedöms även medföra att direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden kan fortsatt genomföras under hösten 2026 utan avbrott. Detta kan ses vara viktigt utifrån dels ett demokrati- och medborgardialogperspektiv, där det är viktigt att fullmäktiges sammanträdena är tillgängliga i realtid. Dels föreligger även en tillgänglighetsaspekt, då inte alla medborgare har tillgång till den interna TV kanalen. I de fall att det beslutas om att befintligt avtal inte förlängs, är det utfrån tidsaspeketen kring genomförande av nödvändig utredning, inte troligt att sammaträden kan direktsändas under 2026. Förvaltningen vill poängtera att frågan rörande nuvarande tekniska lösning inte berör sändningar på kommunens interna TV- kanal. Dessa sändningar hanteras via separat teknik och kommer kunnna fortsatt genomföras oaktat beslut. Leveranstiden för ny utrustning vid förnyat avtal om fortsatt hyra är angivet av leverantör till cirka 14 dagar. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för förnyelse av nuvarande avtal ett (1) år för hyra av teknisk apparatur fär direktsändning uppgår till cirka 30 tkr (exkl. moms). Kostnaden belastar kommunfullmäktige budget. Att istället köpa utrustningen enligt nuvarande tekniska specifikationer uppgår till cirka 110 tkr enligt inlämnad offert. Förvaltningen bedömer dock att det bör föreligga andra tekniska lösningar på marknaden, varigenom bedömningen är att det är lämpligt att genomföra en fördjupad utredning som beaktar rådande och framtida behov, tillgänglig och lämpliga teknik, möjlighet till lokal leverantör samt ekonomiska förutsättningar. Ärendets beredning Föredragning i ärendet har genomförts av IT avdelningen (personlig kommunikation, IT- tekniker S. Ojalehto 260817). SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 58 Slutrapport på förstudien om ko-på-rot och dynamiskt inköpssystem Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige Slutrapporten på förstudien godkänns. Ärendebeskrivning Under perioden december 2025-juni 2026 har Hushållningssällskapet Norrbotten- Västerbotten, på uppdrag av Övertorneå kommun, genomfört en förstudie om kommunens förutsättningar att utöka sina lokala livsmedelsinköp genom att införa affärsmodellen ko-på-rot och brett nyttja dynamiskt inköpssystem, DIS, inom livsmedel. Kommunens målsättning har sedan beslutet att utreda frågan (20251201-KS, §171) varit att med hjälp av dessa metoder skapa förutsättningar för att fler lokala livsmedelsproducenter - på affärsmässiga grunder och i enlighet med gällande upphandlingsregler – ska ges möjlighet att leverera till kommunens kostverksamhet och att därigenom stärka arbetet för ökad lokal livsmedelsförsörjning, stärkt lokal beredskap, hållbarare transporter och stärkt lokalt ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande STÄRK I E V R S P V A E K R S I G E S BER E D Ko-på-rot och livsmedelsinköp via Dynamiskt inköpssystem EN FÖRSTUDIE OM FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR I ÖVERTORNEÅ KOMMUN Petter Antti PROJEKTPARTNERS FINANSIÄRER Innehåll Introduktion 3 Frågeställningar 5 Metod och genomförande 6 Centrala begrepp 7 Offentlig upphandling som verktyg 9 Forskningsstöd om offentliga kök som systemaktörer 11 Omvärldsanalys 13 Nuläge Övertorneå kommun 18 Konklusion av förstudien 23 Möjlig genomförandemodell 27 Bilagor 29 Abstract Denna förstudie analyserar Övertorneå kommuns förutsättningar att öka andelen lokalt producerade livsmedel i de offentliga köken genom affärsmodellen ko-på-rot och dynamiskt inköpssystem (DIS). Studien genomfördes under perioden december 2025 till juni 2026 och baseras på intervjuer, workshops, producentdialoger, dokumentanalyser samt erfarenhetsinhämtning från myndigheter, forskare och kommuner som Lycksele och Härjedalen. Ny forskning visar att offentliga kök inte enbart är en passiv inköpsfunktion, utan att de även har en strategisk betydelse för lokal livsmedelsberedskap och lokalt företagande genom att styra efterfrågan och därigenom skapa nya marknader och affärsmöjligheter för lokala producenter. Erfarenheter från tillämpade projekt i andra kommuner visar att offentlig upphandling kan fungera som en strategisk hävstång för att skapa stabil efterfrågan, möjliggöra långsiktiga affärsrelationer, stärka lokal produktion och självförsörjningsgrad och förbättra lönsamheten i primärledet. Resultatet av förstudien visar att det finns goda juridiska, organisatoriska och marknadsmässiga förutsättningar för ett genomförande i Övertorneå. Kommunen har ett tillräckligt producentunderlag, ett uttalat politiskt stöd och en kostorganisation med vilja och utvecklingspotential. Samtidigt identifieras behov av resurser för samordning, kompetensutveckling, kommunikation samt lösningar för logistik, slakt och förädling. Förstudien drar slutsatsen att användning av affärsmodellen ko-på-rot och upphandlingar av livsmedel via DIS i Övertorneå kommun kan bidra till stärkt lokal livsmedelsförsörjning, ökad beredskap och förbättrade möjligheter för lokala producenter att delta i offentlig upphandling. Ett stegvis införande genom pilotverksamhet rekommenderas som grund för långsiktig implementering och vidare utveckling. 2 1. Introduktion Under perioden december 2025-juni 2026 har Hushållningssällskapet Norrbotten- Västerbotten, på uppdrag av Övertorneå kommun, genomfört en förstudie om kommunens förutsättningar att utöka sina lokala livsmedelsinköp genom att införa affärsmodellen ko-på- rot och brett nyttja dynamiskt inköpssystem, DIS, inom livsmedel. Kommunens målsättning har sedan beslutet att utreda frågan (20251201-KS-Protokoll §171) varit att med hjälp av dessa metoder skapa förutsättningar för att fler lokala livsmedelsproducenter - på affärsmässiga grunder och i enlighet med gällande upphandlingsregler – ska ges möjlighet att leverera till kommunens kostverksamhet och att därigenom stärka arbetet för ökad lokal livsmedelsförsörjning, stärkt lokal beredskap, hållbarare transporter och stärkt lokalt näringsliv. Övertorneå kommuns ambition upplevs väl förankrad och kan sammanfattas i följande: • stärka kommunens kris- och krigsberedskap, • öka andelen lokalt producerade livsmedel i kommunens kostverksamhet, • stärka den lokala ekonomin, • skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna näringen, • utveckla kvaliteten i den offentliga måltiden, • bidra till ökad hållbarhet via kortare transporter, öppna landskap och biologisk mångfald. Då kommunens uppdrag till Hushållningssällskapet tydligt varit att i allt väsentligt studera och följa Lycksele kommuns exempel, har ett viktigt led i förstudien varit att kartlägga och dokumentera nyckelförutsättningar samt identifiera de viktigaste erfarenheter och framgångsfaktorerna från Lycksele kommun. Petter Antti har för Hushållningssällskapets räkning ansvarat för ledning av förstudien med stöd av intern expertis inom Hushållningssällskapet kopplat till kvalitetssäkring och 3 projektgenomförande (Marlene Hagenrud), kommunikation (Oskar Lindholm) samt kost, kök och livsmedelsproduktion (Pelle Johansson). Kommunintern projektledare har varit Karin Anttila, kostchef Övertorneå kommun. En styrgrupp för månatliga avstämningar har utgjorts av Tomas Mörtberg, KSO, Johan Antti kommundirektör, Karin Anttila, Petter Antti och Marlene Hagenrud. Vid det avslutande styrgruppsmötet den 26 juni 2026 beslutades att en slutrapport skulle levereras till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 24 augusti inför kommunstyrelsens sammanträde den 7 september. Förstudien har givet uppdragsformuleringen studerat lyckade projekt i Lycksele och Härjedalens kommuner där de två inköpsmodellerna använts i tre respektive tio år, men även på referenser från andra kommuner och på ny tillgänglig forskning kring de offentliga måltidernas betydelse för en ökad lokal livsmedelsproduktion och beredskap. Förstudien bygger utöver detta på kartläggningar av procentunderlag i Övertorneå kommun och angränsande kommuner på båda sidor av Torne älv, på workshops och dialogmöten med näringslivsrepresentanter och livsmedelsproducenter, företrädare för slakterier, kommuninterna intervjuer och analyser av nuläget i Övertorneå inom kostverksamheten och upphandling av livsmedel samt studiebesök i Lycksele och möten med ett par av Lycksele kommuns viktiga livsmedelsproducenter. Projektledningen har vidare samlat information om lokal kommungenererad livsmedelsberedskap och det offentliga kökets betydelse via webbinarier där företrädare för Livsmedelsverket, kommuner och forskare deltagit och bidragit med viktig information. Extern finansiering av förstudien har erhållits från Längmanska företagarfonden och Sparbanken Nord. 4 Frågeställningar Under de intervjuer och möten som genomförts har ett flertal frågeställningar diskuterats: Finns den politiska viljan, finns förmågan, viljan och förutsättningarna internt inom kommunens organisation – inte minst inom köksorganisatioen och hur ser behoven av livsmedelsinköp ut i idag, finns tillräckligt producentunderlag, vilka styrkor, möjligheter och utmaningar går att identifiera och hur ska kommunen hantera värdekedjan kopplat till slakt och styckning? Med ”lokala” i detta avseende omfattas inom ko-på-rot även de angränsande kommunerna Pajala, Haparanda och Överkalix och när det gäller DIS har kommunen önskat bredda det ”lokala” till att omfatta hela Norrbottens län vilket är en rimlig ambition utifrån de erfarenheter som inhämtats från Lycksele. Förstudien har bland annat analyserat följande frågeställningar: • Vilka juridiska, praktiska och ekonomiska förutsättningar finns för ko-på-rot och DIS med ledning av erfarenheterna från Lycksele kommun? • Vilka kritiska framgångsfaktorer kan identifieras under förstudien? • Hur kan ett DIS utformas för att passa små och medelstora producenter och vilka organisatoriska behov kommer att synliggöras när en kommun breddar sina livsmedelsinköp från en huvudgrossist till ett flertal lokala producenter/leverantörer? • Hur ser kommuens kostorganisation ut idag och vilka styrkor och utmaningar kan identifieras? • Övertorneås behov kopplat till livsmedelsinköp – nuläge och potentiella volymer som kan riktas lokalt? • Vilka lokala eller regionala producenter kan vara aktuella som leverantörer? • Hur kan värdekedjan, slakt och styckning hanteras på kort och lång sikt? 5 Metod och genomförande Tidsperiod Förstudien har genomförts under perioden december 2025-juni 2026. Genomförda aktiviteter Under förstudien har följande aktiviteter genomförts: • Initialt uppstartsmöte kommun och projektledning, för upprättande av tids- och genomförandeplan • Löpande dialogmöten med kommunen samt månatliga styrgruppsmöten • Intervjuer/samtal med kostchef, upphandling, beredskap, näringsliv och/eller politisk ledning • Omformuleringar av kommunens kostpolicy för att tydliggöra en politisk viljeinriktning mot mer lokala inköp • Dialogmöten med producenter och kökspersonal • Omvärldsanalys bland andra kommuner via intervjuer och publicerade rapporter • Utveckling av en kommunikationsplan riktad mot producenter, kommunens egen personal och kommunmedborgare i allmänhet • Deltagande på webbinarier om de offentliga kökens strategiska betydelse för lokal livsmedelsberedskap • Genomgång och beskrivning av, samt extern kommunikation om, metoderna ko- på-rot och DIS • Studieresa för erfarenhetsinhämtning från kostchef och primärproducenter i Lycksele kommun • Dokumentering av framgångsfaktorer och praktiskt genomförande i Lycksele och Härjedalens kommuner • Framtagande av mallar för förfrågningsunderlag och skötselavtal kopplat till ko-på- rot • Analys av organisatoriska och praktiska förutsättningar • Sammanställning av möjliga vägval • Framtagande av rekommendationer för eventuellt nästa steg Avgränsningar Förstudien har inte omfattat ett genomförande av ko-på-rot och DIS inom livsmedel, inte heller en fullständig upphandling, detaljerad avtalsutformning, slutlig juridisk prövning av upphandlingsunderlag. Kommunen har önskemål om att på egen hand utreda förutsättningarna för att frystorka överskott och bygga beredskapslager varför detta lämnats utanför förstudien. Fokus har varit att bedöma förutsättningar, identifiera hinder och möjligheter, föreslå ett antal tidskritiska aktiviteter samt föreslå fortsatt process. 6 Centrala begrepp Affärsmodellen ko-på-rot med referens till Lycksele kommun våren 2026 (ur presentationsmaterial som framtagits och använts i externa möten under förtudien). Ko-på-rot innebär i korthet att kommunen via direktupphandling köper kalvar av köttras från lokala lantbrukare för ett överenskommet pris per kilo levandevikt. Därefter går kalven kvar på gården i 15–18 månader tills det är dags för slakt under vilken tid bonden erhåller en månatlig ersättning för skötseln, dvs för kalvens kost och logi under dess tillväxt. Konceptet skapar förutsättningar för inköp från lokala lantbruk och kan stabilisera lantbrukarens kassaflöde samtidigt som kommunen kan erbjuda spårbara närproducerade livsmedel som ett komplement till befintligt huvudgrossistavtal. Inköp av kalvar kombinerat med köp av en tjänst 7 [för skötsel] gör att modellen inte räknas som livsmedelsinköp och att den därmed inte konkurrerar med huvudgrossistavtalet för livsmedel. Modellen innebär inget hinder för lantbrukaren att erhålla jordbruksstöd då vem som äger djuren inte är av betydelse i sammanhanget. Dynamiskt inköpssystem (DIS) är ett etablerat och helt elektroniskt upphandlingsförfarande som ofta ansvänds som ett komplement till ett huvudgrossistavtal. DIS används för att kunna anpassa menyer och lokala inköp efter säsong och behov. Kommunen bjuder in leverantörer att ansöka om att kvalificera sig inom det område där man vill leverera produkter. För att kvalificera sig behöver leverantören uppfylla de krav som är uppställda och till dem som kvalificerat sig kommer avrop göras löpande från beställande enhet. En leverantör behöver bara svara på avrop där man anser att det finns goda möjligheter att leverera till goda villkor. Det finns inga volymkrav vilket gynnar mindre leverantörer. Kostenheten kan exempelvis bjuda in leverantörer att utifrån deras möjligheter delta i upphandling av animaliska produkter, grönsaker, ägg, dagsfärskt bröd, bakverk, konfektyr, sylt, marmelad och bär. Inom DIS kan leverantörer kan ansluta löpande och lämna anbud när de har kapacitet. DIS öppnar möjligheten för en kommun att – i linje med politiska mål - när den så önskar och när producenterna kan leverera efterfrågade produkter, nyttja ett enkelt upphandlingsförfarande vid livsmedelsinköp vilket i sin tur kan främja handeln med lokala producenter. Möjligheten att nyttja DIS vid livsmedelsinköp behöver regleras som förbehåll i huvudgrossistavtalet. Det bör även framgå av förbehållet inom vilka varugrupper kommunen avser att nyttja DIS för att förenkla och skapa förutsättningar för lokala producenter att lämna anbud. 8 Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling är inte enbart en administrativ funktion för inköp av varor och tjänster, utan kan även utgöra ett strategiskt verktyg för att uppnå bredare samhällsmål. Genom att utforma upphandlingar på ett medvetet och ändamålsenligt sätt kan kommunen i praktiken påverka strukturer och förutsättningar i det lokala och regionala livsmedelssystemet. Lycksele kommun, exempelvis, räknar sin kostenhet och dess inköp som det viktigaste strategiska verktyget för att säkra tillgången på livsmedel vid störningar i försörjningskedjor. Kommuner, regioner och statliga aktörer köper varje år stora volymer livsmedel till skolor, äldreomsorg, sjukhus och andra offentliga måltidsverksamheter. Upphandlingsmyndigheten beskriver livsmedelsupphandling som ett strategiskt verktyg som, om det används medvetet, kan bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samtidigt som konkurrensen på marknaden säkras. När upphandlingar utformas så att även mindre och lokala producenter har reella möjligheter att delta – exempelvis genom anpassade volymer, flexibilitet i leveranser eller uppdelning av kontrakt – skapas förutsättningar för en ökad lokal livsmedelsproduktion. I SOU 2024:8 ”Livsmedelsberedskap i en ny tid” tydliggörs att kommunen har en central roll i den lokala livsmedelsberedskapen, som en aktör på lokal nivå med bäst förutsättningar att omsätta nationella mål i praktisk handling. Utredningen föreslår att kommunerna ges ett tydligare ansvar att analysera vilka behov som kan uppstå vid störningar i livsmedelsförsörjningen, planera för hur tillgången på livsmedel ska kunna upprätthållas samt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att befolkningen har tillgång till grundläggande livsmedel vid kris eller höjd beredskap. Detta innebär i praktiken att kommunen behöver integrera livsmedelsförsörjningen i sitt övergripande arbete med civil beredskap, inklusive samverkan med lokala producenter, handel, grossister och andra aktörer i livsmedelskedjan. Kommunen förväntas också bidra med samordnad information till invånarna vid störningar samt säkerställa att samhällsviktiga verksamheter, såsom äldreomsorg och skola, har en fungerande livsmedelsförsörjning även under påfrestningar. 9 Sammantaget innebär förslagen en förskjutning från ett implicit till ett mer uttalat kommunalt ansvar, där livsmedelsberedskap ses som en integrerad del av det civila försvaret och där planering, samverkan och operativ förmåga på lokal nivå blir avgörande för att upprätthålla försörjningen i kris. Kommunerna har den lokala kännedomen, de lokala kontakterna och kan skapa nya affärsmöjligheter för lokala livsmedelsproducenter och hållbara beredskapslager via smarta avtal. Lokal beredskap byggs i vardagen genom fungerande relationer, flöden och produktion. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan att å ena sidan gynna lokala leverantörer direkt och å andra sidan att skapa förutsättningar för lokala leverantörer att kunna delta. En kommun får som huvudregel inte ställa krav på att en vara ska vara lokal- eller närproducerad eftersom sådana krav kan strida mot upphandlingsrättens principer om likabehandling, icke- diskriminering och proportionalitet. Upphandlingsmyndigheten är tydlig med att det som regel inte är tillåtet att kräva lokalproducerat, men att det däremot finns många andra lagliga sätt att utforma upphandlingen så att lokala råvaror och mindre producenter får bättre möjligheter att konkurrera.1 1 https://www.upphandlingsmyndigheten.se/branscher/upphandling-av-livsmedel-och-maltidstjanster/upphandling-av-narproducerade- livsmedel/ samt https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161145-om-offentlig- upphandling_sfs-2016-1145/ 10 Forskningsstöd om offentliga kök som systemaktörer Andrew Gallagher, SLU, studerar hur lokala livsmedelsstrategier, offentliga måltider och samarbeten över gränser kan förändra hela livsmedelssystemet. En slutsats är enligt Gallagher att ”kommunerna är nyckeln”. Forskning från bl. a Sveriges lantbruksuniversitet [SLU] stärker bilden av att kommunerna och de offentliga måltiderna är viktiga aktörer i lokala livsmedelssystem. Offentlig sektor och de offentliga måltiderna är en strategisk och viktig marknad för lokala primärproducenter; de offentliga köken har stor utvecklingspotential som utvecklingsmotor. Studier visar att offentliga kök inte enbart är en passiv inköpsfunktion, utan kan fungera som aktiva systemaktörer genom att styra efterfrågan och därigenom skapa nya marknader och affärsmöjligheter för lokala producenter. Erfarenheter från tillämpade projekt i olika kommuner, visar att offentlig upphandling kan fungera som en strategisk hävstång för att skapa stabil efterfrågan, möjliggöra långsiktiga affärsrelationer, stärka lokal produktion och självförsörjningsgrad och förbättra lönsamheten i primärledet. I exempelvis Lycksele kommun pratar man inte bara om offentliga inköp från lokala producenter, man pratar om lokal samverkan som binder samman kommunen. I sin forskning följer doktoranden Andrew Gallagher [SLU] arbetet i flera kommuner, exempelvis Laholm, Tomelilla, Härjedalen och Östersund. Det som utmärker små och medelstora kommuner, menar han, är deras flexibilitet. I en mindre kommun sett till yta och antal invånare huserar kommunen i regel i samma byggnad och leds av en samlad förvaltning. Man har närhet till varandra internt inom organisationen, men också nära till producenter och medborgare vilket gör det enklare att samarbeta. Här finns förutsättningar för att skapa innovativa lösningar inom områden som beredskap och hållbarhet och för att öka livsmedelsproduktionen lokalt. Exempel visar att anpassade upphandlingsmodeller, samverkan och logistiklösningar kan underlätta för lokala producenter att etablera sig som leverantörer till offentlig sektor.2 Samtidigt behöver de lokala producenterna kontakter, kunskap och stöd 2 https://matkluster.se/lokal-mat-i-offentliga-kok/ 11 för att kunna förstå de behov kommunen har och samtidigt anpassa produktion och förädling efter kommunkundernas behov varför samverkan, närhet och kontinuerlig kommunikation är viktiga framgångsfaktorer.3 Detta ställer givetvis också krav på den enskilda kommunen, att tillse att tillräckliga resurser avsätts för att i praktiken kunna verkställa det nära samarbetet med lokala producenter. – ” I vår globala värld blir den lokala nivån allt viktigare. Dels på grund av de sårbarheter som vi ser i globala livsmedelskedjor, dels för att lokala aktörer bättre kan anpassa lösningar till de behov och förutsättningar som finns i närområdet. Det är lokalt som möjligheterna finns, att omsätta beredskap och hållbarhet till konkret handling.” Andrew Gallagher intervjuad av Landsbygdsnätverket 2026-04-01 Erfarenheter från andra kommuner som infört ko-på-rot och inköp av lokala livsmedel via DIS visar att det fungerar, att mer lokal mat serveras på tallrikarna i kommunen, att lokala producenter har kunnat skala upp sin verksamhet samt även att metoderna är strukturellt robusta, skalbara och socialt förankrade. En av Lycksele kommuns leverantörer av grönsaker och rotsaker. Julia har egen nyckel till kommunens lager för att göra det enkelt för henne att leverera det kommunen efterfrågar vid tider på dygnet som passar hennes verksamhet bäst. Lycksele kommuns devis är: ”Gör det enkelt och ha alltid producentens bästa i fokus!” 3 Mer om Andrew Gallaghers forskning på Landsbygdsnätverkets hemsida ”Kommunerna är nyckeln”. https://landsbygdsnatverket.se/nyheterochartiklar/nyhetsarkiv/kommunernaarnyckelnmotforskarensomvillforandravartlivsmedelssystem.5. 7517063219d41a1971a15df.html 12 Omvärldsanalys Det finns flera kommuner som aktivt arbetar med lokala livsmedelsinköp och alternativa upphandlingsmodeller. Erfarenheter från några av dem visar att framgångsrikt arbete ofta bygger på kombinationen av strategisk upphandling, aktiv dialog och tydlig intern organisering. Skellefteå kommun - dynamiskt inköpssystem för lokala livsmedel Skellefteå kommun har valt att arbeta med ett dynamiskt inköpssystem, DIS, för lokala livsmedel i syfte att öka andelen närproducerade råvaror i kommunens verksamheter. Kommunen anger att målet är att i första hand handla närproducerade och i andra hand svenska livsmedel, samt att stödja lokala livsmedelsproducenter – både små och stora – så att de kan växa eller bibehålla sin produktion. Systemet omfattar flera produktområden, bland annat viltkött, potatis, bär, färska frukter, färska grönsaker, kött och chark, bakverk och brödprodukter, säsongsprodukter samt övrigt. Kommunen lyfter själv fram att modellen gör det möjligt för producenter att sälja till de kök som passar deras volymer och förutsättningar bäst, vilket gör upphandlingen mer anpassad till mindre leverantörer. Skellefteå beskriver att DIS används för att sänka trösklarna för lokala producenter, skapa större flexibilitet och göra offentlig upphandling mer anpassad till säsongsvariationer, små volymer och begränsad leveranskapacitet. Modellen kopplar också tydligt samman lokala inköp med beredskap, eftersom kommunen framhåller att lokala producenter är viktiga både ur miljöperspektiv och för att stärka försörjningsförmågan. Lycksele kommun – Ko-på-rot, DIS och frystorkning som praktisk beredskapsmodell Lycksele kommun är ett av de tydligaste exemplen i norra Sverige på hur en kommun kan kombinera dynamiskt inköpssystem [DIS] med modellen ko-på-rot för att öka andelen lokalt producerade livsmedel i de offentliga köken. Beredskapsarbetet i Lycksele kommun bygger på användning av gynnsamma upphandlinsgförfaranden, önskemålet att hjälpa gröna näringen att växa samt göra överproduktion hållbar och lagringsbar genom frystorkning. Kommunen betraktar kostenheten som den centrala funktion som kan säkra tillgång till livsmedel vid störningar i försörjningskedjor. Kommunen införde under 2023 ett DIS för livsmedel inom olika produktkategorier såsom animaliska produkter, grönsaker, ägg, bröd/bakverk samt bär och sylt. Modellen har särskilt utformats för att underlätta för små och medelstora producenter att delta i offentlig upphandling. Enligt kommunen ger DIS tillgång till ett bredare urval av leverantörer, gör det möjligt för nya producenter att ansluta efter hand och sänker trösklarna för företag som inte är vana vid offentlig upphandling. Just att sänka trösklarna och ta bort onödiga hinder för leverantörerna är enligt kommunens kostenhet nycklar till framgång. 2024 köpte kommunen in 8 ton lokalproducerade livsmedel via DIS. 2025 hade inköpen ökat till 60 ton. 13 Lycksele kommuns tre nyckelkomponenter inom livsmedelsberedskap: Ko-på-rot, Dynamiskt inköpssysteem och frystorkning av överskott. Våren 2026 ägde kommunen 41 nötkreatur på bete hos tre producenter. 13 livsmedelsproducenter har anslutit sig till DIS. 2025 inhandlades 60 ton lokala livsmedel via DIS. Under 2026 beräknas de lokala livsmedelsinköpen öka ytterligare. Lycksele har arbetat enligt affärsmodellen ko-på-rot i drygt tre år. Kommunen upphandlar levande djur från lokala producenter per kilo levandevikt, djur som sedan blir kvar i 15–18 månader hos lantbrukaren fram till slakt mot ersättning per dag för kost och logi. Det överskott som inte konsumeras [matsvinn] frystokas med målsättningen att successivt bygga ett beredskapslager av livsmedel som ska räcka till 12 000 invånare i 90 dagar. Frystorkning är en konserveringsmetod där vatten avlägsnas genom frysning och vakuum. Metoden gör det möjligt att långtidslagra lagad mat med bibehållen kvalitet. 14 Nyttor och positiva effekter identifierade i Lycksele kommun sedan införandet av ko-på-rot och Dynamiskt inköpssystem inom livsmedel. Lycksele kopplar även tydligt samman den lokala primärproduktionen med den kommunala undervisningen i förskolor och skola. Härjedalen – lokal livsmedelsstrategi, ko-på-rot och måltidsberedskap Härjedalens kommun har antagit en lokal livsmedelsstrategi för perioden 2025–2030, fastställd av kommunfullmäktige den 12 juni 2025. Strategin syftar till att skapa en tydlig riktning för kommunens arbete med livsmedelsförsörjning utifrån lokala förutsättningar och att stärka samarbetet mellan offentliga, privata och ideella aktörer i livsmedelssystemet. Härjedalens process i arbetet inför en kommunövergripande livsmedelsstrategi 15 En viktig bakgrund till strategin är att kommunens framtagna försörjningsbalans från 2023 visade att den lokala livsmedelsproduktionen endast skulle räcka till invånarnas konsumtionsbehov i 16 dagar. Detta har gjort livsmedelsberedskap och ökad lokal produktion till centrala utvecklingsfrågor i kommunen. Strategin bygger på fyra styrkeområden: livsmedelsfrämjande samhällsplanering, ett frodande företagsklimat, kostenheten som motor för näringslivsutveckling samt kunskap och tradition i nya former. Ett av de tydliga målen är att öka andelen lokala livsmedel i offentliga kök, där kostenheten ges en aktiv roll i att bidra till näringslivsutveckling. Härjedalen arbetar även praktiskt med livsmedelsberedskap inom måltidsverksamheten. Kommunens kostavdelning har exempelvis köpt in vedeldade murpannor från ett lokalt företag för att kunna tillaga stora mängder mat och koka vatten vid längre strömavbrott. Kommunen beskriver detta som ett sätt att stärka beredskapen genom lokal produktion och lokal tillverkning. En annan konkret del i Härjedalens arbete är, precis som i Lycksele, ko-på-rot där kommunen har kor på helpension hos lantbrukare för att kunna servera lokalt kött i skolor, förskolor och vårdboenden. Kommunen har beskrivit modellen som en del av sin livsmedelsberedskap och har aktivt sökt fler bönder som vill medverka. Härjedalens kommun arbetar också med beredskapslager, bland annat genom inköp av frystorkad mat. Samtidigt betonar kommunen att ett viktigt mål i det långsiktiga beredskapsarbetet är att öka den lokala livsmedelsproduktionen och vara en stabil kund för lokala varor. Linnéa Rohlin, landsbygdsutvecklare vid Härjedalens kommun, summerar kommunens viktigaste råd till andra som vill öka lokal produktion och arbeta strategiskt med lokal livsmedelsberedskap. Sammanfattande lärdomar för Övertorneå Erfarenheterna från andra kommuner visar att framgångsrika modeller för lokala livsmedelsinköp sällan bygger på en enskild åtgärd. De kombinerar upphandling, dialog, logistik, intern samordning och tydligt politiskt mandat med en uttalad metod och målsättning för att alltid ha producenten och enkelheten i fokus. Det ska vara lätt att vara leverantör till Övertorneå kommun. Trösklar bör elimineras i kontinuerlig dialog med producenterna. 16 För att stärka den lokala livsmedelsberedskapen bör Övertorneå kommun inta en tydlig samordnande roll mellan kommunens måltidsverksamhet, beredskapsfunktioner, upphandling, lokala producenter, förädlingsled, handel och transportörer. Samverkan behöver byggas i fredstid genom återkommande dialog och praktiska inköpsmodeller som gör det möjligt för lokala aktörer att delta. I Lycksele kallar man återkommande dialogmöten med producenter, politiker, tjänstemän mfl för ”Afternoon tea” för att avdramatisera detta och skapa en öppen, ärlig och konstruktiv dialog. Erfarenheten visar att en kommun kan underlätta samverkan genom att vara möjliggörare, beställare, samordnare och brobyggare mellan lokal produktion och kommunala behov. 17 Nuläge Övertorneå kommun Livsmedelsinköp idag Övertorneå har tillsammans med grannkommunerna Haparanda och Överkalix ett huvudgrossistavtal som gäller tom 2027-01-30. Arbetet inför ett nytt avtal påbörjas under hösten 2026 och upphandlingsenheten i Överkalix kommer att ansvara för det arbetet. För att få en bild av vad som köps in, dvs hur behoven av livsmedelsinköp ser ut - givet de menyer som används idag - har Övertorneå kommuns inköp via huvusgrossistavtalet åren 2024 och 2025 tagits fram och presenteras i bilaga 1. För att få ett så relevant resultat som möjligt och för att i någon mån undvika eventuella årsvisa avvikelser har ett genomsnitt räknats fram över de inköp som genomfördes de två åren. Totalt drygt 31 000 kg inköpta livsmedel har kategoriserats efter grönsaker/rotsaker, frukt/bär, animaliska produkter och processade livsmedel. Potatisinköpen [16 000 kg] har kommunen direktupphandlat från en lokal producent. Under säsong köper kommunen utöver det som redovisas i statistiken in 90 kg tomater, 580 kg gurka och 80 kg morötter från en lokal producent. Avgörande för framtida livsmedelsinköp är avhängigt tillgången på lokalt eller ”så lokalt som möjligt” producerade livsmedel men givetvis även vilka menyer kostenheten framöver väljer att satsa på. Kostenhetens organisation • Ca 19 medarbetare fördelade på 8 verksamheter. o Ett centralkök (Särkivaaragården). Tillagar och serverar varm mat på Särkivaaragårdens SÄBO och distribuerar varm mat till förskolornas mottagningskök samt kyler och distribuerar till LSS-boende och hemtjänst. o Tre tillagningskök (Björkebygården, Diamanten, Svarträven). Livsmedel beställs från huvudgrossist i samråd med kostchef, maten tillreds och serveras vid respektive enhet o Fyra mottagningskök (på förskolorna Lyckebo, Tornéusgården, Silvertallen, Jordgubben). o Privat restaurang tillagar 15 portioner till Älvstrandens Säbo (Pello). • Menyer och kostinköp bygger på samma bas/samordning mellan centralkök och tillagningskök. Viss frihet i menyval i tillagningsköken. • Kostenheten i Övertorneå arbetar efter en 6 veckors meny, som uppdateras till höstterminen för skolan/förskolan. Inom vård och omsorg uppdateras menyn utifrån möten med kostombud ca 1 ggr per år. Kostenheten använder idag ca 50% halvfabrikat och resterande tillagas direkt i köken av råvaror inköpta via huvudgrossistavtalet. • Jämförelse med Lycksele [möjlig framtida målbild]: Kostenheten i Lycksele arbetar i hög grad med matlagning från grunden, använder hela djuret efter slakt och styckning ned till blod, lever, ben för buljongkokning. Tillverkar egna biffar, köttbullar och planerar maten i 4–6-veckors menyer. Investerat i tryckkokare för effektivare kokning. Undviker halvfabrikat som tidigare var det vanligaste. I diskrummet har de en komposteringsmaskin som används till tallrikssvinnet och framställer matjord. Minskat på tyngden av att bära kompostsäckar som riskerar att frysa i behållare utomhus. 18 • Kostprogram: Mashie. • Kapacitet: cirka 800 måltider per dag (≈ 20% av kommunens invånare). Övertorneå kommuns köksorganisation och flöden. Utmaningar inom kostorganisationen: • Personalförsörjning – svårighet att hitta vikarier som är kockar. • Ko-på-rot och DIS är som nämnts i mångt och mycket ett samverkansprojekt som kräver kontinuerlig kontakt och dialog med livsmedelsproducenter. Finns tid och utrymme för detta i kommunens interna organisation? Finns tid avsatt för den/de som ska äga frågorna och”brinna” för förändrade arbetssätt och utökade producentrelationer? • Organisation kring livsmedelsupphandlingar [både ko-på-rot och DIS livsmedel] behöver synkronisering och snabbt agerande från upphandlingenhet visavi kostenhet. Finns utrymmet? Erfarenheter från Lycksele visar tydligt på kostchefs och upphandlingschefs betydelse och nedlagda tid för att DIS ska fungera i praktiken. I Lycksele styrs detta helt av dessa två befattningar. DIS och därmed fler producenter är positivt, men innebär också utmaningar i vardagen. Hur ska kostenhet och upphandling i Övertorneå samverka för handlingskraft, god kommunikation/samarbete och för att tillsammans ha en helhetssyn på kommunens arbete med livsmedelsinköp? Kort sagt: Hur ska en fungerande organisation kring avtal och beställningar formeras? • Realitet: Enkelt att alltid, med få undantag, beställa från en huvudgrossist - flera olika leverantörer medför ökad tidsåtgång. • Hur ska beställningar, avrop, anbud, svar och tilldelningar hanteras inom upphandlingsorganisationen? Vem ska göra vad och hur får kommunen till en rationell och tydlig hantering? • Att få till ett bra flöde i centralköket. Köket är gammalt och personalen serverar både kyld och varm mat. Den kylda maten serveras med en förskjutning på tre dagar. Processen kring att kyla och paketera kyld mat till LSS och hemtjänst är tidskrävande. • Förvaring av livsmedel, ex vid leveranser av större mängd ren, älg och nöt. • Nödvändiga investeringar ex ombyggnationer, inköp av maskiner mm. • Kyl- och frysmöjligheter i centralkök och tillagningskök. • Anpassade utbildningar för kökspersonalen. 19 Styrkor: • Positiv personal – vill framåt! [gäller både kostchef och personal]. • Alla anställda inom kök har en kockutbildning. • Trygg personal och en lång erfarenhet inom kök. Lokal och regional producentbas Övertorneå kommun har ett producentunderlag som är tillräckligt stort för att starta upp både ko-på-rot och DIS inom livsmedel. Båda metoderna är långsamt verkande men robusta och skalbara över tid. Det krävs uthållighet och kommunikation men också ett stort mått av närhet och uppmuntran så att små leverantörer vågar tro, vågar arrendera mer mark och vågar skala upp. Erfarenheter från Lycksele visar att det initialt inte behövs ett stort antal producenter för att få detta att fungera. På två år ökade Lycksele kommun sina lokala inköp från 8 ton till 60 ton. I bilaga 2 redovisas ett axplock av de aktiva livsmedelsproducenter som finns registrerade i Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda kommuner inom olika produktområden. Fler behöver nås och aktiveras via utökad kommunikation. På finska sidan i Ylitornio finns biodlare, mjölkproducenter, får- och nötköttsproducenter som med fördel kan nyttjas inom ramen för både ko-på-rot och DIS. Däremot är tillgången på grönsaker och rotsaker inte lika vanligt förekommande på finska sidan. Värdekedjan, slakt och styckning En central fråga i modellen Ko-på-rot är hur slakt, styckning, paketering och återtag av köttet ska organiseras. Eftersom kommunen vid inköp av kalvar normalt har en framförhållning på cirka 15–18 månader innan djuren är slaktmogna, behöver slakterifrågan inte vara fullt löst vid projektstart. Däremot bör kommunen redan från början välja en praktiskt genomförbar huvudlinje som gör det möjligt att komma i gång utan stora investeringar eller omfattande tillståndsprocesser. Utifrån den genomgång som gjorts bedöms legoslakt och återtag via avtal med befintliga slakterier vara det mest realistiska förstahandsalternativet. Genom att nyttja befintlig slakt- och styckningskapacitet kan kommunen fokusera på själva kärnan i Ko-på-rot-modellen: att marknadsföra modellen, involvera kommunmedborgare och lokala producenter, köpa djur från lokala producenter, låta djuren gå kvar på gården fram till slakt och därefter återta köttet för användning i kommunens måltidsverksamhet. Alternativa lösningar, såsom eget kommunalt slakteri, mobil slaktenhet eller slakt på gård, är juridiskt möjligt i vissa former men innebär betydligt högre trösklar. Ett eget eller kommunalt slakteri skulle kräva godkännande från Livsmedelsverket, fulla hygienflöden med separering mellan ren och oren zon, HACCP-system, fungerande kylkedja, spårbarhet, offentlig veterinärkontroll samt personal med rätt kompetensbevis. Erfarenhetsmässigt är det ofta lokaler, flöden, dokumentation, bemanning och myndighetsprocesser som gör sådana lösningar både tidskrävande och kostsamma. Slakt på gård och mobil slakt kan vara intressanta utvecklingsspår på sikt, men bör inte utgöra grundmodellen i ett första genomförande. Rekommendationen är därför att Övertorneå kommun initialt bygger modellen kring avtalad legoslakt, styckning, paketering och återtag. Det ger kommunen möjlighet att snabbt etablera ett fungerande arbetssätt, testa volymer, utveckla menyer och rutiner för helkroppsanvändning, samt skapa erfarenhet avseende logistik, ekonomi och mottagning i de offentliga köken. Modellen minskar kommunens investeringsrisk och gör det möjligt att 20 använda befintlig lokal och regional infrastruktur i stället för att bygga upp en helt ny verksamhet. Parallellt bör kommunen under de 15–18 månader som djuren växer på gård genomföra en fördjupad dialog med berörda slakterier om kapacitet, prisbild, djurslag, styckningsdetaljer, paketering, märkning, leveransformer och spårbarhet. Kommunen bör också analysera om det på längre sikt finns behov av kompletterande lösningar, exempelvis stärkt lokal slaktkapacitet, samverkan med andra kommuner eller utveckling av mer småskalig slaktstruktur. En sådan långsiktig analys bör dock inte fördröja införandet av Ko-på-rot. Samlad slutsats: För att kommunen ska kunna komma i gång med Ko-på-rot på ett praktiskt, juridiskt tryggt och ekonomiskt rimligt sätt bör legoslakt och återtag via befintliga slakterier vara förstahandsalternativet. Det är den lösning som bäst kombinerar genomförbarhet, låg initial risk och möjlighet att stegvis bygga upp kommunens kompetens, rutiner och volymer innan mer långtgående slaktlösningar prövas. Kritiska framgångsfaktorer De kritiska framgångsfaktorerna handlar i första hand om tydligt politiskt beslut, ett klart mandat, god kommunikation och en fungerande intern organisation. För att lyckas behöver kommunen samla berörda funktioner och säkerställa att kost, upphandling, beredskap, ekonomi och näringsliv arbetar mot gemensamma mål. En annan viktig framgångsfaktor är att de juridiska och upphandlingsmässiga förutsättningarna hanteras på ett strukturerat sätt. Dynamiskt inköpssystem är en etablerad upphandlingsform och bedöms kunna användas inom ramen för kommunens livsmedelsinköp. Ko-på-rot är däremot en modell som kräver noggrann avtalsutformning där ansvar, leveranser, kvalitet, livsmedelssäkerhet, djurskydd och ekonomiska villkor tydliggörs. Frågor som djurhållning, slakt, styckning, spårbarhet och leverans måste regleras på ett transparent sätt. Inför ett skarpt genomförande bör därför en juridisk kvalitetssäkring genomföras för att säkerställa att upplägget är långsiktigt hållbart och förenligt med gällande regelverk. 21 Modellen behöver vidare kommuniceras internt och externt och upphandlingarna utformas så att de är enkla och möjlig att använda för producenterna, med realistiska volymkrav, långsiktighet i dialogen och anpassning till lokala förutsättningar. En avgörande fråga inte minst ekonomiskt är också hur slakt, styckning, förädling och logistik ska lösas i praktiken. Frågan har berörts tidigare och behöver utredas vidare framöver. Affärsmodellen ko-på-rot innebär dock som sagt gott om tid att utreda slaktfrågan medan kalvarna växer kvar på gården. Nyttjande av dynamiskt inköpssystem inom livsmedel behöver också skrivas in som ett förbehåll i huvudgrossistavtalet för att möjliggöra inköp av definierade lokala produkter. Därutöver behöver köken ha kapacitet att hantera råvarorna och kommunen bör följa upp ekonomi, kvalitet, leveranssäkerhet och beredskapsnytta. Med ett stegvis införande, tydlig uppföljning och nära dialog med producenterna bedöms Övertorneå kunna skapa en modell som både stärker de offentliga måltiderna och bidrar till lokal utveckling i samma anda och med samma resultat som i Lycksele och Härjedalen. 22 Konklusion av förstudien Sammantaget pekar resultatet av förstudien på att ett genomförande i Övertorneå är möjligt och att förutsättningarna dessutom är mycket goda. Även om det finns utmaningar som behöver hanteras finns i kommunen en bred politisk viljeinriktning i frågan, det finns lantbrukskompetens i den politiska ledningen vilket skapar trovärdighet, tillgången på livsmedelsproducenter är initialt tillräckligt omfattande och möjligheten att vid behov nyttja producenter i angränsande kommuner och även på finska sidan stärker bilden. Erfarenheter från Lycksele kommun är att fler producenter kan komma att ansluta längs vägen och att ett länsperspektiv på de lokala inköpen inom DIS är särskilt användbart initialt. Vidare är viljan bland tjänstemän och köksorganisationen god, likaså kompetensen i köksorganisationen även om nya arbetssätt kommer att medföra behova av investeringar och kompetensutveckling. Samtidigt kräver modellerna ett långsiktigt perspektiv där syftet inte enbart är att köpa livsmedel till ett så billigt pris som möjligt - de måste medge reella uppsidor ekonomiskt för båda parter för att bli hållbar över tid. En viktig slutsats är att arbetet kräver ett tydligt politiskt mandat. Om kommunen vill öka andelen lokala livsmedel och samtidigt stärka beredskapen behöver detta vara en uttalad viljeinriktning, inte endast en operativ ambition inom kostverksamheten. För Övertorneå innebär detta att frågan bör hanteras - likt Härjedalen - som en strategisk utvecklingsfråga för hela kommunen. Det finns samtidigt risker och utmaningar som behöver hanteras. Frågor kring slakt, styckning, förädling, distribution och lagring måste på sikt få praktiska lösningar. Införandet kräver dessutom kommuninterna resurser för samordning, inköp enligt nya rutiner, köksorganisation, köksutrustning för helkroppsutnyttjande, uppföljning och dialog. Juridiska frågor kopplade till avtal, livsmedelssäkerhet och ansvarsfördelning behöver kvalitetssäkras innan verksamheten övergår från pilot till ordinarie drift. Andra aspekter som framkommit under förstudien: - Under förstudien omformulerades skrivningar i kommunens måltidspolicy för att bättre stödja lokala livsmedelsinköp. En reviderad måltidspolicy har antagits av fullmäktige och finns således redan på plats vilket kommer att göra det möjligt att anpassa menyer och inköp efter säsong och behov. - Viljan att ändra arbetssätt inom kostorganisationen upplevs som mycket god. Maskinpark och arbetssätt behöver analyseras särskilt och eventuellt justeras utifrån nya förutsättningar. Kommunen avser att gå från halvfabrikat till att laga mat från grunden, en förändring som kommer att ta tid och kräva investeringar i kök och i kompetens. Att laga mat från grunden upplevs dock internt generellt som en mycket positiv förändring. Resurser bör tillföras kostchef och kökslag för att nå god arbetsmiljö, acceptans och teamkänsla. Tillgången på kockar är god men också nödvändig över tid och kan bli en utmaning vid tillsättning av vikariat. Samarbete med Utbildning Nord rekommenderas för att bredda underlaget. Nödvändiga investeringar i köken i form av kombiugnar, färsformare, kokgrytor och vacuummaskiner etc beräknas uppgå till i runda tal 500 tkr. - Det finns inga juridiska hinder för Övertorneå kommun att pröva affärsmodellen ko-på- rot och använda dynamiskt inköpssystem inom livsmedel. Båda metoderna är 23 beprövade och erkända och har som nämnts använts i Härjedalens och Lycksele kommuner i flera år för att öka tillgången på lokala livsmedel i de offentliga måltiderna. Nyttjande av offentlig upphandling och lokalt förankrade upphandlingar som ett strategiskt medel för att gynna lokal livsedelsberedskap har även stöd i ny forskning där lokala kreativa upphandlingsformer, lokal kännedom och offentliga kök har potential som systemaktörer inom livsmedelsberedskap.4 - Inköp via dynamiskt inköpssystem hanteras med lätthet av leverantörerna då kvalificeringsförfarandet är mycket enkelt. Kan kommunen dessutom erbjuda stöd för nya oerfarna leverantörer att ansluta sig är mycket vunnet. Leverantören ska kunna visa att den har behörighet att utöva yrkesverksamhet och ha en tillräcklig ekonomisk, yrkesmässig och teknisk kapacitet vilket kan behöva viss guidning. - Inte heller ko-på-rot innebär några egentliga svårigheter rent juridiskt. Inköp, skötsel och utvärdering hanteras i det förfrågningsunderlag (bilaga 3) som ska leda fram till ett enkelt utformat avtal. Kommunens upphandlande enhet kommunicerar behoven i ett förfrågningsunderlag till producenter som visat sig intresserade att sälja djur. I underlaget specificeras kommunens behov, kraven på nötdjuren och hur anbuden slutligen ska hanteras. Uppdraget att hantera kalvens kost och logi under tilläxten hanteras juridiskt i ett separat avtal (bilaga 4) om skötsel av betesdjur där produktionsplatsen, uppdraget och djurhållarens åtagande regleras. - Ko-på-rot och lokala inköp via DIS kan med enkelhet kommuniceras internt och externt som ett sätt att möjliggöra för lokala livsmedelsproducenter att leverera och bör ses som en del av kommunens hållbarhets- och beredskapsarbete och inte isolerat som ett sätt att minska kostnaderna för livsmedelsinköp i kommunen. Kommunikationsarbetet behöver riktas mot livsmedelsproducenter likväl som till kommunens egen personal och kommunmedborgare i allmänhet för att modellen ska uppfattas begriplig och seriös. Under förstudien har vi tagit fram en kommunikationsplan (bilaga 5) för att nå dessa tre målgrupper. Här presenteras tydliga kommunikationsmål och budskap riktat till respektive målgrupp. Det som återstår är att realisera arbetet genom att upprätta en konkret aktivitetsplan. Erfarenheterna från både Lycksele och Härjedalens kommuner visar att behovet av kommunikation inte kan överskattas. - Inköp av livsmedel sker idag i huvudsak via huvudgrossistavtalet som löper fram till årsskiftet 2027 och kommer att bli föremål för omförhandling under hösten. Varken inköp vis DIS eller ko-på-rot kommer att ersätta huvudgrossistavtalet utan fungera som ett komplement. - Tillgången på lokala livsmedelsproducenter är med norrbottniska mått mätt relativt god. Erfarenheter från Lycksele visar att antalet lokala producenter inte behöver vara så stort för att öka de lokala livsmedelsinköpen: Producenterna kan bli fler med tiden. Övertorneå kommuns försörjningsbalans (dvs ett mått på hur länge den lokalt producerade maten skulle räcka i händelse av kris och krig och uteblivna leveranser utifrån) har visat sig förhållandevis god varför producentunderlaget inte bedöms innebära något problem i en uppstartsfas. - Att beställa livsmedel från en enskild leverantör kan upplevas både rationellt och smidigt. Att vända sig till flera leverantörer ställer organisatoriska krav på både 4 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/02/sou-20248/ 24 tillgänglig tid och resurser som måste hanteras. Här bör kommunen identifiera eventuella hinder och vidta åtgärder. - Värdekedjan kring slakt, styckning, paketering och leveranser kopplat till ko-på-rot är på lång sikt en faktor att hantera. Dock erbjuder affärsmodellen gott om tid att utreda frågan och vi finner att kommunen avser att initialt nyttja legoslakt och återtag från befintliga slakterier i länet varför frågan inte bedöms utgöra något hinder för att gå vidare i ett genomförandeprojekt. - Viljan och förmågan att realisera framgångsfaktorer som identifierats i förstudien bedöms därför som mycket goda i Övertorneå. Närheten, kompetensen och organisationen finns redan på plats även om justeringar sannolikt behöver övervägas. Särskilt bör Övertorneå kommun observera följande nycklar inför ett framgångsrikt genomförande: • Skapa nära relationer med/nätverk inom den gröna näringen • Kommunicera • Skapa tillit mellan parterna • Uppmuntra utveckling/uppskalning/diversifiering hos producenterna. • Skapa ett mycket enkelt kvalificeringsförfarande inom DIS och erbjud stöd • Anpassa matsedeln efter tillgång och säsong • Låt några av leverantörerna ta plats i en ”matsedelsgrupp” - sätt samman en grupp bestående av exempelvis kostchef, kockar, en producent och en representant från rennäringen för diskussion och inspiration kring matsedlar i kommunen • Bestäm en central leveransplats för inköpta livsmedel • Skapa långsiktig framförhållning i planeringen (producenten kanske behöver arrendera mer mark) • Ta bort trösklar som försvårar (gör det enkelt för producenten): - inga krav på särskilda fordon, leveranskärl eller webbshop - inga krav på faktura per leverans - möjlighet till leverans utanför kökens öppettider (ge producenten en egen nyckel) Med detta som fond är konklusionen av förstudien att Övertorneå kommun har mycket goda förutsättningar att implementera ko-på-rot och dynamiskt inköpssystem inom livsmedel i sitt arbete för mer lokalproducerad mat på kostorganisationens tallrikar. Den mest realistiska vägen framåt är att kommunen inleder med en tydligt avgränsad pilot för ko-på-rot och parallellt förbereder ett DIS för flera produktkategorier inom livsmedel. Detta ger kommunen möjlighet att bygga kunskap, testa praktiska lösningar, utveckla interna rutiner och skapa förtroende hos producenter och medborgare innan arbetet skalas upp. En sådan modell minskar risken för felinvesteringar och skapar bättre förutsättningar för långsiktig framgång. Parallellt bör insatserna kombineras med riktad kommunikation i enlighet med den kommunikationsplan som tagits fram inom ramen för förstudien. Legitimitet, förtroende, acceptans och intresse för kommunens vägval har utifrån erfarenheter från Lycksele och Härjedalens kommuner identifierats som viktiga framgångsfaktorer. Att likt livsmedelsmarknaden i Finland öka den allmänna efterfrågan på lokalproducerad mat är ytterligare en möjlig positiv effekt av kommunikationsarbetet. 25 Erfarenheter från andra kommuner visar att både ko-på-rot och användningen av DIS inom livsmedel är strukturellt robusta, skalbara och socialt accepterade metoder. Forskningen visar vidare att de lokala producenterna behöver kontakter, kunskap och stöd för att kunna förstå de behov kommunen har och samtidigt anpassa produktion och förädling efter dessa. Det avgörande är inte att Övertorneå kommun omedelbart uppnår stora volymer, utan att den etablerar en fungerande modell, bygger relationer med producenterna och skapar strukturer som kan utvecklas över tid. 26 Möjlig genomförandemodell Förstudien visar att införandet kräver realism. Det finns flera praktiska och organisatoriska frågor som behöver hanteras innan modellerna kan införas fullt ut. Det är därför inte lämpligt att gå direkt till ett storskaligt införande. I stället bör kommunen inleda med en mindre pilot där ansvar, volymer, kostnader och praktiska flöden kan testas och följas upp. Förslag på väg framåt: Hösten 2026 • Politisk behandling av förstudien • Beslut om ev fortsatt arbete • Involvera olika delar av kommunens verksamheter. Bilda en tvärfunktionell arbetsgrupp (ex. kostchef, upphandling, beredskap, näringsliv, ekonomi, ev externt processtöd/landsbygds- eller livsmedelskompetens) • Koppla arbetet till kommunens beredskapsplanering. Arbetet med ko-på-rot och DIS bör integreras i kommunens bredare beredskapsarbete. Lokal livsmedelsförsörjning handlar inte enbart om inköp i normal drift, utan om att bygga relationer, flöden och kapacitet som också kan vara viktiga vid störningar. Förslag på områden att analysera: - Vilka råvaror som är särskilt viktiga ur beredskapsperspektiv - Hur lokala leverantörer kan ingå i kontinuitetsplanering/menyplanering - Vilken roll måltidsverksamheten har vid kris - Behov av lagerhållning eller fryst/förädlad råvara - Alternativa menyer vid störda leveranser • Samverka med näringen. Genomför en strukturerad producentdialog före upphandling. Innan kommunen går vidare till skarp upphandling bör en fördjupad producentdialog genomföras. Syftet är att säkerställa att upphandlingsmodell, volymer, leveranskrav och produktkategorier utformas utifrån både kommunens behov och producenternas faktiska förutsättningar. Dialogen bör klargöra: - Vilka producenter som är intresserade - Vilka produkter som kan levereras - Möjliga volymer - Säsongsvariationer - Behov av samordnad logistik - Hinder för att lämna anbud - Behov av stöd eller information inför upphandling • Juridisk genomgång Vintern 2026/2027 • Framtagande av upphandlingsunderlag, förfrågningsunderlag, köp- och skötselavtal för ko-på-rot • Upprätta DIS för livsmedel 27 - Etablera DIS för relevanta produktkategorier och skapa enkla tilldelningskriterier och ett mycket enkelt anslutningsförfarande där kommunen även erbjuder leverantörer stöd. • Säkerställ lösningar för slakt, styckning, förädling, lagring och distribution. För att ko-på-rot och lokala livsmedelsinköp ska fungera i praktiken behöver kommunen tidigt analysera hela kedjan från produktion till serverad måltid. Det räcker inte att säkra råvaran; kommunen måste även säkerställa att den kan tas om hand, förädlas, levereras och användas i köken. Särskilt att utreda: - Avtal med slakterier om legoslakt, styckning och paketering för återtag. - Kyl- och fryslager - Transportlösningar - Mottagningskapacitet i köken - Menyer samt köks- och måltidsplanering - Hantering av hela djuret vid ko-på-rot 2027 • Pilotgenomförande - inköp inom ko-på-rot - Börja med begränsat antal djur - Tydlig ansvarsfördelning - Lösning för slakt, styckning, leverans och användning i köken - Uppföljning efter första leveranscykel • Piloten bör omfatta: - Potentiellt myndighetsstöd - Dialog med aktuella producenter - Modell för prissättning och volym - Lösning för slakt och styckning - Ansvarsfördelning mellan producent, kommun och eventuella externa aktörer - Plan för hur råvaran ska användas i köken - Ekonomisk uppföljning • Uppföljning Kommunen bör inte betrakta ett första införande som ett färdigt system, utan som en utvecklingsprocess. Efter pilot och första DIS-avrop bör resultatet utvärderas innan kommunen beslutar om eventuell utökning. Uppföljningen bör omfatta: - Antal anslutna producenter - Inköpta volymer - Andel lokalt/regionalt producerat - Kostnad per produktkategori - Kökens erfarenheter - Producenternas erfarenheter - Effekt på beredskap och leveranssäkerhet • Beslut om eventuell skalning 28 Bilagor 1. Övertorneå kommuns livsmedelsinköp 2024–2025 2. Livsmedelsproducenter 3. Förfrågningsunderlag – exempel 4. Skötselavtal – exempel 5. Kommunikationsplan Övertorneå Petter Antti petter.antti@hushallningssallskapet.se 070-530 30 44 Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten Köpmangatan 2 972 38 Luleå 29 Övertorneå kommuns livsmedelsinköp (kg) via huvudgrossistavtalet åren 2024 och 2025 framräknat som ett årligt genomsnitt. Övertorneå Vilt Tornedalens Renprodukter, Roger Niemi, 0705448928, roger@tren.se Nötkött/mjölk Håkan Sandkvist, Hedenäset, 0703135088 Ulf Hannu Lantbruk, Ulf Hannu, 092731053, ulf.hannu@bd.lrf.se Luttugården, Viktoria Luttu, luttugarden@hotmail.com, Grönsaker Hietalas handelsträdgård, info@hietala.se, 0703250175 (Hans) Polcirkelns potatis, Lasse Löpare, 0706901201 Tornedalspotatis, info@mattila.nu, 0706253950 Bär Pudasgården, Päivi Pudas, paivipudas@hotmail.com, 0702466209 Överkalix Mjölk Stora Mu, Johan Liljebäck, 0702995771, lantbruk@storamu.nu Förryttargården, Johan Henriksson, 0703450974, forryttargarden@gmail.com Får Cederings lamm, Desiree Cedering, d.cedering@gmail.com, 0703274747 Jakobgården, Katarina Karlsson, jakobgarden@gmail.com, 0702728247 Bröd Olofssons bageri, Bengt-Olof Olofsson, info@olofssonsbageri.se, 092620014 Pajala Nötkött/mjölk Pääjärvigården, Örjan Pääjärvi, 0703093321 Fisk Rönnbäcks fisk, Anders Rönnbäck, 0705408330, anders@ronnbacksfisk.se Haparanda Nötkött/mjölk Pesula lantbruk, Per Pesula, 0703250377 Kukkolabruket, Lisa Nilsson, info@kukkolabruket.se, 0761311240 Elina Liikamaa, Tandfors, 0738224642 Grönsaker Nyhléns Hugosons potatis, Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hugosons.se, 0705083066 Tornbergs trädgård, 0922-601 70 Norrskenssallad, Jonatan Albrecktsson, norrskenssallat@gmail.com, 0738456679 Dryck Norrlands Kombucha, Rolando Cevallos, info@norrlandskombucha.se, 0733144009 Vilt/bär Polarica, info@polarica.com, 092229200 Fisk Kukkolaforsen, info@kukkolaforsen.se, 09223100 BD Fisk, Veronica Apelqvist, veronica.apelqvist@bdfisk.se, 0703181288 Mats Innala fiske, Mats Innala, 0705230626 Allan Lutström Fiske, Allan Lutström, 0705189187/0705082905 Lerdins fiske, 0702280334 Sebastian Innala, 0706455385 Oscar Innala, 0730672570 Saara Innala, 0702101596 Jens Brännström, 0702775531 Håkan Eskelinen, 0705788838 Ylitornio Elsa Huhtanen elsa.huhtanen@gmail.com (får, nötkött, honung) Kimmo Kantomaa kajalantila@gmail.com (nötkött) Lauri Välimaa lauri.valimaa@gmail.com (nötkött) Ylirahdun tila/Ylirahtu gård ylirahduntila@gmail.com (nötkött) Tasalan tila/Tasala gård tasalantila@gmail.com (mjölk och kött) Datum: xxxxx Huvudmottagare: xxxxx Ärende Förfrågningsunderlag för att köpa ca x nötdjur och skötsel till Övertorneå kommun Bakgrund Övertorneå kommun har för avsikt att äga nötkreatur. Förfrågan gäller x djur/livdjur enligt nedanstående beskrivning: - Ca x st ett-årskvigor/stutar - Ca x st 3-10 månader gamla kvigor/stutar - Skötsel av samma djur. - Kreaturen ska ha tillgång till bete enligt svensk lagstiftning - Kreaturen (ca 12 månader gammalt) planeras slaktas xxxx - Kreaturen (ca. 3-10 månader gammalt) planeras slaktas xxxx Krav på nötdjur - Pris exkl. moms skall anges per kilo levandevikt - Anbudet ska innehålla hur många djur, ålder av djuret och ras. - Leverans skall ske xxxx - Betalningstid 30 dagar efter utförd leverans - Djuren skall vara i allmänt gott skick och vara uppfödda på ett sätt som ger dem förutsättningar att växa på ett sätt som anses normalt för djur med samma ras/rasblandning och kön. Djuren ska vara av en ras/rasblandning, som ger ett bra betesdjur och som har förutsättningar för god tillväxt på naturbetesmark. Krav på skötsel - Djuret ska uppnå bra slaktvikt och därför kunna växa med ca 800 gr/dag - Svenska djurskyddsbestämmelser ska följas - Bete sker på den mark som parterna kommer överens om i skötselavtal, ett avtal som skrivs under när anbudsutvärdering är klar - Kommunens skolverksamhet ska kunna vara delaktig genom upp till 2 gårdsbesök (på dagtid). - - Pris exkl. moms skall anges per skötseldag Utvärdering - Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att antas med hänsyn tagen till pris. - En grupp bestående av 2 personer kommer att bedöma om djuren uppfyller i förfrågan ställda krav och kvalitet. - De anbud som har uppfyllt ställda krav går vidare till utvärdering. - Tjänsten faktureras genom kommunens e-faktura. Anbudstidens utgång: xxxx Anbud sänds till: xxxx Uppdragsavtal avseende skötsel av betesdjur 1. Parter: Djurägare: Övertorneå kommun Postadress: xxxxx Djurhållare: xxxxx Postadress: xxxxx 2. Produktionsplats: Fastighet: xxxxx Kommun: Övertorneå kommun Produktionsplats/SE-nummer: xxxxx 3. Uppdrag Syftet med skötseluppdraget är att djurhållaren ska sköta djurägarens utplacerade djur i enlighet med gällande bestämmelser om djurskydd.1 Djurhållaren ska vidare tillse att djuren betar på mark djurägaren har tillgång till. Under utplaceringstiden åligger det djurhållaren att utföra överenskommen skötsel samt vidta de åtgärder som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat av uppfödning och bete. 4. Upplåtelsetid SE Avtalet gäller tills vidare med början den xxxxx 5. Betesdjur Djurägaren Lycksele kommun placerar ut de djuren (SE-nummer följt av individnummer) som redovisas i bilaga A bifogat detta avtal, i syfte att skötas av djurhållaren på nedan i p. 6 specificerad betesmark. 1 Djurskyddslagen (SFS 1988:534) och djurskyddsförordningen (SFS 1988:539). Mer detaljerade regler finner man i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket med mera, saknummer L100 1 Det åligger djurägaren att placera ett minsta antal om x och ett högsta antal om x djur på i p. 2 angiven produktionsplats. Djurhållaren är skyldig att hålla bilaga A uppdaterad. 6. Betesmark Betesmarkens utbredning är markerad på bifogad karta, se bilaga B. Djurägaren är skyldig att hålla bilaga B uppdaterad. 7. Djurhållarens åtagande gällande skötsel av djur och i förekommande fall åtgärder på betesmark* Djurhållaren åtar sig att tillhandahålla följande: Markera tillämpliga alternativ x Daglig tillsyn av djur x Veterinär vid behov x Tillsyn stängsel* x Röjning* Övrigt: _______________________________________________________ * För det fall djurhållaren även upplåter betesmark. Djurhållaren åtar sig att bekosta följande: Markera tillämpliga alternativ x Dricksvatten, mineral och salt x Vinterfoder x Djurtransport till och från bete x Ansvarsförsäkring Övrigt: _______________________________________________________ 8. Djurägaren åtar sig och bekostar följande: Markera tillämpliga alternativ x Veterinär, inklusive avmaskning och avlusning Stängsel och stängsling* Underhåll av stängsel* Röjning 2 Övrigt: ______________________________________________________ * För det fall djurägaren även upplåter betesmark. 9. Jordbruksstöd Djurhållaren ansöker om EU-ersättningar för djurhållning, åker- och betesmark. 10. Ersättning för uppdraget Djurägaren ersätter djurhållaren med x kr/djur/dag förutsatt att bedömd tillväxt om 0,8 kg levande vikt per dag uppnås. Avvikelser blir fråga för förhandling mellan parterna. Betalning sker genom att djurhållaren fakturerar djurägaren varje månad med tillämpning av 30 dagars betalningsfrist. 11. Intyg Djurägaren intygar att djurbesättningen är friförklarade i följande bekämpningsprogram: Markera tillämpliga alternativ x BVD x Leukos Övrigt: _______________________________________________________ 12. Djurförbud Djurhållaren intygar att hon/han inte har föreläggande om djurförbud. 13. Uppsägning Vardera parten kan säga upp avtalet till att upphöra med en uppsägningstid om 6 månader. Uppsägning skall ske skriftligt. Djurägaren ska ersätta djurhållaren för den ekonomiska skada denne lider om skötselavtalet sägs upp av djurägaren under gällande ettårig och/eller femårig åtagandeperiod för stödrätt och miljöstöd. 3 14. Hävande av avtal Om djurägaren eller djurhållaren i väsentligt avseende bryter mot bestämmelserna i detta avtal kan avtalet av andra parten omedelbart hävas. 15. Överlåtelse Djurhållaren får inte överlåta sina rättigheter och skyldigheter till annan med mindre än djurägarens skriftliga medgivande. Vid överlåtelse av produktionsenheten förbinder sig djurhållaren att förbehålla djurägarens rättigheter enligt detta avtal. 16. Försäkringar Djurägaren svarar för eventuell försäkring av honom tillhöriga djur. Det förutsätts att djurhållaren innehar i branschen gängse förekommande försäkringar. 17. Övriga villkor Parterna skall omgående informera varandra om sådant som kan vara av intresse för uppdraget. 18. Tvist I den mån förlikning inte uppnåtts ska tvist med anledning av detta avtal avgöras vid allmän domstol. 19. Ändring eller tillägg till avtalet Ändring eller tillägg av detta avtal skall ske skriftligen och undertecknas av djurägaren och djurhållaren för att äga giltighet. Muntliga överenskommelser är således utan verkan. 20. Bilagor: A. Sammanställning av SE-nummer, djur B. Karta betesmark C. Kopia av betesavtal Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Överenskommelsen godkännes: 4 XXXX XXXX Ort/datum Ort/datum ___________________________ ____________________________ Djurhållare Djurägare 5 Kommunikationsplan Förstudie Ko på rot Övertorneå UT KAS T M AJ 2026 Bakgrund Övertorneå kommun vill stärka sin beredskap och bli mer robusta. Kommunens målsättning är att andelen lokalproducerade livsmedel i dom offentliga köken ska öka till 60% år 2030, och att man på så sätt även stärker det lokala näringslivet och skapar förutsättningar för mer hållbara transporter. Som ett led i detta genomförs nu en förstudie kring införandet av affärsmodellen ”Ko på rot” och ett dynamiskt inköpssystem (DIS) inom livsmedel. För ett lyckat införande av modellen bör den uppfattas som begriplig, seriös och genomförbar, både internt och externt. Kommunikationsinsatser behövs för att skapa kunskap, stolthet, förtroende och acceptans för det nya arbetssättet – hos kommuninvånarna i stort och bland kommunens medarbetare och livsmedelsproducenter i synnerhet. Syfte & mål Förstudiens syfte är att analysera förutsättningarna för att införa affärsmodellen ”Ko på rot” och ett dynamiskt inköpssystem (DIS) inom livsmedel i kommunen. Förstudiens mål är att: • Belysa lämplig omfattning, kritiska beroenden (politiska beslut, styrdokument, organisation, kompetenser etc), hur värdekedjan kan se ut och potentiella leverantörer. • Ta fram tidsplaner, ​avtals- och ersättningsmodeller, behov i köken (volymer, nuläge och potential) samt redovisa rättsliga förutsättningar, såsom upphandling, avtal, försäkringar med mera. • Undersöka behov av andra stöddokument som underlättar införandet av modellen. Kommunikationsmål • De lokala livsmedelsproducenterna ska känna till kommunens nya upphandlingsmodell före upphandlingsperiodens start och veta vart de ska vända sig för att ansluta sig och vilket stöd som de kommer att erbjudas. • Kommunens personal ska känna sig trygga med kommunens nya upphandlingsmodell före upphandlingsperiodens start samt känna förtroende för dess genomförande. • Kommunmedborgarnas kunskap om och stolthet över maten som produceras och serveras inom kommunen ska öka. • Medvetenheten ska öka om de hållbarhetsaspekter som modellen tillför (egen sida). Hållbarhetsaspekter Förstudien och modellen bidrar till de globala målen, vilket bör framhävas i kommunikationen. Ekonomiska Miljömässiga Sociala Kulturella Lönsamma affärer, nya Lokala nätverk med lokal Lokala kontakter, lokala Bevarande av traditioner och affärsmöjligheter, utvecklade odling och lokalt företagande livsmedel av hög kvalitet och den lokala identiteten genom lokala marknader och stärkta bidrar till öppna landskap och ansvarsfulla inköp skapar att främja lokalt företagande, varumärken. kortare transporter. välbefinnande och trygghet, lokal livsmedelsproduktion trivsel, hälsa och ett gott liv och bevarande av ett på landsbygden. levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Målgrupp 1 Lokala livsmedelsproducenter Behov och nuvarande kunskap: Tycka, veta eller göra: Vet hur man producerar livsmedel men har behov av Ska få en positiv bild av modellen och initiativet samt fler affärer och ökad lönsamhet. veta vad dom kan sälja, vilka volymer, hur dom ska göra det, hur det ska levereras och vad dom får betalt, för att bli intresserade att ansluta sig. De ska bli sedda, uppskattade för det jobb dom gör, samt känna att de bidrar till samhällets beredskap och attraktionskraft. Målgrupp 2 Kommunens personal Behov och nuvarande kunskap: Tycka, veta eller göra: Har god kunskap kring nuvarande arbetssätt men De ska känna till de positiva effekter som kan förväntas behöver känna till hur arbetssätten kan komma att av modellen, tycka att det är kul och utvecklande – och förändras och vad som krävs av organisationen känna stolthet över vad kostverksamheten kommer att (helkroppsutnyttjande, jordiga grönsaker etc). leverera. Målgrupp 3 Kommuninvånarna Behov och nuvarande kunskap: Tycka, veta eller göra: Har generellt sett rätt låg kunskap om hur verkligheten De ska känna stolthet över kommunen och dess i de offentliga köken ser ut och hur mat faktiskt verksamhet och en ökad tillhörighet och gemenskap produceras. Har ett ökat behov av kunskap kring lokal med kommunen. De ska tycka att det är viktigt att livsmedelsverksamhet, om förstudiens progress och kommunen stöttar lokala livsmedelsproducenter, veta kommunens beredskap. att det stärker den lokala ekonomin – och i förlängningen även själva handla mer lokalt. Budskap Stödjande budskap: Huvudbudskap: • Vi breddar marknaden och skapar ekonomisk trygghet för Vi bygger en framtid med ditt livsmedelsföretag – som är en viktig del av vår lokal robusthet och stärkt beredskap och attraktionskraft. beredskap genom smarta • Vi höjer kvaliteten i de offentliga köken och skapar attraktiva avtal, nära producenter arbetsplatser med närproducerade produkter, personlig och hållbara lösningar. utveckling och hållbara lösningar. • Med smarta avtal bygger vi en cirkulär ekonomi som bidrar till ett stärkt lokalt näringsliv, en robustare kommun och en mer hållbar framtid. Kanaler Externt kommunen Hushållningssällskapet • Övertorneånytt • Hushållningssällskapets webb • Övertorneås webb • Hushållningssällskapets sociala medier • Övertorneås sociala medier • Hushållningssällskapets tidning Gröna affärer Internt kommunen Media • Övertorneås interna kanaler • Lokalmedia: NSD, Kuriren, HB, SR, SVT, TV4 • Möten, utbildningar och teambuilding • Branschmedia: Nära mat, Land, Land lantbruk, ATL, Jordbruksaktuellt Material • Intervjuer med företrädare från Övertorneå kommun (kommunchef, kostchef, upphandlare) • Intervjuer med Klaus från Lycksele kommun, Hushållningssällskapet samt finansiärer av förstudien. • Lathund för kökspersonalen • Lathund för producenter • Inbjudningar till dialogmöten och teambuilding-aktiviteter • Inlägg sociala medier och interna kanaler • Digital enkät • Landningssida på webben Budget och resurser • Kommunens egna medel Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin bygger på att skapa nyfikenhet, förståelse och begriplighet om modellen och att underlätta dess införande. Lokala livsmedelsproducenter nås genom tryckt och digitalt informationsmaterial, men även genom dialogmöten kring kommunens avsikt och hur modellen fungerar. Kommunens personal nås genom möten, kunskapsmaterial, och teambuilding-aktiviteter som ska ge kunskaper och bygga stolthet för deras arbete och deras verksamhet. Kommuninvånarna nås främst genom egna kanaler och förtjänade medier. Kommunikationen ska vara tydlig, förtroendeingivande och inspirerande samt lyfta vilka nyttor och effekter som förväntas hos respektive målgrupp och för samhällets beredskap. Avstämning & utvärdering Uppföljning sker månadsvis genom: • Engagemang sociala medier och sidvisningar på webben • Antal deltagare vid dialogmöten och träffar • Antal publiceringar i media • Antal publiceringar på kommunens intranät • Enkätsvar bland kommuninvånarna Resultaten används för att utveckla och anpassa kommunikationsarbetet till införandet av modellen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 59 Förslag om att analysresultaten från dricksvattenprover läggs ut på kommunens hemsida Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Då tekniska enheten informerar regelbundet i Övertorneå Nytt och sociala medier om resultat från dricksvattenprover behövs i nuläget ingen ytterligare rapportering genomföras. Ärendebeskrivning Föreligger skrivelse från sjukvårdspartiet om att analysresultaten från de dricksvattenprover som kommunen tar läggs löpande på kommunens hemsida. I anslutning till rapporteringen skall också anges gränsvärden för de parametrar som är obligatoriska enligt livsmedelsverkets föreskrifter. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 60 Begäran om interimistiskt uppskov angående fjärrvärme avstängningen Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige Energibolaget uppdras att utreda hur det påverkar resultatet, vad blir konsek- venserna och vilka åtgärder bör göras i stället om det inte genomförs. Ärendebeskrivning Föreligger skrivelse från sjukvårdspartiet med begäran om att skyndsamt besluta att den planerade avstängningen av fjärrvärme tills vidare inte verkställs före valet 2026. Sjukvårdspartiet föreslår att avstängningen av fjärrvärme tills vidare stoppas, ingen avstängning verkställs innan nya kommunstyrelsen är på plats och att frågan därefter prövas på nytt av behörigt kommunalt organ. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 61 Översyn av kommunens organisation Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige Översyn av kommunstyrelsens organisation föranleder inga åtgärder och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2025-06-23 (§ 71) att uppdra till tillträdande kommundirektören att genomföra en översyn av kommunens organisation. Fullmäktiges beslut har sin bakgrund i två motioner från Sjukvårdspartiet respektive Övertorneå Fria Alternativ. Av fullmäktiges uppdragsbeslut framgår att översynen ska vara klar 2025-12-31. Kommundirektören har emellertid valt att förskjuta färdigställandet ett halvår, med motiveringen att det ger möjlighet att få en bättre och tydligare bild av hur befintlig organisering av verksamheten fungerar i praktiken samt vilka förändringsbehov som eventuellt kan föreligga. Det ska noteras att det inom organisationens olika delar pågår ett löpande förändrings- och förbättringsarbete, i syfte att säkerställa en organisation som är väl anpassad till det uppdrag och de yttre förutsättningar som gäller vid varje givet tillfälle. Omorganiseringar löser inte per se strukturella, finansiella eller personella utmaningar i en organisation; ett löpande förändrings- och utvecklingsarbete – och en ömsesidig vilja till förändring bland medarbetare, chefer och politiken – är en mer fruktsam väg mot en effektiv och rationell verksamhet. Kommunen har i dag en tämligen traditionell politisk organisation, med fyra nämnder under kommunfullmäktige (kommunstyrelse, barn- och utbildnings- nämnd, socialnämnd samt miljö- och byggnadsnämnd), liksom valnämnd, kommunrevision samt överförmyndare. I ”kommunkoncernen” ingår i övrigt bostadsstiftelsen och energibolagen. I denna översyn fokuserar man på kommunstyrelsens förvaltningsorganisation, dvs kommunledningsförvaltningen (KLF), och berör blott i förbigående barn- och utbildningsförvaltningens respektive socialförvaltningens verksamhet och organisering. Skälet härtill är dels att det pågår ett löpande förändrings- och förbättringsarbete även inom dessa verksamheter, dels ock att båda förvaltningarnas nuvarande organisering är en konsekvens av politikens ambition att fortsatt bedriva Justerades sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 61 forts förskole- och grundskoleverksamhet respektive äldreomsorgsverksamhet i såväl centralorten, som i norra respektive södra kommundelen. Det senare innebär framför allt att utrymmet för förvaltningsledningen att genomföra större organisatoriska, och kostnadsbesparande, förändringar är begränsade. ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 Översyn av kommunens organisation 1. BAKGRUND Kommunfullmäktige beslutade i 2025-06-23 (§ 71) att uppdra till tillträdande kommundirektören att genomföra en översyn av kommunens organisation. Fullmäktiges beslut har sin bakgrund i två motioner från Sjukvårdspartiet respektive Övertorneå Fria Alternativ (för den senare, se KF 2025/§ 72). Av fullmäktiges uppdragsbeslut framgår att översynen ska vara klar 2025-12-31. Jag har emellertid valt att förskjuta färdigställandet ett halvår, med motiveringen att det ger mig möjlighet att få en bättre och tydligare bild av hur befintlig verksamheten fungerar i praktiken samt vilka förändringsbehov som eventuellt kan föreligga. Det ska noteras att det inom organisationens olika delar pågår ett löpande förändrings- och förbättringsarbete, i syfte att säkerställa en organisation som är väl anpassad till det uppdrag och de yttre förutsättningar som gäller vid varje givet tillfälle. Omorganiseringar löser inte per se strukturella, finansiella eller personella utmaningar i en organisation; ett löpande förändrings- och utvecklingsarbete – och en ömsesidig vilja till förändring bland medarbetare, chefer och politiken – är en mer fruktsam väg mot en effektiv och rationell verksamhet. Kommunen har i dag en tämligen traditionell politisk organisation, med fyra nämnder under fullmäktige (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, socialnämnd samt miljö- och byggnadsnämnd), liksom valnämnd, kommunrevision samt överförmyndare. I ”kommunkoncernen” ingår i övrigt bostadsstiftelsen och energibolagen. Denna översyn omfattar inte den politiska organisationen eller koncernen. I denna översyn fokuserar jag kommunstyrelsens förvaltningsorganisation, dvs kommunledningsförvaltningen (KLF), och berör blott i förbigående barn- och utbildningsförvaltningens respektive socialförvaltningens verksamhet och organisering. Skälet härtill är dels att det pågår ett löpande förändrings- och förbättringsarbete även inom dessa verksamheter, dels ock att båda förvaltningarnas nuvarande organisering är en konsekvens av politikens ambition att fortsatt bedriva förskole- och grundskoleverksamhet respektive äldreomsorgsverksamhet i såväl centralorten, som i norra respektive södra kommundelen. Det senare innebär framför allt att utrymmet för förvaltningsledningen att genomföra större organisatoriska, och kostnadsbesparande, förändringar är begränsade. RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 Nedan redogörs inledningsvis för kommunrevisorernas granskning av kommunens ”effektivitet i kärnverksamheten”, vilken färdigställdes under senhösten 2024 och behandlades politiskt under efterföljande vår. Därefter följer ett avsnitt om kommunledningsförvaltningens utveckling – organisatoriskt och personellt – under den senaste 20-årsperioden, med fokus på de förändringar som skett under 2020-talet. Sedan följer ett avsnitt om kommunal avtalssamverkan, vilket är ett centralt instrument för ökad kapacitet i verksamheten. Rapporten avslutas med mina sammanfattande iakttagelser, bedömningar och förslag. I bilaga 1-2 till denna rapport återfinns en bild över kommunledningsförvaltningens enheter samt en sammanställning över de arbetsuppgifter/uppdrag som åligger förvaltningen. 2. REVISORERNAS GRANSKNING – ”EFFEKTIVITET I KÄRNVERKSAMHETERNA (2024-12-02) Kommunens förtroendevalda revisorer genomförde under hösten 2024, i samarbete med PwC, en granskning av ”effektiviteten i kärnverksamheten”. Analysen, som är statistikbaserad, avser jämföra kommunens kostnader med andra kommuner med jämförbara strukturella förutsättningar. Analysen visar för vår del på både positiva och negativa avvikelser från referenskommunernas kostnader för motsvarande verksamheter. Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden har under våren 2025, i separata yttranden till revisorerna, redogjort för sin analys av granskningsresultatet. Baserat på nämndernas yttranden till revisorerna, och mina tidigare erfarenheter av liknande jämförelseanalyser, menar jag att granskningsresultatet inte behöver föranleda några andra åtgärder än de som redovisats av nämnderna. Förbättrings- och effektiviseringsarbetet i verksamheterna är ständigt pågående och aktuella, och jag menar att det politiska beslutsfattandet i hög grad stöttar det pågående förändringsarbetet. Däremot synliggör granskningens analysresultat olika områden där en fördjupad analys på lokal nivå kan behöva göras, och analysen har därmed ett egenvärde. Analysresultatet ska emellertid inte övertolkas, då det bygger på statistiskt data från bland annat Kolada (www.kolada.se) och inte tar hänsyn till exempelvis politikens upp- eller nedprioriteringar av viss verksamhet eller andra kommunspecifika förutsättningar. Att jämföra våra kostnader inom förskoleverksamheten med motsvarande verksamhet i exempelvis Ljusnarsbergs kommun, kan således vara att jämföra ”äpplen och päron”. RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 3. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH UTVECKLING M M 3.1 Allmän bakgrund Kommunledningsförvaltningen har de senaste åren genomfört successiva, organisatoriska förändringar, bland annat för att stärka ledarskapet, skapa funktionella enheter, samla relevant kompetens och öka tydlighet och ansvar. Förvaltningen består i dag av åtta enheter, med verksamheter som traditionellt brukar sortera under kommunstyrelsens område (t ex stab/kansli, ekonomi, HR/personal, kommunalteknik, räddningstjänst, samhällsskydd/beredskap, IT) men även av kost och lokalvård, kultur- och fritid samt miljö och bygg. Förvaltningens enhetsstruktur och antal medarbetare per enhet framgår av bilaga 1 nedan. Inom område säkerhetsskydd och beredskap har uppdraget successivt ökat i omfattning under det senaste decenniet och bedöms fortsatt öka, framför allt som en konsekvens av högre nationella säkerhetskrav och kommunernas allt större uppdrag inom totalförsvaret. Enheten för IT, samhällsskydd och beredskap är i dag delvis statligt finansierad vad avser personal- och vissa investeringskostnader. Även övriga verksamheter berörs av arbetet, exempelvis arbetar tekniska enheten kontinuerligt med att förstärka förmågan att upprätthålla samhällsviktig service (exempelvis VA-verksamheten). Jag förutser att kommunen för både befintlig och tillkommande verksamhet inom området, kommer att fortsatt kunna ta del av extern finansiering. 3.2 Utveckling – kommunernas uppdrag Kommunernas uppdrag har genom åren successivt kommit att utökas, till att delvis innefatta sådant som tidigare hanterats av staten eller som tillkommit som en konsekvens av politiska initiativ från riksdag och regering. Hit kan exempelvis hänföras arbete inom områdena jämställdhet, brottsförebyggande arbete i vid mening, hållbarhet, arbetsmarknad och folkhälsa. Somliga uppdrag är frivilliga, andra är obligatoriska och åter andra är konsekvenser av samhällets pågående förändring över tid. I samhället generellt har den digitala utvecklingen inneburit nya verksamhetslösningar, men också nya yrkeskategorier och nya former för drift av hårdvara, data och system. Digitaliseringen har i grunden förändrat och skapat nya förutsättningar för arbetet, och i hög grad inneburit effektiviseringar, men också RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 behov av nya kompetenser och arbetsformer, av nya former av verksamhetsstöd och i många fall mycket högre krav på säkerhet och informationsskydd. Införandet av artificiell intelligens (AI) i verksamheterna ökar, vilket också ställer krav på kunskap och säker användning. Den digitala utvecklingen har också i grunden för ändrat medielandskapet och skapat behov av nya former för information och informationsutbyte, liksom behov av kommunikatörer för kunna upprätthålla dialogen med kommunmedborgarna och andra intressenter (inte bara via ”Övertorneå-Nytt”…). Den kommunala uppdragskatalogen har med andra ord påtagligt utökats och förändrats, vilket avspeglas i kommunernas behov av kompetenser och personella resurser. Kommunernas uppdrag är i dag ett helt annat än för 30-40 år sedan, även om kärnuppdragen – skola, vård/omsorg och kommunalteknik – i grunden är desamma. Kommunen har i dag sålunda långt fler uppdrag än tidigare, vilket inneburit behov av fler yrkeskompetenser och en högre grad av medarbetare med akademisk bakgrund (civilekonomer, civilingenjörer, jurister m fl). Samtidigt har kommunen, som en konsekvens av en ständigt pågående förändringsprocess och budgetmässiga begränsningar, successivt arbetat med effektiviseringar, omprövningar och omprioriteringar i verksamheterna. Från statligt håll har beslut om nya uppdrag och ansvarsområden för kommunerna delvis finansierats via generella eller riktade statsbidrag, direkta eller kanaliserade via statliga förvaltningsmyndigheter. Statsbidrag av olika slag riktade till kommunerna är ett sätt för regeringen att säkerställa att den nationella politiken får genomslag regionalt och lokalt. Formen med statsbidrag, särskilt de riktade, är omdiskuterad och inte problemfri. Framför allt skapar tidsbegränsade bidrag utmaningar för kommunerna vilka kräver långsiktiga överväganden när uppdraget bemannas och inriktas. Likafullt är statsbidragen av avgörande betydelse för kommunernas möjlighet att överhuvudtaget hantera många av uppdragen. 3.3 Utveckling – kommunledningsförvaltningens organisering Den successiva förändringen av kommunens uppdragskatalog har inneburit att kommunledningsförvaltningen löpande strukturerat om sin verksamhet och justerat enheternas uppdrag och organisering. Kultur- och fritidsförvaltningen, ekonomienheten och HR/personalenheten har dock i huvudsak förblivit desamma över åren både innehålls- och omfattningsmässigt. I stället har framför allt stabsenheten, enheten för IT, samhällsskydd och beredskap samt tekniska enheten RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 anpassat sin organisation efter uppdragen, i syfte att stärka ledarskapet, skapa fungerande verksamhetsstrukturer, samla kompetensen och öka tydligheten. De två senare enheterna är tydligt specialiserade, medan stabsenheten har en bredare palett och samlar den verksamhet som inte logiskt tillhör någon av förvaltningens övriga enheter. Tittar vi på tekniska enheten, som i princip har samma uppdrag i dag som tidigare, har enheten de senaste 20 åren minskat sin bemanning med drygt 20 tjänster och har i dag ca 30 medarbetare. Sett över en längre tidsperiod, de senaste 40 åren, har enheten minskat sin verksamhet med närmare 60 tjänster. I en ambition att effektivisera verksamheten och skapa mer funktionella enheter har de senaste 2-3 åren några större personalorganisatoriska förändringar skett. Tydligast är reformen där tekniska enheten från 1 januari 2024 övertog driftansvaret för bostadsstiftelsens verksamhet. En konsekvens av förändringarna är att medarbetare från andra delar av kommunorganisationen flyttats till kommunledningsförvaltningen och att antalet medarbetare på förvaltningen har ökat: • Kommunen övertog sålunda driftansvaret för Stiftelsen Matarengihems verksamhet vid årsskiftet 2023/2024. I samband med detta överfördes stiftelsens personal till bland annat tekniska enheten. Totalt handlar det för enhetens del om 4,5 medarbetare, vilka numera ingår som en integrerad del i enhetens fastighetsverksamhet. En 1,5 medarbetare är placerad på ekonomienheten. Eftersom stiftelsen betalar en årlig förvaltningsersättning till kommunen är ordningen kostnadsneutral för kommunen, men en utvärdering av övergången visar att förändringen genererat sammantaget lägre kostnader för stiftelsen. • Under våren 2025 övergick 4 medarbetare från förskolans kostverksamhet till kost och lokalvårdsenheten, och enheten ansvarar nu fullt ut för kommunens måltidsverksamhet. • Sedan årsskiftet 2024/2025 tillhör miljö- och byggnadsenhetens medarbetare stabsenheten inom KLF. Totalt handlar det om 5 medarbetare som personalmässigt numera sorterar under stabsenheten. Finansiellt ligger berörda medarbetare dock fortfarande inom miljö och byggnadsnämndens budgetram. • Totalt har dessa förändringar inneburit att 15 medarbetare under perioden 2024-2025 organisatoriskt flyttats från andra delar av kommunorganisationen, för att i stället tillhöra KLF . RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 3.4 Utveckling – antal anställda på förvaltningen mm Ett annat sätt att spegla verksamhetens utveckling är att jämföra förändringen i antalet anställda i hela kommunorganisationen samt på kommunledningsförvaltningen under åren 2005, 2015 och 2025. Av årsredovisningarna för aktuella år följer: Tabell 1 – Antal årsarbetare, hela kommunen År Antal årsarbetare* 2005 566 2015 567 2025 454** *) Årsarbetare beskriver organisationens totala arbetskraft under året. Visar hur många heltidsanställda verksamheten motsvarar, oavsett anställningsform. **) Den stora förändringen i antal årsarbetare mellan 2015 och 2025 beror bl a på att kommunen under åren med stor invandring (år 2015+) hade många anställda som arbetade med mottagning och integration, vilken verksamhet sedermera i princip helt har avvecklats. Tabell 2 – Antal årsarbetare, kommunstyrelsen År Antal årsarbetare* 2005 130 2015 161 2025 118** *) Årsarbetare beskriver organisationens totala arbetskraft under året. Visar hur många heltidsanställda verksamheten motsvarar, oavsett anställningsform. **) Den stora förändringen i antal årsarbetare mellan 2015 och 2025 beror bl a på att kommunen under åren med stor invandring (år 2015+) hade många anställda som arbetade med mottagning och integration, vilken verksamhet sedermera i princip helt har avvecklats. Kommunledningsförvaltningen har för närvarande knappt 15 årsarbeten (läs medarbetare) som är externt finansierade, och vars lönekostnader inte belastar kommunens budget. Finansieringen kommer från statliga förvaltningsmyndigheter, Region Norrbotten och från kommunens bostadsstiftelse. I tabell 3 nedan redovisas vilka enheterna som har externt finansierade tjänster/uppdrag. Tabell 3 – Extern finansiering, kommunledningsförvaltningen Enhet/vht Omfattning och finansiär Bibliotek 2,65 åa, Kungliga biblioteket, Kulturrådet samt minoritetsspråksmedel via Länsstyrelsen Samhällsskydd och 4 åa, MCF och Tillväxtverket beredskap Ekonomi 1,5 åa, Stiftelsen Matarengihem Tekniska 4,5 åa, Stiftelsen Matarengihem Staben 1,6 åa, Formas, Region Norrbotten RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 I tillägg till ovan finansieras i viss utsträckning även andra funktioner inom KLF, via mer traditionell projektfinansiering. I sammanhanget kan även nämnas att kommunen erhåller externa investeringsmedel för olika åtgärder, ofta med koppling till kapacitetshöjande insatser inom ramen för samhällsskydds- och beredskapsområdet. Det handlar exempelvis om insatser för klimatanpassning, skydd av dricksvatten, räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) och decentraliserad försörjningsberedskap. 4. KOMMUNAL AVTALSSAMVERKAN Kommunen har de senaste åren ökat sin avtalssamverkan med grannkommunerna, som en del i vår arbetskraftsstrategi. Genom avtalssamverkan kan vi bredda vår kompetensbas, säkerställa kontinuitet och minska sårbarheten. Samverkan möjliggör också att rekrytera erforderlig spetskompetens, när flera kommuner delar på resurserna. Vi har i dag etablerad samverkan inom till exempel lönehandläggning, upphandling, alkoholhandläggning, överförmyndarverksamhet samt inom miljö- och hälsoskydd, PBL-området och skolverksamheten. Och det pågår diskussioner om etablering av samverkan inom GIS-området, samhällsskydd och beredskap respektive utveckling av kommunala e-tjänster. På nationell nivå har under de senaste 10-15 åren frågan om kommunsammanslagningar åter aktualiserats, och frågan har i omgångar lyfts från regeringens sida. Några exempel på sammanslagningar har emellertid inte förekommit efter kommunindelningsreformerna på 1970-talet, och från kommunernas sida är intresset av sammanslagningar fortsatt mycket svag. (Däremot finns några få exempel i relativ närtid på kommundelningar!). Frågan har senast behandlats i den statliga utredningen ”Steg mot stärkt kapacitet (SOU 2024:6)”, vilken utredning tar sin utgångspunkt i framför allt de mindre kommunernas långsiktiga drifts-, utvecklings- och politiska styrningskapacitet. Utredningen lämnar några bedömningar och förslag, och lyfter bland annat fram ökad samverkan mellan kommunerna som en modell för stärkt lokal kapacitet vad särskilt avser daglig drift och verksamhetsutveckling. Den samverkan vi de senaste åren etablerat är helt i linje med utredningens slutsatser och är, enligt min mening, ett viktigt och strategiskt område att arbeta vidare med i syfte att kunna fullgöra de många och alltmer komplexa uppdrag kommunerna har i dag. Jag menar att vi har ett behov av fortsatt utökat samarbete RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 med våra grannkommuner, exempelvis inom IT-verksamheten (drift/hårdvara) och på säkerhets- och civilförsvarsområdet. Inom det senare området konstateras att kommunernas roll och uppdrag inom totalförsvaret är under stark utveckling. Jag bedömer att en närmare kommunsamverkan inom området är önskvärd – men även med relevanta statliga aktörer – för att sudda ut geografiska gränser och ansvarsområden (”kriser känner inga geografiska gränser”), säkerställa kompetensbehoven men delvis även av strikt ekonomiska skäl. Säkerhetsskydds- och krisberedskapsområdet är under stark expansion i hela landet – inom kommunal, statlig och privat sektor – vilket inneburit brist på relevant kompetens och lett till höga lönelägen. Jag menar att en ökad kommunsamverkan är ett viktigt instrument för att effektivisera våra verksamheter både kostnads- och kompetensmässigt, för att ytterst öka vår kapacitet att i framtiden kunna fullgöra och utveckla våra uppdrag och vårt arbete. En beständig samverkan med andra kommuner förutsätter dock en hög grad av ömsesidig tillit och gemensamma ambitionsnivåer. Och att politiken långsiktigt stöttar arbetet. 5. SAMMANFATTANDE BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLAG Som framgår av ovan redovisning har kommunen de senaste åren konsekvent arbetat med och genomfört en rad strategiska förändringar och anpassningar av verksamheterna i takt med olika omvärldsförändringar. Det handlar om ett minskande befolkningsunderlag och förändrade demografiska förutsättningar, ett förändrat kommunalt uppdrag och – under de senaste åren – ett allt större fokus på säkerhet och beredskap. Genom att avveckla kultur- och fritidsnämnden och i stället omforma den till ett utskott under kommunstyrelsen har även kultur- och fritidsförvaltningen integrerats i kommunstyrelsen organisation. Det har lagt grunden för en sammanhållen förvaltningsstruktur med tre stora verksamhetsförvaltningar (socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen) sorterande under varsin nämnd. Till det kan läggas en myndighetsförvaltning, miljö- och byggnadsenheten, som personalmässigt finns organiserad inom KLF men verkar underställd miljö- och byggnadsnämnden. Beslutet att låta kommunen (tekniska enheten) överta ansvaret för driften av kommunens bostadsstiftelse har visat sig vara ett rationellt beslut. Att samla koncernens fastighetsförvaltning i en sammanhållen organisation har förbilligat RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 verksamheten inte minst för stiftelsens del. Samarbetsavtalet mellan kommunen och stiftelsen med avseende på driften ska revideras i närtid, varvid besparingarna för stiftelsens del kommer att synliggöras. Den pågående utvecklingen inom säkerhetsområdet med allt högre krav på offentliga aktörer är kostnadsdrivande, inte minst vad avser kostnader inom IT- området i vid bemärkelse. Samma utveckling ser vi när vi betraktar utvecklingen av kommunernas roll inom det civila försvaret, dvs med frågor kopplade till samhällsskydd och beredskap. Vi kommer här att behöva fortsätta arbetet med att bygga en robust verksamhet, men även fördjupa arbetet med hur verksamheterna långsiktigt ska finansieras. Mitt förslag är att vi under kommande höst/vinter igångsätter en process där politiken och förvaltningen tillsammans tydliggör förutsättningar, behov och potentiella ekonomiska åtaganden, så att vi kan skapa enighet kring vad som ska göras, hur det ska göras och hur det ska finansieras. Politiken har definierat ett antal prioriterade mål, som begränsar möjligheterna till större organisatoriska förändringar, framför allt att äldreomsorgsverksamhet och skolverksamhet (F-9) ska bedrivas i såväl centralorten, som i norra och södra kommundelen. Denna prioritering är välgrundad och ryms, som jag bedömer det, fortsatt inom de ekonomiska ramar som under kommande år finns att tillgå. Det innebär dock inte att prioriteringen inte ska ifrågasättas framöver. Mitt förslag är att vi kontinuerligt måste (våga) väga verksamhetens fortsatta bedrivande mot de utmaningar som finns på exempelvis kompetensförsörjningens område. På samma sätt måste de kvalitativa och sociala utmaningar som ett minskande födelsetal innebär för skolverksamheten hela tiden följas, värderas och vid behov omprövas. Kommunen har i dag jämförelsevis låga nivåer på de taxor och avgifter som ska finansiera delar av verksamheterna (t ex VA och avfall). Av den årliga ”Nils Holgerssonsrapporten”, som jämför bland annat nivåerna på VA- och avfallstaxorna i Sveriges alla kommuner, följer att kommunens taxor/avgifter är konkurrenskraftiga även i ett riksperspektiv. Nivåerna kan spegla flera saker; låg avgiftsfinansieringsgrad, låg (re-) investeringstakt eller en kostnadseffektiv verksamhet. Liksom de allra flesta kommuner i landet har vi emellertid en underhållsskuld när det gäller VA-anläggningarna, och står inför stora re- investeringar både i själva nätet men också med avseende på behovet av tillkommande råvattenbrunnar och inte minst behovet av ett nytt reningsverk i centralorten. Även på detta område föreslår jag att politiken noga följer kostnadsutvecklingen och vågar utmana taxe- och avgiftspolitiken; verksamheterna blir ju inte billigare bara för att vi inte höjer taxorna. Däremot innebär en frysning av taxor/avgifter att det ekonomiska utrymmet för övrig verksamhet (vård, skola, omsorg) krymper i RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 takt med att kostnaderna för den tänkt taxefinansierade verksamheten ökar, eftersom underskotten måste finansieras med skattemedel. Det betyder dessutom att de som äger fastigheter i kommunen, men som inte är skrivna här och betalar kommunalskatt, får en ”rabatt” på taxor/avgifter som kommunens eget skattekollektiv får finansiera. Min sammantagna bedömning av min översyn är att det förändringsarbete på pågått (pågår) är väl genomfört, har följt en sammanhållen strategi och har resulterat i funktionell och effektiv verksamhet och organisering. Resultatmässigt når verksamheterna generellt sett en hög kvalitativ nivå, utan några i dag uppenbara ekonomiska och svårreparabla läckage. Kommunen har sedan många år, i jämförelse med andra kommuner, en mycket stark ekonomisk ställning, vilket ger politiken ett stort rörelseutrymme i arbetet med verksamheternas framtida inriktning och prioritering. Jag ser i dag inga behov av förändringar av verksamheternas organisering och uppdragens inriktning. Det arbete som ständigt pågår med fokus på förbättrat arbetsresultat, på medborgarnytta och på arbetsmiljön för våra medarbetare, har lagt grunden för den välfungerande och ekonomiskt rationella verksamhet vi har i dag. Vi utför de uppdrag vi förväntas fullfölja, på ett sätt som är ekonomiskt rationellt och som tillika berikar och fördjupar den tvärsektoriella kvaliteten i verksamheten i övrigt. Det är avslutningsvis politiken som styr verksamhetens inriktning och omfattning, samtidigt som förvaltningen säkerställer att arbetet blir genomfört och gjort. Den verksamhet vi bedriver i dag är väl fungerande, ryms väl inom våra ekonomiska ramar och utrymme finns därmed fortsatt för en aktiv och utvecklande politisk diskussion om framtida inriktningar, prioriteringar och satsningar mm. Min översyn av kommunens organisation visar att politik och förvaltning tillsammans har tagit, och fortsatt tar, ett stort ansvar mot ständiga förbättringar och effektiviseringar. ------ I tjänsten Johan Antti Kommundirektör Bilaga 1 – Kommunledningsförvaltningens enhetsstruktur Bilaga 2 – Kommunledningsförvaltningens uppdrag (verksamhetsområden) RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 Bilaga 1 – Kommunledningsförvaltningens enhetsstruktur RAPPORT (Ver 1.3) 2026-08-31 Bilaga 2 – Kommunledningsförvaltningens olika uppdrag (bruttolista) • Personal/HR inkl bemanning • Ekonomi • Näringslivsutveckling, samhällsplanering och övergripande utvecklingsfrågor • Administration och telefonväxel • Förvaltningssekretariat och styrdokument • Information- och kommunikation • Marknadsföring • Destinationsutveckling • Kultur- och fritidsfrågor, inklusive fritidsgård • Biblioteken • Minoritetsspråkverksamheten • Utredningar • Samordning av folkhälso- och jämställdhetsarbete samt brottförebyggande arbete • Kollektivtrafikfrågor • Hemsändningsbidrag • Alkoholhandläggning • Övergripande målstyrning • Krisberedskap och civilförsvarsfrågor • Säkerhetsfrågor och säkerhetsskydd • Översiktsplanering och övriga markfrågor • Kommunens fastigheter, park- och grönområden, gator och vägar • Vatten, avlopp och renhållning • Kost och lokalvård • IT-säkerhet, drift och support • Informationssäkerhet. • Övergripande informations- och kommunikationsarbete, inkl kriskommunikation • Samordning av kommunala fordonsparken • Räddningstjänst • Gemensam upphandlingsverksamhet • Överförmyndarhandläggning (under egen nämnd) ------ RAPPORT Datum Dnr 2026-09-07 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Johan Antti Kommundirektör Johan.antti@overtornea.se KOMMUNDIREKTÖRENS RAPPORT Övergripande redovisning Våra verksamheter har under sommaren flutit på utan några större avvikelser eller händelser. På socialförvaltningens område har dock sommarbemanningen varit en utmaning, framför allt som en konsekvens av bristen på arbetskraft (se även under socialförvaltningens redovisning nedan). De senaste veckornas intensiva regnande har inneburit höga flöden i både älven och biflödena, men några större skador på vare sig fastigheter, va-infrastruktur eller vägar har inte noterats. Förberedelserna inför riksdags, region- och kommunvalet har successivt trappats upp och valorganisationen är i dag väl intrimmad för de kommande veckornas intensiva arbete. Liksom tidigare år leds arbetet av medarbetare från stabsenheten, men handläggare även från övriga verksamhetsdelar deltar i arbetet. Det innebär att delar av vår ordinarie verksamhet går på relativ sparlåga, men några större problem eller begränsningar i förhållande till allmänheten förutspås inte. Matarengi marknad genomfördes planenligt under vecka 28. Till skillnad från de senaste åren fungerade Övertorneå SK åter som arrangör av marknaden, och föreningen kommer senare i höst att till kommunen lämna en redovisning av genomförandet. Vi har för egen del gjort en första intern utvärdering av marknaden, och menar att vi inför kommande år och i dialog med föreningarna redan under senhösten måste fundera på framtida inriktning och ambitionsnivå vad avser marknaden och dess genomförande. Vi kan till exempel konstatera att intresset bland knallarna generellt sett är vikande, och att den traditionella inriktningen för marknaden därmed måste ersättas med en annan. Förstudien för projektet ”Ko-på-rot” är avslutad och Hushållningssällskapet har lämnat över sin slutrapport till oss. Vår ambition är att omgående dra igång genomförandearbetet och skapa vår egen organisation för att kunna öka inköp och lagerhållning av lokalt producerade livsmedel, liksom att skapa förutsättningar för producenterna att leverera en ökad mängd livsmedel. Undertecknad har färdigställt den översyn av kommunens organisation som fullmäktige beslutade om i fjol. Kortfattat visar min översyn att politik och förvaltning kontinuerligt arbetar med förbättringar, anpassningar och effektiviseringar av verksamheten, och att kommunen i dag har en rationell, kostnadseffektiv och ändamålsenlig organisering av verksamheten. Tillsammans med en jämförelsevis mycket stark ekonomisk ställning skapar det stora möjligheter för politiken att arbeta med prioritering och inriktning av verksamheten. Från förvaltningsorganisationen Kommunledningsförvaltningen Tekniska enheten En särskild rapport från tekniska kommer att lämnas i samband med kommunstyrelsens sammanträde. IT, samhällsskydd och beredskap ▪ Under sensommar förelåg risk för lägre tillgång till dricksvatten i vissa områden. Orsaken var primärt hög förbrukning. Information gick ut till allmänheten och förbrukningen minskade, varigenom inga ytterligare åtgärder krävdes. I övrigt har vi under sommaren varit förskonade från allvarligare samhällsstörningar. ▪ Har varit ett antal informationssäkerhetsincidenter som utretts av enheten och som medfört krav på åtgärder för berörda verksamheter. ▪ Intresset för användande av AI ökar, vilket är en normal utveckling, dock ökar det kraven på ordentliga analyser av såväl påverkan på IT-, som informationssäkerhet. ▪ Beredskapsveckan infaller under v.39 med bland annat aktiviteter på Räddningstjänsten. ▪ Försvarsmakten övar i närområdet under v.39, bland annat kommer samverkanmöten genomföras mellan kommun och Försvarsmakten. Samverkan sker även rörande information till allmänheten. ▪ Implementering av nya rutiner för e-posthantering ska stegvis implementeras under hösten, Den stora förändringen är att e-post gallras efter 90+ dagar, vilket ställer höga krav på användarna rörande hantering av inkommen mejl. Staben – näringsliv och utveckling/miljö och bygg ▪ Sommaren har nu passerat och verksamheterna har bedrivits utan några särskilda avvikelser. Inkommande ärenden har hanterats och tillsyn har bedrivits enligt plan. Trots semesterperioden har arbetet kunnat bedrivas med god kontinuitet, även om bemanningen varit lägre än normalt. ▪ Under hösten fortlöper planerar miljöinspektörerna att delta i den nationella tillsynskampanjen ”Konstgräsplaner och andra typer av gummiytor”. Den kommer ske från september till november och handlar om att utföra tillsyn på de ytor av gummi som finns utomhus, såsom konstgräsplaner eller ytorna vid lekplatser. ▪ Inom verksamhetsområdet bygg gäller nya bestämmelser i plan- och bygglagen för skyltar. Det innebär att den generella bygglovsplikten för skyltar tagit bort. Syftet är att förenkla regelverket och underlätta för fastighetsägare och verksamheter större frihet att sätta upp skyltar. Bygglov kan dock fortfarande krävas om åtgärden innebär en fasadändring, särskilt på tak eller fasader som vetter mot allmän plats, inom detaljplanelagt område eller inom miljöer med kulturhistoriska värden. ▪ I dagsläget pågår förberedelser för att implementera en GIS-samverkan med Haparanda kommun där Övertorneå kommun bistår med 50 % handläggningsresurs fr o m september och resterande del av året. ▪ Inom kanslifunktionen föreligger en intensiv period då det just nu pågår förberedelser inför valets genomförande. Förtidsröstningen startade i Solsidans möteslokal den 26 augusti och pågår fram till valdagen den 13 september. Obligatoriska utbildningar genomförs just nu för samtliga röstmottagare, samtidigt som valmaterial packas och förbereds för transport till samtliga val- och röstningslokaler. ▪ Vid årets Matarengi marknad deltog kommunen med en större monter bestående av två tält, utemöbler, blommor och dekorationer som alltsammans skapade en mötesplats på marknadsområdet. I tälten visade kommunens olika verksamheter insatser och pågående projekt. Vi har fått mycket fina kommentarer på vår ”mötesplats”. I kommunens monter fanns en brevlåda där besökare kunde lämna brev och synpunkter till politiker. Vi lyckades samla in en hel del, både hyllningar och utvecklingsförslag, som överlämnas på KS nu i september. Banderollerna (med kommunens vision 2035) och anslagstavlorna finns tillgängliga för all personal att använda framöver, kontakta Eva Älgamo eller Cornelis Uittenbogaard om lånebehov finns. ▪ Inom ramen för projektet Attraktiv Arktisk Placemaking har projektet återigen kunnat ställa ut sommarmöblerna i de färgglada orangea och gula färger samt en del blomkrukor. Vidare kompletterades sittgrupperna i år med lastpallar och större blomkrukor som målades av ungdomar på Frippes. Projektet jobbar även i Pajala kommun där det till sommaren tillverkades två sittmoduler utifrån LTU-studenters förslag. Målet är att få samma sittmoduler till Övertorneå till nästa sommar. Framöver ska projektet delta på den största placemaking-konferensen i Europa: Placemaking Week Europé, 23-25 september, som äger rum i Wroclaw, Polen. På plats deltar vi i seminarier och anordnar en egen workshop utifrån projektets fokus. Senare till hösten, anordnas en lokal workshop med fokus på mötesplatser över tid i Övertorneå. HR-enheten ▪ På arbetsgivarområdet noteras nya avtalsbestämmelser för bland annat nedtrappningsförmåner för seniora medarbetare, ny lagstiftning om lärares arbetstider (tak för mängd undervisning och garanterad tid för planering/uppföljning) samt ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. ▪ Arbetet med arbetsmiljöfrågor fortsätter med bland annat arbetsmiljökartläggning inom en verksamhet, en AV-inspektion (förskolan), rehabilitering (utbildning och rutinuppdatering) samt arbetsmiljöutbildning för nya chefer. ▪ Arbete med uppföljning av sjukfrånvaro inom kommunen pågår, både vad avser analys av sjukstatistik och aktiviteter för minskad sjukfrånvaro. Bland annat fokuseras chefernas roll i arbetet såväl med avseende på kunskap/kompetens som resurser i form av stöd från ledning, HR och företagsvård. ▪ I övrigt fortsätter det löpande arbetet inom HR-enheten, bland annat med inkorporerandet av Överkalix i vår pågående lönesamverkan med Haparanda, med digitalisering av personalakter, med löneöversyn 2027 (alla kollektivavtal ska omförhandlas), revidering av riktlinjerna för personalvårdsförmåner och informationssäkerhetsarbete. Kultur- och fritidsförvaltningen ▪ Sista konstverket för projektet ”Konstens väg”, Östen Mäkitalos minnesmärke, är på plats i Hedenäset. Invigning sker senare i höst. ▪ Ungdomsfestivalen Joozepackers arrangerades den 27 juni med fint väder och ca 180 besökare. Ett lyckat arrangemang utan incidenter av något slag. ▪ Sommaröppet på Frippes under marknadsveckan var lugn med få besökare. Under marknadslördagen genomfördes en ”nostalgiresa” för vuxna före detta Frippesbesökare. Evenemanget var väldigt uppskattat. ▪ Den 15 augusti startade försöket med extra ungdomsbussturer till Frippes. Försöket kommer att utvärderas senare i höst. ▪ Sommaren på Ekobadet var lugnare än under förra sommaren, främst på grund av vädret. Trots det noterades en rekorddag med 797 besökare! Problemet med att lösa bemanningen under välbesökta dagar kvarstår, då besökarantalet är helt styrt av vädret. Barn- och utbildningsförvaltningen • Uppstart med förskolan och skolans personal där skolchef informerade om det som är aktuellt i Övertorneå, i länet och nationellt. Det har beslutats om oerhört många reformer inom utbildningssektorn, bland annat nya läroplaner, nytt betygssystem, reglering av lärares och förskollärares arbetstid. De flesta skollagsändringarna träder i kraft hösten 2028, men redan i höst är grundskolan mobilfri och det har skett förändringar i reglementet för trygghet och studiero samt i det brottsförebyggande arbetet. • Skolans personal och representanter från förskolan fick ta del av Tema Tornedalsminoriteten den 13 augusti med Stefan Aro som föreläsare. Det var mycket uppskattat och lärorikt att få information om bakgrunden till vår historia, sannings- och försoningskommissionens arbete samt vad som nu är aktuellt på området. En grundutbildning angående AI i skolan har också genomförts under uppstartsdagarna. • Astrid Isaksson påbörjar tjänsten som kvalitetsutvecklare den 31 augusti, och Karl-Göran Lehto vikarierar som rektor i Svanstein skola Diamanten under läsåret 2026-27. • Huvudmannen Övertorneå kommun har erbjudits riktade insatser av Skolverket. Första året går ut på att göra en analys av undervisningens kvalite i våra förskolor och skolor och kommer att utmynna i en åtgärdsplan med förslag på insatser för att utveckla undervisningens kvalitet. Under år 2 och 3 kommer dessa insatser att genomföras. Socialförvaltningen ▪ Verksamheten bedöms ha fungerat relativt väl under sommaren, trots att det på flera av våra enheter har krävts ett omfattande ”pusslande” för att få personalresurserna att räcka till. Bemanningssituationen har även medfört viss övertid för såväl ordinarie medarbetare som vikarier. Omfattningen är dock ännu inte fullt sammanställd eftersom övertidskostnaderna för augusti månad inte betalas ut förrän i september. ▪ Kompetensförsörjningen är fortsatt vår största utmaning. Vi har svårt att rekrytera tillräckligt med personal för att möta verksamheternas behov. Samtidigt innebär den rådande personalbristen en ökad konkurrens om kompetensen, inte minst med närliggande kommuner som står inför liknande utmaningar. ▪ En positiv händelse under sommaren är att LSS-boendet, som tidigare benämndes Zakarigårdens LSS-boende, har flyttat in i de nya lokalerna i tidigare Länsmansgården. Ett namnbyte för verksamheten kommer att behandlas och beslutas vid kommande socialnämnd i slutet på september. ▪ Just nu pågår planeringen inför de årliga seniordagarna, som brukar vara mycket uppskattade av våra seniorer. Årets seniordagar planeras genomföras under vecka 44, med aktiviteter i Övertorneå den 28 oktober och i Pello den 29 oktober. ------ I tjänsten Johan Antti Kommundirektör SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS § Delgivningar 1. Protokoll från extrainsatt direktionsmöte med regionala kollektivtrafik- myndigheten 2026-06-04 2. Sveriges kommuner och regioner - Meddelande nr 8/2026 - förbundsavgift 2027 3. Protokoll från möte med e-nämnden 2026-06-10 4. Meddelande 10/2026 från SKR - överenskommelse ikappvaccinering vattkoppor 2027-2029 5. Socialstyrelsen - beslut om statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap 2026 6. Länsstyrelsen Norrbotten – information till vigselförrättare 7. Halvårsrapport 2026-01-01-2026-06-30 - Filmpool Nord AB 8. Protokoll från direktionsmöte med kollektivtrafikmyndigheten 2026-05-26 9. Halvårsrapport 2026-01-01-2026-06-30 – Invest in Norrbotten AB 10. Halvårsrapport 2026-01-01-2026-06-30 – Energikontor Norr AB 11. Övertorneå kommuns bemötande avseende inkomna synpunkter avseende vattenskyddsområde för Övertorneå vattentäkt 12. Länsstyrelsens beslut 2026-08-31 – entledigande av notarius publicus i Övertorneå kommun ______ Justerades sign Utdragsbestyrkande MEDDELANDE FRÅN Vårt dnr: SKR2026/00022 STYRELSEN NR 8/2026 2026-06-12 Stab Ekonomi Michael Santesson Kommunstyrelserna Regionstyrelserna Meddelande från styrelsen - Förbundsavgift 2027 Ärendenr: SKR2026/00924 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den datum, månad och år beslutat att fastställa avgiftssatsen till 0,10123 promille till Sveriges Kommuner och Regioner. att även år 2027 ge en rabatt på 10 procent till kommuner med fler än 200 000 invånare och till regioner med fler än 1 000 000 invånare. Sammanfattning Vad betyder beslutet för din kommuns eller regions medlemsavgift? I och med beslutet sänks avgiftssatsen från 0,10245 till 0,10123 promille. Samtidigt har skattekraften ökat i landet och befolkningens sammansättning har utvecklats på olika sätt i olika kommuner och regioner. Det påverkar avgiften för respektive kommun och region. Vad avgiften blir för din kommun eller region ser du i bilaga 1. Ett starkt stöd för kommuner och regioner En långsiktigt hållbar utveckling av förbundsavgiften är en grundförutsättning för ett starkt medlemserbjudande från SKR. Avgiften för 2027 innebär en total justering motsvarande pris- och löneökningar, +3,0 procent, jämfört med 2026. I beslutet om förbundsavgiften vägs flera perspektiv in, till exempel det ekonomiska läget, omvärldsfaktorer och långsiktig stabilitet. Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 Vårt dnr: SKR2026/00022 Medlemmarnas fokus utvecklar SKR Medlemmarnas fokus är alltid utgångspunkten för SKR:s utveckling. Vi fortsätter resan med att prioritera och utveckla nya arbetssätt som är både mera effektiva och mera effektfulla. Kraften lägger vi på det som skapar mest värde och är avgörande för att hantera de stora utmaningar vi står inför i välfärden. Läs mer om förbundsavgiften: SKR:s inriktning, verksamhet och förbundsavgift Medlemsavgift per medlem i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Regioner Anders Henriksson Ordförande Bilaga 1 - Förbundsavgift 2027 per medlem Avgiftssats promille 0,10123 Region År 2027, kr Kommun År 2027, kr Kommun År 2027, kr Kommun År 2027, kr Kommun År 2027, kr Stockholm 66 513 000 Upplands Väsby 1 499 000 Älmhult 523 000 Lerum 1 300 000 Köping 763 000 Uppsala 12 208 000 Vallentuna 1 049 000 Markaryd 293 000 Vårgårda 371 000 Arboga 414 000 Södermanland 8 940 000 Österåker 1 485 000 Växjö 2 941 000 Bollebygd 291 000 Vansbro 201 000 Östergötland 14 053 000 Värmdö 1 383 000 Ljungby 836 000 Grästorp 166 000 Malung-Sälen 303 000 Jönköping 10 994 000 Järfälla 2 682 000 Högsby 153 000 Essunga 165 000 Gagnef 307 000 Kronoberg 6 044 000 Ekerö 864 000 Torsås 206 000 Karlsborg 210 000 Leksand 481 000 Kalmar 7 301 000 Huddinge 3 408 000 Mörbylånga 486 000 Gullspång 147 000 Rättvik 327 000 Gotland 1 811 000 Botkyrka 2 874 000 Hultsfred 402 000 Tranemo 353 000 Orsa 205 000 Blekinge 4 657 000 Salem 516 000 Mönsterås 386 000 Bengtsfors 267 000 Älvdalen 203 000 Skåne 38 349 000 Haninge 3 014 000 Emmaboda 263 000 Mellerud 269 000 Smedjebacken 319 000 Halland 10 286 000 Tyresö 1 475 000 Kalmar 2 170 000 Lilla Edet 428 000 Mora 607 000 Västra Götaland 47 563 000 Upplands-Bro 989 000 Nybro 589 000 Mark 1 045 000 Falun 1 781 000 Värmland 8 419 000 Nykvarn 368 000 Oskarshamn 796 000 Svenljunga 316 000 Borlänge 1 526 000 Örebro 9 168 000 Täby 2 331 000 Västervik 1 077 000 Herrljunga 283 000 Säter 334 000 Västmanland 8 346 000 Danderyd 968 000 Vimmerby 456 000 Vara 476 000 Hedemora 447 000 Dalarna 8 502 000 Sollentuna 2 320 000 Borgholm 316 000 Götene 393 000 Avesta 666 000 Gävleborg 8 434 000 Stockholm 26 745 000 Gotland 1 811 000 Tibro 337 000 Ludvika 797 000 Västernorrland 7 157 000 Södertälje 3 056 000 Olofström 382 000 Töreboda 270 000 Ockelbo 170 000 Jämtland 3 942 000 Nacka 3 375 000 Karlskrona 1 964 000 Göteborg 16 408 000 Hofors 272 000 Västerbotten 8 304 000 Sundbyberg 1 692 000 Ronneby 854 000 Mölndal 2 139 000 Ovanåker 335 000 Norrbotten 7 400 000 Solna 2 574 000 Karlshamn 941 000 Kungälv 1 502 000 Nordanstig 275 000 Lidingö 1 440 000 Sölvesborg 517 000 Lysekil 411 000 Ljusdal 547 000 Vaxholm 346 000 Svalöv 430 000 Uddevalla 1 688 000 Gävle 3 096 000 Norrtälje 1 986 000 Staffanstorp 817 000 Strömstad 403 000 Sandviken 1 132 000 Sigtuna 1 581 000 Burlöv 608 000 Vänersborg 1 190 000 Söderhamn 721 000 Nynäshamn 909 000 Vellinge 1 125 000 Trollhättan 1 761 000 Bollnäs 775 000 Håbo 690 000 Östra Göinge 409 000 Alingsås 1 273 000 Hudiksvall 1 111 000 Älvkarleby 284 000 Örkelljunga 305 000 Borås 3 428 000 Ånge 268 000 Knivsta 644 000 Bjuv 476 000 Ulricehamn 741 000 Timrå 519 000 Heby 425 000 Kävlinge 969 000 Åmål 348 000 Härnösand 723 000 Tierp 625 000 Lomma 733 000 Mariestad 727 000 Sundsvall 2 944 000 Uppsala 6 684 000 Svedala 705 000 Lidköping 1 200 000 Kramfors 517 000 Enköping 1 453 000 Skurup 510 000 Skara 558 000 Sollefteå 541 000 Östhammar 660 000 Sjöbo 576 000 Skövde 1 732 000 Örnsköldsvik 1 645 000 Vingåker 257 000 Hörby 462 000 Hjo 276 000 Ragunda 153 000 Gnesta 337 000 Höör 525 000 Tidaholm 379 000 Bräcke 178 000 Nyköping 1 734 000 Tomelilla 407 000 Falköping 976 000 Krokom 469 000 Oxelösund 357 000 Bromölla 371 000 Kil 357 000 Strömsund 325 000 Flen 451 000 Osby 383 000 Eda 247 000 Åre 377 000 Katrineholm 1 011 000 Perstorp 213 000 Torsby 336 000 Berg 211 000 Eskilstuna 3 179 000 Klippan 526 000 Storfors 112 000 Härjedalen 300 000 Strängnäs 1 172 000 Åstorp 491 000 Hammarö 504 000 Östersund 1 930 000 Trosa 442 000 Båstad 478 000 Munkfors 109 000 Nordmaling 205 000 Ödeshög 156 000 Malmö 9 846 000 Forshaga 340 000 Bjurholm 69 000 Ydre 108 000 Lund 3 938 000 Grums 264 000 Vindeln 161 000 Kinda 295 000 Landskrona 1 415 000 Årjäng 290 000 Robertsfors 197 000 Boxholm 162 000 Helsingborg 4 544 000 Sunne 397 000 Norsjö 114 000 Åtvidaberg 342 000 Höganäs 847 000 Karlstad 2 942 000 Malå 87 000 Finspång 639 000 Eslöv 1 043 000 Kristinehamn 703 000 Storuman 165 000 Valdemarsvik 224 000 Ystad 956 000 Filipstad 286 000 Sorsele 70 000 Linköping 5 019 000 Trelleborg 1 408 000 Hagfors 337 000 Dorotea 67 000 Norrköping 4 310 000 Kristianstad 2 556 000 Arvika 756 000 Vännäs 274 000 Söderköping 438 000 Simrishamn 558 000 Säffle 439 000 Vilhelmina 184 000 Motala 1 283 000 Ängelholm 1 342 000 Lekeberg 255 000 Åsele 80 000 Vadstena 223 000 Hässleholm 1 544 000 Laxå 161 000 Umeå 4 022 000 Mjölby 856 000 Hylte 300 000 Hallsberg 478 000 Lycksele 362 000 Aneby 204 000 Halmstad 3 163 000 Degerfors 275 000 Skellefteå 2 249 000 Gnosjö 269 000 Laholm 790 000 Hällefors 186 000 Arvidsjaur 180 000 Mullsjö 224 000 Falkenberg 1 406 000 Ljusnarsberg 128 000 Arjeplog 76 000 Habo 401 000 Varberg 2 063 000 Örebro 4 778 000 Jokkmokk 139 000 Gislaved 853 000 Kungsbacka 2 565 000 Kumla 674 000 Överkalix 95 000 Vaggeryd 444 000 Härryda 1 188 000 Askersund 339 000 Kalix 454 000 Jönköping 4 403 000 Partille 1 225 000 Karlskoga 895 000 Övertorneå 119 000 Nässjö 936 000 Öckerö 381 000 Nora 315 000 Pajala 170 000 Värnamo 1 026 000 Stenungsund 827 000 Lindesberg 684 000 Gällivare 510 000 Sävsjö 342 000 Tjörn 476 000 Skinnskatteberg 126 000 Älvsbyn 232 000 Vetlanda 814 000 Orust 457 000 Surahammar 290 000 Luleå 2 387 000 Eksjö 526 000 Sotenäs 269 000 Kungsör 254 000 Piteå 1 255 000 Tranås 552 000 Munkedal 305 000 Hallstahammar 492 000 Boden 849 000 Uppvidinge 266 000 Tanum 377 000 Norberg 159 000 Haparanda 269 000 Lessebo 243 000 Dals-Ed 137 000 Västerås 4 791 000 Kiruna 666 000 Tingsryd 356 000 Färgelanda 187 000 Sala 672 000 Alvesta 586 000 Ale 970 000 Fagersta 384 000 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10 Plats och tid Digitalt, kl. 13:00-13:50 Beslutande Enligt närvarolista Justerare Niclas Hökfors (S) Tid och plats för justering Protokollet justeras digitalt senast 2026-06-18 Justerade paragrafer 3-5 Sekreterare Robert Dahlén Ordförande Fredrik Hansson (S) Justerare Niclas Hökfors (S) BEVIS/ANSLAG E-nämndens protokoll är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sammanträdesdatum 2026-06-10 Datum när anslaget sätts upp 2026-07-19 Datum när anslaget tas ned 2026-07-13 Förvaringsplats för protokollet Protokollet förvaras digitalt hos e-nämnden Underskrift Robert Dahlén Utdragsbestyrkande E-nSäimdnad e2n15 260 2a6-v0 63-1209 Sida 1 av 10 (Signerat, SHA-256 677938FA0474EB54EB0593B3D1F9C8EDC9DFDE959D954DED51F837F329E26ACE) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL E-nämnden 2 026-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Paragrafer Ärenden Sida