Kommunstyrelsen — 20 maj 2026

§ 21 att: Nämnds rätt att använda eget kapital utgår från kommunens samlade aktuella ekonomiska förutsättningar och värderas normalt årligen i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut. Nämnd har därmed rätt att använda eget kapital enligt den nivå som årligen fastställs. I budget bör därmed nämndernas rätt att nyttja eget kapital fastställas. 7.2.7 Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för stadsbyggnadsnämnden och överförmyndarnämnden Tidigare år har över- respektive underskott för budgetposterna ”stadsbyggnadsnämnden transfereringar” samt för ”överförmyndarnämnden arvoden” enligt praxis reglerats vid årets slut så att över- respektive underskott nollställs. Detta för att utfallet för de kostnader som faller under dessa ansvar mer är att betrakta som konsekvenser av förutsättningar som nämnderna inte rår över. Om man i det politiska budgetarbetet bestämmer sig för att fortsätta med denna hantering bör det framgå i budgetbeslutet att denna rutin ska tillämpas. Om det uppstår överskott eller underskott inom ramen för ”Stadsbyggnadsnämndens transfereringar” och ”Överförmyndarnämnden arvode” nollställs dessa i samband med stadens årliga bokslut. 7.2.8 Fastställande av ekonomisk ram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning hos nämnden för demokrati och medborgarservice, inköps- och upphandlingsnämnden samt nämnden för Intraservice I samband med budgetbeslut 2027 behöver kommunfullmäktige fastställa beslut per leverantörsnämnd enligt nedan; ett för ekonomisk ram för digital förvaltning och ett för ekonomisk ram för digital utveckling där det är aktuellt. De ekonomiska ramarna är de kostnader som leverantörsnämnderna kan fakturera nämnder och styrelser för bastjänster och digital infrastruktur. Index nedan avser det index som kommunfullmäktige eventuellt beslutar om. KF fastställer ekonomisk ram för nämnden för demokrati och medborgarservice för förvaltning av bastjänster till 94 200 tkr + index KF fastställer ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för förvaltning av bastjänster till 42 800 tkr + index KF fastställer ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för utveckling av bastjänster till 1 300 tkr + index KF fastställer ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för förvaltning av bastjänster och digital infrastruktur till 1 229 300 tkr + index KF fastställer ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för utveckling av bastjänster och digital infrastruktur till 38 100 tkr + index Undantagsvis kan de ekonomiska ramarna behöva justeras med anledning av väsentligt förändrade volymer eller vid förändrat säkerhetsläge. Stadsledningskontoret föreslår att det endast kan ske efter att nämnderna gjort en sådan hemställan till kommunfullmäktige där orsak och omfattning noggrant har beskrivits. En eventuell sådan hemställan ska beredas av stadsledningskontoret i kompletterande budgetunderlag. Strategisk samordningsgrupp rekommenderar även kommunfullmäktige att ge ett uppdrag till nämnden för Intraservice att, tillsammans med köpande verksamheter, genomföra en genomlysning av tjänsteleverantörernas förvaltningskostnader utifrån ett effektivitetsperspektiv under 2027. Stadsledningskontoret föreslår att det tillskjuts en kommuncentralpost på två miljoner som kan fördelas i samband med att en plan för genomförande av uppdraget redovisas. 7.2.9 Privata utförare Enligt kommunlagen ska kommunfullmäktige under varje mandatperiod anta ett program för uppföljning och insyn av privata utförare. Stadens riktlinje för styrning, uppföljning och kontroll motsvarar lagens krav men om det finns behov av stadenövergripande mål för området kan det ingå i förslag till budget. 7.2.10 Redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen Enligt kommunallagen Lag (2023:642) kap 11 § 6a ska kommunfullmäktiges budget innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Stadsledningskontoret rekommenderar att en sådan sammanställning tas i en bilaga till budgeten. I kapitel 6 finns planeringsförutsättningar för stadshuskoncernens bolag som konsoliderats till en proformabudget för den kommande treårsperioden. Om man i den politiska beredningen har för avsikt att ta utdelning från bolagen behöver sammanställningen i kapitel 6 justeras. 7.3 Beslut möjliga att ta i samband med budget 7.3.2 Åtgärder för återställande av exploateringsverksamhetens självfinansiering Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning avseende stadens exploateringsverksamhet utgår från att kommunens samlade exploateringsutgifter fullt ut ska finansieras av kommunens exploateringsinkomster under rullande 10-årsperioder. Exploateringsverksamheten har de senaste tre åren redovisat ett negativt kassaflöde och prognosen per mars visar på ett underskott på drygt -0,5 mdkr för 2026. Exploateringsnämnden lyfter i investeringsnomineringarna att utvecklingen är mycket svag under nomineringsperioden och bedömer att målet om en exploateringsekonomi i balans på sikt inte kan klaras med nuvarande planeringsinriktning. Förutsättningarna för exploateringsekonomin sätts i stor utsträckning i tidiga planeringsskeden, vilket understryker vikten av att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden gemensamt tar ett ansvar för den planerade stadsutvecklingen med självfinansieringsmålet för exploateringsverksamheten som en viktig utgångspunkt. Mot bakgrund av de utmaningar som kommunen står inför gällande finansieringen av investeringar och den ökande låneskulden rekommenderar stadsledningskontoret en aktiv hantering genom ett riktat uppdrag för att upprätthålla den befintliga styrningen mot en långsiktig självfinansiering och god ekonomisk hushållning. Stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden får i uppdrag att återkomma med åtgärder för att återställa en långsiktig självfinansiering av exploateringsverksamheten.

§ 293 och ska till kommunfullmäktige för beslut. Fonden syftar till att hålla ned skuldsättning, räntekostnader och effekter av avskrivningar för investeringen. Investeringen beräknas enligt inriktningsbeslutet uppgå till 2,4 mdr och fonden föreslås uppgå till 1 mdr. Avsättning föreslås göras under 8 år med start år 2027. Kretslopp och vattennämnden föreslår att brukningsavgifterna för vatten och avlopp till 2027 höjs med 6,5 procent för typhus A (villa), och för typhus B (lägenhetshus) 8,1 procent, jämfört med avgifterna för 2026. Förslaget inkluderar avsättning till fond avseende vattentäkt Mjörn och förslaget innebär vidare att skulden till abonnent prognostiseras vara återställd vid 2027 års utgång. Ökande kapitalkostnader till följd av nödvändiga investeringar driver VA-taxans brukningsavgifter uppåt och avgifterna behöver fördubblas under tio år till 2036. Anläggningsavgifterna föreslås att höjas med 7 procent till 2027. Nämnden bedömer att uppgifterna om avgiftshöjningar inför kommande år är svåra att göra men har som en första indikation lämnat uppgifter om höjningar till 2028 om cirka 12 procent och till 2029 med cirka 6 procent för brukningsavgifter och 7 procent per år för anläggningsavgifterna. Avgifterna för avfall till 2027 föreslås höjas med 6 procent jämfört med 2026. Detta beror bland annat på lagkrav på fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och driften av en ny kretsloppspark. Vidare påverkas avgifterna på kort sikt att öka då det lagstadgade ansvaret för kommunalt avfall förväntas minska genom avreglering och dispenser. Fordran på abonnenterna, som uppstod 2024, förväntas kunna återställas inom tre år. Tjänsterna inom avfallsområdet föreslås justeras bland annat då tjänster avregleras, felsorteringsavgifter utökas till fler områden och till att omfatta avgift för tjänst för miljöinformatörer. Stadsledningskontoret avser att bereda kretslopp och vattennämndens taxeärenden under våren och anmäla till kommunstyrelsens möte senast i september. 5.3.6.4 Socialnämnderna Centrum, Nordost, Hisingen och Sydväst Den 24 mars 2026 har socialnämnd Hisingen (§ 63), socialnämnd Centrum (§ 70), socialnämnd Nordost (§ 73) och den 25 mars 2026 socialnämnd Sydväst (§ 55) beslutat att föreslå taxekonstruktion för egenavgifter för vuxna inom hem för vård och boende (HVB), familjehem samt boenden som inte omfattas av hyreslagen. Det har hittills inte funnits en separat taxehandling som rör egenavgifter för vuxna personer som beviljats HVB, familjehem eller boendeinsatser där den enskilde inte betalar hyra för boendet inom individ och familjeomsorgen i Göteborg. Förslaget innebär att avgift endast tas ut om den enskilde har ekonomiska möjligheter, att avgiften för uppehälle vid vård och behandling höjs till regeringens fastställda maxbelopp (130 kr/dag) samt att boende- och kostavgifter i sociala boenden så långt som möjligt likställs med taxorna i särskilt boende för att skapa enhetlighet och logik i taxans uppbyggnad. Socialtjänstlagens regler om skälig ersättning, regeringens maxbelopp och principen att den enskilde inte ska behöva söka ekonomiskt bistånd eller riskera skuldsättning ligger som grund. Förändringen av summorna i taxan bedöms inte påverka nämndernas ekonomi då det rör sig om mindre summor. Stadsledningskontorets kommentar I samband med beredning av ärendet behöver synpunkter från nämnden för funktionsstöd inhämtas. 5.3.6.5 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden har den 2026-04-21 § 228 beslutat om förslag till stadsbyggnadsnämndens taxa för 2027. Förslag till taxa 2027 för stadsbyggnadsnämndens verksamhet innebär främst en fortsatt anpassning till de justeringar som gjordes i Plan-och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 1 december 2025. En hel del justeringar gjordes redan i taxa 2026, men i takt med att det nya regelverket börjat tillämpas har ytterligare behov av förtydliganden identifierats. Taxan föreslås att indexuppräknas med Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Taxan anger att timpriset räknas upp baserat på PKV som publiceras i oktober året före det nya avgiftsåret. Enligt stadens riktlinjer för framtagande av taxor så ska nämnden besluta om sitt förslag senast i april. Därav har timpriset räknats upp med PKV publicerat i oktober 2025 och bedömningen avseende år 2027. PKV för 2027 uppgår till 2,9 procent. Detta medför en uppräkning om 43 kronor och ett nytt timpris om 1 539 kr. Av praktiska skäl sätts timpriset till 1 538 kr då flertalet avgifter debiteras uppdelat på två delar, ett för lov och ett för genomförande. Förslag till taxa 2027 bedöms medföra marginella effekter för verksamheten då indexjusteringen av timpriset tros spegla kommande kostnadsutveckling inom offentlig verksamhet. Även de ekonomiska effekterna/konsekvenserna för brukare/kund inklusive andra kommunala verksamheter bedöms vara marginella. 5.3.6.6 Stadsmiljönämnden Stadsmiljönämnden föreslår en justering av nuvarande avgifter för undantag från föreskrifter om trafik på väg och terräng, vilket regleras i Trafikförordningen (1998:1276). Undantagen gäller föreskrifter för breda, långa och/eller tunga fordon, och rör i huvudsak transporter till byggarbetsplatser eller till andra typer av uppställningsplatser. Handläggningen av dessa dispenser sker hos stadsmiljöförvaltningen. Förslaget innebär en anpassning av kommunens avgifter för dispenser till Trafikverkets avgifter samt till nuvarande prisnivåer. Differentieringen av avgiften för breda och långa transporter beror på olika lång handläggningstid. Stadsmiljönämnden konstaterar att en justering av avgifterna gör att dessa följer nivån som Trafikverket tillämpar på statliga vägar samt att avgifterna ryms inom självkostnadsprincipen. Då det finns en följsamhet mot Trafikverkets avgifter föreslås ingen indexering. Beslutet börjar gälla snarast efter att kommunfullmäktige fastställt avgifterna. Stadsledningskontoret delar nämndens bedömning och föreslår att kommunfullmäktige fastställer avgifterna utifrån aktuell föreskrift. En förändring av avgifterna kommer att öka intäkterna utan att medföra ökade kostnader i hanteringen av dessa ärenden. Intäkterna bedöms öka från 1,8 mnkr till 2,0 mnkr. 5.3.7 Befolkningsförändringar I budget förutsätts förändringar av antalet personer i olika åldersgrupper ha ett direkt samband mellan behovet av utbildning samt vård och omsorg vilket berör nämnderna inom välfärd- och utbildningsområdet. Tydligast är detta samband för de verksamheter som omfattar hela eller nästan hela befolkningen i en viss åldersgrupp såsom grundskola och anpassad grundskola, förskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Även för äldreomsorgen bör ett förändrat antal äldre påverka behovet av äldreomsorg. En rak framskrivning av behoven utifrån nuläget har enligt stadsledningskontorets bedömning inneburit en överskattning av de verkliga behoven av vård och omsorg på grund av successivt förbättrad hälsa och ökad livslängd. Behoven har därför sedan en tid tillbaka justerats ner med en faktor på 0,4 procent per år för åldersgrupperna 65–84 år och med en faktor på 0,2 procent för åldersgrupperna 85 år och äldre. I äldreomsorgens beräkning har även antalet äldre viktats utifrån ålder då behovet antas öka med stigande ålder. För hemsjukvård i ordinärt boende har en särskild beräkning gjorts då den dels omfattar även personer under 65 år, dels har en mindre ”brant behovskurva” i förhållande till ökad ålder jämfört med äldreomsorgen. Till budgetförutsättningarna 2027–2029 har stadsledningskontoret genomfört en översyn av modellen för resurstilldelning till äldreomsorgen. En kort redovisning av uppdraget samt förslaget till ny resursfördelningsmodell görs under rubriken Återrapportering av uppdrag, och sedan i sin helhet i bilaga, Förslag till ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen. Kompensationen för befolkningsförändringar omfattar även en framskrivning av behoven för funktionsstödsverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt socialnämndernas fritidsverksamhet. Beskrivning av uppdrag i föregående års budgetförutsättningar I budget 2025 fick kommunstyrelsen i uppdrag att, till förutsättningar för budget 2026–2028, föreslå en reviderad modell för de nämnder som får kompensation för befolkningsförändringar som bättre tar hänsyn till den omställningstid som krävs i samband med expansion och avveckling. Syftet var att skapa bättre planeringsförutsättningar för dessa nämnder. Återrapporteringen skedde i förutsättningar för budget 2026–2028. Stadsledningskontorets förslag till en anpassad resursfördelningsmodell för åren 2026–2028 arbetades in i Beräkningsunderlaget i kapitel 6 och antogs senare av kommunfullmäktige 2025-11-06 § 481 gällande budget 2026 och flerårsplan 2027–2028. Modellen innebar att nämnder som står inför anpassning och avveckling av verksamhet till följd av färre barn skulle ges mer tid för omställning och därför fick hantera 50 procent av förändringen år 2026, 75 procent av förändringen år 2027 och att 100 procent av förändringen får genomslag år 2028. Nämnder som däremot tilldelas resurser för expansion i och med fler invånare i en viss åldersgrupp, fick 75 procent av förändringen år 2026, 90 procent av förändringen år 2027 samt 100 procent av förändringen år 2028. Till Förutsättningar för budget 2027–2029 har stadsledningskontoret haft ett nytt uppdrag gällande resurstilldelning, som innebar att se över äldreomsorgens resursfördelningsmodell vilket nämndes ovan och kort beskrivs i kapitel 5 Återrapportering av uppdrag, och sedan sker i sin helhet i bilaga, Förslag till ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen. Eftersom stadsledningskontoret har fått ett nytt uppdrag kopplat till resurstilldelning utifrån befolkningsförändringar, nämligen att se över resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen, så är stadsledningskontorets bedömning att den reviderade modellen för befolkningsförändringar som infördes i budget 2026, där flera nämnder inte gavs full tilldelning eller fick ett fullt avdrag kopplat till förändringar i befolkningen, till stor del faller. Kompensationen som gavs till de nämnder som skulle få minskade resurser till följd av färre barn och elever flyttades till stor del från äldreomsorgen vars grupper ökade, men där tilldelningen inte motsvarade hela ökningen. I och med att stadsledningskontoret tagit fram förslag till en ny resursfördelningsmodell för att beräkna behoven inom äldreomsorgen när den äldre befolkningen ökar, är stadsledningskontorets bedömning att det inte längre är möjligt att kombinera den nya modellen med modellen för längre tid för omställning som inarbetades i budget 2026. Stadsledningskontoret konstaterar istället att det får värderas i den politiska beredningen om det finns behov att justera eller mildra effekterna av omställningen av verksamheten till följd av befolkningsförändringarna hos enskilda nämnder. I kapitel 6 Beräkningsunderlag redovisas belopp per nämnd utifrån föregående års modell. Beräkningar och befolkningsutveckling Beräkningarna avseende befolkningsförändringarna utgår ifrån nämndernas ramar enligt den beslutade budgeten för 2026 inklusive kompletteringsbudget mars 2026. Därefter görs justeringar för åren 2027–2029 utifrån årets befolkningsprognos. För äldre samt vård- och omsorgsnämnden utgår nedanstående belopp i tabellen ifrån stadsledningskontorets förslag till ny resursfördelningsmodell. En kort redovisning av uppdraget samt förslaget till ny resursfördelningsmodell görs i kapitel 5, Återrapportering av uppdrag, och sedan i sin helhet i bilaga Förslag till ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen. Den totala befolkningsutvecklingen 2025 var lägre jämfört med befolkningsprognosen 2025 och innebar betydligt färre personer i åldern 20–64 år. De äldre däremot blev fler i stort sett samtliga åldersgrupper. Antalet barn och unga i skolåldern blev också fler än vad som antogs i förra årets prognos liksom antalet födda. Utvecklingen med en lägre fruktsamhet hos kvinnor i barnafödande ålder antas fortsätta och antalet födda väntas öka igen först år 2029 men det är väldigt osäkert. Det leder till ett fortsatt minskat resursbehov för förskolenämnden och även grundskolenämnden i och med färre barn och unga i skolåldern. Dock är minskningen för grundskolenämnden lägre än tidigare. För äldre samt vård- och omsorgsnämnden beräknas antalet äldre vara något fler än vad som beräknades i förra årets budgetförutsättningar. För utbildningsnämnden är det jämförelsevis små skillnader jämfört med tidigare prognoser men från och med 2029 minskar eleverna. Nedanstående tabell visar befolkningsförändringarna per nämnd. Nämnd, tkr 2027 2028 2029 Förskolenämnd -114 532 -189 369 -201 312 Grundskolenämnd -36 078 -98 771 -220 270 Utbildningsnämnd 51 742 52 856 32 292 Äldre samt vård- och omsorgsnämnd 58 205 166 441 309 006 Nämnd för funktionsstöd (exklusive 12 046 33 243 52 108 bostäder med särskild service) Socialnämnder, IFO 1 481 885 -1 289 Socialnämnder, fritid -617 -1 950 -3 336 Summa -27 753 -36 665 -32 801 I kapitel 6 redovisas en specifikation per nämnd av den beräknade befolkningsutvecklingen 2027–2029 och en jämförelse med ram 2026. Där redovisas även utfallet per socialnämnd. 5.3.8 Resursfördelningsmodell socialnämnder I budget 2025 fick kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn och föreslå tillägg till resursfördelningsmodellen i syfte att bättre omhänderta kostnader kopplat till kriminalitet i resursfördelningsmodellen för socialnämnderna. Återrapportering skulle göras till förutsättningar för budget 2026. Stadsledningskontoret genomförde och rapporterade förslag till en ny modell i kompletterande förutsättningar för budget 2026–2028 som lämnades till kommunstyrelsen den 2025-08-27 § 633. I kommunfullmäktiges budget för 2026 antogs stadsledningskontorets förslag till ny resursfördelningsmodell inklusive hänsyn till kriminalitet och socialnämndernas kommunbidrag för 2026 baserades på denna modell. Resursfördelningsmodellen består fortsatt av delmodellerna barn och unga, vuxenvård, försörjningsstöd, fritid och kultur samt övrig individ- och familjeomsorg. Utöver delmodellerna får socialnämnderna fortsatt en viss basnivå samt därutöver särskilda satsningar. Dessutom kvarstår de stadengemensamma uppgifterna som socialnämnderna Centrum och Sydväst har och som de ges kommunbidrag för. Enligt de nya principerna i resursfördelningsmodellen för socialnämnderna ska fördelningen per nämnd och delmodell (barn och unga, vuxenvård etcetera) uppdateras årligen med aktuella socioekonomiska data, antal invånare samt kriminalitetsindex i de modeller som berörs vilket stadsledningskontoret har arbetat in i Förutsättningar för budget 2027–2029. Effekterna av denna justering samt av befolkningsförändringarna beskrivs och redovisas i kapitel 6, Beräkningsunderlag. 5.4 Övriga faktorer med påverkan på stadens intäkter och kostnader 5.4.1 Kostnader för interna tjänster 5.4.1.1 Lokaler och lokalkostnader Stadsfastighetsnämnden Kommunfullmäktige beslutade 2021-09-16 § 25 om en ny princip för internhyressättning av samtliga verksamhetslokaler i stadsfastighetsnämndens bestånd. Principen för internhyressättning utgår ifrån självkostnad, där hyreskostnaden för respektive objekt bärs av den nämnd som nyttjar objektet/objekten. Stadsfastighetsförvaltningen gör två hyresutskick varje år, hyresutskick 1. i mars och hyresutskick 2. i oktober. Hyresutskick 1. för 2027 har stadsfastighetsförvaltningen kommunicerat ut till samtliga hyresgäster. I oktober kommer hyresutskick 2., som är uppdaterat med eventuella tillkommande eller avgående objekt samt en uppdaterad mediaprognos. Den totala hyresökningen mellan 2026 (baserat på hyresutskick 2. 2026 som avser innevarande års hyreskostnad) och 2027 är 5,7 procent. Eftersom det sker förändringar i beståndet kontinuerligt, avgående och tillkommande objekt, vilket påverkar hyreskostnaden är direkta jämförelser mellan åren inte möjligt. I hyresutskick 1. 2027 är det främst delkomponenten kapitalkostnader (avskrivning och ränta) som ökar vilket är en konsekvens av pågående och planerade nyinvesteringar (ny- och ombyggnationer) samt reinvesteringar. Kapitalkostnaderna påverkas även av höjd internränta från 2,5 procent till 2,75 procent enligt stadsledningskontorets förslag (se avsnitt Stadens interna räntor). Delkomponenten driftskostnader exklusive media ökar också mellan 2026 och 2027. Driftskostnaderna baseras på utfallet två år tidigare och indexeras för att motsvara självkostnad två år senare, dvs. driftskostnaden 2025 indexeras för att motsvara självkostnad 2027. Stadsfastighetsförvaltningen använde vid beräkning av driftskostnaden för 2026 ett viktat index mellan PKV och KPIF vilket innebar att driftskostnaderna räknades upp 1,1 procent för att uppnå självkostnad 2025 och med 2,45 procent för att uppnå självkostnad 2026. Vid uppräkning av driftskostnaderna inför hyresutskick 1. 2027 har stadsfastighetsförvaltningen frångått tidigare indexering av driftskostnaderna och valt att räkna upp utfallet av driftkostnaden 2025 med 10 procent med hänvisning till att utfallet 2025 speglar ett besparingsår och uppräkningen med 10 procent görs för att uppnå budgeterad nivå för driftskostnader 2026. För enskilda nämnderna visar hyresutskick 1. betydande hyresökningar för exploateringsnämnden och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning men det korrelerar med tillkommande ytor för nya lokaler. Även idrotts- och föreningsnämndens hyreskostnader ökar betydligt till 2027 vilket beror genomförda investeringar i Frölundabadet. Tidplanen för projektet har vad stadsledningskontoret erfar flyttats fram till 2028 och hyreskonsekvensen för idrotts- och föreningsnämnden kommer att uppstå först då, förändringen kommer att justeras till stadsfastighetsnämndens hyresutskick 2. i oktober. Stadsfastighetsförvaltningen har tagit fram en tioårig prognos över hyresutvecklingen för att ge en bild av den förväntade utveckling per nämnd. Prognosen syftar till att skapa förutsägbarhet kring hyresutvecklingen för hyresgästerna, vilket ingick i kommunfullmäktiges uppdrag 2021-09-16 § 25 avseende utvecklad ekonomistyrning och har översänts till stadsledningskontoret för att ingå i underlaget till det politiska budgetarbetet. Prognosen är framtagen utifrån investeringsnomineringarna som godkändes i stadsfastighetsnämnden 2026-03-27 § 32 och hyresutskick 1. avseende hyreskostnader 2027 från stadsfastighetsförvaltningen. Prognosen bygger på befintliga objekt aktuellt år, beräkningar är i löpande priser och ett antagande om en inflation på 2 procent. Ju längre bort i tiden prognosen sträcker sig desto mer osäker är den på grund av att planerade investeringar är mer osäkra. Tabellen nedan visar prognostiserad hyreskostnad per nämnd till och med 2036. Lokalkostnadsutveckling per nämnd (mnkr) nominellt penningvärde/löpande priser Nämnd 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Exploateringsnämnden 12 12 12 12 12 11 11 11 11 11 Förskolenämnden 841 889 924 941 987 1 039 1 069 1 101 1 164 1 198 Grundskolenämnden 1 687 1 774 1 850 1 934 2 033 2 114 2 154 2 201 2 277 2 332 Idrotts- och föreningsnämnden 18 29 29 28 28 28 27 27 27 26 Kulturnämnden 21 20 19 19 19 19 19 18 17 17 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 24 25 25 26 26 27 27 28 28 29 Nämnden för funktionsstöd 474 534 552 566 589 609 622 629 638 647 Socialnämnden Centrum 79 82 84 86 88 89 91 93 95 98 Socialnämnden Hisingen 44 46 47 49 50 51 52 54 55 56 Socialnämnden Nordost 56 58 59 61 62 64 66 67 69 71 Socialnämnden Sydväst 128 130 134 137 140 142 145 147 150 154 Stadsbyggnadsnämnden 21 21 21 21 21 21 21 21 21 21 Stadsmiljönämnden 29 29 29 29 29 28 28 28 28 28 Utbildningsnämnden 352 371 383 401 421 430 438 447 456 463 Äldre samt vård och omsorgsnämnden 677 765 794 811 853 903 922 935 951 972 Samtliga 4 462 4 784 4 963 5 121 5 360 5 574 5 692 5 806 5 988 6 123 Förändring årlig 7,2% 3,7% 3,2% 4,7% 4,0% 2,1% 2,0% 3,1% 2,3% Förändring i förhållande till 2027 7,2% 11,2% 14,8% 20,1% 24,9% 27,6% 30,1% 34,2% 37,2% Stadsledningskontoret konstaterar att hyresutvecklingen utifrån nuvarande planering ökar kontinuerligt de kommande åren. I prognosen är det relevant att notera hyresutvecklingen för förskolenämnden och grundskolenämnden utifrån befolkningsutvecklingen de senaste åren och årets befolkningsprognos. Förskolenämndens hyreskostnader ökar enligt prognosen med cirka 43 procent till 2036, där en delkomponent i hyreskostnaden är kapitalkostnader till följd av planerade investeringar och reinvesteringar. I stadsfastighetsnämndens investeringsnomineringar ingår investeringar i förskolor motsvarande cirka 5 800 platser de kommande tio åren varav cirka 3 100 avser nya platser. Samtidigt har antalet 1–5 åringar minskat med 2 500 de senaste fem åren och väntas de närmaste tre åren minska med ytterligare 1 300 barn innan nedgången planar ut. Efter 2030 börjar antalet barn i åldersgruppen öka igen, förutsatt att barnafödandet vänder upp i enlighet med SCB:s senaste prognos över fruktsamhetsutvecklingen. Grundskolenämndens hyreskostnader ökar enligt prognosen med cirka 38 procent till 2036 vilket till delvis beror på planerade investeringar och reinvesteringar. I stadsfastighetsnämnden investeringsnomineringar ingår investeringar i grundskolor motsvarande cirka 14 000 platser de kommande tio åren varav cirka 7 100 avser nya platser. Samtidigt har antalet 6–15 åringar minskat med drygt 800 barn de senaste två åren och väntas minska med ytterligare 5 500 barn (-9 procent) de kommande tio åren fram till 2035. Stadsfastighetsnämndens prognos över lokalkostnadsutvecklingen bygger på befintliga objekt aktuellt år utan hänsyn till nämndernas eventuella planer på att lämna lokaler samt ett antagande om att nominerade investeringar genomförs enligt plan, vilket ger osäkerheter i relation till den faktiska utvecklingen. Prognoserna visar dock på en utveckling med succesivt ökande kostnader för lokaler, även om det varierar mellan åren, parallellt med en befolkningsprognos för barn i förskolan och grundskolan som inte utvecklats i samma riktning. Stadsledningskontoret ser att berörda nämnder behöver anpassa sin lokalbehovsplanering och analysera vad som är motiverat utifrån förändrade förutsättningar då utvecklingen med färre barn och ökade lokalkostnader kommer att bli en utmaning för nämnderna att finansiera. Higab AB Higab AB (Higab) har likt inför 2026, på tjänstepersonsnivå, överlämnat en tioårig prognos över lokalkostnadsutvecklingen baserad på befintliga kontrakt och beslutade investeringar. I beräkningarna antas att befintliga kontrakt löper på om inget annat är aviserat, mindre ombyggnadstillägg är inkluderade enligt löptid och nuvarande räntenivå samt ett antagande om en inflation på 2 procent likt i stadsfastighetsnämnden prognoser. Tabellen nedan visar prognostiserad hyreskostnad per nämnd till och med 2036. Lokalkostnadsutveckling per nämnd, mnkr Nominellt penningvärde/Löpande priser Nämnd 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Arkivnämnden 7,5 7,5 7,6 7,6 7,6 7,7 7,7 7,7 7,8 7,8 7,8 Exploateringsnämnden 19,0 19,0 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,8 Idrotts- och föreningsnämnden 35,3 34,9 34,8 34,7 34,8 34,8 34,8 34,9 34,9 34,9 34,9 Kommunstyrelsen 48,1 48,2 48,2 45,0 45,1 45,1 45,1 45,2 45,2 45,3 45,3 Kretslopp och vattennämnden 41,1 58,9 58,2 59,9 60,6 61,5 62,4 62,4 62,5 62,5 62,6 Kulturnämnden 86,5 91,9 118,4 129,2 130,2 131,4 203,5 203,9 204,4 204,8 205,3 Miljö- och klimatnämnden 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Nämnden för Intraservice 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,3 4,3 4,3 Stadsfastighetsnämnden* 56,3 56,6 56,4 56,3 56,4 56,6 56,8 57,0 57,2 57,3 57,5 Stadsmiljönämnden 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 6,0 6,0 6,0 6,0 6,1 Stadsrevisionen 3,2 3,2 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,4 Valnämnden 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 Samtliga 318,4 341,7 350,0 359,3 361,3 363,7 437,0 437,8 438,7 439,6 440,5 Förändring årlig 7,3% 2,4% 2,6% 0,6% 0,7% 20,1% 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% Förädring i förhållande till 2027 7,3% 9,9% 12,9% 13,5% 14,2% 37,3% 37,5% 37,8% 38,1% 38,4% * Avser de avtal där stadfastighetsnämnden är mellanhyresvärd I prognosen för de kommunbidragsfinansierade nämnderna är det relevant att notera hyresutvecklingen för kulturnämnden där beslutade investeringar medför nivåskillnader i lokalkostnadsutvecklingen kommande år. Det kommer dels av investeringen i nya magasin, dels investeringen avseende ny- och ombyggnationen av Göteborgs konstmuseum. I Higabs prognos förväntas kulturnämndens hyreskostnader öka med cirka 26,5 mnkr när nytt magasin planeras att tas i bruk 2028, ytterligare 10,8 mnkr 2029 när hyreskostnaden får helårseffekt och därefter ytterligare en ökning med cirka 72 mnkr när konstmuseet förväntas tas i bruk 2032. Stadsledningskontoret har i beräkningsunderlaget inarbetat kompensation till kulturnämnden för ökade hyreskostnader avseende nytt magasin med 26,5 mnkr år 2028 utifrån Higabs prognos och med ytterligare 10,8 mnkr år 2029. Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-27 § 495 att godkänna Higabs hemställan avseende en utökad investering för Göteborgs konstmuseum och 2026-03-26 § 81 p. 1 att godkänna inhyrningsbeslutet avseende Göteborgs konstmuseum. Kommunfullmäktiges uppdrag till kulturnämndens 2021-10-28 § 17 att säkerställa att andelen av kapital- och driftskostnaden som idag bekostas av kommunala skattemedel inte ökar, antecknades men förklarades ej fullgjort (2026-03-26 § 81 p. 2). I yrkandet från S, V, MP lyfts att kulturnämnden behöver kompenseras för ökade kostnader i och med det nya inhyrningsbeslutet men att kulturnämnden samtidigt behöver arbeta aktivt med att hålla nere kostnader för drift av museet och öka intäkterna så att kostnaden för skattekollektivet inte ökar ytterligare. Hyresökningen för kretslopp och vattennämnden mellan 2026 och 2027 avser den nya kretsloppsparken i Högsbo, en hyresutveckling som kommer att behöva hanteras inom taxeutvecklingen för avfallskollektivet kommande år. Higab har, till skillnad från stadsfastighetsnämndens självkostnadshyresmodell, ett antal olika hyresmodeller där nämnderna kan ha en kombination av modellerna för inhyrda objekt. Det kan vara marknadsanpassade hyror likt majoriteten av de hyresavtal Higab har med externa hyresgäster, självkostnadshyra likt stadsfastighetsnämnden där hyran baseras på samtliga kostnader knutna till ett specifikt objekt eller produktionsbaserade hyror. De produktionsbaserade hyrorna utgår ifrån när byggnaden uppfördes där avskrivningar och underhåll fördelas jämnt över livslängden, övriga delar förändras med årligt index och faktiskt ränteutveckling på kapitalkostnaderna. Higab har, likt övriga bolag i koncernen, en räntemodell (se avsnitt Stadens interna räntor) som justeras kvartalsvis utifrån den faktiska upplåningsutvecklingen. Det innebär att hyresgästernas hyresnivåer justeras kvartalsvis under året för att möta ränteutveckling i de avtal som är självkostnads- och produktionsbaserade. Om räntan går upp 0,5 procentenheter kommande år skulle det motsvara en hyresökning med 8,9 mnkr 2027. Stadsfastighetsnämnden har till skillnad från Higab och övriga bolag i koncernen en räntemodell som baseras på kommunens interränta som sätts för ett år i taget i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut. 5.4.1.2 Lokalknutna investeringsrelaterade driftkostnader – kommuncentral avsättning De senaste åren har medel avsatts kommuncentralt för lokalknutna investeringsrelaterade driftkostnader (evakuerings- och omställningskostnader). Medlen hanteras sedan 2025 genom beslut av stadsfastighetsnämnden som i sin tur fördelar medlen mellan berörda nämnder. Den kommuncentrala potten syftar till att täcka kostnader för: • Utgifter som tidigare belastade stadsfastighetsnämndens/lokalnämndens investeringsprojekt och direkt relaterade till den fysiska byggnationen. • Kostnader för exempelvis rivning, sanering, utrangerings- eller avetableringskostnader. • Tillkommande hyreskostnader för evakuering till tillfälliga lokaler i samband med åtgärder i lokaler där stadsfastighetsnämnden är fastighetsägare (evakueringskostnader, med fokus på extra tillkommande hyreskostnader). Kostnader som inte avses: • Verksamhetens flyttkostnader (verksamheternas projektledare, direkta flyttkostnader av material och personal med mera) • Ersättning för tomställda eller tillfälligt tomställda lokaler. Stadsfastighetsnämnden har beräknat investeringsrelaterade driftkostnader för åren 2027–2036 utifrån pågående och planerade projekt samt en långsiktig schabloniserad nivå. I nedanstående tabell framgår bedömning för år 2027–2031. Mnkr 2027 2028 2029 2030 2031 Investeringsrelaterade driftskostnader 190 195 200 205 170 (rivning, sanering, evakuering, utrangering) Kontoret kan konstatera att nivåerna för år 2027–2029 ligger något över de prognostiserade volymer som stadsfastighetsnämnden redovisade för motsvarande period i föregående års investeringsnomineringar. Stadsledningskontoret har inarbetat stadsfastighetsnämndens prognos i beräkningsunderlaget. 5.4.1.3 Kostnader för digital utveckling och förvaltning 2027 (nämnderna för Intraservice, inköp och upphandling samt demokrati och medborgarservice) Kommunstyrelsens strategiska samordningsgrupp har till uppgift att värdera och prioritera behov och omfattning av digital utveckling och förvaltning, som levereras av stadens tre tjänsteleverantörer. Strategisk samordningsgrupp har gemensamt kommit överens om de rekommendationer som lämnas i detta avsnitt, dock med ett önskemål om att kommunfullmäktige ger ett uppdrag att genomföra en genomlysning av leverantörsförvaltningarnas förvaltningskostnader utifrån ett effektivitetsperspektiv. Det här beskrivs mer nedan. Kommunfullmäktige behöver fatta beslut om prioriterade förändringsinsatser och ekonomiska ramar. I april 2026 fattade kommunfullmäktige beslut om förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av vissa tjänster. Beslutet får påverkan på kostnadsfördelningen mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser. Kommunfullmäktige behöver även fatta beslut om behov av tillfälligt förändrat kommunbidrag för nämnder kopplat till förändringarna. De ekonomiska ramarna är de kostnader som leverantörsnämnderna kan fakturera nämnder och styrelser för bastjänster, digital infrastruktur och förändringsinsatser. Nämnder och styrelser kan beställa ytterligare tjänster av leverantörerna såsom tilläggs- och specialisttjänster. Dessa tjänster beslutar varje nämnd och styrelse själva om att beställa. De omfattas heller inte i detta underlag. Nämnder och bolagsstyrelser har även ansvar för sina verksamhetsspecifika system och kostnader relaterade till dessa. Således är de ekonomiska ramar som beskrivs här inte lika med den fulla kostnad som nämnder och bolagsstyrelser har för it och digitala tjänster. Undantagsvis kan de ekonomiska ramarna behöva justeras med anledning av väsentligt förändrade volymer eller förändrat säkerhetsläge. Stadsledningskontoret föreslår att det endast kan ske efter att leverantörsnämnderna gjort en sådan hemställan till kommunfullmäktige där orsak och omfattning noggrant har beskrivits. En eventuell sådan hemställan ska beredas av stadsledningskontoret i kompletterande budgetunderlag. Stadsledningskontoret föreslår att det indexbeslut som kommunfullmäktige fattar gällande ramar i 2027 års budget även ska tillämpas på bastjänster, digital infrastruktur och förändringsinsatser. Siffrorna för 2027 i detta material är inte uppräknade med index. Respektive leverantörsnämnd har behandlat föreslagen budget i ärendet Årlig analys 2027 (nämnden för demokrati och medborgarservice 2026-03-04 § 16, inköps- och upphandlingsnämnden 2026-03-05 § 25, nämnden för Intraservice 2026-03-05 § 25). Nedanstående tabeller visar utfall 2025 per leverantör, budget 2026 och föreslagen budget 2027. För 2027 visas även den rekommendation som lämnas av den strategiska samordningsgruppen avseende budget 2027. Nämnden för demokrati och medborgarservice Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår en liten ökning av utveckling inom tjänst mot 2026. Kostnaderna för bastjänsterna har ökat beroende på uppskattade volymökningar och kostnadsökningar från Intraservice som underleverantör. Nämnden föreslår att Vårt Göteborg ska ingå i bastjänsten Extern service och kommunikation, med en ökad kostnad på cirka 400 tkr. Strategisk samordningsgrupps rekommendation följer nämndens förslag med undantag för förslaget gällande Vårt Göteborg, som fortsatt bedöms vara kommunbidragsfinansierat med motsvarande kommunbidrag som för 2026. Strategisk samordningsgrupp föreslår således en minskning av kostnadsram jämfört med leverantörens förslag på cirka 3 mnkr. Strategisk Nämnden för demokrati Utfall Budget Leverantörens samordningsgrupps och medborgarservice 2025 2026 underlag 2027 rekommendation 2027 Ekonomisk ram förvaltning 81 97 288 + 89 500 94 224 + index bastjänster (tkr) 000 index Ekonomisk ram utveckling 0 0 0 0 bastjänster (tkr) 81 97 288 + Summerad kostnad (tkr) 89 500 94 224 + index 000 index Inköps- och upphandlingsnämnden Inköps- och upphandlingsnämnden har förändringsinsatser som under 2027 övergår i förvaltning vilket medför lägre utvecklingskostnad och högre förvaltningskostnad. Konkurrensutsättning av avtal som löper ut ökar också förvaltningskostnaden. Strategisk samordningsgrupps rekommendation är i enlighet med nämndens förslag. Strategisk Inköps- och Utfall Budget Leverantörens samordningsgrupps upphandlingsnämnden 2025 2026 underlag 2027 rekommendation 2027 Ekonomisk ram 36 42 765 + förvaltning bastjänster 34 775 42 765 + index 300 index (tkr) Ekonomisk ram utveckling bastjänster 7 400 6 375 1 340 + index 1 340 + index (tkr) Summerad kostnad 43 44 105 + 41 150 44 105 + index (tkr) 700 index Nämnden för Intraservice Nämnden för Intraservices uppskattade kostnader för förvaltning av tjänster ökar på grund av utveckling inom befintliga tjänster (exempelvis konkurrensutsättning av avtal som löper ut) volymökningar, nya tjänster, ökade leverantörskostnader och nya erbjudanden i tjänsterna. Dock har ärendet Förändrade fördelningsnycklar och omkategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur (KF 2026-04-23) medfört att två bastjänster blir tilläggstjänster 2027, vilket minskat förvaltningskostnaderna för 2027 med cirka 14 mnkr. Strategisk Nämnden för Utfall Budget Leverantörens samordningsgrupps Intraservice 2025 2026 underlag 2027 rekommendation 2027 Ekonomisk ram, förvaltning 1 049 1 174 1 229 300 + bastjänster och 1 229 300 + index 000 000 index digital infrastruktur (tkr) Ekonomisk ram utveckling av bastjänster och 38 100 40 100 + index 38 100 + index 24 digital infrastruktur 500 (tkr) Summerad kostnad 1 073 1 212 1 269 400 + 1 267 400 + index (tkr) 500 100 index Utifrån Intraservice underlag rekommenderar strategisk samordningsgrupp följande förändringsinsatser 2027: Förändringsinsats Kostnad (tkr) Förstudie IT-stöd kompetenskartläggning 700 Fortsatt anpassning till nationell digital infrastruktur (DIGG mfl) 3 000 Pågående redan beslutade förändringsinsatser in i 2027 Datalakehouse 5 500 Etablera application control 4 000 Innehållshantering klass 3 information 5 000 Utökade informationsmängder inom kvalitetssäkrade data 800 Stöd i avveckling Domino 800 Hantering av informationsmängder på I:, H:, OneDrive och 2 000 Sharepoint Flexibilitet inom digital infrastruktur 4 000 Satsningar inom IT-säkerhet 5 000 Etablera infrastruktur och arbetssätt för AI-tillämpningar 7 300 Summa 38 100 Den förändringsinsats som den strategiska samordningsgruppen valt att inte rekommendera utifrån Intraservices underlag är en tjänst för GEO-data. Tjänsten bedöms, utifrån styrmodellens tjänstekategorier, som tilläggstjänst. Det innebär att tjänsten finansieras av och byggs upp tillsammans med de kunder som har behov av den för 2027. Förändringsinsats Kostnad (tkr) Etablera tjänst för GEO-data 2 000 Summa 2000 Två tjänster som rullats ut i drift under 2025 och 2026, Smart stad och Automatisera informationsflöden (Processautomation), föreslås fortsatt delvis behöva finansieras som förändringsinsats under 2027. Detta eftersom det tar tid att rulla ut en ny tjänst och få full beläggning med nya kunder som kan finansiera tjänsten. Förslaget är att kunderna finansierar de delar av tjänsten som inte täcks av full beläggning 2027. Tjänsterna har sedan tidigare föreslagits finansieras solidariskt under max två år. År 2027 skulle därmed bli sista året för medfinansiering för Smart stad. Strategisk samordningsgrupp ser ett behov av genomlysning av tjänsteleverantörernas förvaltningskostnader ur ett effektivitetsperspektiv Strategisk samordningsgrupp ställer sig bakom rekommendationen ovan men vill, likt föregående år, lyfta till kommunfullmäktige att processen för att landa in i en rekommendation för stadens digitala bastjänster och infrastruktur har kantats av diskussioner och att konsensus inte fullt uppnåtts. De senaste åren har tjänsternas kostnader ökat väsentligt över index. Delar av gruppens medlemmar upplever att de saknar insyn i tjänsternas kostnadsnivå och möjlighet att påverka den. Även inför budget 2027 ligger leverantörernas årliga kostnadsökningar över förväntat index (cirka 5 procent innan index för Intraservice och demokrati och medborgarservice och cirka 7 procent innan index för inköps- och upphandlingsnämnden). Ökningarna inför 2027 är, enligt leverantörerna, till hög grad hänförliga till upphandlingar och nya avtal, högre efterfrågan och konsolidering av fler bolag som nyttjar tjänsterna, nya tjänster som verksamheterna efterfrågar samt krav och satsningar inom säkerhetsområdet. I processen inför budget 2027 för de digitala tjänsterna uppger de köpande verksamheterna att de saknar en dialog om bland annat kvalitetssänkning eller bortprioritering av delar inom tjänsterna som alternativ till prishöjning. Det efterfrågas också tydligare beskrivningar av de säljande förvaltningarnas egna effektiviseringar och konsekvenser kopplade till tjänsternas leverans, kapacitet och robusthet. Flera av de köpande verksamheterna beskriver svårigheter med att skapa de förflyttningar eller kostnadsminskningar i verksamheten, med hjälp av de digitala tjänsterna, som kompenserar för kostnadsökningar. Stadsledningskontoret noterar i beredningen att det är svårt för de köpande verksamheterna att på kort tid realisera effekter inom flera av områdena där kostnaderna ökar. Till exempel medför upphandlingar ofta ökade kostnader för samma leverans. Kostnadsökningarna förklaras även av ökad efterfrågan och nya leveranser. Här har verksamheterna ett ansvar att arbeta med effekthemtagning, men effekthemtagningen kommer oftast inte samma år eller de närmaste åren. Många gånger krävs ett mer omfattande omställningsarbete vad gäller arbetssätt och processer för att effekterna ska kunna hämtas hem. När det gäller förändringsinsatser 2027 är budgeten för dessa liten (cirka 38 mnkr avseende Intraservice) i relation till tjänsternas totala kostnad (1 230 mnkr avseende Intraservice) och det är enbart ett fåtal nya insatser som föreslås. De köpande förvaltningarna saknar en samlad bild av den totala budgeten och kostnadsutveckling över tid, samt relationen mellan utveckling och förvaltning. Det lyfter att det är svårt att se igenom beräkningarna och att det saknas en tydlig transparens. Det finns skillnader i köpande verksamheters prioriteringar när det gäller vad som gemensamt ska satsas på. Strategisk samordningsgrupp har identifierat ett behov av att arbeta mer strategiskt kopplat till satsningar i gemensamma tjänster och digital infrastruktur. För att kunna göra det bedömer gruppen, utifrån beskrivningen ovan, att det är nödvändigt att nuvarande kostnader och kvalitetsnivåer i de tjänster och digital infrastruktur som levereras utvärderas kopplat till bland annat effektivitet, innehåll och kvalitetsnivå. Strategisk samordningsgrupp rekommenderar därför kommunfullmäktige att ge ett uppdrag till leverantörsnämnderna att, tillsammans med köpande verksamheter, genomföra en genomlysning av tjänsteleverantörernas förvaltningskostnader utifrån ett effektivitetsperspektiv. Stadsledningskontoret föreslår att fokus läggs på att genomföra genomlysningen på Intraservice initialt och att det tillskjuts en kommuncentralpost på två miljoner som kan fördelas i samband med att en plan för genomförande av uppdraget redovisas i första kompletteringsbudgeten 2027. Förslag till justering av de kommunbidragsfinansierade nämndernas kommunbidrag utifrån kommunfullmäktiges beslut i ärende om Förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur I ärendet Förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur redogjordes för ekonomiska konsekvenser med förslaget, det vill säga hur förslagen påverkar respektive nämnd och bolagsstyrelse. Beräkningarna utgick från budget 2025 och vilken den ekonomiska effekten varit om de föreslagna fördelningsnycklarna hade använts det året. Syftet med att utgå från budget 2025 var att andra förändringar som skett, till exempel att vissa tjänster har ökat i omfattning och kostnad, medan andra tjänster minskat eller att efterfrågade volymer förändrats, inte ska ha påverkat beräkningen. Det här var dock inte möjligt att göra fullt ut bland annat på grund av att det uppkommer en sekundär effekt för övriga nämnder och bolagsstyrelser på grund av en högre kostnadsfördelning till Intraservice, demokrati och medborgarservice samt inköps- och upphandling. Beräkningarna för 2025 är fortfarande de mest säkra uppgifterna då en beräkning av förändringarnas effekt 2027 ännu inte har kunnat göras fullt ut. Stadsledningskontoret föreslår att de kommunbidragsfinansierade nämnder som får ökade kostnader utifrån kommunfullmäktiges beslut och stadsledningskontorets beräkningar (enligt ovan avseende budget 2025) kompenseras med en ökning av kommunbidraget under två år för att underlätta omställningen. För 2027 innebär det att nämnderna får stå för 33 procent av ökningen, för 2028 innebär det att nämnderna får stå för 67 procent av ökningen och för 2029 100 procent av ökningen. När tjänsteleverantörerna tidigare genomfört förändringar i bland annat fördelningsnycklar som påverkat kostnadsfördelningen mellan köpande verksamheter har kommunbidraget inte justerats. Därav föreslår stadsledningskontoret inte bestående kommunbidragsjusteringar i detta ärende. De nämnder som får minskade kostnader föreslås delvis finansiera denna kompensation. I tabellen nedan framgår vilka nämnder som ska kompenseras med ett ökat respektive minskat kommunbidrag. I bilagorna Kostnad per nämnd och styrelse digitala tjänster och digital infrastruktur 2027 finns en beräkning av estimerad kostnadsförändring per bolagsstyrelse och nämnd mellan 2026 och 2027 enligt leverantörernas förslag ovan, där förändrade fördelningsnycklar och omkategorisering är en del av förändringen. Som nämnts ovan får också tjänsteleverantörerna ökade kostnader med förslaget. Intraservice och demokrati och medborgarservice får ökade kostnader i sin tjänsteleverans. För inköps- och upphandlings del innebär förändringarna ökade kostnader på cirka 1 mnkr, som däremot inte medför ökade kostnader inom ramen för uppdraget som tjänsteleverantör. Det rör i stället ökade kostnader i övrig verksamhet kopplad till grunduppdraget som finansieras via provisionsintäkter. Inköps- och upphandlings kommunbidrag föreslås likt övriga nämnder ovan kompenseras kommande två år för att underlätta ökningen. Demokrati och medborgarservice kompenseras motsvarande sitt kommunbidrag enligt förslaget ovan. Dock kvarstår ökningar om cirka 1 mnkr eftersom knappt hälften av nämndens verksamhet inte är kommunbidragsfinansierad. För Intraservice innebär beräkningarna avseende 2025 ökade kostnader på cirka 4 mnkr som avser bastjänster och digital infrastruktur. På motsvarande sätt som för kommunbidraget ovan föreslås demokrati och medborgarservice och Intraservice kompenseras i två år för ökade kostnader även i denna del, det vill säga självfinansiering om 33 procent 2027, 67 procent 2028 och 100 procent 2029. Det innebär för 2027 att Intraservice kostnader som ska fördelas ut mot kunder ökar med 2,7 mnkr och demokrati och medborgarservice kostnader som ska fördelas ut mot kunder ökar med 620 tkr. De här båda ökningarna är inarbetade i förslaget gällande de kommunbidragsfinansierade nämnderna i tabellen ovan. De är också inarbetade i bilagorna Kostnad per nämnd och styrelse digitala tjänster och digital infrastruktur 2027. Angående Intraservices uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med förslag på genomförande och finansiering inom årlig analys av hemtagning och tjänsteerbjudande av Skatteverkets uppgifter i Navet Nämnden för Intraservice fick ovanstående uppdrag av kommunfullmäktige i november 2025. Intraservice har i Årlig analys 2027 inget färdigt förslag på genomförande och finansiering. Arbete med att ta fram detta kommer att pågå under 2026 inom ramen för förändringsinsatsen. Stadsledningskontoret föreslår att Intraservice i Årlig analys 2028 återkommer med förslag och genomförande för hemtagning och tjänsteerbjudande av Skatteverkets uppgifter i Navet. Stadsledningskontoret föreslår att kostnader för 2027, likt för 2026, omhändertas inom ramen för förändringsinsatsen Data Lakehouse. 5.4.1.3 Förskolenämnden – tillkommande kostnader för förskolor där friytan inte möter beslutade nyckeltal Kommunfullmäktige beslutade 2024-02-01 § 27 p. 8 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med förskolenämnden utreda hur stöd kan utformas för förskolor som drabbas av högre verksamhetskostnader kopplade till att deras friytor inte når upp till beslutade nyckeltal. Stadsledningskontoret och förskoleförvaltningen föreslog att förskolenämnden skulle redovisa kostnader för befintliga och tillkommande förskolor i samband med antagandet av förskolenämdens lokalbehovsplan i september varje år. Uppdraget antecknades och förklarades fullgjort i kommunfullmäktige 2025-01-30 § 28 p. 2. Förskolenämnden antog 2025-09-24 § 153 p.1. förskolenämndens lokalbehovsplan 2025 där förvaltningen lyfte tillkommande verksamhetskostnader för förskolor som inte möter nyckeltalen för friyta som anges i Göteborgs Stads riktlinje för styrande nyckeltal samt inriktning för samnyttjan och samlokalisering avseende kommunala verksamhetslokaler. Befintliga förskolor Förskoleförvaltningen lyfter att det finns 180 befintliga förskolor som inte möter nyckeltalen för friyta i enlighet med riktlinjen och att de kan drabbas av högre verksamhetskostnader. I tabellen nedan har förvaltningen redovisat kostnader för en högre grundbemanning och utrustning för att genomföra utflykter till parker eller grönområden, utanför förskolegården: Befintliga förskolor, mnkr 2027 2028 2029 Personalkostnader 323 323 323 Övriga kostnader 133 133 133 Summa 456 456 456 Övriga kostnader avser barnvagnar, busskort, lådcyklar och hyra av toalett. Tillkommande förskolor Förskolenämnden anger att det finns förskolor i planeringen med en friyta som inte möter beslutade nyckeltal men att tidplanen är osäker och att de inte beräknas vara färdigställda under perioden 2027–2029. Stadsledningskontoret ställer sig frågande till de siffror som förskolenämnden överlämnat, då det inte framgår tydligt hur förvaltningen kommit fram till de angivna beloppen. Stadsledningskontoret avser att följa upp frågan med förskoleförvaltningen i samband med årets lokalbehovsplan. 5.4.2 Stadens interna räntor 5.4.2.1 Internränta nämnder Internräntan, som fastställs årligen i budgeten, ska spegla kommunens långsiktiga kapitalkostnad och vara relativt stabil över tid. Under 2026 är internräntan fastställd till 2,50 procent. Inför ställningstagandet kring internräntenivån för 2027, har den långsiktiga räntebilden beaktats. SKR lämnade i februari en bedömning avseende kommunernas internränta för 2027 om 2,75 procent, en oförändrad ränta jämfört med 2026. Rekommendationen bygger på kommunsektorns egna upplåningskostnader, framtagna av Kommuninvest som årlig genomsnittskostnad. För att få en så rättvisande internränta som möjligt har stadsledningskontoret gjort en egen bedömning av stadens genomsnittliga räntekostnad för kommunens externa upplåning på både befintliga och framtida lån. Simulering utifrån marknadsränteläge, låneportfölj, refinansiering och skuldökning visar på en något ökande räntenivå de närmaste åren, varför stadsledningskontoret kommer fram till att internräntan för 2027 föreslås höjas med 0,25 procentenheter till 2,75 procent. Internräntan hamnar då i nivå med SKR:s förslag. 5.4.2.2 Ränta bolag Koncernbankens prissättning ska ske på marknadsmässiga villkor för att möta lagkrav på konkurrensneutralitet. Prissättningen vid utlåning ska baseras på koncernbankens genomsnittliga upplåningskostnad för hela skuldportföljen samt administrativa kostnader hänförliga till upplåningen. Därutöver adderas ett bolagsspecifikt marknadsmässigt påslag för bolag som verkar i konkurrens. Prissättningen till bolagen sker kvartalsvis genom finanschefens delegationsbeslut. Priset för koncernkontoutlåningen under andra kvartalet 2026 är 2,47 procent exklusive marknadsmässigt påslag. 5.4.3 Kostnader för försörjningsstöd I socialnämndernas beslutade resursfördelningsmodell för 2026 finns det 964 mnkr avsatt i delmodellen för utbetalning av försörjningsstöd. Utöver det finns det en allmän reserv på 150 mnkr som en extra beredskap kommuncentralt för bland annat ökade kostnader för försörjningsstödet i staden. Aktuell årskostnad, exklusive personer i introduktion, uppgår till 974 mnkr beräknat på den senaste 12-månadsperioden (april 2025 till mars 2026). Antalet hushåll per månad med försörjningsstöd har sedan en lång tid tillbaka successivt minskat men sedan hösten 2024 har antalet hushåll börjat att öka igen. Den pågående lågkonjunkturen påverkar hushållens ekonomi och därmed behovet av försörjningsstöd. Medelantalet hushåll per månad har ökat från cirka 6 700 under 2024 till 6 900 under 2025 och ser ut att fortsätta öka i början av 2026 och uppgår till 7 200 i genomsnitt under de första tre månaderna. Socialnämndernas lämnade prognoser i mars 2026 uppgår till cirka 950 mnkr avseende nettokostnaden för utbetalningar av försörjningsstöd för helåret 2026 exklusive den del av försörjningsstödet från socialnämnd Centrum som finansieras med schablonersättning. Nämndernas prognoser för 2026 förutsätter därmed en viss kostnadsminskning under resten av året jämfört med nuvarande nivå. Stadsledningskontorets bedömning är att nämndernas prognoser är rimliga men att det är ett svårbedömt läge. Konjunkturen visar på en försiktig vändning samtidigt som långtidsarbetslösheten ökar och nya grupper blir arbetslösa. Konjunkturinstitutet skriver i sin rapport från den 25 mars 2026 att återhämtningen på arbetsmarknaden tar längre tid och dröjer till slutet på 2027 innan arbetslösheten har minskat till en mer normal nivå. Förändringarna kopplat till ekonomiskt bistånd och socialförsäkringar, den så kallade bidragsreformen, kommer innebära en påverkan på försörjningsstödet som dock är svår att förutse och beräkna. Aktivitetskravet ska börja gälla den 1 juli 2026 och syftar till att fler ska komma närmare arbetsmarknaden och på sikt kunna försörja sig själva. Vidare väntas det så kallade bidragstaket träda i kraft 1 januari 2027 och syftar till att begränsa det totala ekonomiska biståndet för hushåll med fyra eller fler barn. Dessutom stramas riksnormen åt och detta kommer att påverka alla hushåll som beviljas försörjningsstöd. Stadsledningskontoret har i förslag till ram gällande försörjningsstödet inte tagit hänsyn till den justering av de generella statsbidrag som föreslås för 2027 och som beskrivs i avsnitt Riktade och generella statsbidrag i kapitel 5, och framåt där staten utgår från att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att minska. Beloppen som uppgår till -9,8 mnkr för 2027 och -13,8 mnkr för 2028 och framåt behöver i stället hanteras i kommande kompletteringsbudgetar. Stadsledningskontoret föreslår för budget 2027 att befintlig ram för 2026 räknas upp med beräknad normökning på 0,4 procent för 2027 i enlighet med SKR:s bedömning avseende KPI per juni som de lämnade i april. Kontoret kan konstatera att med det förslaget finns det ett litet utrymme för en eventuell ökning av nettokostnaderna utifrån prognostiserade nettokostnader för försörjningsstöd. För 2028 och 2029 är försörjningsstödskostnaderna uppräknade med 2,2 procent respektive 3,3 procent i enlighet med SKR:s bedömning om KPI per juni som lämnades den 29 april 2026. Stadsledningskontoret konstaterar återigen att det är ett svårbedömt läge och att det finns stora osäkerheter kring både arbetslöshetsutvecklingen samt av de nya reformerna och dess påverkan på kostnaderna för försörjningsstödet. Det vore därför bra att avsätta förslagsvis 50 mnkr antingen i en särskild pott för ökade försörjningsstödskostnader eller som en del av en allmän reserv. Stadsledningskontoret utgår ifrån budget 2026 där en del av den allmänna reserven var avsatt för ökade försörjningsstödskostnader och kontoret har därför inte arbetat in någon ytterligare särskild pott för detta i beräkningsunderlaget. I tabellen nedan presenteras stadsledningskontorets förslag till beräkning av försörjningsstödets ram för 2027. Förslag Utfall ram 2027 Prognos Ram 2026 jan-mar (Ram 2026 + 2026 beräknad 2026 normökning Belopp i mnkr 0,4%) Nämndernas ram enligt resursfördelning 964,3 240,4 953,4 968,2 Socialnämnd Centrum, introduktion 20,0* 7,5 25,3 15,5 Totalt inkl introduktion 984,3 244,7 978,7 983,7 *I budget 2024 tilldelades socialnämnd Centrum 3,5 mnkr utöver schablonmedel, vilka finns kvar i budget 2026 och här förutsätts finnas kvar i budget 2027. Beträffande den del av försörjningsstödet som utgår för personer i introduktionsinsatser så minskar kostnaden för försörjningsstöd precis som antalet mottagna nyanlända personer. Socialnämnd Centrums prognos för 2026 uppgår till cirka 25 mnkr, vilket dock är en negativ avvikelse på 1,5 mnkr mot tilldelad budget. För 2027 beräknas antalet mottagna minska ytterligare och stadsledningskontorets bedömning är att 15,5 mnkr av den statliga ersättningen bör tillfalla socialnämnd Centrum avseende försörjningsstöd för personer i introduktion. Dessutom förutsetts de 3,5 mnkr i utökad ram för försörjningsstöd till nyanlända finnas kvar i budget 2027. För mer information se rubrik Fördelning av statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer i kapitel 5. Om de antaganden som ovanstående beräkningar bygger på väsentligt förändras avser stadsledningskontoret att återkomma i augusti med en uppdaterad bedömning av försörjningsstödskostnaderna för 2027. 5.4.4 Göteborgs socioekonomiska områdesindelning 2026 Kommunstyrelsen fick i budget 2024, i uppdrag att ta fram ett alternativt mått till Polismyndighetens lista över utsatta områden. Av budgeten framgick att Polismyndighetens lista över utsatta områden är viktig, men att den inte utgör en fullständig beskrivning av de förhållanden som skapar otrygghet och kriminalitet i ett område. För att kunna analysera utvecklingen utifrån fler faktorer behöver Göteborgs Stad använda andra mått. Resultatet av uppdraget blev Göteborgs socioekonomiska områdesindelning som antogs av kommunfullmäktige i början av 2025. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att årligen uppdatera analysen. Syftet med den socioekonomiska områdesindelningen är att ge en övergripande beskrivning av de socioekonomiska förhållanden som råder i samtliga områden i Göteborg, och därmed inte enbart fokusera på de mest utsatta områdena. Modellen innehåller totalt sex variabler, varav fyra beskriver de socioekonomiska förhållande. Modellen kan därför användas för att analysera dels utvecklingen i enskilda variabler, dels hur förutsättningarna utvecklas för enskilda områden och för staden som helhet. Den socioekonomiska områdesindelningen grupperar områden med liknande förutsättningar och behov och kan därför ge en bra bild över vilka områden som bör prioriteras. Modellen kan även användas för att analysera skillnaderna mellan områdena i staden och ge en övergripande bild hur segregationen utvecklas. I bilagan Göteborgs socioekonomiska områdesindelning 2026 redovisas resultatet av den uppdaterade socioekonomiska områdesindelningen för 2026. I stadens statistikdatabas kommer även resultatet på samtliga variabler per område att redovisas. 5.4.5 Fördelning av statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer I förordning 2010:1122 om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar framgår att en kommun som tagit emot skyddsbehövande för bosättning har rätt till schablonersättning. Schablonersättningen avser kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, introduktionsinsatser inom skola och förskola, SFI och annan kommunal vuxenutbildning, samhällsorientering, tolk och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. De statliga schablonmedlen har från och med 2017 fördelats till nämnderna som kommunbidrag som en del av den ordinarie budgetberedningen. Från och med 2021 betraktas schablonmedlen som en årlig intäkt respektive fördelning som görs i samband med budgetberedningen och en eventuell skillnad mellan budgeterat och erhållet statsbidrag betraktas som en positiv eller negativ avvikelse i bokslutet. Utöver schablonmedel i budget för 2026 om 45,5 mnkr som framgår i tabellen nedan har socialnämnd Centrum tilldelats kommunbidrag för försörjningsstöd med 3,5 mnkr samt för insatser inom integration med ytterligare 10 mnkr. Dessa ligger kvar i beräkningsunderlaget för 2027. Prognosen för Göteborgs Stads mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd beräknas uppgå till cirka 670 personer för 2027 för att sedan minska till cirka 100–200 personer under åren 2028–2029 enligt Migrationsverkets prognos från april 2026. Detta skiljer sig mot Migrationsverkets tidigare prognoser där mottagande beräknats till cirka 300 personer mellan 2027–2029. Den högre nivån 2027 förklaras av att fler personer från Ukraina med tillfälligt skydd bedöms uppfylla kriterierna för folkbokföring, bland annat i samband med införandet av ett återvändandeprogram. Prognosökningen bygger på antagandet att en del av dessa personer, i stället för att återvända, kommer att stanna i Sverige och folkbokföras. Beräkningarna baseras på schablonbeloppen per individ för 2026. Fördelningsnycklarna till utbildningsnämnderna har utgångspunkt i antal prognostiserade personer per ålderskategori för barn och ungdomar i skola. Fördelningen till övriga nämnder utgår precis som tidigare från olika parametrar såsom uppdragets karaktär, antal personer, enhetskostnad etcetera då uppdragen till nämnderna inte har ändrats. Från och med 2026 har skolnämndernas reglementen förändrats till följd av att det stadengemensamma uppdraget för center för skolutveckling inte längre ingår i utbildningsnämndens ansvarsområde därav sker ingen differentiering och tilldelning till utbildningsnämnden för detta ändamål. Stadsledningskontoret avser att följa Migrationsverkets kommande prognoser och kan komma att uppdatera underlaget i samband med kompletterande budgetförutsättningar (augusti). Nämnd Tilldelning Förslag Förslag Förslag 2026* 2027 2028 2029 (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Exploateringsnämnden 4,0 3,0 2,5 2,0 Förskolenämnden 16,7 9,5 8,5 5,5 Grundskolenämnden 24,3 15,0 13,0 8,5 Nämnden för arbetsmarknad och 28,8 21,5 18,5 12,0 vuxenutbildning Nämnden för demokrati och 0,0 0,0 0,0 0,0 medborgarservice SN Centrum (Försörjningsstöd)** 20,0 15,5 13,5 9,0 SN Centrum (Integration) 25,5 19,5 17,0 11,0 Utbildningsnämnden 10,7 6,0 5,0 3,0 Totalt 130,0 90,0 78,0 51,0 *Belopp efter beslut om kompletteringsbudget mars 2026. **Utöver schablonmedlen som återfinns i tabellen, har socialnämnd Centrum även tilldelats 3,5 mnkr i kommunbidrag avseende försörjningsstöd för nyanlända. ***Utöver schablonmedel som återfinns i tabellen, har socialnämnd Centrum även tilldelats 10 mnkr i kommunbidrag för insatser inom integration. 5.4.5.1 Fördelning av ny schablonersättning för initiala kostnader från 2024-07-01 För nyanlända personer som tas emot efter anvisning för bosättning, avser ersättningen kommunens initiala kostnader för ekonomiskt bistånd, kostnader för tomhyra samt vissa initiala kostnader för mottagande av kvotflyktingar. Dessutom införs ersättning för personer som är 66 år eller äldre. För nyanlända personer som ordnat boende på egen hand avser ersättningen, liksom före 1 juli 2024, endast initiala kostnader för ekonomiskt bistånd. Från och med 2024 fördelas schablonersättningen utifrån faktiskt utfall och verkställs av socialnämnd Centrum. Berörda nämnder är socialnämnd Centrum, exploateringsnämnden samt kommunstyrelsen (kommuncentral post). Stadsledningskontoret beräknar att ersättningen till staden uppgår till cirka 6,8 mnkr år 2027, för att därefter minska till omkring 1–2,5 mnkr per år under perioden 2028–2029. Flera parallella reformer är på gång såsom en ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för nyanlända och icke-medborgare (SOU 2025:53), lagförslaget om en ny mottagandelag samt förslag om stärkta drivkrafter för biståndsmottagare inklusive aktivitetskrav (SOU 2025:15), innebär sammantaget en ökad statlig styrning av mottagande och försörjning. Reformernas inriktning är att staten tar ett större initialt ansvar, att villkoren för ekonomiskt bistånd skärps och att kraven på aktivitet och egen försörjning ökar. För kommunen innebär detta att ansvar och ersättning för nyanlända i högre grad förskjuts i tid, samtidigt som arbetet med ekonomiskt bistånd påverkas genom ökade krav på uppföljning och aktivitet. Införandet av kvalificeringsvillkor för socialförsäkringsförmåner kan initialt öka behovet av ekonomiskt bistånd Det innebär att ersättningarna enligt förordning (2010:1122) kan behöva ses över. Regeringen har aviserat att en sådan översyn kommer att genomföras inför reformernas ikraftträdande. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kommunen vara begränsade, men innebära vissa anpassningar i arbetssätt och en viss ökning av den administrativa belastningen. På sikt kan reformerna bidra till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. 5.4.6 Ersättning enligt LOV 5.4.6.1 Hemtjänst I förfrågningsunderlag för ersättning enligt LOV hemtjänst anges att ersättningen ska revideras årligen och beslutas av kommunfullmäktige. I samband med beslut om budget för 2026 fattade kommunfullmäktige beslut om ersättningsnivåer som gäller från och med april 2026 till och med mars 2027 eller fram tills nytt beslut fattas av kommunfullmäktige. Grundersättningen per timme utgår från beviljad brukartid och uppgår från och med 1 april 2026 till 526 kronor för hemtjänstens kommunala utförare och 535 kronor inklusive momskompensation för externa utförare. När förändring av grundersättningen görs behöver även momskompensationen till externa utförare justeras. Momskompensationen ska förändras procentuellt i relation till den kommunala grundersättningen. I dagsläget uppgår kompensationen till 1,6 procent. 5.4.6.2 Daglig verksamhet enligt LSS Ersättning utifrån valfrihet enligt LOV till daglig verksamhet enligt LSS utgår från sju olika nivåer samt deltagandegrad. Nivåerna bygger på hur stort hjälpbehov arbetstagaren har. Ersättningen betalas ut per månad. Kommunfullmäktige beslutade i samband med 2026 års budget om uppräkning av ersättning för daglig verksamhet enligt LSS med fastställd indexkompensation på 3,0 procent enligt tabellen nedan. Beloppen är inklusive momsersättning till privata utförare för perioden från och med april 2026 till och med mars 2027. Nämnden för funktionsstöd fick under 2025 i uppdrag av kommunfullmäktige att utvärdera ersättningsmodellen för LOV inom daglig verksamhet och föreslå en ny modell för utbetalning av habiliteringsersättning. Arbetet med uppdraget pågår inom förvaltningen för funktionsstöd som kommer att presentera ett förslag på ny modell och reviderat förfrågningsunderlag för nämnden i april. Månadsersättning per nivå och deltagandegrad Deltid 1 Deltid 2 Heltid Nivå 5-18 tim/vecka 19-32 tim/vecka 33- tim/vecka 1 4 650 11 161 18 600 2 6 200 14 880 24 800 3 9 300 22 321 37 201 4 12 401 29 761 49 600 5 15 501 37 201 62 001 6 18 600 44 641 74 402 7 24 800 59 521 99 202 5.4.7 Tilldelning för utbyggnad av bostad med särskild service (BmSS) Nämnden för funktionsstöd har sedan 2021 tilldelats expansionsanslag för utbyggnad av bostäder med särskild service (BmSS). Syftet är att främja verkställigheten av beslut om BmSS för personer som omfattas av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Expansionsmedlen avser att täcka driftkostnaden för nystartade BmSS i kommunens regi samt nya köp av platser från avtalsleverantörer. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar kan innebära kostnader för staden i form av köpta korttidsplatser i avvaktan på verkställighet av beslut om BmSS samt särskilda avgifter för ej verkställda beslut. Nämnden har hemställt om tilldelning av expansionsmedel för år 2027–2029 samt en justering av tilldelning avseende expansion för nya bostäder 2025. Nämndens behov av expansionsmedel grundar sig på en bedömning av utbyggnad av BmSS i egen regi baserat på underlag från stadsfastighetsnämnden och bedömning av utökning av antalet platser i BmSS på ramavtal baserat på tidigare års nettoutfall efter avdrag för avslutade köp. Nämnden för funktionsstöd har i sin lokalbehovsplan för 2026 bedömt behovet av nyproducerade bostäder med särskild service till cirka 280 lägenheter under den kommande femårsperioden. Nämnden beräknar en expansion på 233 nya platser genom nybyggnation i stadens regi och genom ramavtalsköp under perioden 2027–2029. Nämnden bedömer att 22 procent av de nya bostäderna ersätter köp av plats på korttidsboenden enligt socialtjänstlagen (SoL) som nämnden redan har kostnad för. Nyckeln om 22 procent är baserad på andelen personer som tidigare bott i korttidsboende SoL under mer än ett år innan flytt till BmSS. I nämndens underlag gällande expansionsmedel inför budgetförutsättningar 2027–2029 görs även en avstämning av expansionen 2025. Justeringen efter avdrag för ersättningsbostad enligt SoL innebär en minskning med 18 mnkr med effekt från och med budget 2027. Förändringspost, mnkr Prognos Prognos Prognos B elopp i 2026 års nivå) 2027 2028 2029 Helårseffekt av expansion BmSS i 38 38 38 egen regi 2026 (skillnad mellan helårseffekt 2027 och delårseffekt 2026) Nettokostnad expansion BmSS i 58 185 277 egen regi fr o m 2027 Nettokostnad förändring köpta 41 82 123 platser BmSS enligt ramavtal Avdrag ersättningsplatser (SoL) -30 -67 -96 Avdrag nedlagda egna BmSS 0 0 0 Nettoförändring expansion år 2025 -18 -18 -18 Förslag ramtilldelning, mnkr 89 220 324 5.4.8 Målsättning för trygghetsboenden Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 vanliga lägenheter samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Det ska finnas trygghetsskapande service i form av trygghetsvärd. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetslokal i nära anslutning till lägenheterna för de boendes aktiviteter som till exempel föreläsningar, sociala möten och fysiska aktiviteter. Göteborgs Stad har infört en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetsbostäder i Göteborg. Subventionen utgår 2026 med 13 634 kronor per år och per beslutad trygghetslägenhet. För nya trygghetslägenheter kan även fastighetsägaren erhålla en startsubvention på 7 966 kronor per lägenhet (år 2026) efter att vissa tillgänglighetshöjande åtgärder är utförda i lägenheten. Kommunfullmäktige beslutade 2022-01-26 § 19 om målsättning för trygghetslägenheter under perioden 2023–2026. Föreslagen målbild är 600 nya trygghetslägenheter, vilket innebär att målsättningen är att det totala antalet trygghetslägenheter 2027 ska uppgå till cirka 2 100 stycken. Frågan om finansiering av målsättningen har skjutits till den ordinarie årliga budgetprocessen och eventuellt behov av utökat kommunbidrag prövas i förhållande till övriga behov i kommande budgetberedning. Prognosen innebär att det skulle behöva tillskapas ytterligare 304 trygghetsbostäder under 2026 för att nå målsättningen. Stadsledningskontoret bedömer att målsättningen, med hänsyn till marknadsintresset och byggkonjunkturen i övrigt, sannolikt inte kommer att nås. (mnkr) 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Antal lägenheter (ingående 1 345 1 345 1 363 1 501 1 579 1 699 1 819 balans) Nya lägenheter (prognos/mål) 0 80 138 78 120 120 120 Årliga kostnader (för subventioner) Årlig subvention befintliga 14,6 16,3 17,2 18,3 22,2 24,6 24,8 lägenheter Halvårseffekt tillkommande 0,8 0,8 0,9 0,8 lägenheter Startsubvention nya lägenheter 0,6 1 1 1 (max) 14,6 16,3 17,2 19,7 24 26,5 26,6 Tilldelat kommunbidrag (mnkr) 24 24 27,7 27,7 27,7 27,7 27,7 Tillkommande -7,7 -10,5 -8 -3,7 -1,2 - finansieringsbehov Inarbetad justering -3,7 -3,7 -3,7 -3,7 Inarbetad ersättning i 24 24 24 24 kommunbidraget I dialog med exploateringsförvaltningen bedömer stadsledningskontoret att en höjning av nivån på startbidraget skulle förbättra möjligheterna att på sikt tillskapa fler trygghetslägenheter. Detta för att öka attraktiviteten för både kommunala och privata fastighetsägare att göra investeringar för att tillskapa fler trygghetsbostäder. En annan möjlighet är att justera riktlinjen för kommunal subvention till trygghetsbostäder för att möjliggöra att subventionen även kan omfatta exempelvis elektriska dörröppnare. 5.4.9 Civil beredskap och förmågehöjande åtgärder Kommuner står för en stor del av den verksamhet som är nödvändig för att totalförsvaret ska fungera. I enlighet med tidigare bedömningar kvarstår behovet av att öka takten inom kommunen för att stärka stadens civila beredskap och det förmågehöjande arbetet. Kommunerna har en central roll i totalförsvaret, då en stor del av den samhällsviktiga verksamheten bedrivs på lokal nivå. Mot bakgrund av det förändrade säkerhetsläget och ökade krav på beredskap behöver tempot i det kommunala arbetet fortsatt öka. Fokus behöver ligga på att stärka den civila beredskapen (krisberedskap och civilt försvar), utveckla robustheten i samhällsviktiga verksamheter och genomföra konkreta förmågehöjande åtgärder. Lokal- och anläggningsknutna beredskapsåtgärder Från och med 2025 har stadsfastighetsnämndens uppdrag avseende vissa lokalknutna beredskapsåtgärder förtydligats. Det avser åtgärder som inte har någon naturlig hyresgäst inom ramen för självkostnadshyresmodellen, utan avser funktioner som är till för ett bredare samhällsbehov i samband med kris eller krig. Det avser ombyggnadsåtgärder för att skapa trygghetspunkter, säkerställa funktionen för stadens befolkningsskyddsrum och beredskapshöjande ombyggnadsåtgärder i lokalbeståndet. Inför budget 2025 avsattes kommuncentrala medel för att finansiera etablering och driftskostnader kopplade till dessa åtgärder. Syftet var att undvika att belasta stadens välfärdsnämnder med dessa lokalkostnader samt att tydligare skapa en kommunbidragsfinansierad verksamhet inom stadsfastighetsnämnden för denna typ av beredskapsfunktioner. I takt med att funktionerna etableras är inriktningen att finansieringen successivt ska övergå till ett mer ordinarie kommunbidragsförfarande, i likhet med övriga nämnder. I förhållande till redovisningen i Förutsättningar för budget 2025–2028 och beslutet avseende etablering av 16 trygghetspunkter (2024-05-23 § 209), har de bedömda kostnaderna ökat. Detta beror på att ansvaret nu även inkluderar reservkraften, även avseende lokaler, organisation, underhåll och drift under passivt läge. Stadsfastighetsförvaltningen bedömer att drift- och underhållskostnader för trygghetspunkter och reservkraftsanläggningar i nuläget är svåra att uppskatta. Det finns även långsiktiga finansieringsutmaningar kopplade till befolkningsskyddsrummen. Räddningstjänsten och stadsfastighetsförvaltningen ser över hyresavtalen för Räddningstjänstens fastigheter, vilket kan innebära att vissa fastigheter lämnas. Vidare är kapitalkostnaderna baserade på nuvarande bedömda investeringsutgifter och kan förändras om omfattningen justeras eller utökas. I sammanställningen nedan framgår en samlad grov bedömning av ekonomiska förutsättningar för lokal- och anläggningsknutna beredskapsåtgärder. Drift och underhållskostnader per Prognos Prognos Prognos Prognos område (mnkr) 2026 2027 2028 2029 Trygghetspunkter (fastighetsanpassningar och 2 4 4 4 reservkraft) Befolkningsskyddsrum 9 4,8 4,8 4,8 Beredskapshöjande 0,9 0,9 0,9 0,9 ombyggnadsåtgärder Total kostnadsbedömning 11,9 9,7 9,7 9,7 Prognos Prognos Prognos Prognos Kapitalkostnader per område (mnkr) 2026 2027 2028 2029 Trygghetspunkter 0,8 1,6 1,6 1,6 (fastighetsanpassningar) Reservkraft (för Trygghetspunkter) 2 3,8 3,8 Befolkningsskyddsrum (tillkommande 0,5 2 5,5 kapitalkostnader) Beredskapshöjande 4 4 4 ombyggnadsåtgärder Total kostnadsbedömning 0,8 8 11,4 14,9 Utöver de bedömda driftkostnaderna för att hantera drift och underhåll samt etablera organisation av ansvarsområdena, behöver mellan 8–15 mnkr årligen i kapitalkostnader tillföras. Dessa hanteras inom ramen för ordinarie modell för kapitalkostnadsersättning för kommunbidragsfinansierade verksamheter och ingår i den kapitalkostnadsvolym som avsätts kommuncentralt. Därutöver pågår diskussioner om ekonomiskt ansvar och finansieringsmodell för skyddsrummen i lokalbeståndet. Skyddsrummen är i grunden inte avsedda enbart för hyresgästerna, men kostnaderna belastar idag hyrorna för enskilda objekt. Fortsatt behov av framdrift i arbetet med civil beredskap Utöver vad som framgår ovan bedöms det fortsatt finnas behov av att få framdrift i beredskapsarbetet i staden, både för att kunna möta nya krav men inte minst för att starta upp och få fart på åtgärder som över tid behöver omhändertas inom ramen för verksamheternas ordinarie ansvar och ramar. Från och med 2025 ska berörda investerande nämnderna särskilt redovisa de investeringsvolymer som avser satsningar eller investeringar i beredskapsåtgärder. Stadsledningskontoret kan konstatera att det fortsatt saknas en mer långsiktig utblick och att de volymer som redovisas hänförs till de redan utpekade och beslutade uppdragen till stadsfastighetsnämnden. Förklaringen bedöms vara att det fortsatt finns osäkerheter kring ansvarsfördelning för verksamhet och uppgifter eller kring finansieringsmodeller ekonomisk ansvarsfördelning. Stadsledningskontoret bedömer därför att verksamheterna inför 2027 behöver framhålla eller synliggöra det mer långsiktiga investeringsbehovet på ett tydligare sätt i sina investeringsnomineringar. Åtgärdsområden som behöver fördelas och belysas framöver är bland annat arbetet med att fortsätta utveckla stadens förmåga till skydd av civilbefolkningen i form av fler trygghetspunkter eller andra särskilda samlingsplatser, exempelvis i form av mobila lösningar. Det finns därutöver ett fortsatt arbete att göra för att omhänderta och etablera reservkraftförsörjning och kapacitet för flera verksamheter i staden som har el-försörjningen som ett av sina största kritiska beroenden för att bedriva sin verksamhet även vid kris eller vid höjd beredskap. Inom ramen för detta område finns även behovet av laddinfrastruktur för stadens eldrivna fordon inom samhällsviktig verksamhet vid omfattande och långvariga elavbrott. Andra beredskapsåtgärder som står inför förändrad struktur eller förändrade krav är uppgradering av nästa generations nationella kommunikationsnätverk, SWEN, som kommer att ersätta nuvarande Rakel som är i slutet av sin tekniska livslängd. Målet är att alla Rakelanvändare ska ha övergått till SWEN senast 2030. Det finns idag ingen uppfattning om hur stort investeringsbehovet är för staden. Myndigheten för civilt försvar har identifierat att tidiga och tydliga besked om de ekonomiska ramarna är därför nödvändiga. Investeringsbehoven omfattar bland annat anskaffning av nya terminaler, anpassning av system för lednings- och kommunikationscentraler. Myndigheten avser att återkomma med en modell för framtida avgiftsnivåer och finansiering för kommunerna. Vidare pågår utredningar om kommunernas försörjningsberedskap att lösa sin uppgift i kris och krig samt behovet av bättre förutsättningar att säkerställa livsmedelsberedskap, särskilt inom hälso- och sjukvård, skola, barnomsorg och socialtjänst. Även arbetet med stadens resursfunktionsuppdrag kan framöver medföra behov av omprioriteringar eller ytterligare resurser för att stärka stadens förmåga att hantera omfattande, komplexa och parallella samhällsstörningar. Stadsledningskontoret bedömer att det fortsatt finns ett behov av kommuncentrala medel för att stödja organisationen med att starta i gång eller vidareutveckla arbetet med civil beredskap. Inte minst inom områden där det idag kan finnas vissa oklarheter kring ansvarsfördelning eller ekonomiska ansvar för frågor, men där insatser kan bidra till att påskynda omställningen. Vidare ser stadsledningskontoret över samtliga tillgängliga medel, inklusive de statliga medlen kommunen har erhållit för att stärka civilt försvar och försörjningsberedskap. Detta för att säkerställa att kommunens resurser inte avsätts för samma ändamål och att onödiga kommuncentrala avsättningar undviks. Med de fortsatta osäkerheterna kring de lokalrelaterade beredskapsåtgärderna i omfattning och genomförandetider samt osäkerheten kring varaktigheten i den statliga finansieringen, föreslås att medel fortsatt avsätts kommuncentralt och fördelas i takt med att kostnaderna uppstår. Budget Driftskostnader Område (mnkr) 2027 2028 2029 2026 Lokal och anläggningsknutna beredskapsåtgärder 7 10 10 10 Övriga åtgärder för framdrift inom civil beredskap 5 10 10 10 Förslag till inarbetning i kommuncentral post 12 20 20 20 (summering avrundad) 5.5 Återrapportering av uppdrag 5.5.1 Uppdrag att se över resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen I budget 2026 fick kommunstyrelsen i uppdrag att se över resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen och återkomma i budgetförutsättningarna för perioden 2027–2029. Uppdraget är genomfört och stadsledningskontoret presenterar Förslag till ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen i bilaga till förutsättningar för budget 2027–2029. Stadsledningskontoret föreslår att den nya resursfördelningsmodellen precis som tidigare utgår ifrån äldre samt vård- och omsorgsnämndens kommunbidrag för innevarande år. Därefter beräknas ett tillskott eller avdrag utifrån en äldreomsorgsprognos som görs för att bedöma behovet av äldreomsorg för de kommande tre åren. I det arbetet används dels stadens befolkningsprognos för personer 65 år och äldre, dels den historiska utvecklingen av beviljade insatser av hemtjänst och särskilt boende. Jämfört med nuvarande fördelningsmodell föreslår stadsledningskontoret följande förändringar: • Att prognosen över behovet av särskilt boende utgår ifrån metod 4, SKR:s alternativ B. • Att prognosen över behovet av hemtjänst utgår ifrån metod 7, dämpad trend. • Att justeringsfaktorn på 0,4 procent respektive 0,2 procent som använts för att justera ned behoven och tillskotten tas bort. • Att delmodellen för hemsjukvård upphör och beloppen i stället ingår i den totala beräkningen av resurstilldelning för äldreomsorgen. • Att viktningen av behoven av särskilt boende och hemtjänst räknas om utifrån historisk statistik. • Att modellen uppdateras varje år utifrån aktuell befolkningsprognos och äldreomsorgsprognosen vartannat år, då den gällande äldreomsorgsprognosen utvärderas mot faktiskt utfall. Stadsledningskontoret vill särskilt uppmärksamma följande: • kontoret har tolkat uppdraget som att det endast är modellen för tillkommande behov och justering av kommunbidragsramen till följd av dessa som uppdraget avser och inte en total översyn av nämndens kommunbidragsram. • äldre samt vård- och omsorgsnämnden de senaste fem åren har tillförts nästan 500 mnkr i kompensation för befolkningsförändringar. • den nuvarande modellen överskattar det faktiska behovet inom särskilt boende men framför allt inom hemtjänsten, vilket innebär att nämnden under flera år har blivit tilldelade resurser för betydligt fler omsorgstagare än vad som faktiskt funnits i verksamheten. 5.5.2 Uppdrag att ta fram förslag på Welcome House kan ges en samordnande roll i utförandet av stadens integrationsinsatser avseende nyanländas etablering Kommunstyrelsen beslutade 2026-01-28 § 75, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att, i samverkan med socialnämnd Centrum och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, ta fram ett förslag på hur Welcome House kan ges en samordnande roll i utförandet av stadens integrationsinsatser avseende nyanländas etablering. Uppdraget omfattar även att ange vilka andra nämnder som ska bidra i integrationsarbetet samt att beskriva de ekonomiska konsekvenserna för respektive nämnd. Stadsledningskontoret har i dialog med representanter från socialförvaltning Centrum och förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning utrett möjligheterna att ge Welcome House en samordnande roll. Welcome House Welcome House är en samverkansplattform som socialförvaltningen Centrum skapat i samarbete med förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Syftet är att samordna och effektivisera mottagandet av nyanlända. Verksamheten erbjuder vägledning och stöd för att underlätta integration och etablering i samhället. Från att ha startat som ett projekt 2024 övergick Welcome House till att bli permanent verksamhet i april 2025. Plattformen erbjuder samhällsvägledning, studie- och yrkesvägledning, sfi-vägledning, boendevägledning, karriärvägledning samt inkludering via föreningslivet och möjlighet till kompismatchning genom organisationen Kompis Sverige som Welcome House samarbetar med. Welcome House är en verksamhet under socialförvaltning Centrum. 1,5 medarbetare har sin tjänst placerad på Welcome House: en verksamhetsutvecklare på 100 procent och en föreningsutvecklare på 50 procent. Andra medarbetare som erbjuder vägledning på arenan gör det inom ramen för sina ordinarie uppdrag inom socialförvaltning Centrum, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning eller exploateringsförvaltningen. Socialförvaltning Centrum och förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har tecknat en överenskommelse avseende Welcome House för att fastställa formerna för samverkan mellan förvaltningarna. Överenskommelsen tydliggör förvaltningarnas respektive åtaganden för att säkerställa verksamhetens långsiktiga kvalitet och utveckling i det gemensamma uppdraget med att stötta nyanlända till etablering på arbetsmarknaden och integrering i samhället. Överenskommelsen revideras årligen. Det samordnande uppdraget bör riktas till socialnämnd Centrum För att Welcome House ska kunna ges en samordnande roll i utförandet av stadens integrationsinsatser avseende nyanländas etablering är det stadsledningskontorets bedömning att ett sådant samordnande uppdrag formellt bör riktas till socialnämnd Centrum. Welcome House ligger idag under socialnämnd Centrum och nämnden ansvarar även för andra centrala verksamheter inom integrationsområdet som etableringsenheten och samhällsorienterande insatser. Andra nämnder De nämnder som framför allt kan komma att beröras är de nämnder som idag utför särskilda integrationsinsatser. I den uppföljning av stadens integrationsinsatser som rapporterades till kommunfullmäktige 2026-02-26 § 57, beskrivs insatser inom fyra områden: mottagande av nyanlända; vuxnas utbildning och arbete med fokus på språk; barn och ungas utbildning samt social och demokratisk integration. Nämnder som i olika grad utför insatser inom de fyra områdena är socialnämnderna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst, nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, exploateringsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden och utbildningsnämnden samt nämnden för demokrati och medborgaservice. Stadsledningskontoret bedömer inte att ett samordningsuppdrag till socialnämnd Centrum kommer att medföra några ytterligare kostnader för dessa nämnder då nämnderna även fortsättningsvis kommer att bidra i integrationsarbetet utifrån sina respektive befintliga uppdrag. I ett vidare perspektiv är det fler förvaltningar och bolag som genom sina insatser bidrar till integrationsarbetet i Göteborgs Stad. Även dessa kan komma att beröras av att socialnämnd Centrum får ett samordningsuppdrag. Stadsledningskontoret gör även här bedömningen att det inte kommer att medföra några ytterligare kostnader för dessa förvaltningar och bolag att socialnämnd Centrum tilldelas ett samordningsuppdrag. Ekonomiska konsekvenser Socialförvaltning Centrum bedömer att de har behov av ytterligare en tjänst på 100 procent för att utföra uppdraget att samordna stadens integrationsinsatser. Stadsledningskontoret beräknar att kostnaden för en sådan utökning motsvarar cirka 800 tkr. Göteborgs Stad får statlig ersättning för insatser för nyanlända som tas emot för bosättning i kommunen enligt förordning 2010:1122. Schablonersättningen avser kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, introduktionsinsatser inom skola och förskola, svenska för invandrare, sfi, och annan kommunal vuxenutbildning, samhällsorientering, tolk och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. Ersättningen fördelas till nämnder som har uppdrag att utföra insatser riktade till nyanlända. För 2027 tilldelas socialnämnd Centrum 19,5 mnkr av schablonersättningen för integrationsinsatser enligt stadsledningskontorets förslag. Utöver det finns ytterligare 10 mnkr i utökat kommunbidrag för integrationsinsatser. Se avsnitt Fördelning av statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer i detta kapitel. Mottagandet av nyanlända har minskat avsevärt de senaste åren till följd av förändrad lagstiftning. Prognosen för Göteborgs Stads mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd för åren 2027–2029 bedöms nu uppgå till mellan 100 och 670 individer per år. Av de nyanlända beräknas mellan 70 och 400 individer per år vara i arbetsför ålder och därmed aktuella för etableringsinsatser för vuxna. Variationerna i mottagandet innebär en ökad osäkerhet i den statliga ersättningen, som kan komma att variera mellan åren. Samordningsgruppen för mottagande av nyanlända Stadsledningskontoret har sedan 2014 varit sammankallande till en samordningsgrupp för mottagande av nyanlända, där förvaltningar som har uppdrag kopplade till mottagandet är representerade. Samordningsgruppen har i uppdrag att bland annat dela med sig av information utifrån den egna förvaltningens uppdrag gällande insatser i mottagandet av nyanlända. Följande förvaltningar ingår i grupperingen: exploateringsförvaltningen, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, socialförvaltningarna Centrum, Nordost och Sydväst, förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. För att undvika parallella strukturer bedömer stadsledningskontoret att ansvaret för att sammankalla samordningsgruppen för nyanlända bör flyttas till socialnämnd Centrum om denna nämnd tilldelas ett uppdrag att samordna utförandet av stadens integrationsinsatser avseende nyanländas etablering. Stadsledningskontoret bedömer att socialförvaltning Centrum med fördel kan överta uppdraget att vara sammankallande samt bjuda in förvaltningar som de bedömer saknas i forumet. 5.5.3 Redovisning av behovs- och kostnadsbedömningar gällande jämställda arbetsvillkor Kommunfullmäktige beslutade 2026-01-29 § 19 att nämnden för funktionsstöd, äldre samt vård- och omsorgsnämnden samt förskolenämnden får i uppdrag att redovisa nämndspecifika behov och tillhörande kostnader för jämställda arbetsvillkor enligt förslag till åtgärder i tjänsteutlåtandet. Nämnderna ska bedöma om åtgärderna kan genomföras inom befintlig kommunbidragsram. Behovs- och kostnadsbedömning ska redovisas på ett sådant sätt att det kan utgöra en del av stadens budgetförutsättningar för 2027. 5.5.3.1 Förskolenämnden Åtgärder Kommentar Kostnad Kostnad Kostnad 2027 2028 2029 Kläder och skor Se nedan 5,8 mnkr 5,8 mnkr 5,8 mnkr Tillgång till Se nedan 0 0 0 hjälpmedel Ergonomiska Se nedan 0 0 0 utbildningar Övrig Se nedan 0 0 0 kompetensutveck ling Totalt 5,8 mnkr 5,8 mnkr 5,8 mnkr Kommentarer till tabellen ovan Kläder och skor: Kostnadsberäkningen har gjorts utifrån antagandet att samtliga berörda medarbetare utnyttjar ett skobidrag om 1 000 kronor. Detta utgör ett underlag vid ett eventuellt införande av förmånen skobidrag. Tillgång till hjälpmedel Förskoleförvaltningen bedömer att frågan om utrustning kopplad till förskrivna hjälpmedel inte är aktuell inom förvaltningens verksamhet. Ergonomiska utbildningar Förskoleförvaltningen delar bedömningen om att utbildning i ergonomi är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förskoleförvaltningen har en rutin för belastningsergonomi. Grundutbildning i ergonomi ska genomföras var tredje år och innehåller både en teoretisk och en praktisk del. Utöver ergonomiutbildning arbetas det kontinuerligt med ergonomi utifrån behov. Det finns en systematik i undersökning av arbetsmiljön, inklusive ergonomi, och handlingsplan arbetsmiljö för alla enheter. Detta genomförs inom befintlig budgetram. Övrig kompetensutveckling Förskoleförvaltningen delar bedömningen att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ställer höga krav på kontinuerlig kompetensutveckling. Inom barnhälsan ingår detta i kärnuppdraget. Det bedrivs ett löpande och strukturerat arbete med kompetensförstärkning kopplat till barn i behov av särskilt stöd, utifrån rektors uppdrag och de behov som identifieras i verksamheterna. Handledning och kompetensutvecklingsinsatser planeras och genomförs inom befintlig budgetram. Den samlade bedömningen av nämndspecifika behov och tillhörande kostnader för att skapa jämställda arbetsvillkor är att föreslagna åtgärder i huvudsak kan genomföras inom befintlig budgetram. Undantaget är ett införande av skobidrag, vilket beräknas medföra en årlig kostnad om 5,8 mnkr. 5.5.3.2 Nämnden för funktionsstöd Kostnad Kostnad Kostnad Åtgärder Kommentar 2027 2028 2029 Kläder och skor Behov av systematisk och 10 10 10 likvärdig tillgång till arbetskläder och ytterkläder. Nuvarande hantering medför variation i kvalitet, tillgång och kostnader. Verksamhetens uppdrag, inklusive daglig verksamhet med särskilda arbetsmiljökrav (t.ex. verkstäder, ateljé och utomhusarbete), innebär behov av ändamålsenliga arbetskläder. Tillgång till Hanteras inom ram. 0 0 0 hjälpmedel Etablerade strukturer finns, men behov av stärkt systematik och ökad kännedom om befintliga rutiner. Ergonomiska Hanteras inom ram vad gäller 2 2 2 utbildningar utbildare. Behov av medel för vikariekostnader för att fullt ut möjliggöra deltagande. Övrig Behov av förstärkt och 40 52 52 kompetensutve systematiserad ckling kompetensutveckling, inklusive kompetensförflyttning till stödassistent samt breddinförande av prioriterade utbildningsinsatser (äldreomsorgslyftet upphör eventuellt efter 2027) Totalt 52 64 64 Kläder och skor 10 mnkr 2027 och framåt För att stärka arbetsmiljön för medarbetare med brukarnära uppdrag har nämnden infört skobidrag under 2025. Bidraget omfattar tillsvidareanställda och har från och med årsskiftet 2026 utökats till att även gälla visstidsanställda medarbetare. Tillgången till arbetskläder hanteras på enhetsnivå, vilket kan medföra variation i kvalitet och tillgång mellan verksamheter. Hanteringen innebär även indirekta kostnader kopplade till administration, tvätt och resursförbrukning. I många fall blir arbetskläder personbundna och återanvänds i begränsad utsträckning. Samtidigt omfattar förvaltningens verksamheter, inklusive daglig verksamhet, arbetsmiljöer med särskilda krav på arbetskläder, exempelvis inom verkstäder, ateljéer och utomhusarbete. Förvaltningen utreder därför möjligheten att införa arbetskläder i samtliga brukarnära verksamheter, inklusive ytterkläder anpassade för verksamheter där arbete sker utomhus, i kombination med cirkulationstvätt. Tillgång till hjälpmedel och ergonomiska utbildningar 2 mnkr 2027 och framåt Inom hjälpmedel och ergonomi finns etablerade strukturer och resurser. Utmaningar handlar i huvudsak om organisering, kännedom och nyttjande av befintliga lösningar. Ergonomi- utbildningar genomförs inte i den omfattning som bedöms nödvändig, främst till följd av svårigheter att frigöra personal. Förvaltningen bedömer att det finns behov av riktade resurser för att möjliggöra deltagande i utbildning, främst i form av finansiering av vikarier. Övrig kompetensutveckling 40 mnkr 2027, 52 mnkr 2028 och framåt Kompetensutveckling inklusive grundutbildning, stödpedagogutbildning, yrkesresan, språkutbildning, hot och våld, internutbildare utgör ett långsiktigt åtagande och är en avgörande förutsättning för att möta de krav som präglar verksamheten. Nämnden bedömer att det finns behov av förstärkta resurser för kompetensutveckling för att säkerställa verksamheten. Den samlade kostnaden för prioriterade insatser beräknas till cirka 52 mnkr årligen. Statliga satsningar så som äldreomsorgslyftet (12 mnkr under 2026) kan bidra till genomförandet men bedöms inte vara långsiktigt stabila och täcker inte det samlade behovet. Den största delen av kostnaden är kopplad till att säkerställa bemanning i verksamheten när medarbetare deltar i utbildning. Bedömningen har utgått från en genomgång av vilka delar som kan hanteras genom förändrade arbetssätt och bättre nyttjande av befintliga resurser, respektive vilka delar som medför kostnader kopplade till bemanning, inköp och genomförande över tid. Det finns ett tydligt gap mellan behov och nuvarande kapacitet, särskilt vad gäller grundutbildning av outbildad personal till stödassistent. Behovet beräknas till cirka 400 medarbetare. Med en bedömd utbildningstakt om cirka 50 medarbetare per år innebär detta ett flerårigt införande över cirka åtta år. Kompetensutvecklingen behöver genomföras successivt över tid, då utbildningsinsatser påverkar bemanningen och medför behov av ersättningsresurser. Begränsningar i verksamhetens möjlighet att frigöra personal påverkar därmed direkt genomförandetakten. Parallellt med detta finns behov av kompetensutveckling inom flera områden, såsom mjukt självskydd, lågaffektivt bemötande och kommunikation, liksom språkstöd, dokumentation och gemensamma arbetssätt, för att bättre möta verksamhetens sociala krav och förebygga hot- och våldssituationer. Förstärkta resurser möjliggör att nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser kan genomföras i tillräcklig omfattning, vilket stärker arbetsmiljö, kvalitet och förutsättningarna att bedriva verksamheten likvärdigt. 5.5.3.3. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden Kostnad Kostnad Kostnad Åtgärder Kommentar 2027 2028 2029 Kläder och skor Referenskostnad i 10 10 10 utredningen och större behov finns Tillgång till Akutkit och lager för att 10 10 10 hjälpmedel hantera hjälpmedel tills förskrivning är framme Ergonomiska Antal tjänster som 7 7 7 utbildningar utbildar och vikarier för de utbildade Övrig Större behov av 150 220 220 kompetensutveck utbildningar och ÄO- ling lyftet upphör efter 2027 Totalt 177 247 247 I den samlade redovisningen framgår de behov som identifierats inom uppdraget samt de kostnader som inte ryms inom nuvarande budget. Förvaltningen bedömer att det finns behov av förstärkta resurser bland annat inom kompetensutveckling för att säkerställa en god arbetsmiljö och en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. Bedömningen bygger på en genomgång av vilka åtgärder som kan genomföras inom ramen för förändrade arbetssätt och bättre användning av befintliga resurser samt vilka åtgärder som kräver ytterligare finansiering. Tillgången till arbetskläder hanteras idag genom cirkulär hantering. Detta har över tid inneburit ökade kostnader för verksamheten men dessa ryms inom nuvarande budgetram. De ökade kostnaderna påverkar dock det samlade ekonomiska utrymmet och får indirekta konsekvenser för möjligheten att prioritera andra delar av verksamheten så som att i större utsträckning öka andelen tillsvidareanställda i helgbemanningen. Inom hjälpmedel och ergonomi finns etablerade strukturer. Samtidigt visar uppföljningen att nyttjandegraden är ojämn och att det i praktiken är svårt att frigöra medarbetare för utbildningsinsatser. Detta innebär att utbildningar inte genomförs i tillräcklig omfattning vilket skapar ett behov av riktade resurser för att säkerställa genomförande och långsiktig effekt. Kompetensutveckling utgör ett omfattande och långsiktigt åtagande och är en avgörande förutsättning för att möta kommande krav på utökad verksamhet, bemanningsutmaningar samt språkkrav. För att säkerställa likvärdig kompetens i verksamheten krävs att medarbetare har tillräcklig utbildningsnivå för att kunna utföra uppdraget. Det finns idag ett tydligt gap mellan identifierade behov och nuvarande kompetensnivå, särskilt vad gäller grundutbildning. Kompetensutvecklingen behöver genomföras successivt över tid eftersom utbildningsinsatser påverkar bemanningen och medför dubbla kostnader är utbildning genomförs parallellt med ordinarie verksamhet. Sammantaget innebär detta att nuvarande budgetram inte täcker de identifierade behoven inom kompetensförsörjning och tillhörande utvecklingsinsatser. För att säkerställa en hållbar bemanning, god arbetsmiljö och likvärdig kompetens över tid krävs därför en utökad ekonomisk ram. Utan förstärkta resurser finns risk att nödvändiga kompetenshöjande insatser inte kan genomföras i tillräcklig omfattning vilket på sikt påverkar både kvalitet, arbetsmiljö och verksamhetens förmåga att möta behovet hos dem vi är till för. Stadsledningskontoret överlämnar frågan att värderas i det politiska budgetarbetet. 5.6 Framställningar från nämnder/styrelser 5.6.1 Kulturnämnden – Projektkostnader Kulturnämnden beslutade 2026-03-23 § 56 att överlämna redovisningen av projekt med tidsförskjutning till den politiska budgetberedningen inför 2027. Redovisningen rör projekten Nya magasin samt Om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum. Kommunfullmäktige beslutade 2020-10-15 § 25 om uppförande av nya magasin för stadens museisamlingar 2020. I tjänsteutlåtandet redovisades behovet av en tillfällig projektbudget om 65 mnkr under projekttiden 2021–2027. Kommunfullmäktige beslutade 2021-10-28 § 17 om en om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum år 2021. I tjänsteutlåtandet redovisades behovet av en tillfällig projektbudget om 47 mnkr under projekttiden 2022–2028. Sedan 2021 har det inom kulturnämndens kommunbidrag funnits årliga medel för genomförande av projekten. I budget 2025 placerades i stället dessa medel kommuncentralt för avrop av kulturnämnden. De tidsförskjutningar som har uppstått i projekten har lett till positiva avvikelser i nämndens årsbokslut och behov av att flytta fram projektmedel till kommande år. Nya magasin Nya magasins ursprungliga tidplan var 2021–2027. Efter förseningar beräknas projektet nu pågå till och med år 2031. Kulturnämnden skriver att den totala kostnadsramen för projektet, om 65 mnkr är baserad på beslut från 2020 och kommer att uppdateras i ett ärende för 2028. Av dessa har 21,9 mnkr upparbetats till och med december 2025. Nya magasin 2026 2027 2028* 2029* 2030* 2031* Behov, mnkr 4,6 6,0 12,7 14,0 5,2 0,5 Förändring mot föregående års +1,7 +1,4 +6,7 +1,3 -8,8 -4,7 avsättning, mnkr *Budget för projektet 2028 - 2031 revideras i kommande hemställan. Flytten inleds 2028 och beräknas vara avslutad 2031. Därefter görs en del insatser för avetablering vad gäller äldre magasin och sedan kommer projektet övergå till linjen. Återstående behov för uppackning och färdigställande kan komma att påverka sluttiden för projektet. Detta ska beräknas under 2026 inför ovan nämnda hemställan till 2028. Om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum Den ursprungliga tidplanen för om- och tillbyggnaden av Göteborgs konstmuseum var 2022–2028. Efter förseningen beräknas projektet nu pågå till och med år 2032. Den totala kostnadsramen för projektet om 47 mnkr är baserad på beräkningar från 2018 till 2021 och kommer att uppdateras i ett ärende för 2028. Till och med december 2025 skriver nämnden att 5,2 mnkr av projektmedlen upparbetats. Kulturförvaltningen redovisar nedan kulturnämndens behov av projektmedel samt förändring mot föregående år. Om- och tillbyggnad 2026 2027 2028* 2029* 2030* 2031* 2032* Behov, mnkr 1,3 2,0 7,1 4,9 1,4 15,0 10,0 Förändring mot föregående +0,7 +0,7 +5,1 -2,2 -3,5 +13,6 -5,0 års avsättning, mnkr *Budget för projektet 2028 - 2032 revideras i kommande hemställan. Stadsledningskontoret har inarbetat kommuncentrala medel till kulturnämnden år 2027–2029 enligt redovisningen från kulturnämnden. För år 2027 innebär detta en av avsättning på 8 mnkr för nya magasin och om- och tillbyggnad. Av kulturnämndens ärende framgår att nämnden årligen kommer informera den politiska budgetberedningen om tidsförskjutning i behoven av projektmedel för nya magasin samt om- och tillbyggnad av Göteborgs Konstmuseum. Vidare konstateras i ärendet att tillkommande kostnader för kulturnämndens hyra och drift när projekten är klara ligger utanför detta ärende och att nämnden kommer återkomma längre fram med dessa behov. 5.6.2 Överförmyndarnämnden - Justering av kostnader för arvoden Överförmyndarnämnden beslutade 2026-04-21 § 43 om att hemställa till kommunstyrelsen om att utöka budgetramen år 2027 med 3 mnkr avseende arvodesbudgeten. Nämndens kostnader sjönk under 2024 och 2025, vilket medförde större överskott. Överskotten berodde dels på lägre arvodeskostnader under innevarande år, dels på nedjusteringar av tidigare års skulduppbokning av arvodeskostnader. Inför budget 2026 lämnade nämnden en prognos som utifrån den ekonomiska utvecklingen visade på en möjlighet att sänka nämndens budgetram, vilket också beslutades i kommunfullmäktiges budget för 2026. Nämndens prognos för 2026 är att ekonomin är i balans med budgeten. Framöver förväntas dock nämndens kostnader påverkas av följande faktorer: • Antalet ställföreträdarskap prognostiseras öka med cirka 2 procent årligen. Detta medför en ökning av arvodeskostnader och kostnadsersättningar. • Huvudmännens behov är alltmer komplexa att hantera, vilket ökar behovet av professionella ställföreträdare. Detta innebär att ersättningen till förvaltarenheten hos socialnämnd Centrum bedöms öka. Ovanstående faktorer har inarbetats i en prognostiserad nettokostnad för 2027 samt en indikation inför 2028–2029. I kalkylen nedan har inga indexuppräkningar lagts varken i kostnader eller kommunbidrag, utan pris-/kostnadsnivå är i 2026 års nivå. Prognosen är att en utökad budgetram krävs med 3 miljoner kronor utöver index för 2027. Prognos Prognos Indikation Indikation Belopp i mnkr 2026 2027 2028 2029 Intäkter 0,4 0,4 0,4 0,4 Arvoden inkl PO -18,4 -20,8 -21,2 -21,5 Kostnadsersättningar -1,2 -1,2 -1,3 -1,3 Ersättning till -12,7 -13,2 -14,9 -16,0 Förvaltarenheten Övriga kostnader -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Nettokostnader -32,1 -35,1 -37,1 -38,6 Kommunbidrag* 32,1 32,1 32,1 32,1 Prognostiserad avvikelse 0,0 -3,0 -5,0 -6,5 *Baserat på 2026 års kommunbidrag Förvaltningens bedömning för åren 2027–2029 har tagits fram utifrån nu kända förutsättningar och det finns osäkerheter i den ekonomiska utvecklingen som inte nämnden kan styra över. I Göteborgs Stads budget anges också att överförmyndarnämndens egna kapital årligen ska nollställas. Då nämndens påverkansmöjligheter på ekonomistyrningen är begränsad bör detta kvarstå. Osäkerheter som kan påverka kostnadsutvecklingen är ny lagstiftning för överförmyndaren inklusive styrning från ansvarig statlig myndighet Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), förändringar i rekommenderade arvodesnivåer från Sveriges kommuner och regioner, förändringar i po-pålägg samt att andelen av arvodeskostnaderna som huvudmännen ansvarar för förändras över tid. Förvaltningen aviserade redan föregående år att den då föreslagna sänkningen av budgetramen för 2026 skulle behöva återföras framöver för att finansiera stegvis ökade volymer och kostnader. Förvaltningens uppdaterade kalkyl visar att behovet av ramökning i nuläget är 3 mnkr, vilket föreslås inarbetas i budgetförutsättningarna inför 2027. Förvaltningen följer fortlöpande utvecklingen och avser återkomma om förutsättningarna förändras samt planerar också för att på motsvarande sätt uppdatera de indikativa bedömningarna för 2028–2029 kommande år. Stadsledningskontoret har i beräkningsunderlaget inarbetat justerat kommunbidrag utifrån Överförmyndarnämndens prognos för 2027. 5.6.3 Demokrati och medborgarservice - Förändrad lagstiftning för överförmyndarverksamheten Nämnden för demokrati och medborgarservice beslutade 2026-04-22 § 30 om att hemställa till kommunstyrelsen om att utöka budgetramen 2027 och framåt med 4 mnkr. I december 2025 lämnade regeringen en proposition ”Ett ställföreträdarskap att lita på” som syftar till att stärka den enskildes ställning, höja ställföreträdarverksamhetens kvalitet och skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare. Riksdagen fattade beslut i ärendet den 22 april. Den föreslagna lagstiftningen planeras därefter träda i kraft den 1 juli 2026. För att hantera de nya arbetsuppgifter som överförs från tingsrätten och de nya kvalitativa inslagen i såväl rekrytering av ställföreträdare som i tillsynen, behöver överförmyndaren uppdatera befintliga processer och rutiner, ta fram nya arbetssätt samt uppdatera information på webbplatsen och informationsmaterial till privatpersoner, huvudmän, ställföreträdare och professionella aktörer. Utöver de större systemförändringar som leverantören genomför krävs anpassningar av verksamhetens digitala system, verktyg och e-tjänster; bland annat behöver nya ärendetyper, beslutstyper och mallar tas fram. Under 2025 har överförmyndarverksamheten genomfört ett omfattande utvecklings- och digitaliseringsarbete, vilket påverkat handläggningstiderna. Införandet av ett nytt verksamhetssystem har utöver längre handläggningstider även lett till en ackumulerad ärendeskuld. Dessa långa handläggningstider har rapporterats som en avvikelse till kommunledningen i årsrapporten för 2025. I budgeten för 2026 har överförmyndarnämnden fått en ramförstärkning på 3 mnkr som har använts för att minska handläggningstiderna för årsräkningar och säkerställa god kvalitet i tillsynen. För att säkerställa rättssäkerhet och lagefterlevnad, samt förhindra ökade handläggningstider till följd av de utökade arbetsuppgifterna och de högre kraven på tillsyn, krävs en bestående ramförstärkning. Förvaltningens bedömning är att resursbehovet uppgår till 4 miljoner kronor utöver befintlig budgetram från och med 2027. Stadsledningskontoret överlämnar frågan att värderas i det politiska budgetarbetet. 5.6.4 Inköps- och upphandlingsnämnden – Finansiering av arbetsplatskontroller och utveckling av välfärdsbrott inom inköp Inköps- och upphandlingsnämnden beslutade 2026-04-16 § 39 om att hemställa till kommunstyrelsen om utökat kommunbidrag för arbete mot välfärdsbrott inom inköp. Kommunfullmäktige har givit inköps- och upphandlingsnämnden uppdraget att utveckla och utöka arbetet med arbetsplatskontroller och riskbranscher. Kommunfullmäktige gav i juni 2025 en utökad ram i tilläggsbudget på 1,5 mnkr samt gav en kraftig förstärkning på 6 mnkr arbetet i budget för år 2026. Kommunfullmäktiges ökade ram bygger nämndens redovisning av uppdrag om kommunövergripande arbetssätt för hantering av riskbranscher samt utökning och utveckling av arbetsplatskontroller, med tillhörande kostnadsberäkning. Sammantaget är det nämndens bedömning att det långsiktiga behovet, för att utföra och ansvara för att gemensamma arbetssätt kring arbete mot välfärdsbrott i inköp samordnas i staden, är 19,5 mnkr per år från år 2027, då verksamheten bedöms vara fullt utbyggd. Inköps- och upphandlingsnämnden hemställer om utökat kommunbidrag för välfärdsbrott på totalt 19,5 mnkr. Stadsledningskontoret överlämnar frågan att värderas i det politiska budgetarbetet. 5.6.5 Inköps- och upphandlingsnämnden – Kompensation utifrån förändrade fördelningsnycklar Inköps- och upphandlingsnämnden beslutade 2026-04-16 § 39 om att hemställa till kommunstyrelsen om utökat kommunbidrag för kostnadsökningar utifrån förändrade fördelningsnycklar. Förvaltningen har av stadsledningskontoret aviserats om ökade kostnader om cirka 1 mnkr för förvaltningens köp av digitala tjänster från förvaltningen för demokrati och medborgarservice respektive förvaltningen för Intraservice. Kostnadsökningen uppstår med anledning av en översyn av de fördelningsnycklar som gäller för de digitala tjänsterna. Översynen påverkar samtliga förvaltningar och bolag i staden, där vissa får ökade kostnader och andra minskade kostnader. Inköps- och upphandlingsnämnden hemställer om kompensation på 928 tkr för kostnadsökningar utifrån förändrade fördelningsnycklar vid användandet av digitala tjänster. Stadsledningskontoret redogör för förslaget om fördelningsnycklar i avsnittet om kostnader för digital utveckling i kapitel 5. Stadsledningskontoret föreslår att de nämnder som får ökade kostnader till följd av förändrade fördelningsnycklar kompenseras under en tvåårsperiod. För åren 2027 och 2028 innebär detta att inköps- och upphandlingsnämnden erhåller en kompensation på totalt 900 tkr. Om stadsledningskontoret förslag antas menar kontoret att hemställan kan anses hanterad. Ytterligare information om kostnader kopplat till nämndens digitala tjänster och förändrade fördelningsnycklar återfinns i samma avsnitt. 5.7 Information från nämnder/styrelser inför budget 2027 Nämnder och styrelser har precis som förra året getts möjlighet att lämna information om väsentliga förändringar som bedöms ha påverkan på nämndens/styrelsens uppdrag inför kommande år. Som omvärldsförändringar innefattas till exempel: • Förändringar i lagstiftning eller praxis för hur lagstiftning tillämpas • Förändringar i samhällstrender • Delar av verksamheten som har högre/lägre kostnadsutveckling än PKV • Andra utmaningar som gör att det är svårt att klara uppdragen i reglemente/ägardirektiv. Punkt 3 ovan relaterar i första hand till nämnder och kommunbidragsfinansierade styrelser. För bolagen i övrigt avses om verksamheten genererar högre/lägre resultat beroende på förändrade kostnader/intäkter än planerat eller förändrad lönsamhet. Stadsledningskontoret har sammanställt det inkomna materialet som bifogas i bilaga Information från nämnder och styrelser inför budget 2027. 5.8 Fattade beslut 5.8.1 Hantering av över- och underskott tekniskt vatten Den 22 november 2022 undertecknades ett kontrakt mellan Göteborgs Stad och NOVO Energy AB om utbyggnad av ledningar för tekniskt vatten för kyla mellan Gryaab och den kommande batterifabriken. Utbyggnaden av ledningar är nu klar och anläggningen kommer aktiveras under 2026 med en avskrivningstid på 50 år utifrån en bedömning av anläggningens tekniska livslängd. Enligt avtal ska betalning för anläggningen erläggas under 10 år. Kostnader och intäkter för anläggningen kommer därmed inte matchas. Verksamheten kommer att generera ett överskott under de första 10 åren och därefter generera motsvarande underskott under den del av avskrivningsperioden som överstiger dessa 10 år. I sin delårsrapport per mars, under rubriken insamling av information inför budget 2027, föreslår nämnden att obalansen hanteras genom att nämnden tillåts bygga upp ett eget kapital under de första tio åren. Det egna kapitalet kan sedan nyttjas för att möta underskotten som uppstår under den del av avskrivningstiden som överstiger tio år. Stadsledningskontoret delar nämndens bedömning att detta vore ett lämpligt sätt att hantera de över- och underskott som kommer uppstå inom verksamheten som en konsekvens av att avskrivningstid och avtalad betalningsplan inte matchar. Hanteringen kräver dock en justering av det styrande dokumentet Göteborg Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning. Stadsledningskontoret har därför i ärendet kompletterande budget maj 2026 (SLK-2026-00265) som är anmält till kommunstyrelsens sammanträde 2026-05-20 lämnat förslag på justeringar av det styrande dokumentet där verksamheten för tekniskt vatten dels undantas från de rekommenderade riktnivåer för nämndernas eget kapital, dels undantas från de regler kring nämnds rätt att nyttja eget kapital som framgår av regelverket. 5.9 Investeringar 5.9.1 Kommunkoncernen I nedanstående diagram visas nämndernas och bolagens investeringsutfall för perioden 2020 till 2025 samt prognos och planerade/nominerade investeringsvolymer fram till 2036. Nivåerna avser bruttovolymer exklusive eventuella investeringsbidrag, statlig och regional medfinansiering eller andra direkta investeringsinkomster. De uppdaterade bedömningarna av det långsiktiga investeringsbehovet innebär en betydande nivåhöjning i förhållande till utfall tidigare år både för kommunen och för stadshuskoncernen. I förhållande till föregående års nominerade och planerade volymer innebär den uppdaterade bedömningen en marginell minskning framför allt under åren 2028 till 2030. Minskningen kan härledas till lägre planerade volymer inom stadshuskoncernen, medan de planerade volymerna inom kommunen tvärtom har ökat något i förhållande till föregående års planerade volymer Utifrån nämnder och styrelsers långsiktiga investeringsplaner uppgår andelen reinvesteringar till i storleksordningen 35 procent av de totala bruttoinvesteringarna, vilket är i nivå med föregående års överlämnade material. Medan nyinvesteringar varierar i storlek mellan åren ligger reinvesteringarna enligt planeringen relativt stabilt är någonstans kring 6,5–7,5 mdkr per år. 5.9.1.1 Nämnder – sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2023-09-07 § 5 om en förändrad budgetstyrning avseende nämndernas investeringsbudget som tillämpades första gången i samband med budget för 2025. Den förändrade styrningen innebär att kommunfullmäktige i budget beslutar om årliga ramar för den kommande femårsperioden i stället för att som tidigare besluta om en samlad ram för en fast femårsperioden. Den förändrade styrningen har legat till grund för nämndernas nomineringar inför 2027. Nämnderna har överlämnat nomineringar för årliga budgetramar för de kommande fem åren 2027–2031 samt en långsiktig utblick av investeringsplan för ytterligare en femårsperiod fram till 2036. Sammantaget nominerar nämnderna årliga investeringsramar för perioden 2027 till 2031 som är cirka 1,1 mdkr högre än i nomineringarna som gjordes för 2026. Nomineringarna innebär även en markant ökning av investeringsnivån i förhållande till utfall tidigare år. Utifrån diagrammet nedan fördelas volymerna relativt jämt mellan nämnderna över tid. Den större förändringen avser framför allt idrott och föreningsnämndens andel av de totala nettoinvesteringarna som mellan 2028 och 2031 nästan uteslutande hänförs till planeringen kring centralbad, ersättning av Valhalla sporthallar och Lundbybadet. Även exploateringsnämndens andel av de totala investeringsvolymerna ökar från 2028 då bland annat projekt gång- och cykelbro över Göta älv samt projekt stadsutveckling Station Haga påverkar nämndens behov av ökade investeringsmedel framåt. I nedanstående tabell redogörs för nämndernas nominerade årliga ramar för 2027–2031. Beloppen är uppdelade i nyinvesteringar, reinvesteringar och investeringsinkomster. I kapital 6 under respektive nämnd redogörs för de väsentligaste förändringarna per nämnd, jämfört med investeringsnominering inför 2026. I bilaga Nämndernas investeringsnomineringar 2027 redovisas nämndernas samlade och fördjupande nomineringsunderlag utifrån utpekade investeringsområden, utvalda projekt och bedömda driftkonsekvenser. Utfall Budget Prognos Exploateringsnämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 700 900 1 250 1 400 1 550 1 600 2 250 1 850 varav nyinvestering 700 900 1 250 1 400 1 550 1 600 2 250 1 850 varav reinvestering Investeringsinkomster 250 350 300 250 550 450 400 350 Nominerad nettoinvestering 450 550 950 1 150 1 000 1 150 1 850 1 500 Utfall Budget Prognos Idrott och föreningsnämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 295 950 1 050 1 150 1 900 2 250 2 350 1 650 varav nyinvestering 185 600 700 800 1 600 1 950 1 800 1 300 varav reinvestering 111 350 350 350 300 300 550 350 Investeringsinkomster Nominerad nettoinvestering 295 950 1 050 1 150 1 900 2 250 2 350 1 650 Kretslopp och vattennämnden (Vatten och Utfall Budget Prognos avlopp) 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 1 068 1 600 1 600 1 650 1 700 1 650 1 700 1 950 varav nyinvestering 618 1 100 1 100 1 030 1 000 1 000 1 000 1 250 varav reinvestering 450 500 500 620 700 650 700 700 Investeringsinkomster 137 0 0 Nominerad nettoinvestering 931 1 600 1 600 1 650 1 700 1 650 1 700 1 950 Kretslopp och Utfall Budget Prognos vattennämnden (Avfall) 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad Bruttoinvestering 72 160 160 156 34 20 20 10 varav nyinvestering 71 157 140 88 31 18 18 8 varav reinvestering 1 3 23 68 3 2 2 2 Investeringsinkomster Nominerad nettoinvestering 72 160 160 156 34 20 20 10 Kretslopp och vattennämnden (Tekniskt Utfall Budget Prognos vatten) 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 15 0 5 0 0 0 0 0 varav nyinvestering 15 0 5 0 0 0 0 0 Nominerad nettoinvestering 15 0 5 0 0 0 0 0 Kretslopp och vattennämnden (Skattefinansierad Utfall Budget Prognos verksamhet) 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 10 25 25 15 18 52 62 62 varav nyinvestering 10 25 25 14 17 52 62 62 varav reinvestering 1 1 1 1 1 Investeringsinkomster Nominerad nettoinvestering 10 25 25 15 18 52 62 62 Utfall Budget Prognos Stadsfastighetsnämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 2 571 3 500 3 500 3 500 3 300 3 200 3 400 3 500 varav nyinvestering 1 376 2 100 2 045 1 880 1 860 1 750 1 900 1 960 varav reinvestering 1 195 1 400 1 455 1 620 1 440 1 450 1 500 1 540 Investeringsinkomster 4 0 0 0 0 0 0 0 Nominerad nettoinvestering 2 567 3 500 3 500 3 500 3 300 3 200 3 400 3 500 Utfall Budget Prognos Stadsmiljönämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 808 1 305 1 300 1 500 1 300 1 100 1 100 1 300 varav nyinvestering 234 655 550 750 600 400 400 300 varav reinvestering 575 650 750 750 700 700 700 1 000 Investeringsinkomster 102 150 150 100 50 50 50 Nominerad nettoinvestering 706 1 155 1 150 1 400 1 250 1 050 1 050 1 300 Utfall Budget Prognos Totalt kommunen 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 5 540 8 440 8 893 9 371 9 802 9 872 10 882 10 322 varav nyinvestering 3 209 5 537 5 815 5 962 6 658 6 770 7 430 6 730 varav reinvestering 2 332 2 903 3 078 3 409 3 144 3 103 3 453 3 593 Investeringsinkomster 493 500 450 350 600 500 450 350 Nominerad nettoinvestering 5 047 7 940 8 443 9 021 9 202 9 372 10 432 9 972 Sammanställningarna ovan utgår i sin helhet från nämndernas nomineringar. Ingen överprövning har skett av stadsledningskontoret av nämndernas material avseende behov, ambitioner, prioriteringar eller genomförandekapacitet. Kontoret kan konstatera att volymerna innebär betydande ökning av investeringstakten kommande femårsperiod i förhållande till utfall 2025. Stora delar av volymerna, åtminstone de närmsta åren, är redan ”låsta” i pågående genomförande eller tecknade avtal och överenskommelser, vilket gör det svårare att justera volymerna i närtid. Önskas en annan utveckling behöver därmed fokus läggas på önskad utvecklingen längre fram i perioden som grund för den långsiktiga prioriteringen och planeringen. De nominerade nyinvesteringsvolymerna för den kommande tioårsperioden uppgår till cirka 61 mdkr. Det kan ställas i relation till kommunens totala bokförda anläggningstillgångar, som vid utgången av 2025 värderades till cirka 65 mdkr. Nämndernas nomineringar ligger till grund för de analyser som lämnas nedan kring direkta och långsiktiga effekter i form av kapitalkostnader, investeringsrelaterade kostnader och tillkommande driftkostnader med anledning av den expansion av anläggningar som följer av investeringstakten. Nämndernas material ligger även till grund för de analyser och bedömningar av hur investeringstakten förhåller sig till stadens inriktningar för god ekonomisk hushållning. 5.9.1.2 Icke hanterade åtgärder inom investeringsvolymerna Stadsbyggnadsnämnden har ett ansvar för att samordna och leda den strategiska och taktiska stadsplaneringen, även som en del av en mer samordnad investeringsplanering. Med utgångspunkt i arbetet med bland annat den prioriterade utbyggnadsordningen för Göteborg förtydligar stadsbyggnadsnämnden såväl ansvarsfördelning mellan nämnderna och arbetssätt för att bereda underlag för den tidiga prioriteringen och planeringen av stadens utveckling. Detta gäller framför allt planerad stadsutveckling i form av större exploateringsprojekt och investeringsprojekt. Berörda investerande nämnder avvaktar som huvudregel att inarbeta investeringsvolymer i nomineringsunderlagen till dess att det finns någon form av planeringsbeslut, inriktningsbeslut eller åtgärd som är utpekad som prioriterad i någon form av samlat beslutsunderlag. Stadsledningskontorets bedömning är att betydande delar av de investeringar där långsiktig planering pågår är inarbetade i de långsiktiga investeringsvolymerna. Däremot saknas nominerade investeringsvolymer i det längre perspektivet efter 2030 för vilka det pågår planering. Tidigare år har stadsledningskontoret lyft avsaknaden av klimatanpassningsåtgärder i de nominerade investeringsvolymerna. I årets nomineringar ingår volymer för den första del av utpekade högvattenskyddsåtgärder för vilka det fattades planeringsbeslut för under 2025. De åtgärder som ingår i ett andra planeringspaket ingår inte i de nominerade volymerna och skulle innebära ytterligare behov som ännu inte synliggörs i det långsiktiga investeringsbehovet. Stadsledningskontoret noterar även att mer långsiktig redovisning av investeringsbehov koppat till behov av kajupprustning samt åtgärder kring civil beredskap saknas i nämndernas nomineringar och behöver på ett tydligare sätt arbetas in under kommande nomineringsprocesser. Stadsledningskontoret ser samtidigt med viss oro på utvecklingen av exploateringsportföljen. Exploateringsnämnden signalerar i nämndens investeringsnomineringar att förutsättningarna för exploateringsekonomin på sikt är mycket utmanande. I exploateringsnämndens nomineringsunderlag för investeringar för 2027 understryker förvaltningen stora osäkerheter och strukturella utmaningar för nämnden att på sikt klara självfinansieringen. Den långsiktiga prognosen omhändertar inte heller de volymer som förväntas genereras i flera stora stadsutvecklingsområden som befinner sig i tidiga planeringsskeden och där de ekonomiska förutsättningarna och stadens åtagande är oklara i dagsläget. Det avser bland annat: • Frihamnens utveckling, • Lindholmens utveckling, • utvecklingen i Frölunda/Tynnered, • utvecklingen i Biskopsgården, • utvecklingen av Säve, samt • Skeppsbrons utveckling. Stadsledningskontoret bedömer att en fortsatt planering och ett framtida genomförande av ovanstående stadsutvecklingsinitiativ kommer att utgöra omfattande kompletteringar av nämndernas investeringsnomineringar kommande år. Att skapa en förtydligad bild av de ekonomiska förutsättningarna och vägval för prioritering ligger i linje med stadsbyggnadsnämndens uppdrag och var en utpekad del i det kompletterande uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen utifrån stadsbyggnadsnämndens återremiss av ärendet ”Övergripande inriktning samordnad stadsutveckling”, (SBN 2025-03-25 § 141). Ur ett finansiellt perspektiv ser kontoret ser därför positivt på stadsbyggnadsnämndens initiativ till ett förslag om en prioriterad utbyggnadsordning. Ärendet är under beredning och planeras gå till stadsbyggnadsnämnden för beslut i maj 2026 för slutligt ställningstagande i kommunfullmäktige. Utifrån den ordinarie uppföljningen och kontakt med stadsbyggnads- och exploateringsförvaltningen är den övergripande bedömningen är att det finns begränsade möjligheter att generera samlade exploateringsöverskott i större stadsutvecklingsområden, vilket förutsätter att exploateringsportföljen fylls på med projekt som över tid kan generera överskott för att kunna bibehålla en exploateringsekonomi i balans. Konjunkturläget och framdriften i stadsutvecklingen i dessa områden medför dock att bedömningen är att eventuella exploateringar främst belastar ekonomin först efter år 2031. Stadsledningskontoret har i detta sammanhang en roll att stödja stadsbyggnadsförvaltningen i sitt fortsatta arbete avseende den långsiktiga ekonomiska styrningen och utrymmet utifrån stadens långsiktiga ekonomiska inriktningar och förutsättningar. 5.9.1.3 Investeringsnomineringar utifrån god ekonomisk hushållning Stadsledningskontoret har i samband med tidigare års budgetförutsättningar pekat på långsiktiga utmaningar med att upprätthålla kommunfullmäktiges beslutade inriktning kopplat till egenfinansieringsgrad av kommunens investeringar. Utifrån årets uppdaterade investeringsnomineringar konstaterar stadsledningskontoret att utmaningarna kvarstår. Nedanstående diagram visar en uppdaterad bedömning över utvecklingen av kommunens egenfinansieringsgrad i förhållande till den långsiktiga inriktningen. Beräkningen utgår från ett resultat på två procents samt nämndernas uppdaterade investeringsnomineringar avseende investeringsvolym och bedömda avskrivningstakt. För att ta hänsyn till att sannolikt inte alla investeringar genomförs enligt nämndernas nominering åskådliggörs också utvecklingen av egenfinansieringsgraden med en schablonmässig neddragning av investeringsvolymen på 30 procent utifrån en bedömning av historisk genomförandetakt. I bokslutet för 2025 uppgick det tioåriga snittet för egenfinansieringsgraden till 68 procent. Utifrån scenariot med 100 procent genomförande av nominerade investeringsvolymer fram till 2029 och ett resultat på två procent kommer det tioåriga genomsnittsvärdet för egenfinansieringsgraden att ligga under det eftersträvade målet på 60 procent i slutet av budgetperioden. I scenariot med 70 procent genomförande ligger det tioåriga värdet kvar strax över 60 procent år 2029. Det är också viktigt att konstatera att den höga egenfinansieringsgraden som uppnåddes mellan år 2020 och 2022 har betydande påverkan på det tioåriga snittet fram till år 2029. Ska det tioåriga snittet bibehållas efter 2029 krävs därför betydligt högre egenfinansieringsgrad i förhållande till vad som uppnåtts det senaste åren. Investeringsutrymme Med utgångspunkt i de finansiella inriktningarna för resultat och egenfinansiering går det att definiera ett investeringsutrymme för kommande år. Utifrån nuvarande prognos över skatter, generella statsbidrag och utjämning uppgår ett resultat på 2 procent till cirka 0,9 mdkr år 2027. Därutöver förväntas avskrivningar uppgå till cirka 2,6 mdkr. Finansieringen från den löpande driften bedöms därmed uppgå till cirka 3,5 mdkr. Utifrån målsättningen kring resultatnivå och 60 procent egenfinansieringsgrad, ges därmed utrymme för nettoinvesteringar i storleksordningen 5,6 miljarder kronor under 2027. Detta kan jämföras med nämndernas nominerade investeringsvolym på 9,0 mdkr. 5.9.1.4 Investeringsnomineringar i förhållande till hållbarhetsdimensionerna I nämndernas investeringsnomineringar finns även i år en bedömning av hur nämndens nominerade investeringsvolymer bidrar till stadens övergripande målsättningar och inriktningar avseende det ekologiska och sociala perspektivet. Bedömningarna behöver i ett budgetsammanhang göras på en övergripande nivå med ”breda penseldrag” och innebär således att det blir en grov bedömning på helhetsnivå och inte en summering utifrån alla underliggande projekt och satsningar. Stadsledningskontoret har inte utifrån underlagen gjort någon samlad värdering utan nämndernas bedömningar överlämnas som ett komplement till nämndernas ekonomiska nomineringar och interna fördelningar. Utifrån stadsledningskontorets perspektiv är underlaget inte av en sådan karaktär att det kan ligga till grund för direkta omprioriteringar av ramar eller projekt inom nämnder, omprioritering mellan investeringsområden eller mellan nämnder för att få en ökad måluppfyllelse. Det kan snarare utgöra grund för att kunna efterfråga en utvecklingsriktning eller för att ställa krav på analyser i enskilda projekt. Utöver den gemensamma redovisningen förväntas nämnderna i övrigt redovisa bedömningar kring nämndens investeringsnomineringar i förhållande till hållbarhetsarbetet i stort. I enstaka fall finns beskrivningar av strategier och kompensatoriska prioriteringar utifrån att aktivt möta stadens målsättningar, men stadsledningskontorets bedömning är att nämnderna fortsatt har svårt att på ett konkret sätt redogöra för vilka prioriteringar och avvägningar som ligger till grund för nämndernas nomineringar utifrån hållbarhetsperspektiven. Det är även stadsledningskontoret fortsatta bedömning att hållbarhetsperspektivet på ett tydligare sätt behöver inarbetas i den tidiga prioriteringen av den samlade inriktningen kring stadsutvecklingen, där de tunga prioriteringarna mellan de olika perspektiven kan värderas. Men även att nämnderna utvecklar sätt att bedöma och beskriva avvägningar och konsekvenser i samband med beslut och ställningstaganden i enskilda projekt där vägvalen och effekterna kan konkretiseras. Nämndernas bedömningar och beskrivningar återfinns inom ramen för respektive nämnds nomineringsunderlag i bilaga Nämndernas samlade investeringsnomineringar 2027. 5.9.2 Exploateringsinvesteringar Exploateringsverksamheten är den del av kommunens verksamhet som avser det kommunala ansvaret för genomförande av beslutade detaljplaner. Detaljplanernas utformning och innehåll och stadens ambitioner avseende utbyggnaden av allmän plats styr till stor del de ekonomiska förutsättningarna för exploateringen. Inom staden delas exploateringsinvesteringarna i stort in i två delar: • Markförberedande åtgärder för att skapa exploaterbar kvartersmark (i de fall staden äger den blivande kvartersmarken). • Utbyggnad av allmän plats för att skapa de funktioner som krävs för att möjliggöra en bebyggelse i enlighet med detaljplanerna. Allmän platsutbyggnad avser dels lokala anläggningar för områdets behov, som lokalvägar och lokala torg- och parkytor, dels anläggningar och funktioner som är till för ett större områdes behov och inte nödvändiga för den bebyggelse som möjliggörs genom detaljplanen. Markåtgärder och allmän plats-åtgärder för det lokala områdets behov ska finansieras av exploatören. Exploatören kan utgöra en extern markutvecklare, kommunalt bolag eller internt inom kommunen (exploateringsnämnden) genom exploateringsbidrag eller genom markförsäljning. Anläggningar som är till för ett större områdes behov är skattefinansierade. Bedömning och förhandlingar kring vad som avser nödvändiga anläggningar för det lokala behovet och åtgärder för ett större områdes behov utgår från Plan- och bygglagens regelverk kring gatukostnadsersättning samt inom ramen för de förhandlingar som mynnar ut i ett exploateringsavtal mellan staden och markutvecklaren. Således ingår inte sådana anläggningar som i sin helhet ska finansieras av det offentliga. Det gäller företrädelsevis utbyggnad av övergripande kommunalteknisk basinfrastruktur, så som övergripande huvud- och kollektivtrafiknät eller utbyggnad av lokaler för kommunal service. Utöver markförberedande åtgärder och allmän plats-åtgärder omfattas även kommunens exploateringsverksamhet av utbyggnad av allmänna anläggningar för vatten och avlopp. Dessa finansieras i huvudsak av anslutningsavgifter. En eventuell underfinansiering via anslutningsavgifterna finansieras över tid av det övriga taxekollektivet genom den årliga brukningsavgiften. 5.9.2.1 Exploateringsvolymer 2026–2035 Markutveckling och utbyggnad allmän plats Exploateringsnämnden har det ekonomiska investeringsansvaret för de delar som avser markåtgärder och utbyggnad av allmän plats. Kretslopp och vattennämnden ansvarar för den ekonomi som knyts till utbyggnaden av den allmänna VA-anläggningen. Redovisade volymer baseras på exploateringsnämndens investeringsnomineringar för planperioden 2027–2031 och för den långsiktiga utblicken åren fram till 2036. I de volymer som presenteras i sammanställningarna nedan ingår årliga inkomster och utgifter för projekt som är i genomförandefas eller exploateringsprojekt där det finns ett pågående detaljplanearbete eller där det finns beslut om att ett detaljplanearbete ska starta. Därutöver ingår enstaka projektvolymer där det finns ett sammanhållet planprogramarbete av ett större utbyggnadsområde. Trots de senaste årens konjunkturförsvagningar och den kraftiga inbromsningen inom byggbranschen prognostiseras en exploateringstakt som fortsatt är hög ur ett historiskt perspektiv. För perioden 2027–2031 motsvarar den pågående och planerade exploateringsverksamheten en utgiftsvolym om cirka 8,0 mdkr och inkomster motsvarande cirka 8,4 mdkr. Det medför fortsatt en prognos och bedömning med ett positivt exploateringsnetto från exploateringsbidrag och markförsäljningar motsvarande cirka 0,4 mdkr. Exploateringsverksamheten har de senaste tre åren redovisat ett negativt kassaflöde och prognosen per mars visar på ett underskott på drygt -0,5 mdkr för 2026. Enligt nomineringsunderlaget är prognosen för den kommande femårsperioden att exploateringsverksamheten ackumulerat kommer att bidra med ett positivt kassaflöde. Prognosen innehåller emellertid betydande osäkerheter och indikerar en tydlig försvagning i förhållande till prognos föregående års och prognosen i liggande budget. Exploateringsförvaltningen lyfter i nomineringsunderlaget förväntningar om enskilda större försäljningar inom framför allt centralenområdet som bidrar till överskotten 2029 och 2030. Förvaltningen understryker emellertid att den underliggande trenden är mycket negativ på grund av detaljplaner i planeringsfas som går i genomförande visar ekonomiska underskott. Större stadsutvecklingsprojekt i utredningsfas skulle även medföra omfattande underfinansiering. Ackumulerat exploateringsnetto 2026-2031 (mnkr) 1 000 825 725 800 575 600 375 300 400 200 200 150 200 0 0 -300 -200 -400 -550 -600 -800 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Ackumulerat exploateringsnetto 2026-2031 (Nom 2027) Ackumulerat exploateringsnetto 2026-2031 (Budget 2026) Nedrevideringen baseras på en schablonmässig neddragning av prognostiserade utgifter och tillhörande exploateringsbidrag med 30 procent för åren 2027–2031, till följd av osäkerheterna i framdriften i pågående och planerade stadsutvecklingsprojekt. Utvecklingen medför dock fortsatt att eftersträvad självfinansiering upprätthålls även om marginalerna minskar i förhållande till tidigare prognoser. Exploateringsportföljen och nomineringen innehåller förvaltningens samtliga exploateringsprojekt, från att detaljplanen startar till projektet är utbyggt. Portföljen innehåller cirka 300 pågående exploateringsprojekt där cirka 55 procent av projekten är under planering med pågående detaljplan och cirka 45 procent är lagakraftvunna detaljplaner som är under eller inför genomförande. Några större projekt som är under genomförande eller där genomförandet förväntas starta under den kommande femårsperioden är bland annat: • Överdäckning och bebyggelse Götaleden (Centralenområdet) • Kvartersutbyggnad vid ny Älvförbindelse (Centralenområdet) • Bebyggelse Norr om Nordstan (Centralenområdet) • Utbyggnad Masthuggskajen • Backaplans omvandling • Fortsatt utbyggnad och utveckling i Gamlestaden. • Exploateringsåtgärder i Arenaområdet. Nettot av de totala exploateringsinkomsterna och exploateringsutgifterna respektive år speglar i vilken mån exploateringsverksamheten är självfinansierad och inte kräver ytterligare upplåning. Det ska i detta sammanhang framhållas att inkomster från markupplåtelser inte redovisas i de presenterade volymerna. Det innebär exempelvis att det inte genereras några exploateringsinkomster vid exploatering för byggande av lokaler för kommunal service. Från 2032 och framåt baseras nämndens prognos på schablonmässiga volymer för att möta målsättningen kring en exploateringsekonomi i balans. Mot bakgrund av de risker och osäkerheter som exploateringsnämnden lyfter i både nämndens investeringsnomineringar och i delårsrapport per mars 2026 bedömer stadsledningskontoret att den långsiktiga utvecklingen är förenad med betydande osäkerheter och att det finns risk för en förstärkt underfinansiering. Utfall exploateringsvolymer 2018-2025 och nominerade exploateringsvolymer 2027-2036 (mnkr) 3 000 2 000 1 000 - -1 000 -2 000 -3 000 Totala exploateringsinkomster Totala exploateringsutgifter Exploateringsnetto Nominerade årliga volymer beskrivs under exploateringsnämnden i kapitel 6. Exploateringsknuten VA-utbyggnad Från och med 2024 utgår kommunfullmäktiges budgetstyrning av VA-utbyggnaden utifrån de samlade utgifterna. Det då inkomsterna inte har en så tydlig koppling till pågående projekt utan har en betydande fördröjning mellan utbyggnad och när i tid inkomster faller ut. Nämndens nivåer för kommande period ligger på samma nivå som tidigare år men med en fortsatt hög utbyggnadstakt. Utbyggnadsvolymer VA (mnkr) 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Utgifter VA-utbyggnad Anläggningsavgifter exploatering Årligt utbyggnadsnetto Med en beräkning av kostnadstäckningen inom exploateringsprojekten motsvarande den för övrig exploateringsverksamhet med ett rullande 10-årsvärde, skulle kostnadstäckningen ligga på cirka 45 procent år 2030. I kretslopp och vattennämndens taxeärende för förslag till taxor och avgifter för 2027, 2026-04-22 §61, föreslår nämnden att anläggningsavgifterna höjs med cirka 7 procent för 2027. Förvaltningen planerar att utforma anläggningsavgifterna för perioden 2027–2036 för att löpande uppnå en kostnadstäckning på cirka 70 procent som ett rullande treårsmedelvärde. Förvaltningen bedömer att kostnadstäckningen över en rullande 15-årsperiod kommer att variera mellan 61 och 64 procent fram till 2030. I denna självkostnad ingår även övrig utbyggnad genom anslutningar i redan bebyggda områden och utbyggnad av VA- upprustningsområden. Förvaltningen lyfter att osäkerheterna kring kostnadstäckningen är stora på grund av att förutsättningarna för exploaterings- och VA-upprustningsprojekten varierar mellan projekt där förvaltningen saknar rådighet över projekt och tidplaner. Nominerade årliga volymer återfinns under kretslopp och vattennämnden i kapitel 6. Exploatering inom Älvstranden Utveckling AB Stadens markutveckling sker även inom Älvstranden Utveckling AB, men begränsas till utveckling av kvartersmark där bolaget inte ansvarar för utbyggnad av allmän plats. Utifrån kontakt med bolaget på tjänstemannanivå prognostiserar bolaget med en utveckling av inkomster och utgifter för bolagets markutvecklande verksamhet enligt grafen nedan. Likt exploateringsnämndens nomineringar ingår inte exploateringsprojekt där det i dagsläget inte pågår någon aktiv detaljplanering. Likaså ingår inte heller sådana inkomster som härrör från markförsäljning utanför exploateringsverksamheten. I jämförelse med förra året har Älvstrandens underlag kompletterats med uppskattade volymer som är förenade med ett framtida genomförande av Frihamnen och Inre Dockan (Eriksberg). Det årliga exploateringsnettot nedan speglar inte helhetsekonomin eftersom försäljningsinkomsterna för vissa detaljplaner har tillgodoräknats tidigare år och ingår därför inte i underlaget. Exploateringsvolymer, Älvstranden Utveckling AB (mnkr) 800 600 400 200 - - 200 - 400 - 600 Exploateringsinkomster Exploateringsbidrag Övriga exploateringsutgifter Årligt exploateringsnetto Utgiftsvolymerna i närtid förknippas främst med utvecklingen av Masthuggskajen. De större inkomsterna 2028 avser främst byggrättsförsäljningar vid Lindholmen och vid Regnbågsgatan. Underlaget baseras på antaganden om vilket år detaljplanerna vinner laga kraft och försäljning av byggrätter kan genomföras. Bedömningen av inkomster och utgifter förenade med en utbyggnad av Frihamnen är i dagsläget svåra att tidsbestämma. Bedömningen baseras på ett antagande om att försäljning av byggrätter i Frihamnen kan göras under perioden 2031–2034. Älvstrandens utgiftsvolymer återfinns under bolagets långsiktiga investeringsplaner. En betydande andel av utgifterna avser exploateringsbidrag till kommunen för finansiering av allmän platsutbyggnad, likt hanteringen för andra privata exploatörer, och återfinns som en del av exploateringsnämndens exploateringsinkomster. 5.9.2.2 Exploateringsverksamheten utifrån god ekonomisk hushållning Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning avseende stadens exploateringsverksamhet utgår från att kommunens samlade exploateringsutgifter fullt ut ska finansieras av kommunens exploateringsinkomster under rullande 10-årsperioder utifrån exploateringsnämndens ekonomiska budgetansvar. Nyckeltalet omfattar inte utbyggnad av VA eller anslutningsavgifter kopplade till utbyggnaden. Utifrån exploateringsnämndens nomineringsunderlag pekar historiska utfall och kommande års exploateringsvolymer fortsatt på en självfinansieringsgrad som överstiger målet för samtliga år under hela planeringshorisonten. Exploateringsverksamhetens självfinansiering 200,0% 180,0% 160,0% 140,0% 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Årlig nettofinansiering Genomsnittlig självfinansiering rullande 10 år Måvärde Inriktningen för god ekonomisk hushållning är styrande för den ekonomiska planeringen som helhet för exploateringsverksamheten och ger utrymme för att kunna bedriva enskilda projekt som är finansiellt underfinansierade, men som över tid ska vägas upp av finansiella överskott i andra satsningar. Sådana projekt kan bland annat utgöras av enskilda detaljplaner på kommunal mark för att möjliggöra byggnation och kommunal service som inte medför några exploateringsinkomster eller upprustning i ytterområden för att stärka förutsättningarna på sikt, men som i dagsläget inte har sådana markvärden att de kan finansiera utbyggnaden fullt ut. För den kommande femårsperioden prognostiseras enligt exploateringsnämndens investeringsnomineringar ett nettoöverskott på i storleksordningen 0,4 mdkr, vilket är en nedrevidering av tidigare bedömning med i storleksordningen 0,8 mdkr. Det prognostiserade nettoöverskottet enligt nomineringsunderlaget ska dock ses i ljuset av att det finns betydande osäkerheter kring exempelvis utvecklingen av efterfrågan på och betalningsviljan för mark eller förändringar i krav och omhändertagande av exempelvis klimatanpassning eller luftmiljökvalitet. Nämnden har redogjort för ett risk-scenario om både kostnadsutvecklingen och utgifterna fortsätter att utvecklas negativt samtidigt som det sker ytterligare förskjutningar i intäkter och försäljningsvärden. Scenariot baseras på antaganden om en minskning av markförsäljningsinkomsterna på 10 procent under 2027 för att sedan öka med 5 procent per år 2028–2029 till dagens nivå samt att utgifterna, med tillhörande exploateringsbidrag, ökar med 2 procent per år från 2027 och framåt. Exploateringsverksamhetenssjälvfinansieringsgrad, rullande 10 år 110% 105% 100% 95% 90% 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 ÅR Självfinansieringsgrad, scenario Mål 100% självfinansiering Exploateringsnämnden lyfter i investeringsnomineringarna att utvecklingen är mycket svag under nomineringsperioden och bedömer att målet om en exploateringsekonomi i balans på sikt inte kan klaras med nuvarande planeringsinriktning. Ett uttryck för osäkerheterna som präglar utvecklingen för exploateringsekonomin kan utläsas av exploateringsnämndens prognos för självfinansieringen i delårsrapporten per mars som indikerar en något svagare utveckling än nomineringsunderlaget anger. I de långsiktiga volymerna kan stadsledningskontoret, utifrån de osäkerheter som nämnden lyfter, dock konstatera att den schablonmässiga volymutvecklingen från 2032 och framåt inte återspeglar den bedömningen. Stadsledningskontoret efterlyser att exploateringsnämndens långsiktiga prognos på ett tydligare sätt speglar bedömningen av de utmaningar och risker som nämnden i övrigt beskriver. Utifrån kompletterande information från exploateringsförvaltningen kan stadsledningskontoret konstatera att den samlade prognosen för samtliga exploateringsprojekt som befinner sig i genomförandefas innebär ett positivt exploateringsnetto motsvarande 1 100 mnkr. Motsvarande prognos för projekt i planeringsfas är en underfinansiering med cirka -1 500 mnkr. Det innebär att den samlade prognosen för exploateringsprojekt, oaktat vilket skede som projekten befinner sig i, är att exploateringsportföljen har att hantera en sammanlagd underfinansiering på -400 mnkr. Mot bakgrund av den samlade omslutningen på cirka 25 mdkr för de projekt som befinner sig i antingen genomförandefas eller planeringsfas samt de betydande osäkerheter som exploateringsförvaltningen redogör för, ser stadsledningskontoret att det finns en risk att underfinansieringen tilltar ytterligare. I relation till egenfinansieringen av investeringar skulle en mer långsiktig underfinansiering av exploateringsverksamheten i ett finansieringsperspektiv ytterligare öka kommunens låneskuld. Med hänsyn till utvecklingen av kommunens investeringsutveckling och prognosen för exploateringsekonomin bedömer stadsledningskontoret att riskerna för en tilltagande skuldutveckling har ökat. Utifrån att exploateringsnämndens långsiktiga portföljprognos för projekt i planeringsfas visar på en underfinansiering på cirka 1,5 miljarder kronor finns behov av att i det tidiga strategiska och taktiska stadsutvecklingsarbetet prioritera och skapa förutsättningar för en långsiktig självfinansiering av exploateringsverksamheten. Dessa förutsättningar sätts i stor utsträckning i tidiga planeringsskeden, vilket understryker vikten av att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden gemensamt analyserar och prioriterar den planerade stadsutvecklingen med självfinansieringsmålet för exploateringsverksamheten som en viktig utgångspunkt. Stadsledningskontoret kan utifrån exploateringsnämndens nomineringsunderlag för den kommande femårsperioden och prognos för exploateringsekonomin för 2026 konstatera att det finns uppenbara risker för att självfinansieringen sjunker under det långsiktiga målet på 100 procent under den närmaste femårsperioden. Kontoret vill mot bakgrund av exploateringsnämndens bedömning framhålla möjliga sätt att adressera utvecklingen. 1. Kommunfullmäktige har möjligheten att temporärt sänka målnivån för självfinansieringsgraden av exploateringsverksamheten till en nivå i enlighet med nomineringsunderlaget samt med hänsyn till prognosen för 2026. För att upprätthålla syftet med det finansiella målet förutsätter en sådan hantering att exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden gemensamt får i uppdrag att återkomma med åtgärder för att återställa en långsiktig självfinansiering. 2. En möjlighet för kommunfullmäktige är att revidera riktlinjen för god ekonomisk hushållning genom att sänka nivån på målet för den långsiktiga självfinansieringen av exploateringsverksamheten. Mot bakgrund av de utmaningar som kommunen står inför gällande finansieringen av investeringar och den ökande låneskulden rekommenderar stadsledningskontoret en hantering enligt punkt 1 för att upprätthålla den befintliga styrningen mot en långsiktig självfinansiering och god ekonomisk hushållning. 5.9.3 Drift- och kapitalkostnadskonsekvenser av nämndernas investeringar 5.9.3.1 Kapitalkostnader Stadsledningskontoret har, i likhet med föregående år, begärt in underlag i form av bedömd kapitalkostnadsutveckling för kommande 10-årsperiod fördelad på avskrivning och ränta. Diagrammet nedan visar nämndernas utfall avseende kapitalkostnader år 2023 till år 2025 samt bedömda prognoser fram till 2036 utifrån nämndernas underlag. Underlagen baseras på simulering av kapitalkostnader för befintliga bokförda anläggningstillgångar, prognoser utifrån när pågående projekt aktiveras samt mer schablonmässiga bedömningar kring aktivering av planerade nominerade investeringsvolymer. Ränteberäkningar utgår från en bedömd internräntenivå på 2,75 procent för perioden 2027–2036. I diagrammet nedan redovisas nämndernas samlade bedömda kapitalkostnader för perioden fram till år 2036. Sammanställning avser samtliga nämnder oavsett om de är direkt kommunbidragsfinansierade, hyres- eller avgiftsfinansierade. Kapitalkostnaderna avser totala nettokapitalkostnader, det vill säga exklusive de delar som finansieras via externa intäkter eller periodiserade investeringsbidrag. För 2027 bedöms kapitalkostnaderna uppgå till cirka 4,0 mdkr vilket är cirka 450 mnkr högre än prognosen 2026. Fram till och med 2029 beräknas en ökning av kapitalkostnaderna med drygt 1,2 mdkr, eller närmre 35 procent. En ökning som betydligt överstiger prognostiserad skatteunderlagsökning. Ökningen är en konsekvens av den generellt ökade investeringstakten sedan ett antal år tillbaka. Ökningen mellan 2026 och 2027 förklaras även till viss del av att nämnderna, utifrån stadsledningskontorets instruktioner, inräknat en höjning av internräntan från 2,5 procent till 2,75 procent. Åren därefter utgår bedömningen från oförändrad internränta på 2,75 procent. I kapitel 6 under rubriken räntekostnadsutveckling beskrivs en förväntad ränteutveckling fram till 2029 där ett troligt scenario är ytterligare något högre ränta kommande år. En ytterligare höjning av internräntan med 0,25 procent till totalt 3,0 procent år 2028 skulle innebära en ökad kapitalkostnad på cirka 150 mnkr i förhållande till ovanstående bedömning. År 2029 skulle en internränta på 3,0 procent innebära en ökad kapitalkostnad på drygt 160 mnkr i förhållande till ovanstående bedömning. För perioden 2026 till 2036 beräknas kapitalkostnaderna öka med i storleksordningen 3,7 mdkr utifrån nämndernas investeringsplaner, vilket motsvarar mer än en fördubbling av kapitalkostnaderna från prognostiserad nivå 2026. De senaste fem åren har avvikelsen mellan budgeterade investeringsvolymer och utfall varit i snitt 35 procent. Det är därför troligt att kapitalkostnadsökningen fram till år 2036 inte blir fullt lika stor som nämnderna bedömt. Ökningen under de närmast kommande åren är dock till stor del en effekt av redan pågående investeringsprojekt och är volymer som därför är svåra att påverka i så hög utsträckning utan betydande konsekvenser i pågående verksamhet. Stadsledningskontoret ser med viss oro på den långsiktiga kapitalkostnadsutvecklingen framför allt knutet till att kostnadsökningen kraftigt överstiger skatteunderlagsutvecklingen vilket innebär att en större del av stadens finansiering behöver omfördelas till fasta kapitalkostnader på bekostnad av övrig verksamhet. Värdering av investeringarna för att minska kapitalkostnaderna I kommunfullmäktiges budget för 2026 konstateras att kapitalkostnaderna ökar kraftigt framåt och att investerande nämnderna därför, i syfte att minska risken att allt större del av välfärdens finansiering går till kapitaltjänstkostnader, inför ordinarie budgetprocess ska värdera investeringar. ”Nämnderna ska redogöra för hur kostnader för kommunens investeringar och därmed även kommande kapitaltjänstkostnader kan minska genom prioriteringar, ändrade riktlinjer, minskade kostnader eller ökande intäkter”. Stadsledningskontoret har i likhet med föregående år i anvisningar begärt att nämnderna i sina investeringsnomineringar ska redogöra för hur kapitalkostnaderna kan minska. Nedan redogörs kortfattat för värderingar per nämnd: Exploateringsnämnden skriver bland annat att det i samband med de namngivna infrastrukturinvesteringarna sker en bedömning av nytta, ambitionsnivå och prioriteringar i beredningen av ärenden inför genomförandebeslut i Kommunfullmäktige. I övriga investeringsprojekt som nämnden ansvarar för sker dessa bedömningar via den nya plan- och exploateringsprocessen med inriktningsbeslut i stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden samt genomförandebeslut i exploateringsnämnden inför planens antagande. Idrotts- och föreningsnämnden skriver bland annat att strategiska dokument, så som lokalbehovsplan och strategi för sim- och badanläggningar kan fungera vägledande kring var i staden och med vilken ambitionsnivå nämnden ska bidra till ett utbyggt anläggningsbestånd. Samtidigt skriver nämnden att de har svårt att på egen hand nedprioritera en utveckling i ett område där utbyggnad av kommunal service planeras. Kretslopp och vattennämnden skriver att det blir viktigt att fortsatt utveckla prioriteringsmodellerna för att möjliggöra avvägningar mellan åtgärder om man vill eftersträva en lägre investeringstakt. Att minska investeringstakten är den enklaste vägen för att minska kapitalkostnadsutvecklingen, men medför samtidigt att måluppfyllelsen skjuts längre fram i tid och att risker och mer akuta åtgärder kan öka. Vidare framgår att det i förvaltningen också pågår diskussion om fondering av medel för stora kostnadstunga projekt. Fondering minskar inte investeringsbehovet, men medför att det skapas ett bättre kassaflöde som minskar upplåningsbehovet över tid och den långsiktiga räntekostnaden och räntekänsligheten. Stadsfastighetsnämnden skriver bland annat att planen för sänkta produktionskostnader är implementerad. I ett förvaltningsövergripande arbete har en prioritering av aktiviteter gjorts inom strategiområdena fastighetsutveckling, krav och kvalitet samt upphandling och projektstyrning. Dessa aktiviteter innebär bland annat att förvaltningen arbetar med nyckeltal, tekniska krav, upphandlingsstrategier, samt med att utveckla hur förvaltningen arbetar med riskanalyser i projekt. Ytterligare exempel på prioriterade aktiviteter är arbete för bättre tomförutsättningar för verksamhetslokaler samt arbetet för att i högre grad möta lokalbehoven utan att bygga nytt. Stadsmiljönämnden skriver bland annat att förvaltningen arbetar aktivt med att söka medfinansiering till investeringsverksamheten. Vidare konstateras att stadsmiljönämndens investeringsnominering tas fram utifrån styrande program och planer samt i dess beslutade riktning och prioritering. Genom samplanering med andra nämnder och bolag inom staden skapas möjlighet för effektiv resursanvändning och minskad påverkan under byggtid. I bilaga återfinns nämndernas samlade nomineringar inklusive nämndernas fullständiga skrivningar under rubriken värdering av investering för att minska kapitalkostnaderna. Kompensation till nämnder för ökade kapitalkostnader Med den modell för kompensation för kapitalkostnader som gäller från och med budget 2024 avsätts kapitalkostnader centralt för löpande avrop för idrott och föreningsnämnden, stadsmiljönämnden, för den skattefinansierade verksamheten inom kretslopp och vattennämnden (företrädelsevis skyfallsåtgärder utanför taxekollektivets ansvar), för åtgärder inom civil beredskap som stadsfastighetsnämnden fått ett ansvar för samt för de internräntekostnader som exploateringsnämnden har avseende internränta för tomträtter. Kretslopp och vattennämndens övriga kapitalkostnader finansieras genom sina taxe- och avgiftskollektiv, samt genom separat avtal om Tekniskt vatten. Stadfastighetsnämndens kapitalkostnader i övrigt finansieras inom ramen för den interna själkostnadshyresmodellen. Diagrammet nedan visar bedömd kapitalkostnadsutveckling för de nämnder som är i behov av kommunbidragskompensation för att täcka de ökade kostnaderna. Stadsledningskontoret kan konstatera att den pågående och planerade investeringstakten innebär ett kraftigt ökande kapitalkostnadsåtagande under kommande år utifrån nämndernas nominerade investeringsvolymer och investeringstakt. I tabellen nedan redovisas nämndernas prognostiserad kapitalkostnader 2026 samt den uppdaterade bedömning av utvecklingen år 2027 till år 2029, som nämnderna har gjort i investeringsnomineringarna. Nämnderna har i underlagen räknat utifrån att internräntan uppgår till 2,75 procent 2027–2029. Kapitalkostnaderna avser totala nettokapitalkostnader, det vill säga exklusive de delar som finansieras via externa intäkter eller periodiserade investeringsbidrag. Prognos Kapitalkostnadsutveckling, mnkr 2027 2028 2029 2026 Exploateringsnämnden, tomträtter 19,8 21,8 21,8 21,8 Varav ränta 19,8 21,8 21,8 21,8 Kapitalkostnadsökning, årlig 2,0 0 0 Idrotts- och föreningsnämnden 215,8 278 331,7 380,2 Varav Avskrivning 143,7 175,4 204,5 230,0 Varav ränta 72,0 102,6 127,2 150,2 Kapitalkostnadsökning, årlig 62,2 53,7 48,5 Kretslopp- och vatten, skyfall 0,4 0,6 1,3 2,5 Varav Avskrivning 0,1 0,1 0,3 0,6 Varav ränta 0,3 0,5 1,0 1,9 Kapitalkostnadsökning, årlig 0,2 0,7 1,2 Stadsfastighetsnämnden, civil 5,0 6,0 6,0 6,0 beredskap Varav Avskrivning 3,0 4,0 4,0 4,0 Varav ränta 2,0 2,0 2,0 2,0 Kapitalkostnadsökning, årlig 1,0 0 0 Stadsmiljönämnden 905,4 1 070,5 1 183,6 1 331,6 Varav avskrivning 625,7 710,7 791,6 888,3 varav ränta 279,7 359,8 392,0 443,2 Kapitalkostnadsökning, årlig 165,1 113,1 148,0 Totalt nämnder, kommunbidragsfinansierad 1 146,4 1 376,9 1 544,3 1 742,1 verksamhet Varav avskrivning 772,6 890,2 1 000,4 1 122,9 varav ränta 373,8 486,7 543,9 619,1 Kapitalkostnadsökning, årlig 230,5 167,4 197,8 Nominering 2026 1081,5 1 277,7 1 434,1 - Totalt bedöms kapitalkostnaderna för de kommunbidragsfinansierade nämnderna uppgå till 1 377 mnkr år 2027. I budget för 2026 inarbetades totalt 1 100 mnkr i en central avsättning för nämndernas kapitalkostnader. Det innebär ett ökat utrymme för kapitalkostnader till 2027 med cirka 275 mnkr utöver vad som är budgeterat för 2026. Stadsledningskontoret har i beräkningsförutsättningarna, utifrån nämndernas underlag, inarbetat ett avrundat utrymme om 1 375 mnkr i en kommuncentralt avsättning 2027 och för de kommande åren inarbetas ett avrundat kapitalkostnadsutrymme om 1 550 mnkr för 2028 samt 1 750 mnkr för 2029. 5.9.3.2 Driftkostnadskonsekvenser Från och med investeringsnomineringarna för 2024 görs en tydligare fördelning av driftkostnadskonsekvenserna mellan effekterna av tillkommande anläggningar (volymökning) med ökade drift och skötselkostnader och de investeringsrelaterade kostnaderna som avser utgifter i projekten som inte får tillföras anläggningen utan ska belasta verksamhetens driftsekonomi när de uppstår. Uppdelningen görs då dessa kostnader har olika logik. Med den modell för kompensation för driftskostnader som gäller från och med budget 2024 så differentieras hanteringen och eventuell kompensation mellan dessa kostnadstyper. Ett större kommuncentralt ansvar tas för de investeringsrelaterade kostnaderna medan de långsiktiga tillkommande driftkonsekvenserna ska värderas i förhållande till alla andra satsningar, effektiviseringar och prioriterade åtgärder. Nedan redovisas sammanställningar och resonemang med fokus på de verksamheter som har en direkt kommunbidragsfinansierad verksamhet, vilket avser idrotts- och föreningsnämnden, stadsmiljönämnden, exploateringsnämnden samt de skattefinansierade delarna av kretslopp och vattennämndens verksamhet. Investeringsrelaterade driftkonsekvenser avseende lokalkostnader hanteras under rubrik Lokaler och lokalkostnader ovan. Samtliga belopp som redovisas ska avse bedömda och beräknade nettokostnadseffekter efter att exempelvis extern delfinansiering, hyresintäkter eller avgående driftvolymer har tagits hänsyn till. Investeringsrelaterade kostnader Investeringsrelaterade kostnader avser kostnader för exempelvis sanering, arkeologi, rivningar, utrangeringar eller förgäveskostnader som sker direkt knutet till ett investeringsprojekt, men som inte tillför den nya anläggningen något redovisningsmässigt värde. Dessa får därför inte utgöra en del av anläggningstillgången, utan ska belasta driften när kostnaden uppstår. Under de senaste åren har även regelverken förtydligats avseende de detaljplanekostnader och andra kommunala myndighetskostnader som knyts till utbyggnadsprojekten och som inte längre får ingå i anläggningsvärdet utan ska resultatföras när de uppstår. Kännetecknande för dessa poster är att de många gånger är kända men omgärdas både av stora osäkerheter kring när i tid de uppstår eller omfattningen av dem. De kan därför uppstå mer plötsligt, men är av engångskaraktär när de uppstår. Nedan redovisas berörda kommunbidragsfinansierade nämnders bedömda investeringsrelaterade kostnader för den kommande budgetperioden. Stadsledningskontoret kan konstatera att nuvarande bedömning pekar mot en relativt jämn årligen återkommande nivå för idrotts- och föreningsnämnden och stadsmiljönämnden medan det sker en kraftig ökning för exploateringsnämnden år 2028–2029. Den stora ökningen avser projektet Fiskebäcks hamn, där stora muddringar med sanering som följd behöver göras. Ny prognos för driftkostnader i projektet uppgår till 600 mnkr (300 mnkr 2028 och 300 mnkr 2029). En ny tilltänkt tomträttsavgäld för Fiskebäcks utveckling AB (FUAB) på 30 mnkr per år under 30 år innebär att staden även får ökade intäkter i motsvarande grad över tid. Inga beslut är ännu fattade om projektets genomförande. Exploateringsnämnden beslutade 2026-03-23 § 78 att hemställa till kommunfullmäktige om fortsatt planeringsriktning för muddring och kajutbyggnad. Ärendet ska nu hanteras vidare av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och är anmält till kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-03. Totala årliga investeringsrelaterade Utfall Prognos 2027 2028 2029 kostnader per nämnd, (mnkr) 2025 2026 Exploateringsnämnden 28,9 34,5 30,7 335,0 355,8 Idrotts- och föreningsnämnden 36,2 25,0 31,0 31,0 31,0 Stadsmiljönämnden 13,3 15,0 30,0 30,0 30,0 Totalt nämnder 78,4 74,5 91,7 396,0 416,8 Från och med 2024 har kommunfullmäktige i budget beslutat om en hanteringsordning där berörda nämnder har en grundläggande finansiering av investeringsrelaterade kostnader. Därutöver avsätts ett kommuncentralt utrymme för att bära en kommuncentral risk för investeringsrelaterade kostnader som uppstår plötsligt eller till större omfattning än planerat. Med utgångspunkt i nämndernas utfall och prognos för föregående och innevarande år samt utifrån nämndernas nomineringar föreslår stadsledningskontoret att exploateringsnämndens och stadsmiljönämndens grundramar utökas med 5 mnkr och att den kommuncentrala beredskapsposten ökar med 10 mnkr till totalt 30 mnkr. Förslag Justering av Totala årliga investeringsrelaterade Inom ram Prognos till Central ramar från kostnader per nämnd, (mnkr) 2026 2027 grundram beredskapspost och med 2026 2027 Exploateringsnämnden 20,0 31,0 25,0 5,0 Idrotts- och föreningsnämnden 25,0 31,0 25,0 0,0 Stadsmiljönämnden 15,0 30,0 20,0 5,0 Totalt nämnder 60,0 92,0 70,0 10,0 30,0 Stadsledningskontoret har inarbetat de föreslagna justeringarna enligt tabellen ovan i beräkningsunderlaget. Investeringsrelaterade driftkonsekvenser avseende lokalkostnader hanteras under rubrik Lokaler och lokalkostnader ovan. Vad gäller investeringsrelaterade kostnader avseende muddring och sanering av Fiskebäcks hamn så beslutade exploateringsnämnden 2026-03-23 § 78 att hemställa till kommunfullmäktige om fortsatt planeringsriktning för muddring och kajutbyggnad. Ärendet ska nu hanteras vidare av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och är anmält till kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-03. Stadsledningskontoret har i beräkningsunderlaget lagt medel för investeringsrelaterade kostnader kopplat till projektet (300 mnkr 2028 och 300 mnkr 2029) bland ej inarbetade kommuncentrala poster att värdera i det politiska budgetarbetet. Drift- och skötsel för tillkommande anläggningar Tillkommande drift- och skötselkostnader avser de nettokostnadseffekter som följer av tillkommande eller förändrade anläggningar och funktioner. Dessa kostnader är mer permanenta effekter och volymförändringar till följd av stadens tillväxt eller ambitionsnivå avseende nyinvesteringstakt. Samtidigt är det viktigt att konstatera att driftkostnaderna många gånger inte går att koppla direkt till investeringsvolymernas storlek även om nyinvesteringsvolymerna i många fall ger en tillkommande anläggning. I många fall, inte minst avseende förändrad markutveckling inom exploateringsverksamheten, kan omvandlingen kanske snarare medföra att en typ av skötselyta försvinner för att ersättas av någon annan typ av anläggning eller funktion med en minskad eller bibehållen drift- och skötselnivå. Nedan redovisas de direkt kommunbidragsfinansierade förvaltande nämndernas bedömning av tillkommande nettokostnadseffekter med utgångspunkt i pågående investerings- och exploateringsverksamhet och utifrån de nominerade investeringsvolymerna. Till skillnad från de investeringsrelaterade kostnaderna har exploateringsnämnden inga driftkostnader till följd av sitt investerings- och exploateringsansvar då dessa kostnader i första hand uppstår och redovisas inom ramen för stadsmiljönämndens förvaltningsansvar och driftkostnadsutveckling. Årligen tillkommande drift- och skötsel Prognos 2027 2028 2029 per nämnd, (mnkr) 2026 Idrotts- och föreningsnämnden Årligen tillkommande driftkostnader 39,0 2,0 40,0 Ackumulerade tillkommande driftkostnader 2026–2029 8,0 47,0 49,0 89,0 Kretslopp och vattennämnden (skattefinansierad verksamhet skyfall) Årligen tillkommande driftkostnader 0,5 0,5 0,5 Ackumulerade tillkommande driftkostnader 2026–2029 0,5 1,0 1,5 2,0 Kretslopp och vattennämnden (Tekniskt vatten) Årligen tillkommande driftkostnader 0,2 Ackumulerade tillkommande driftkostnader 2026–2029 0,2 0,4 0,4 0,4 Stadsmiljönämnden Årligen tillkommande driftkostnader 23,0 20,0 21,0 Ackumulerade tillkommande driftkostnader 2026–2029 20,0 43,0 63,0 84,0 Totalt nämnder Årligen tillkommande driftkostnader 62,7 22,5 61,5 Ackumulerade tillkommande driftkostnader 2026–2029 28,7 91,4 113,9 175,4 Stadsledningskontoret kan konstatera att den höga investeringstakten speglas i nämndernas bedömning av driftkostnadsutvecklingen. Från och med 2024 valde kommunfullmäktige i budget att inte lägga ut någon kompensation direkt i nämndernas ramar för året, utan nämndernas nominerade volymer har avsatts kommuncentralt för avrop i samband med att anläggningarna tas i bruk. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges hantering av beredskap för nämndernas tillkommande driftkostnadskonsekvenser har stadsledningskontoret arbetat in den ackumulerade bedömda driftkostnadsökningen inklusive 2026 års prognos i de kommuncentrala posterna som fortsatt kan avropas efter beslut i nämnden. Modellen förutsätter att det sker en slutredovisning av faktiskt tillkommande driftkonsekvenser för 2026 inför 2027 års första kompletteringsbudget, där det kan ske en omföring mellan den centrala avsättningen och nämndens grundramar. Modellen möjliggör att omhänderta de faktiska volymökningarna utan att fördela ut osäkra belopp i nämndernas ramar i förväg. Samtidigt möjliggörs avrop under löpande år för att möta volymökningar. Nämndernas långsiktiga bedömda och förväntade driftkostnadsutveckling speglar stadens investeringsambitioner och belyser att det finns en tydlig utmaning att kunna omhänderta de framtida volymökningarna i förhållande till den generella ökningen av skatter och bidrag utan att tränga undan annan verksamhet. Diagrammet nedan redovisar samtliga nämnders bedömda utveckling kring tillkommande drift- och skötselkostnader som med bibehållen investeringsambition kommer att behöva finansieras genom kommunbidrag, interna hyror eller i form av taxor och avgifter tillsammans med effektiviseringar i verksamheten. Ökningstakten behöver framför allt ses tillsammans med den bedömda kapitalkostnadsutvecklingen, som utifrån den nominerade investeringstakten innebär en betydande utmaning för kommunen. Eftersträvas en annan utveckling behöver de långsiktiga investeringsnivåerna ses över för att skapa en mer hållbar kostnadsutveckling och för att långsiktigt kunna bedriva en verksamhet på dagens nivå. Inte minst om de ekonomiska förutsättningarna försämras och de demografiska utmaningarna förstärks. 5.10 Skuldutveckling och finansiella risker 5.10.1 Stadens skuldutveckling och finansiella risker 5.10.1.1 Koncernens skuldutveckling I takt med att stadens investeringsnivåer stigit har även koncernens totala nettolåneskuld ökat. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av koncernens totala nettolåneskuld sedan 2017. Skulden har under denna period ökat med drygt 77 procent vilket motsvarar en ökningstakt på i genomsnitt 3 mdkr per år. Den samlade nettolåneskulden ökade under 2025 med 5,5 mdkr för att vid årsskiftet uppgå till 65,4 mdkr. Högst andel av nettolåneskulden har bolagen 81 procent medan resterande 19 procent är hänförlig till kommunen. Trots den ökade nettolåneskulden under 2025 så innebar investeringsnivåer och årets resultat att soliditeten inklusive pensionsåtagande i koncernen bibehölls. För 2026 och åren framåt kommer kommunkoncernens totala nettolåneskuld att fortsätta växa och en skuldökning förväntas med den ökade investeringstakt och de investeringsvolymer som prognostiseras framåt. Enbart under 2026 förväntas skulden öka kraftigt med drygt 7 mdkr jämfört med 2025 års utfall för att uppgå till 72,5 mdkr. Nettolåneskuld koncernen Mdkr 100 90 84,4 89,0 79,5 80 72,5 70 60 50 40 30 20 10 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 p p p p Bedömningen av stadens skuldutveckling de kommande åren, 2027–2029, görs utifrån nämndernas investeringsnomineringar och styrelsernas inlämnade fleråriga investeringsplaner med uppdaterade skuldprognoser inkomna i samband med delårsrapport per mars. Höga investeringsvolymer hos nämnder och styrelser bidrar till en bedömd skuldökning på mellan 4,6–7 mdkr per år. För perioden 2027–2029 bedöms nettolåneskulden öka med 16,5 mdkr, varav kommunens nettolåneskuld bidrar med 7,7 mdkr och bolagens låneskuld med 8,8 mdkr. Jämfört med föregående planperiod har skuldprognoserna för bolagen dragits ner medan kommunens ligger kvar på samma nivå. Den ökade skuldvolym som dessa investeringar medför ger en ökad räntekostnad och med högre räntenivåer kommer volymavvikelser att påverka resultatet i större utsträckning. Mer om bolagens skuldutveckling kan läsas under avsnittet Stadshuskoncernens ekonomiska förutsättningar ovan. 5.10.1.2 Kommunens nettolåneskuld Kommunens nettolåneskuld har sedan 2017 i genomsnitt ökat med drygt 1 mdkr per år och har gått från cirka 4,3 mdkr till 12,5 mdkr. Utvecklingen framåt är fortsatt växande med de investerings- och resultatnivåer som prognostiseras. Per den 31 december 2025 uppgick nettolåneskulden till 12,5 mdkr och då kommunens resultat överträffade förväntningarna samtidigt som investeringsvolymerna genomfördes i en mer långsam takt var skuldökningen betydligt lägre än vad som budgeterats. I diagrammet redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld fördelad mellan den taxefinansierade och den skattefinansierade delen av stadens verksamhet. Av den totala nettolåneskulden på 12,5 mdkr 2025 kan 8,5 mdkr härledas till den taxefinansierade verksamheten. Den långsiktiga utvecklingen av låneskulden är i huvudsak en konsekvens av i hur hög grad staden klarar av att egenfinansiera investeringarna. Låneskuldens ökning över tid kan därmed till stor del förklaras av investeringsvolymernas relativt kraftiga ökning under motsvarande period. Trots att resultatnivåerna många år har varit höga, har investeringarna inte fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Framför allt är det inom den taxefinansierade delen av verksamheten som kassaflödet från den löpande verksamheten inte räckt för att finansiera investeringarna. Enligt prognos kommer kommunens nettolåneskuld att öka med 2,5 mdkr för att vid utgången av 2026 uppgå till 15 mdkr. Nettolåneskuld kommunen Mdkr 16 14 12 5,6 4,0 10 4,2 8 4,3 3,7 6 2,2 1,7 4 1,2 0,6 1,7 7,6 8,5 9,3 2 3,1 3,5 4,1 4,6 5,1 5,6 6,3 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 p Taxekollektiv Skattekollektiv För perioden 2027–2029 som beskrivs i diagrammet nedan har stadsledningskontoret vid beräkningen av nettolåneskuldens utveckling utgått från de investeringsvolymer som nämnderna nominerat samt en resultatnivå på 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, i enlighet med stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta ger en ökad nettolåneskuld med 5,4 mdkr för 2027, 5,3 mdkr för 2028 och 5,2 mdkr för 2029. Historiskt har utfallet av investeringsvolymer understigit de budgeterade volymerna. Med risk för att detta kan komma att hända även under kommande budgetperiod görs en schablonmässig neddragning med 30 procent av investeringsvolymerna. Ökningen av nettolåneskulden bedöms då i stället enligt den röda linjen i diagrammet bli 2,7 mdkr för 2027, 2,6 mdkr för 2028 och 2,4 mdkr för 2029. Nettolåneskuld kommunen Mdkr 40 33,5 35 28,3 30 25 23,0 20 17,6 22,7 15 20,3 17,7 10 15,0 5 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 p p p p Enligt nomineringar Med schablonmässig neddragning 5.10.1.3 Finansiella risker De fleråriga investerings- och skuldprognoserna hos både nämnder och styrelser indikerar en skuldökning de kommande åren, och visar på den expansiva fas av stadsutveckling staden befinner sig i. Stadens ökade skuldsättning beror på den ökade investeringstakten och på ökade investeringsvolymer. Den ökade skuldsättningen innebär en successivt ökad finansiell risk för staden genom främst ränterisk och finansieringsrisk. Ränterisken hanteras genom räntesäkring vilket skapar en större förutsägbarhet i räntekostnaderna. För att minska finansieringsrisken har staden tillgång till flertalet finansieringskällor så som obligationsprogram och institutionella långivare. Därutöver innebär medlemskapet i Kommuninvest en trygghet. För att undvika risken att inte ha tillgång till medel för betalningar anger riktlinjerna för finansverksamheten att bindande lånelöften samt likviditetsreserv ska täcka kommande 12 månaders förfall plus kommande 12 månaders prognostiserade nettoutflöde. Med en ökad faktisk låneskuld samt en ökad prognostiserad låneskuld ökar volymkraven på bindande lånelöften. Kommunen har idag avtalade icke utnyttjade lånelöften om sammanlagt 13 mdkr. 5.10.1.4 Låne- och borgenstak Då kommunfullmäktige enligt Kommunallagen 3 kap 9 § ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet behöver fullmäktige fastställa en låneram för Göteborgs Stad. Taket är att betrakta som en säkerhet för kommunfullmäktige och krävs även för att långivare ska godta utlåning till staden samt borgen för de externa lån bolagen behöver ta för förvärv av dotterbolagsaktier eller för utdelningar. För 2026 har ett beslut fattats om ett lånetak på 80 mdkr och förslaget för 2027 är att lånetaket höjs till 81 mdkr. Det grundar sig på den förväntade skuldutveckling som beskrivits ovan där extern låneskuld 2027 beräknas uppgå till 79,5 mdkr. Göteborgs Stads sammanlagda utestående borgensåtagande uppgick per den 31 december 2025 till 3,5 mdkr, varav 3 mdkr avsåg de kommunala bolagen. För 2026 har kommunfullmäktige fattat beslut om en högsta borgensvolym om 5 mdkr. Då förvärvslånen förväntas ligga kvar på samma nivå bedömer stadsledningskontoret att högsta tillåtna volym för 2027 på 5 mdkr kan bibehållas varav maximalt 4 mdkr föreslås avse borgen till de kommunala bolagen. All borgen ska beslutas av kommunfullmäktige, men i enlighet med idrotts- och föreningsnämndens reglemente bereder och beslutar nämnden om kommunal borgen till ideella föreningar. Nämnden har sedan 2022 en ram för lån med kommunal borgen som uppgår till 300 mnkr. I enlighet med Göteborgs Stads riktlinje för finansverksamheten ska fullmäktige i budgeten även besluta om årligt lånetak för bolag eller bolagskoncerner. Grunden för stadsledningskontorets förslag till lånetak är styrelsernas bedömning av upplåningsbehov som de lämnar i samband med delårsrapport per mars under april 2026. Fullmäktiges beslut om lånetak utgör mandat för koncernbankens utlåningsvolymer till respektive bolag eller bolagskoncern. Fasta taknivåer kan medföra risker i enstaka fall avseende framdriften om frånsteg från taknivåerna kräver utdragna beslutprocesser för att revidera tidigare fattade beslut. Stadsledningskontoret anser inte att koncernbanken ska kunna neka styrelser upplåning utifrån beslutade lånetak, utan avvikelser från eventuella lånetak får hanteras inom ramen för den ordinarie uppsikten och uppföljningen. Med ovanstående som utgångspunkt lämnar stadsledningskontoret förslag på årligt lånetak för bolag och bolagskoncerner vilka redovisas i kapitel 6 under avsnittet Lånetak per bolag och bolagskoncerner. 5.11 Stadshuskoncernens ekonomiska förutsättningar 5.11.1 Inledande bedömning Verksamheten i Stadshuskoncernens bolag syftar till att skapa samhällsnytta och bidra till Göteborgssamhällets utveckling. Majoriteten av Stadshuskoncernens bolag verkar utan vinstsyfte men oaktat det så befinner sig flera av dem naturligt och kompetensenligt på en konkurrensutsatt marknad där de över tid behöver generera marknadsmässiga överskott och ta ansvar för sin ekonomiska ställning för att kunna utvecklas i takt med sin omvärld och möta kundernas behov. Därtill ska koncernens stora koncerner i energi- och i bostadssektorn enligt lag verka på affärsmässig grund. Det är därför motiverat att Stadshuskoncernens bolag, jämte en aktiv ändamålsstyrning, har en företagsekonomisk styrning och uppföljning samt att budgetförutsättningarna har ett företagsekonomiskt anslag väl medvetet om bolagens yttersta syfte och kommunala ändamål. Under de senaste åren har erfarits en förändrad säkerhetssituation i Europa, inflation, global politisk osäkerhet och en ökande protektionism i globala handelsmönster. Med bakgrund av omvärldsfaktorer och i efterdyningarna av pandemin har förutsättningarna för flera av Stadshuskoncernens bolag förändrats. Det handlar till exempel om utmaningar på bostadsmarknaden, som svårigheter på bostadsrättsmarknaden och att få lönsamhet i nyproducerade hyresrätter. Inom energiområdet har kriget i Ukraina påverkat energimarknaden och energiomställningen till el har av olika skäl gått långsammare än vad många bedömare tidigare trott. Inflationen och därtill följande ränteökningar under 2022–2023 påverkade mer eller mindre samtliga verksamheter i bolagssektorn och koncernen befinner oss i en helt annan räntemiljö än under 2010-talet. Bolagens verksamhetsmässiga förutsättningar tillsammans med omvärldsförändringar har gjort att Stadshuskoncernens resultatnivåer varit lägre än vad som tidigare räknats som normalt. Samtidigt har investeringstakten ökat från cirka 7–8 mdkr till upp mot och över 10 mdkr årligen. Lägre resultat och kassaflöden tillsammans med stora utdelningar under enstaka år har inneburit att lånefinansieringen ökat under perioden. Sammantaget innebär det att riskerna ökat i koncernen. Koncernens risker är inte akut alarmerande men det finns anledning att inledningsvis i avsnittet om Stadshuskoncernens ekonomiska förutsättningar påminna om att den inte är osårbar och inte kan förväntas leverera stora utdelningar till ägaren utan ianspråktagande av eget kapital. • En stor andel av de investeringar som gjorts det senaste åren och planeras för närmaste perioden framöver består av reinvesteringar samt nyinvesteringar i klimatomställning, kapacitetsökningar och investeringar i kommunal infrastruktur. Generellt ger dessa investeringar inget eller ett lägre bidrag till resultatet än nyinvesteringar som generar ökade volymer. • Med en ökade investeringstakt ökar kapitalkostnadernas och dess andel av kostnadsmassan. I en mer osäker omvärld ökar riskerna i den intjäning som krävs för att täcka kapitalkostnaderna. • Med en ökande låneskuld följer ökade räntekostnader och en ökad räntekänslighet. • I koncernens finansiella samordning finansierar 30 procent av koncernens överskott (exklusive Framtidenkoncernen) de underskott som skapas i andra delar av koncernen. Den höga andelen ökar risken i modellen då den bygger på långsiktigt förutsägbara och ökande överskott vilket de senaste åren inte visat sig vara självklart. • En ökande balansomslutning som inte möts av motsvarande ökning av resultaten innebär att soliditeten i koncernen gradvis försämras intill dess att investeringsbehoven avtar och låneskulden kan amorteras. Utifrån den prognosticerade utvecklingen där resultatnivåerna inte utvecklas i samma takt som investeringarna så innebär det att koncernens möjlighet att lämna utdelning till staden minskar. Som beskrivits ovan har bolagens situation förändrats både verksamhetsmässigt och ekonomiskt under de senaste åren samtidigt som risk-och osäkerhetsnivån har höjts generellt och särskilt inom energisektorn som både är viktigt för stadens utveckling och som är motor i Stadshuskoncernens finansiella samordning. Ägardirektiven är kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att långsiktigt styra bolagen. Kommunfullmäktige kan ta initiativ till en översyn av dem i syfte att göra dem relevanta för en förändrad situation för att utifrån ett ägarperspektiv säkerställa att bolagens bidrag till samhällsnytta linjerar med ägarens krav och förväntningar i en ny tid. 5.11.2 Koncernövergripande sammanfattning ekonomisk utveckling Stadshuskoncernens ekonomiska situation präglas under planeringsperioden 2027–2029, likt 2024–2025, av en investeringstakt på cirka 10 miljarder kronor per år där andelen reinvesteringar är cirka 40 procent. Nyinvesteringar skapar i princip omedelbara tillkommande resultat och kassaflöden efter att investeringen färdigställts medan reinvesteringar och genomförda eller pågående klimatomställnings- och kapacitetshöjande investeringar inte på samma sätt bidrar till resultatökningar. Den höga investeringsnivån innebär att koncernen har ett högt nyupplåningsbehov framöver. Under planeringsperioden varierar den årliga nyupplåningen med mellan 2,2 mdkr och 5,3 mdkr och koncernens nettoskuld förväntas öka från 54,9 mdkr vid 2025 års utgång till 76 mdkr 2031. Förväntade realisationsvinster inom Älvstranden Utveckling från såväl externa som kommuninterna överlåtelser bidrar till en minskad skuldsättning jämfört med prognoser tidigare år. Bolagen i Stadshuskoncernen har lämnat långsiktiga ekonomiska bedömningar med kommentarer för perioden 2026–2029. För perioden 2030–2031 har bolagen i samband med rapportering av den 10-åriga investeringsplanen lämnat resultat- och balansräkningsinformation utan kommentarer. Osäkerheten för åren 2030–2031 är därför högre och ska ses som en indikation på nedan redovisade resultatsiffror. Under 2025 blev resultatet i Stadshuskoncernen 1 697 mnkr och rensat för jämförelsestörande poster blev utfallet 1 701 mnkr. Bolagens prognoser visar att det sammantagna koncernresultatet exklusive jämförelsestörande poster för 2026 ligger drygt 300 mnkr lägre jämfört med utfall 2025, för 2027 stiger resultatet marginellt. För åren 2028–2029 sker en viss resultatförbättring. Koncernens EBITDA-resultat (resultat före avskrivningar och räntekostnader) ökar betydligt vilket medger en ökad självfinansieringsgrad samtidigt som investeringsomfattningen trots det innebär att skuldsättningen ökar. Stadshus bedömer att resultatprognosen 2028–2029 är behäftad med stor osäkerhet. Resultatprognosen i kombination med hög investeringsnivå samt en utdelning på 650 mnkr till kommunen innebär att Stadshuskoncernens soliditet förväntas bli 26,5 procent för 2026 och 2027. Soliditeten återhämtar sig något 2028 och 2029 vilket till viss del förklaras med reavinster inom Älvstranden. Stadshus bedömer dock att prognosen för dessa år är osäker. Framtidenkoncernens storlek och stabilitet i Stadshuskoncernen innebär att rörelserna i soliditet på koncernnivå är små medan rörelserna syns tydligare i enskilda verksamheter. Kommunfullmäktige beslutar årligen om utdelning och finansiering av vissa verksamheter i koncernen som har ett kommunalt ändamål som inte möjliggör full egen självfinansiering. Ägarens möjlighet till det förutsätter resultat och lönsamhet. Under planeringsperioden är utdelningsmöjligheterna begränsade givet krav på finansiering av vissa verksamheter och resultat- och balansräkningens utveckling. Under 2025 antogs Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning ur Stadshuskoncernen. Utifrån riktlinjens bestämmelser innebär intervallet en möjlig utdelning på 429 mnkr (2027) – 527 mnkr (2029) per år utöver kapitaltillskott men de högre nivåerna innebär både 100 procentiga uttag från årets resultat och ianspråktagande av ansamlade vinstmedel. Med tanke på bolagens resultatprognoser och ett uttag enligt tidigare praxis om 50 procent bedöms en utdelning om 23 mnkr vara möjlig 2027. För 2028 bedöms möjligheten till utdelning vara begränsad till 103 mnkr och 111 mnkr för 2029. Det är tydligt att Stadshuskoncernens resultat i de delar som bidrar till direktavkastning (Framtidenkoncernen exkluderad) är för låga för att fullt ut möta ägarens krav på direktavkastning på mellan 3 och 6 procent av insatt kapital och samtidigt skapa förutsättningar för självfinansiering av investeringar, långsiktig utvecklingsförmåga och en stabil soliditet. Om kommunfullmäktige önskar ökad lönsamhet och resultat så bör initiativ tas till förändrad styrning. 5.11.3 Stadshuskoncernens ekonomiska utveckling 2026–2029 Redovisade prognoser, beskrivningar och Stadshus bedömningar tar sin primära utgångspunkt i rapporten Uppföljning av verksamhet och ekonomi, som de stora koncernerna och bolag med ekonomiska avkastningskrav i sina ägardirektiv årligen rapporterar till Stadshus. Därtill har uppgifter hämtats från bolagens verksamhets-/affärsplaner, delårsrapport per mars 2026, bolagens 10-åriga investeringsplaner och andra relevanta källor. Underlagen är framtagna vid olika tidpunkter vilket medför att källmaterialet inte fullt ut är konsistent. Skillnaderna är dock inte större än att det är möjligt att skapa sig en god indikation på koncernens prognosticerade ekonomiska utveckling för perioden 2026–2029. Kommunfullmäktige fattar beslut om skuldtak för bolagen. Underlaget för dem lämnas in till finansavdelningen i samband med delårsrapport per mars varför värden i detta avsnitt, som tagits in någon månad tidigare, kan avvika i någon mån från finansavdelningens. Det finns, som redogörs för i avsnitt längre fram, osäkerheter i bolagens resultatprognoser men för att bibehålla spårbarhet till bolagens inlämnade resultat- och balansräkningsprognoser har inga justeringar gjorts i bolagens inlämnade uppgifter. I syfte att på ett relativt enkelt sätt ändå spegla en viss försiktighet i koncernens ekonomiska utveckling har en nettoreservation (minskning) av koncernens egna kapital gjorts med 250 mnkr per år 2027–2029 för att utifrån ett helhetsperspektiv ge en realistisk bild av utvecklingen av soliditet och andra nyckeltal. I underlaget har inte gjorts antaganden om utdelning till ägaren 2027–2029. I avsnittet Förutsättningar för direktavkastning (utdelning och kapitaltillskott) för budgetperioden 2027–2029 ges underlag för att i budgetberedningen göra en bedömning av utdelning. För detta avsnitt har Stadshus använt ett rapportverktyg för simuleringar och sammanställning. I tabeller och diagram som generas ur verktyget kan i vissa fall periodkoder, som 26 eller B6, förekomma tillsammans med förklarande text. 5.11.3.1 Hög investeringstakt medför att balansomslutning och låneskuld fortsätter växa snabbt under perioden Den ökande investeringstakten innebär att koncernens balansomslutning fortsätter att öka. Under perioden 2021–2025 växte Stadshuskoncernens balansomslutning från 75 till 96 miljarder (27 procent). Under perioden 2026–2029 förväntas balansomslutningen växa från 96 till 117 mdkr (21 procent). Balansomslutningens tillväxttakt under perioden 2026–2029 är högst i Gryaab AB (140 procent) och i Göteborgs Hamn AB (59 procent). Balansomslutning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Älvstranden Liseberg Övriga bolag i koncernen Tillväxt balansomslutning Stadshuskoncernen 2020–2031 Koncernens låneskuld ökar som följd av den höga investeringstakten. Mellan 2026 och 2029 ökar låneskulden med ungefär 13 mdkr (23 procent) varav cirka 4 mdkr i Framtidenkoncernen och 3 mdkr i Göteborgs Hamn. Den största låneökningen sker under 2026 då skulden förväntas öka med 5,3 mdkr för att under 2027–2029 i genomsnitt öka med cirka 2,2 mdkr årligen. 80 000 76041 72294 70 000 65379 67574 63523 60206 60 000 54900 50690 50 000 47460 43247 43940 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Utfall 26 - Verksamhet och ekonomi 2026 B6 - Tioårig investeringsplan 2026 Skuldutveckling i Stadshuskoncernen 2021–2031 Nedan visas den nominella skuldutvecklingen i de bolag i koncernen som har haft eller kommer ha markant ökande eller minskande skulder under perioden 2021–2031. I diagrammet märks till exempel Göteborg Energis branta utveckling de senaste åren som förväntas plana ut framöver och Hamnens kommande skuldökning de närmaste åren. 12 000 Skuldutveckling (urval av bolag) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Göteborg Energi Göteborgs Hamn Higab Älvstranden Gryaab Skuldutveckling i urval av bolag i Stadshuskoncernen 2020—2031 5.11.3.2 Hög investeringstakt i koncernen Under 2026 planerar koncernens bolag investeringar för cirka 10,4 mdkr. Under perioden 2027– 2031 förväntas koncernens totala investeringsnivå fortsatt vara cirka 10 mdkr per år. Investeringar inom de investeringstunga sektorerna bostäder-, energi-, hamn och lokaler driver koncernens investeringar. Det är även värt att notera att Göteborgs Stads Leasing har justerat upp sin investeringsnivå de senaste åren och beräknar att Göteborgs Stads bolag och förvaltningar årligen kommer att öka på leasade tillgångar med över 1 mdkr fram till 2031. Under perioden ökar även investeringarna succesivt i Gryyab AB och Renova AB. I figuren nedan återfinns koncernens prognosticerade nivåer för investeringar, nyupplåning och egenfinansieringsgrad. Ökade resultatnivåer och förbättrat kassaflöde, samt realisationsvinster inom Älvstranden Utveckling innebär att låneskulden inte förväntas ökas i samma takt som investeringarna. Detta innebär att självfinansieringsgraden förbättras efter 2026. Reinvesteringar beräknas under planeringsperioden att finansieras till 100 procent av kassaflöde och egenfinansieringsgraden för nyinvesteringar ökar. Trots en ökad självfinansieringsgrad innebär investeringstakten att låneskulden som ovan redogjorts för ökar. Det innebär att koncernen blir alltmer känslig för ränteförändringar. 12 000 90% 80% 10 000 70% 8 000 60% 50% 6 000 40% 4 000 30% 20% 2 000 10% 0 0% 2026 2027 2027 2028 2029 2030 2031 Nettolåneförändring Nyinvesteringar Reinvesteringar Självfinansieringsgrad (nettolåneförändr) total inv (%) Investeringar, nyupplåning och egenfinansieringsgrad Stadshuskoncernen 2026–2031. Andel reinvesteringar av totala investeringar 45% 43,3% 42,6% 40% 39,9% 39,7% 39,3% 37,5% 36,6% 34,7% 35% 33,9% 30,7% 31,0% 30% 25% 20% 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Utfall 26 - Verksamhet och ekonomi 2026 B6 - Tioårig investeringsplan 2026 Andelen reinvesteringar av totala investeringar för Stadshuskoncernen 2021–2031 (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) 5.11.3.3 Investeringsredovisning per kluster/bolag Diagrammet nedan visar koncernens samlade investeringar mellan 2026 och 2031 fördelat per bolag. 3% 6% 7% 32% 12% 11% 17% 13% Framtiden Göteborg Energi Lokaler Göteborgs Hamn Leasing Gryaab Renova TKE Stadshuskoncernens samlade investeringar för 2026–2031 fördelat på underkoncern/bolag Diagrammet nedan visar Stadshuskoncernens årliga investeringsvolym nedbruten per bolag/underkoncern. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Älvstranden Liseberg Leasing Investeringsvolym för 2025–2031 för urval av bolag (mnkr) Framtidenkoncernen har för tredje året i följd justerat ner i sin prognos från föregående år. I Framtidens investeringsprognos planeras investeringar fram till 2031 på 19 mdkr där knappt 8 mdkr avser nyinvesteringar (nyproduktion) och 11 mdkr avser reinvesteringar i befintliga fastigheter. Då nyproduktionen hänförs till Framtiden Byggutveckling går det inte att utläsa hur stor del av nyproduktion och reinvesteringar som hamnar i respektive allmännyttigt dotterbolag. Den lägre prognosen för nyinvesteringar förklaras av en förändrad riskbedömning av framtida projekt med anledning av konjunkturläget, förändrade befolkningsprognoser och brist på byggrätter. Utöver investeringarna uppger Framtiden även resultatförda underhållskostnader för koncernen i den 10-åriga investeringsplanen på 4,8 mdkr fram till 2031. Det är cirka 1 mdkr högre än prognos föregående år. Den högre prognosen för underhåll och investering i befintligt bestånd förklaras främst av att anpassning sker till ny underhållsstrategi som beslutades 2025 om ökning av nivå av underhåll och investering i befintligt bestånd. 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3803 3561 3 500 3 000 2874 2770 2690 2 500 2109 2 000 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Utfall B4 - Tioårig investeringsplan 2024 B5 - Tioårig investeringsplan 2025 B6 - Tioårig investeringsplan 2026 Framtidenkoncernens investeringar fördelat på utfall 2020–2025, samt de tre senaste årens investeringsprognoser (B4-B6) fram till 2031 (mnkr) De kommande åren prognosticerar Framtidenkoncernen för en stor andel reinvesteringar i sin investeringsportfölj. Detta innebär en resultatmässig utmaning då reinvesteringar endast i begränsad omfattning genererar tillkommande kassaflöden. Reinvesteringarnas andel av totala investeringar - Framtidenkoncernen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Framtidenkoncernens reinvesteringar som andel av sina totala investeringar fördelat på utfall 2020–2025 och prognos fram till 2031 Göteborg Energi AB har justerat ner sin investeringsprognos för planeringsperioden jämfört med rapporterat föregående år med sammanlagt 1,6 mdkr. Trots detta förväntas koncernens balansomslutning växa från 14,4 mdkr för 2021 till 23,3 mdkr vid utgången av 2029. Under inledningen av perioden står Göteborg Energi inför att färdigställa omfattande investeringar och reinvesteringar i produktionsanläggningar som syftar till att ersätta äldre fossilbränsleanläggningar med anläggningar som drivs med förnybara bränslen. Utöver det har bolaget ett omfattande reinvesteringsbehov i anläggningar och i ledningsnätet som även fortsätter efter perioden 2026–2031. Då huvuddelen av beslutade investeringar i nya produktionsanläggningar är färdigställda innehåller prognosen planerade investeringar på 12 mdkr fram till 2031. Ny- och reinvesteringar hänförs främst till Fjärrvärmeverksamheten som står för 57 procent av den totala investeringsvolymen. Därefter kommer Elnät som står för 37 procent av investeringarna. Bolagets inriktning mot planerbar och ej planerbar elproduktion som uppskattades till cirka 1,5–2 miljarder de kommande tre åren och som kommunfullmäktige under senhösten 2024 tillstyrkte är inte inkluderad i investeringsprognosen. Med anledning av på kort tid förändrade marknadsförutsättningar med anledning av nerjusterade prognoser för elbehov nationellt och lokalt samt Svenska Kraftnäts planerade elnätsutbyggnad i Västsverige och beslutade elnätstilldelning gör Göteborg Energi bedömningen att det i nuläget inte finns förutsättningar för lönsamma investeringar i elproduktion. Lokalklustret har justerat ned sin prognos med drygt 300 mnkr jämfört med prognos föregående år. Higabs investeringar fram till 2031 uppgår till 2,6 mdkr där 67 procent avser nyinvesteringar och 33 procent avser reinvesteringar. Om- och tillbyggnad av konstmuseet är det enskilt största projektet med en uppskattad investeringsvolym på drygt 700 mnkr. Eventuella ej beslutade investeringar i nya arenor inom evenemangsområdet med planerad byggstart inom planeringsperioden är inte inkluderade i Higabs investeringsplan. Parkeringsbolaget aviserar investeringar fram till 2031 på cirka 2,1 mdkr där så gott som hela investeringsutgiften avser nyinvesteringar. Mellan 2026–2028 ligger investeringstakten på knappt 200 mnkr årligen, därefter ökar den planerade investeringstakten. Det finns en osäkerhet kring om och när flera av dessa investeringar blir aktuella och bolaget har i sin prognos skjutit fram ett antal projekt eller minskat omfattningen. Älvstranden planerar för en investeringsvolym på cirka 2,7 mdkr där knappt 50 procent av investeringsutgiften utgörs av reinvesteringar. Största enskilda nyproduktionsprojekt avser ytterligare exploateringsbidrag för utbyggnad av allmän plats på Masthuggskajen på återstående cirka 0,5 mdkr. Årligt aktiverbart underhåll i befintligt bestånd planeras för knappt 600 mnkr. Större renovering planeras att genomföras på förvaltningsfastigheter belägna på Lindholmen. Göteborgs Hamns investeringar fram till 2031 är på samma nivå som uppgivits i föregående prognos. Under perioden 2026–2031 planeras investeringar för knappt 7 mdkr. Farledsfördjupning, omlokalisering av färjeterminalen och klimatinvesteringar dominerar investeringsplanen. Hamnen planerar även reinvesteringar i kajer i omfattningen 1,4 mdkr. Renova har justerat upp sin investeringsprognos fram till 2031 jämfört med prognos föregående år med knappt 700 mnkr. Bolaget avser att investera cirka 3,4 mdkr fram till 2031 där cirka 33 procent avser reinvesteringar. Investeringar i CCUS-teknik (infångning av koldioxid) och en investering för materialåtervinning står för 600 mnkr vardera. Reinvesteringar för 500 mnkr planeras i energiåtervinning. Gryaab AB planerar investeringar för 4,0 mdkr fram till 2031 vilket näst intill uteslutande avser nyinvesteringar. Den enskilt största investeringen är reningsverk Nya Rya som fram till och med 2031 kommer att ha upparbetade utgifter för 1,6 mdkr. Projektet pågår med ett färdigställande bortom 2036. Ett inriktningsbeslut inom projektet för investering i ny pumpstation beräknat till 2,6 mdkr förväntas för ställningstagande i ägarkommunernas kommunfullmäktige under senhösten 2026. Göteborgs Stads Leasing AB har sedan några år en ökad investeringsvolym och planerar för perioden investeringar för omkring 1,2 mdkr årligen fram till 2031. 5.11.3.4 Utveckling värdetillväxt för förvaltningsfastigheter För de fastighetsförvaltande bolagen Higab, Parkeringsbolaget, Framtidenkoncernen och Göteborgs Hamn följs även nyckeltalet justerad soliditet, som tar hänsyn till fastigheternas marknadsvärden. I dessa bolags affärslogik ingår det att följa förvaltningsfastigheternas värdetillväxt. Bolagen gör varje år en marknadsvärdering av sina förvaltningsfastigheter. I nedanstående diagram kan utläsas att för Stadshuskoncernens förvaltingsfastigheter har värdetillväxten från 2014 till 2025 varit 75 mdkr, medan lånen ökat med 10,6 mdkr. Ökningen motsvarar 88 procent respektive 46 procent. Det bokförda värdet har samtidigt ökat med 17 mdkr eller 48 procent. Högre marknadsräntor innebär att marknadens avkastningskrav ökar. Det får till följd att marknadsvärdena sjunker. Marknadens avkastningskrav har varit oförändrade sedan föregående år. Den positiva värdeförändringen under 2025 beror främst på investeringar i fastigheter, förhandlade hyreshöjningar och värdeförändring i projektfastigheter. Värdeökningen motverkas av högre driftskostnader. Koncernens samlade fastighetsvärde ökade med cirka 8 mdkr under 2025 vilken till största delen hänförs till Framtidenkoncernens fastigheter (7,5 mdkr). 180 000 100% 160 000 80% 140 000 120 000 60% 100 000 40% 80 000 60 000 20% 40 000 0% 20 000 0 -20% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Marknadsvärde Lån Bokfört värde Marknadsvärde (%) Lån (%) Bokfört värde (%) Värdeutveckling förvaltningsfastigheter i Framtidenkoncernen för 2014–2025, inklusive marknadsvärde, lån och bokfört värde 5.11.3.5 Något försämrade resultat de kommande två åren Diagrammet nedan visar att koncernens resultat exklusive jämförelsestörande poster för 2025 är ett högt resultat jämfört åren närmast före. Bolagens prognoser visar också något lägre resultat 2026–2027. För 2028 och 2029 prognosticeras resultatet öka något igen. Resultatet för 2030 och 2031 som återfinns i bolagens 10-åriga investeringsplaner indikerar resultat som är något högre än dagens nivå. Stadshus bedömer dock att resultatnivån för 2028 och framåt är mycket osäker. Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Resultat före skatt för Stadshuskoncernen, exkl. jämförelsestörande poster 2021–2031 Stadshuskoncernens räntekostnader ökar med drygt 200 mnkr mellan utfall 2025 och budget 2026. Orsaken till detta är en ökad skuldsättning om 5,3 miljarder kronor. Koncernens höga investeringstakt innebär att finansnettot kommer att försämras de kommande åren. Mellan 2025 och 2029 ökar räntekostnaderna från -1 355 mnkr till drygt -2 045 mnkr. En ökning med 690 mnkr. I stadsledningskontorets ränteprognos framtagen i maj 2026 för planeringsperioden bedöms räntan stiga med drygt 0,5 procentenheter mellan 2026 och 2029 års utgång. Den höga investeringstakten innebär även att kostnader för avskrivningar kommer att öka. Avskrivningarna ökar från drygt 3,6 mdkr årligen för 2025 till 4,6 mdkr 2029. 8 000 7 000 6668 6 000 4997 5 000 4 000 3 000 2076 1697 2 000 1 000 0 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Kapitalkostnader (utfall/prognos) Resultat före disp. och skatter (utfall/prognos) Utfall och prognos för Kapitalkostnader och Resultat före dispositioner och skatter för Stadshuskoncernen 2024–2029 Nedan redogörs på koncernöverripande nivå för hur förändrade räntenivåer slår på koncernens räntekostnader. Vid en förändring av räntenivån med +1/-1 procentenhet för åren 2027, 2028 och 2029 påverkas de finansiella kostnaderna årligen enligt nedanstående tabell. En ökning av räntan med en procentenhet innebär för 2027 att resultatet minskar med cirka 40 procent (cirka 620 mnkr) vilket motsvarar 1,3 gånger prognostiserade koncernbidrag. År Prognosticerad Ökning av räntan Minskning av räntan räntekostnad (mnkr) med 1 %-enhet med 1 %-enhet (mnkr) (mnkr) 2027 1 894 2 513 1 276 2028 1 973 2 617 1 328 2029 2 069 2 734 1 403 Känslighetsanalysen är uppbyggd utifrån bolagens inrapporterade tioåriga investeringsplaner för perioden 2026–2036. En genomsnittlig finansieringskostnad är beräknad utifrån bolagens inrapporterade prognosticerade räntekostnader och lånevolymer. Dessa har sedan vägts samman för att få en genomsnittlig finansieringskostnad för koncernens samlade låneportfölj. En beräkning av en procentenhets (+/-) förändring av räntan på koncernens låneportfölj har därefter kalkylerats. Senaste prognos från koncernbanken per 2026-05-04, inklusive rapporterad skuldökning, enligt nedanstående tabell. Räntan i 10 årig investeringsplan är uträknad utifrån koncernens förväntade skuldutveckling och genomsnittet på bolagens prognosticerade räntekostnader. År Aktuell Ränta 10-årig räntenivå (%) investeringsplan (%) 2026 2,61 2,69 2027 2,87 3,06 2028 3,06 3,06 2029 3,13 3,11 Prognos kontokreditränta 2026–2029 Ränteteckningsgrad utgör en förenklad indikation på koncernens finansiella risknivå (utan hänsyn tagen till bolagets likviditet). Räntetäckningsgrad definieras som resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter dividerat med räntekostnader. Nyckeltalet visar om bolaget har förmåga att täcka de finansiella kostnaderna med resultatöverskott. Ett företag som har en räntetäckningsgrad som är under 1,0 har inte förmåga att täcka sina finansiella kostnader med sitt resultat. Då Stadshuskoncernens finansiella intäkter är försumbara i förhållande till räntekostnaderna så har nyckeltalet förenklats genom att räkna ut kvoten av resultat för efter avskrivningar dividerat med finansnettot. 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Räntetäckningsgrad för Stadshuskoncernen 2024–2029 (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) Diagrammet ovan visar att räntetäckningsgraden för Stadshuskoncernen når upp till 2,0 i slutet av perioden. Det innebär att resultat som genereras före finansnetto är dubbelt så högt som räntekostnaderna. Om jämförelsestörande poster exkluderas sjunker ränteteckningsgraden till 1,9 för koncernen för 2028 och 2029. Om räntan skulle öka med en procentenhet skulle ränteteckningsgraden 2027 vara 1,4. Stadshus gör sammantaget bedömningen att ränteteckningsgraden på koncernnivå är godtagbar med anledning av att resultat och kassaflöden under perioden ur ett helhetsperspektiv är relativt stabila men konstaterar samtidigt att koncernen är räntekänslig. Räntetäckningsgrad för de största bolagen i Stadshuskoncernen 2025–2029 På bolagsnivå skiljer Lisebergs ut sig med låga prognosticerade resultat som räcker precis för att betala räntekostnaderna till och med 2027. Därefter ökar bolagets resultat något vilket medför en ränteteckningsgrad på 1,7 vid periodens slut. Trots ökningen bedöms nivån vara låg för den typ av verksamhet Liseberg bedriver. Göteborgs Hamns ränteteckningsgrad sjunker från drygt 5 ggr till 2,5 ggr fram till 2029 vilket beror på hög investeringstakt i kombination med oförändrad resultatnivå. Göteborg Energis ränteteckningsgrad sjunker under 2026 till följd av hög rgg Räntetäckningsgrad 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2025 2026 2027 2028 2029 rgg Räntetäckningsgrad Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Liseberg investeringstakt. Därefter sjunker investeringsnivån samtidigt som resultatnivån ökar vilket innebär att ränteteckningsgraden planar ut på cirka 4,0 vilket är en rimligt nivån för den verksamhet som Göteborg Energi bedriver. Higabs investeringsnivå sjunker successivt under perioden samtidigt som resultatet förbättras vilket skapar den stärkta ränteteckningsgraden. Framtidenkoncernens investeringar ökar successivt under perioden och reinvesteringstakten är hög. Detta i kombination med sjunkande resultat är den bidragande orsaken till att ränteteckningsgraden sjunker ner till 1,7 vid periodens slut. Framtiden bedöms dock ha stabila kassaflöden som minskar ränteteckningsrisken under planeringsperioden. 5.11.3.6 Risker i bolagens resultatprognoser I syfte att värdera känsligheten i respektive bolags resultatprognos så har affärsmässiga och finansiella risker som respektive bolag har i sin verksamhet översiktligt värderats. Det är en stor skillnad på risknivå i olika delar av Stadshus verksamheter. Fastighetsbolagens risker består nästan uteslutande av finansiella risker medan bolag som Göteborg Energi och Liseberg även har att beakta affärsmässiga risker. Även den oförutsägbara omvärldssituation som vi för tillfället befinner oss i kan komma att få stor påverkan på bolagens resultatprognoser. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Resultat efter finansiella poster 2025–2031 inklusive jämförelsestörande poster för de största bolagen i Stadshuskoncernen (Plusresultat för Älvstranden skapas uteslutande av prognosticerade reavinster) Göteborg Energikoncernens resultat prognosticeras till att nå nivån 1 mdkr 2028 och därefter ligga på en stabil nivå över 1mdkr i resultat årligen. Koncernens resultat bygger på en intäktsökning på drygt 800 mnkr mellan 2025 och 2029 medan kostnadsmassan exklusive avskrivningar och räntor förväntas öka drygt 180 mnkr under motsvarande period. Göteborg Energi bedömer att de största riskerna för den ekonomiska utvecklingen kan sammanfattas enligt följande: Hotbilden mot energisektorn är förhöjd och alltmer komplex. Detta innebär ökade säkerhetskostnader för Energikoncernen. De senaste årens höga marknadspriser på gas, el och biobränslen har haft stor påverkan på fjärrvärmens lönsamhet. De kraftigt stigande fjärrvärmepriserna i branschen har väckt debatt om marknadsreglering. Tekniska framsteg och ökad elektrifiering kan på sikt intensifiera konkurrensen från alternativa uppvärmningslösningar. Förändrade kundkrav, skärpta hållbarhetskrav och nya regulatoriska villkor kan dessutom påverka branschens framtida utveckling. Rya Bio kraftvärmeverk är driftsatt sedan årsskiftet. Nytt Bio-kraftverk i Riskulla (Mölndal) beräknas vara färdigställt under 2027. rknM Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Älvstranden Liseberg Tillsammans förväntas dessa produktionsanläggningar bidra till ökad tillgänglighet, minskat väderberoende och sänkta bränslekostnader men också ökade kapitalkostnader. Omställningen till hållbar förnybar energiproduktion driver volatilitet i elproduktion och elnät. Det leder till stora elprisvariationer som kan vara en möjlighet för stöd- och balanstjänster, men också en risk vid investeringar i elproduktion. Marknaden för elproduktion har försämrats kraftigt under året, vilket gör att branschinvesteringarna är på en mycket låg nivå. I nuläget bedömer Göteborg Energi inte att någon investering i sol- eller vindproduktion har förutsättning att bli lönsam. Göteborg Energi betonar dock att detta kan ändras under planeringsperioden, både beroende på marknadsförutsättningar utan också efter olika typer av incitament kopplat inte minst till det försämrade säkerhetsläget. Under de kommande åren förväntas energimarknaden markant påverkas av en rad olika regleringar och förordningar vilket är en risk för framför allt Elnätsverksamhetens lönsamhet. Regleringar kan även komma att påverka Elhandelsverksamhetens lönsamhet. Fjärrvärmeverksamheten utmanas genom ökad energieffektivisering, varmare klimat och genom att volymerna inte längre ökar. Göteborg Energis resultatutveckling är avgörande för Stadshus möjlighet att lämna beslutade kapitaltillskott till de bolag inom Stadshuskoncernen vars kommunala ändamål inte skapar förutsättningar att fullt ut finansiera sin verksamhet samt att lämna utdelning till ägaren. Givet de risker som bolaget har bedömer Stadshus att Göteborg Energis har en utmaning i att nå sin resultatprognos. Inom vissa produktområden där bolaget har en stark marknadsposition finns det på kort sikt möjligheter att justera upp prisnivån. På lite längre sikt finns uppenbara risker att de regleringar och förordningar som nu diskuteras förändrar Göteborg Energis förutsättningar att leverera resultat. För att Framtidenkoncernen ska kunna hantera omvärldsförändringar och säkerställa en långsiktig finansiell uthållighet har koncernen en finansiell strategi med ambitionen att ha relativt låg risknivå. Koncernens mål att producera nya bostäder kommer fortsatt att leda till ökad skuldsättning och därmed ökade finansieringskostnader. För Framtidenkoncernen innebär detta att ränterisken ökar framöver. Som beskrivits tidigare i avsnittet ökar andelen reinvesteringar till knappt 70 procent de kommande tre åren vilket kommer att generera ett minskat kassaflöde per investerad krona jämfört med tidigare år. Efterfrågan på bostäder i Göteborg är fortsatt hög på grund av rådande bostadsbrist och risken för vakanser bedöms på kort sikt vara låg. Nyproduktion i en miljö med höga byggkostnader förutsätter högre hyror för att nå lönsamhet över tid, vilket kan leda till en ökad omflyttning och vakansrisk i nyproduktionen. Koncernen är en stor fastighetsägare i stadens samtliga särskilt utsatta områden och har därför en viktig roll i att öka tryggheten och bryta den strukturella bostadssegregationen. Framtiden bedömer att det finns en affärsmässig nytta för koncernen att vara drivande i områdesutvecklingen då det är av stor betydelse att marknadsvärdet upprätthålls. För att bibehålla och öka fastigheternas marknadsvärden krävs investeringar i det befintliga beståndet samt att nya bostäder tillförs genom nyproduktion. Att motverka social oro och upplevd otrygghet genom riktade satsningar i olika områden samt att en ökad attraktivitet i ett bostadsområde ger större möjligheter till förbättrade driftsnetton och därmed ökade marknadsvärden. Framtidenkoncernens intäkter är i genomsnitt lägre jämfört med de kommunägda bolagen inom hela Sverige. Skillnaden är särskilt stor mot Storstockholm. Driftskostnaderna i Framtidenkoncernen är i genomsnitt högre jämfört med de kommunägda bolagen för hela landet. Detta beror till stor del på de extra satsningar som Framtidenkoncernen gör i utvecklingsområdena. Driftskostnader för Framtidenkoncernen är per kvadratmeter högre jämfört med privatägda hyresfastigheter i hela landet. Koncernens finansiella ställning bedöms vara stark, bland annat med anledning av hög justeradsoliditet och låg belåningsgrad. Koncernen har dock en utmaning att stärka det ekonomiska resultatet och det operativa kassaflödet, genom bland annat ökad produktivitet för att fortsatt balansera nyproduktion, underhåll av befintligt bestånd och satsningar i utvecklingsområdena och investera lönsamt. Den största risken i koncernens långsiktiga prognos är ränterisken och dess påverkan på räntekostnaderna, dels med anledning av eventuellt fortsatt höga räntenivåer, dels på grund av en ökad lånevolym. Koncernen har också en utmaning i att hantera sina förhållandevis höga driftskostnader enligt ovan. Higabs resultat exklusive jämförelsestörande poster fördubblas från 75 till 150 mnkr fram till 2029 vilket i huvudsak beror på ökade intäkter från tillkommande i huvudsak kommuninterna affärer i nyproduktion och en stabil kostnadsutveckling. Bolagets fastighetsbestånd består till stor del av kulturfastigheter. Av Higabs fastighetsbestånd är 86 procent av fastigheterna upptagna i Göteborgs bevarandeprogram. Detta medför att Higabs underhållskostnader generellt ligger högre än för fastighetsmarknaden i övrigt. Higabs hyressättning är till del inte baserad på en full marknadsmässig prissättning. Omkring 27 procent av Higabs omsättning genereras av bolagets kontorsytor. Kontorshyresmarknaden i Göteborg har under senaste åren präglats av ett stort tillskott av nyproducerade kontorslokaler. Samtidigt har minskad efterfrågan på grund av inflation, lågkonjunktur och hybridarbete medfört en vakansgrad på drygt 10 procent. Higabs samlade vakansgrad uppgår till 8 procent. Higabs kontorsbestånd är till viss del äldre och mindre flexibelt i dagsläget vilket medför en risk för att efterfrågan av bolagets lokaler minskar. Osäkerheten i omvärlden riskerar att påverka räntenivåer, inflation, förändrade fastighetsvärden och kostnadsökningar i projekt. Osäkerheten tillsammans med en eventuellt ogynnsam utveckling av vakansgraden kan komma att påverka bolaget och dess möjlighet att genomföra affärer. Stadshus bedömer dock att bolagets risker är låga. De investeringsprojekt som Higab utför har vanligtvis en kommunal beställare som bär stora delar av riskerna. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2023 om ett nytt ägardirektiv och en tidigarelagd avveckling av Älvstranden Utveckling. En stor del av de avyttringar som sker inom ramen för avvecklingen kommer sannolikt att ha kommunen eller Higab som mottagare. De reavinster som skapas i samband med framtida affärer är således kommunkoncerninterna. Enskilda affärer kommer att få stor påverkan på bolagets resultat när de väl sker. Ställning kommer löpande att behöva tas till om de reavinster som skapas, oavsett om de genereras av kommuninterna eller externa överlåtelser, ska kapitalisera bolaget eller tas ut som utdelning av kommunen. Älvstranden prognosticerar för reavinster motsvarande knappt 700 mnkr mellan 2026 och 2029 vilket återspeglas i diagrammet ovan. Kassaflödet blir betydligt högre än reavinsten då bolaget prognosticerar att amortera sina lån med över 1 mdkr fram till 2029 trots att bolaget under samma period även prognosticerar för investeringar på knappt 2,2 mdkr. Stadshus bedömer att bolaget med det ändrade ägardirektivet successivt håller på att minska sina affärsmässiga risker. De resultat som bolaget prognosticerar är helt och hållet avhängigt att bolaget kan skapa reavinster på den prognosticerade nivån. Parkeringsbolagets resultat exklusive jämförelsestörande poster förväntas succesivt öka från 149 mnkr 2026 till en nivå kring 240 mnkr 2029. Prognosen bygger i huvudsak på tillkommande anläggningar och i viss utsträckning fortsatt marknadsanpassning (prishöjningar) i centrala lägen fram till år 2028 samt att kapitalkostnaderna minskar i slutet av perioden. Bolaget har i dag ett stort antal platser på arrenderade ytor på stadens markreserv. Till följd av förtätning av staden samt till följd av den stadsutveckling som planeras på sikt och stadens målsättning om minskad biltrafik, finns risk för att ytor som bolaget arrenderar av staden på lite längre sikt kommer att försvinna. Bolagets ekonomi kommer på längre sikt påverkas i takt med att lönsamma arrenderade ytor försvinner och ersätts av nya parkeringsanläggningar. God lönsamhet i den nybyggnation som förväntas framöver är avgörande för om bolaget långsiktigt kan ha ett fortsatt starkt kassaflöde. Bolaget gör dock bedömningen att det råder osäkerhet kring vilka anläggningar ska byggas längre fram samt när dessa byggen ska starta. Med tanke på den marknadsposition som bolaget och den betalningsvilja som finns på marknaden så bedömer Stadshus att bolagets resultatprognos för planeringsperioden är något försiktig. Göteborgs Hamns resultat rensat från engångseffekter 2026 prognosticeras ligga på en nivå mellan 230 mnkr och 300 mnkr årligen fram till 2029 vilket är i paritet med de resultat som redovisats 2020–2025. Bolagets balansomslutning kommer att fördubblas från 2024 till 2031 vilket innebär kraftigt ökade kapitalkostnader. De ökade kapitalkostnaderna innebär att bolaget finansiella risk ökar framöver. Fullmäktige har tagit ställning till flertalet av hamnens pågående investeringsprojekt där det tydligt har redovisats att lönsamheten kommer att påverkas negativt. Fullmäktige har delat bolagets bedömning att pågående investeringsprojekt är av strategisk betydelse för regionen och landet och ska genomföras. Detta för med sig att resultatnivå framöver inte växer i den takt som behövs för en bibehållen lönsamhet. Stadshus bedömer att bolagets resultatprognos är rimlig om än något försiktig. Liseberg har historiskt sett skapat robusta ekonomiska resultat, med en avkastning som går att jämföra med branschen. Åren efter pandemin har dock präglats av en stor instabilitet i marknaden. Från och med andra hälften av 2024 och under 2025 har marknaden visat en viss stabilitet. Liseberg lämnar en prognos fram till 2029 som är mer positiv än den som lämnades föregående år och räknar med positiva och succesivt förbättrade resultat. Liseberg bedriver verksamhet i en kapitalintensiv bransch som kräver omfattande investeringar i både attraktioner och infrastruktur för att bibehålla konkurrenskraft och attraktivitet för besökarna. Efter pandemin och i väntan på försäkringsersättning för återuppbyggnaden av Oceana har Liseberg höga kapitalkostnader som påverkar möjligheten till ny- och reinvesteringar i övriga verksamheter. Lisebergs juridiska ombud gör bedömningen att det är sannolikt att Liseberg kommer att anses berättigat till försäkringsersättning men processen är omfattande och förväntas avgöras först om ett par år. I Lisebergs inlämnade prognoser är försäkringsersättningen inte inkluderad. Got Event, Stadsteatern och BRG har kommunala ändamål som inte skapar förutsättningar för bolagen att genom egna rörelseresultat fullt ut finansiera sin egen verksamhet varför de till del finansieras med koncernbidrag som beslutas i kommunfullmäktiges budget. Diagrammet nedan visar utvecklingen av koncernbidragen de senaste tio åren inklusive tillfälliga anslag för särskilda uppdrag. Ökade koncernbidrag i kombination med minskade resultat i övriga Stadshuskoncernen innebär att andelen koncernbidrag av totalt resultat efter finansnetto rensat från jämförelsestörande poster och exklusive koncernbidrag gått från nivån 16–20 procent före 2020 till en genomsnittlig nivå mellan 2020–2025 på 38 procent. För 2026 beräknas andelen till cirka 31 procent och för perioden 2027–2029 beräknas andelen vara cirka 28 till 30 procent. Tryggheten i en koncernbidragsfinansierad modell bygger på långsiktigt förutsägbara resultat som kommer ur en, på olika sätt, reglerad marknad med kompensation för kostnadsökningar eller en marknad med långa kontrakt. En utveckling där resultat i ökad omfattning kan förväntas variera innebär en större risk att de inte fullt ut kan finansieras inom löpande resultat. Ökade driftsunderskott i dessa bolag kan inte självklart hanteras inom den finansiella samordningen utan ökade resultat i andra delar av koncernen, givet den 50-procentig uttagsmodell som varit praxis i stadshuskoncernen eller utan att utrymmet för utdelning till ägaren påverkas. Utveckling koncernbidrag 2015–2026 i Stadshuskoncernen fördelat på mottagande bolag 5.11.3.7 Stadshuskoncernens lönsamhetsutveckling Sedan 2020 har flera av Stadshuskoncernens rörelsedrivande bolag avkastningskrav eller resultatkrav i sina ägardirektiv som är utformade efter gängse mått i respektive bransch i syfte att skapa jämförbarhet. Oavsett bransch är det relevant för Stadshuskoncernen att på bolags- och på koncernnivå följa upp vilken avkastning som bolagen genererar genom måttet räntabilitet på totalt kapital (Rt). Det vill säga hur förräntas det kapital som bolaget har i sin balansräkning. Måttet ställer resultat före finansiella kostnader i relation till totalt kapital (balansomslutningen) och kan analyseras utifrån rörelsemarginal och kapitalomsättningshastighet där en relativt låg kapitalomsättningshastighet behöver mötas av relativt sett högre rörelsemarginal. 𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜ä𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡 𝑟𝑟ö𝑟𝑟𝑟𝑟𝑡𝑡𝑜𝑜𝑟𝑟𝑜𝑜𝑡𝑡𝑟𝑟𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡+𝑓𝑓𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑜𝑜𝑡𝑡𝑟𝑟𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡 𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡ä𝑘𝑘𝑡𝑡𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑥𝑥 Nedan följer en beskrivning av de delar i resultat- och balansräkningen som bygger upp 𝑡𝑡𝑜𝑜𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡 𝑘𝑘𝑡𝑡𝑘𝑘𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡 𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜ä𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡 koncernens lönsamhet (Rt). 5.11.3.8 Svagt avtagande kapitalomsättningshastighet inom koncernen Nyckeltalet kapitalomsättningshastighet visar hur effektivt tillgångarna används för att generera intäkter. När omsättningen understiger totala tillgångar blir omsättningshastigheten under 1 och omvänt. Kapitalomsättningen (intäkter i förhållande till totala tillgångar) för koncernen är förhållandevis låg vilket är naturligt då koncernen domineras av fastighetsägande bolag. Kapitalomsättningshastighet -Stadshuskoncernen 0,32 0,30 0,28 0,26 0,24 0,22 0,20 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Kapitalomsättningshastighet för Stadshuskoncernen 2021–2029 (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) Diagrammet ovan visar att Stadshuskoncernens kapitalomsättningshastighet successivt har sjunkit sedan 2021. Då kapitalomsättningshastigheten går ner krävs att vinstmarginalen (och rörelsemarginalen) förbättras för att lönsamheten inte ska försämras. Kapitalomsättningshastighet 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 2026 2027 2028 2029 Göteborg Energi Framtiden Hamnen Higab Parkeringsbolaget Renova Liseberg Kapitalomsättningshastighet för utvalda bolag 2026–2029 (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) Av diagrammet ovan framgår att Renova med låga kvarvarande anläggnigningsvärden har koncernens högsta kapitalomsättningshastighet. Parkeringsbolagets är oförändrad fram till och med 2028.men sjunker 2029 då balansomslutningen ökar genom bolagets planer för ökade investeringar samtidigt som omsättningen inte ökar i motsvarande takt. Göteborgs Hamn binder mycket kapital. I och med att bolaget endast i begränsad omfattning bedriver verksamhet i egen regi (koncessionsavtal med externa driftsoperatörer) är bolagets omsättning låg. Resultatet av detta är en låg kapital-omsättningshastighet. Med den framtida ökande investeringstakten försämras kapitalomsättningshastigheten ytterligare för bolaget. Liseberg går i motsatt riktning där bolagets balansräkning inte förändras samtidigt som omsättningen ökar. Detta innebär att kapitalomsättningshastigheten tydlig ökar under perioden. Göteborg Energis kapitalomsättningshastighet är i stort sett oförändrad under hela perioden. 5.11.3.9 Vinstmarginalens utveckling inom Stadshuskoncernen Stadshuskoncernens dominerande intäktsflöden är i huvudsak reglerade i avtal (Lokal och Hamn), genom etablerade förhandlingsprocesser (Fjärrvärme och Bostäder) eller genom lagstiftningsstyrda begränsningar (elnät). Det innebär att det kortsiktigt är svårt att genomföra prishöjningar eller öka volymerna mer än marginellt. Under avsnittet Risker i bolagens resultatprognoser ovan har risker behäftade med respektive bolags verksamhet beskrivits. Vinstmarginal Stadshuskoncernen exklusive jämförelsestörande poster 35% 31,0% 29,6% 29,9% 30% 26,5% 26,9% 25,2% 25% 22,9% 19,9% 20% 18,6% 15% 12,9% 13,5% 14,2% 12,0% 11,3% 10,4% 9,2% 10% 7,1% 5,6% 5,5% 5,4% 6,8% 5,5% 5,6% 6,3% 6,7% 5% 3,7% 2,0% 0% 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 EBITDA marginal (%)* Rörelsemarginal (EBIT-marginal %)* Nettovinstmarginal (%)* Vinstmarginal för Stadshuskoncernen 2021–2029 exklusive jämförelsestörande poster Att kapitalomsättningshastigheten, som vistats ovan, framöver går ner i koncernen medför ett krav på att förbättra resultatet för att avkastningen på koncernens tillgångar inte ska försämras. Vinstmarginalen (resultat i förhållande till omsättning) för en verksamhet mäts på olika nivåer i resultaträkningen. EBITDA-marginal, rörelsemarginal (EBIT-marginal) och nettovinstmarginal. EBITDA-marginal mäter resultat före avskrivningar i förhållande till omsättning. Måttet tar endast hänsyn till kostnader som är hänförliga till den dagliga verksamheten och visar därför på ett bra sätt hur företaget operativt genererar sitt resultat. Rörelsemarginalen mäter resultat efter avskrivningar i förhållande till omsättning. Nyckeltalet tar förutom rörelsekostnader även hänsyn till avskrivningar vilket innebär att även tillgångsmassan beaktas i nyckeltalet. Nyckeltalet nettovinstmarginal mäter resultat efter finansnetto i relation till omsättning. I nyckeltalet beaktas såväl rörelsekostnader, avskrivningar som räntekostnader. Stadshuskoncernens höga investeringstakt innebär att de årliga avskrivningarna och räntekostnaderna ökar i en förhållandevis hög takt. Detta sätter press på bolagen att öka sina resultat för att kunna finansiera de ökade kapitalkostnaderna. För att kunna bibehålla en oförändrad eller ökad nettovinstmarginal så krävs att EBITDA-marginalen ökar betydligt. Stadshuskoncernens EBITDA-marginal förväntas öka från 25 procent 2025 till 31 procent 2029. För att åstadkomma detta krävs intäktsökningar som är högre än de rörliga kostnaderna. För de bolag som endast i begränsad omfattning kan påverka sina intäkter krävs ett aktivt arbete med att hålla nere de rörliga kostnaderna. Den positiva utvecklingen av EBITDA-marginalen ”äts upp” av ökade kapitalkostnader vilket tydligt syns i rörelsemarginalen som ökar med 2,25 procentenheter från 12,0 procent 2025 till 14,2 procent 2029 och nettovinstmarginalen som går ner kommande åren. EBITDA-marginal 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 2025 2026 2027 2028 2029 Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Älvstranden Liseberg EBITDA-marginal exklusive jämförelsestörande poster 2025–2029 för de största bolagen i Stadshuskoncernen (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) Hög EBITDA-marginal, rörelsemarginal och nettovinstmarginal för Hamnen beror på att stora delar av hamnens verksamhet drivs i extern regi vilket innebär att omsättning och rörelsekostnader naturligt blir betydligt lägre än om man drivit verksamheten i egen regi. Hamnens roll som infrastruktursägare kräver relativt höga EBITDA och EBIT-marginaler för att täcka kapitalkostnaderna. Higab har en liknade struktur med en andel avtal där hyresgästen ansvarar för driftkostnaderna. Rörelsemarginal 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2025 2026 2027 2028 2029 -5% Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Älvstranden Liseberg Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster för Stadshuskoncernen och utvalda bolag i koncernen 2025–2029. Kapitaltunga bolag som Framtiden, Higab och Göteborg Energi ser framför sig en marginellt förbättrad rörelsemarginal medan Hamnens rörelsemarginal är stabil. Nettovinstmarginal 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2025 2026 2027 2028 2029 -5% -10% Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Älvstranden Liseberg Nettovinstmarginal för Stadshuskoncernen och utvalda bolag i koncernen 2025–2029. Parkeringsbolaget ökar sin nettovinstmarginal något fram till 2029. Bolaget har varit mycket försiktig i sin resultatprognos för 2026 och 2027 vilket får genomslag i diagrammet. Bolaget prognosticerar intäktsökningar då parkeringstaxan succesivt fram till 2028 höjs vilket bidrar till den förbättrade marginalen. Lisebergs nettovinstmarginal är nära noll fram till 2027 vilket beror på en resultatprognos på nära 0. Därefter ökar resultatet och vinstmarginalen går upp. Hamnens nettovinstmarginal går ner med cirka 10 procentenheter fram till 2029. Notera att Älvstrandens nettovinstmarginal är rensad för realisationsvinster vilket innebär att bolaget är beroende av fastighetsförsäljningar för att inte gå med förlust. 5.11.3.10 Ökade risker i koncernens lönsamhet under planeringsperioden Koncernens höga investeringstakt innebär att fram till 2029 ökar räntekostnaderna med nästan 700 mnkr och avskrivningarna med ungefär 1,0 mdkr. De ökade kostnaderna ställer krav på att intjänandeförmågan i bolagen ökar. En stor andel av investeringarna är reinvesteringar som inte skapar nya kassaflöden på samma sätt som nyinvesteringar normalt gör. Den höga investeringstakten som koncernen ser framför sig resulterar i att kapitalomsättningshastigheten fortsätter gå ner de kommande åren eftersom omsättningsökningen är för låg i förhållande till investeringstakten. Flera av bolagen agerar på reglerade marknader eller på marknader med långa avtalstider vilket innebär att de har begränsade möjligheter att justera upp sina intäkter. En försämrad kapitalomsättningshastighet sätter press på att bolagen måste öka sin rörelsemarginal. I det fall det inte går att öka sina intäkter så måste bolaget se över sin kostnadsmassa. I annat fall går lönsamheten (Rt – räntabilitet på totalt kapital) ner. Räntabilitet totalt kapital -Stadshuskoncernen 4,0% 3,6% 3,6% 3,5% 3,3% 3,2% 3,3% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2025 2026 2027 2028 2029 Räntabilitet på totalt kapital för Stadshuskoncernen 2025–2029 I diagrammet ovan framgår att Stadshuskoncernens lönsamhet (Rt) varierar mellan 3,2 procent och 3,6 procent fram till 2029. Då Stadshuskoncernen innehåller att antal verksamheter som har begränsad intjänandeförmåga är det mindre relevant att följa lönsamheten för koncernen som helhet. Räntabilitet totalt kapital 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2025 2026 2027 2028 2029 Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Liseberg Räntabilitet på totalt kapital för utvalda bolag 2025–2029 Koncernens mycket jämna nivå förklaras till stora delar av att Framtidenkoncernens lönsamhet ligger mycket stabilt med ett (Rt) som varierar mellan 2,8 procent och -3,1 procent fram till 2029. Göteborg Energis Rt förväntas öka till 6,1 procent i slutet av perioden. Bolaget balansomslutning växer inte i samma takt som prognosticerats tidigare år samt att prognosen för koncernens rörelseresultat har förbättrats. Det är relevant att över tid följa de olika verksamheternas lönsamhet då de har olika affärslogik. Higabs Rt ökar från 2,2 procent för 2025 till 3,2 procent för 2029. Detta beror på att rörelseresultatet ökar vilket främst förklaras med att färdigställda nyinvesteringar skapar nya tillkommande kassaflöden. Hamnens Rt faller från 6,3 procent till 4,3 procent vilket beror på att bolagets balansomslutning ökar stort i kombination med att rörelseresultatet i stort sett är oförändrat. Parkeringsbolagets prognosticerar en försämring av sitt rörelseresultat för 2026 med 50 mnkr jämfört med 2025 vilket försämrar bolagets lönsamhet. Stadshus bedömer att prognosen för 2026 är för låg. Det är därför mer relevant att följa trendlinjen som återfinns in diagrammet ovan. Bolaget ökar sina investeringar kraftigt från 2029 och framåt vilket sannolikt pressar ner bolagets lönsamhet på sikt. Liseberg har haft och kommer de närmaste åren ha en låg lönsamhet av skäl som beskrivits i tidigare avsnitt. Bolaget prognosticerar dock ett ökat rörelseresultat framöver i kombination med att balansomslutningen minskar mellan 2026 och 2029 och att bolagets Rt ökar från 2,0 procent för 2025 till 3,2 procent för 2029. Stadshus ser att det finns en uppenbar risk att flera av bolagen inte kommer kunna generera ökade intäkter i tillräcklig omfattning för att bibehålla eller öka sin lönsamhet. Några av bolagen har dessutom ambitiösa mål vad gäller kostnadsbesparingar avseende sina rörelsekostnader vilket Stadshus bedömer kan vara en utmaning att realisera. Om lönsamheten inte stärks så kommer koncernens soliditet över tid att försämras vilket utifrån dagens låga soliditetsnivå innebär att koncernens finansiella sårbarhet ökar. 5.11.3.11 Stadshuskoncernens soliditet försämras Den beslutade utdelningen 2026 om 650 mnkr tillsammans med en ökad skuldsättningsgrad (skulder/eget kapital) innebär att soliditeten sjunker under 2026 för att därefter plana ut. Under slutet av perioden förbättras soliditeten något. Detta beror främst på realisationsvinster inom Älvstrandsbolaget. Stadshus har i tidigare kapitel bedömt att koncernens resultatnivå för 2028 och framåt är mycket osäker. Det innebär att även den prognosticerade soliditetsutvecklingen bedöms vara osäker från 2028 och framåt. Soliditet -Stadshuskoncernen 32% 30,1% 30,1% 30% 28,9% 27,8% 27,9% 28% 27,3% 26,8% 26,5% 26,5% 26% 24% 22% 20% 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Soliditet för Stadshuskoncernen 2021–2031 (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) 5.11.3.12 Soliditetsutveckling per kluster/bolag Framtidenkoncernen som står för cirka 40 procent av koncernens balansomslutning har en oförändrad soliditet mellan 2025 och 2029 vilket är en förbättrad trend jämfört prognos föregående år. Detta beror på att Framtidenkoncernen dragit ner på investeringstakten. Göteborg Energis soliditet går upp från 38,4 procent för 2025 till 40,9 procent för 2029. Förklaringen till detta är en sjunkande investeringsnivå i kombination med kraftigt förbättrat resultat. Som belysts i tidigare kapitel har Energikoncernen en utmaning i att nå sitt resultatmål. Hamnen uppvisar sjunkande soliditet vilket förklaras med kraftigt ökade investeringar i kombination med oförändrade resultat. Parkeringsbolaget har hög lönsamhet i sin verksamhet. Då bolaget investeringar är begränsade fram till 2029 innebär detta en ökande soliditet. Från och med 2029 planerar bolaget öka bolaget sina investeringar avsevärt jämfört perioden innan vilket kommer att påverka soliditeten negativt. Bolagets soliditet är jämfört andra parkeringsbolag fortsatt hög trots bolagets större utdelning 2024. 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 2025 2026 2027 2028 2029 Göteborg Energi Framtiden Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Liseberg Bokföringsmässig (synlig) soliditet 2025—2029 för vissa bolag (observera att skalan på y-axeln inte startar från 0) Såväl höga som låga soliditetstal måste värderas med avseende på om de är acceptabla ur ägarens och respektive bolags perspektiv. Uppenbart låga eller höga soliditetstal kan fungera som en signal till ägaren att antingen återinvestera vinster, fördela om kapital till andra verksamheter alternativt besluta om utdelning eller amortering av lån. En lägre soliditet kan vara godtagbar i verksamheters tillväxtfaser eller om verksamheter ska expandera. Om låg eller sjunkande soliditet kombineras med låg tillväxt, vikande lönsamhet eller låg investeringsnivå, kan detta vara ett varningstecken som ägaren bör analysera för att förhindra ytterligare försämrad betalningsförmåga på sikt. 5.11.4 Förutsättningar för direktavkastning (utdelning och kapitaltillskott) för budgetperioden 2027–2029 Kommunfullmäktige beslutar årligen om eventuell utdelning och finansiering av vissa verksamheter i koncernen som har ett kommunalt ändamål som inte möjliggör full egen självfinansiering genom kapitaltillskott. Nedan ges underlag för att i budgetberedningen göra en bedömning av möjlig utdelning. Den 27 mars 2025 antog kommunfullmäktige Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning ur Stadshuskoncernen. Riktlinjen skapar i sig varken resultatstyrning eller styrning av utveckling av tillgångar (investeringar) och skulder i balansräkningen. En styrning mot ökad lönsamhet och balansräkningens utveckling behöver kommunfullmäktige ta initiativ till genom annan styrning. Syftet med riktlinjen är att ge kommunfullmäktige möjlighet att erhålla en direktavkastning (utdelning och kapitaltillskott genom koncernbidrag) från Stadshuskoncernen som är förutsägbar och långsiktigt hållbar. Riktlinjen beaktar både resultatutveckling och utveckling av balansräkningens komponenter Eget kapital och skulder. Möjligheten till direktavkastning regleras av hur stort insatt kapital, eget kapital i Stadshus och ansamlade vinstmedel i koncernen. Den regleras också av soliditeten som förändras med utveckling av eget kapital och skulder. 5.11.4.1 Bedömning av finansiell samordning, utdelning och kapitaltillskott för budgetperioden 2027–2029 ur löpande resultat med uttag enligt praxis 50 procent Utdelning och kapitaltillskott har de senaste åren möjliggjorts utifrån praxis att klustren Energi, Hamn och Lokaler (exklusive Älvstranden Utveckling AB) lämnar en utdelning om 50 procent av resultat efter finansnetto i koncernbidrag till Stadshus. Framtidenkoncernen, Liseberg AB och övriga bolag, lämnar koncernbidrag motsvarande skattesatsen i skattesamordningssyfte baserat på sina skattemässiga resultat (vilket skiljer sig från det redovisningsmässiga resultatet). Nedan prognoser för koncernens finansiella samordning för perioden 2027–2029 bygger på bolagens inlämnade treårsprognoser vilket innebär en uppräkning av koncernbidrag till Stadsteatern, Got Event och BRG med mellan 2–3 procent per år. Vidare ingår finansiering av Gothenburg European Office (GEO), Stadshus räntor och skatt. I underlaget har inga antaganden om utdelning till ägaren under 2027–2029 gjorts. Diagrammet nedan visar prognosticerad resultatutveckling så som den redogjorts för ovan för de kluster/bolag i koncernen som skapar underlag för Stadshus finansiella samordning. Resultat efter finansiella poster 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Göteborg Energi Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Resultat efter finansiella poster 2026–2031 (mnkr) för resultatgivande bolag. Utifrån bolagens prognoser i samband med marsbokslutet för 2026 och övriga förutsättningar för den finansiella samordningen enligt ovan görs bedömningen att det saknas cirka 575 mnkr i kassaflöden från 2026 års resultat för att kunna lämna en utdelning på 650 mnkr. I mars 2026 godkände Stadshus styrelseärendet Inriktningsbeslut utdelning 2026. Inriktningen inkluderade överskjutande kassaflöden från 2025 på 288 mnkr. Eftersom inriktningen togs fram tidigt på året lämnades den ofinansierad med cirka 214 mnkr. Under året kommer Stadshus vid behov föreslå kommunfullmäktige att ta utdelning från något eller några bolag för full finansiering av beslutad utdelning. Senaste prognos visar på att den ofinansierade delen av utdelningen är cirka 285 mnkr. Finansiell samordning enligt praxis 50% uttag 1 000 800 600 400 200 80 23 103 111 0 2026 2027 2028 2029 -200 -400 -600 -800 Göteborg Energi Göteborgs Hamn Higab Parkeringsbolaget Got Event Stadsteatern BRG Stadshus -Räntekostnader + GEO Skatt Kvar till utdelning Diagrammet visar prognosticerad finansiell samordningen enligt praxis 50% samt prognosticerade koncernbidrag, prognosticerad skattekostnad samt räntor i Stadshus AB. De bruna prickarna anger vad som återstår och är möjligt att dela ut till ägaren. Utifrån bolagens prognoser för 2026 och övriga förutsättningar för den finansiella samordningen enligt ovan gör Stadshus bedömningen att den finansiella samordningen enligt praxis medger en utdelning motsvarande 23 mnkr för 2027, 103 mnkr för 2028 och 111 mnkr för 2029. Lagen om allmännyttiga bostadsföretag begränsar möjligheten att ta utdelning ur de allmännyttiga bostadsföretagen. Det är enbart kassaflöden motsvarande den skatt som Framtidenkoncernen annars skulle betalat som ingått i den finansiella samordningen. Bostadskoncernens lägre resultatnivåer, investeringsnivåer och möjligheten till skattemässiga avskrivningar samt skattemässiga räntebidragsbegränsningar innebär sammantaget att bostadskoncernen redovisat ett skattemässigt nollresultat de senaste åren. Stadshus har tidigare konstaterat att Förvaltnings AB Framtiden regelmässigt tar utdelning ur de allmännyttiga bostadsföretagen. Med nuvarande statslåneräntenivå uppgår utdelningsmöjligheten till cirka 4 mnkr givet att utdelningsnivån inte överstiger hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Det finns inget som hindrar att ägaren beslutar att den utdelningen ska gå vidare till ägaren. Vidare finns en möjlighet om uttag ur moderbolaget Förvaltnings AB Framtiden som inte omfattas av Lag om allmännyttiga kommunala bostadsföretag, har intjäningsförmåga och ett omfattande fritt eget kapital. Stadshus vill även påminna om möjligheten för politiska initiativ att utreda möjligheterna att göra uttag ur de regionala bolagen eller ur Göteborgs Spårvägar där det finns avtalsmässiga förutsättningar att ta upp en dialog om uttag med Västra Götalandsregionen. Bägge alternativen innebär att utdelning behöver finansieras med lån. 5.11.4.2 Analys av direktavkastning utifrån tillämpning av Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning från Stadshuskoncernen Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning från Stadshuskoncernen skapar genom ett antal principer och definierade parametrar grunden för att bedöma utrymmet för direktavkastning från Stadshuskoncernen. I tillämpningen av riktlinjen är följande generella sakförhållande viktiga att erinra om. • Syftet med riktlinjen är att ge kommunfullmäktige möjlighet att erhålla en direktavkastning (utdelning och kapitaltillskott genom koncernbidrag) från Stadshuskoncernen som är förutsägbar och långsiktigt hållbar. Förutsägbarheten syftar till att försäkra kommunfullmäktige om att beslutad direktavkastning kan förväntas även om resultatet ett enskilt år är svagare än förutsett. Långsiktig hållbarhet syftar till att säkerställa bolagens långsiktiga och ekonomiskt självständiga utvecklingsförmåga och möjlighet att bidra till Göteborgsamhällets utveckling. • Syftet med riktlinjens skrivning att ansamlade vinstmedel får tas i anspråk utan särskild konsekvensbeskrivning… tar sin utgångspunkt i att skapa förutsägbarhet för kommunfullmäktige även ett år då Stadshuskoncernens resultatnivåer av någon anledning avviker negativt från den prognos som lämnas som underlag för budgetförutsättningar. • Riktlinjens inriktning är att en rimlig direktavkastning är 3–6 procent på insatt kapital ska ses som referensvärden. I det fall Stadshuskoncernen inte levererar tillräckliga resultat för att kunna leverera en direktavkastning på förväntade nivåer behöver kommunfullmäktige ta initiativ till styrning av verksamheterna så att riktlinjens nivåer kan mötas. Ett beslut om direktavkastning skapar inte den styrningen. • Stadshuskoncernen är nettolåntagare. Det innebär att ny- och reinvesteringar samt direktavkastning (koncernbidrag och utdelning) i princip finansieras direkt eller indirekt av lån eftersom det är koncernens kassaflöden från årets löpande verksamhet som ianspråktas och som annars kunder använts i investeringsverksamheten. • Ökade lån innebär att självfinansieringsgraden sjunker, en försämrad långsiktig betalningsförmåga (soliditet)och ökad finansiell risk i händelse av högre räntor. Riktlinjen tillämpades första gången i 2026 års budget. För en fördjupad förståelse för tillämpningen hänvisas till Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning och till bilaga Introduktion till tillämpning av Göteborgs Stads riktlinjer för direktavkastning som återger ett utdrag den fördjupade beskrivningen av riktlinjen som lämnades i Förutsättningar för Budget 2025–2027. Riktlinjen tar sin utgångspunkt i insatt kapital och Stadshuskoncernens soliditet exklusive Framtidenkoncernen och i riktlinjens inriktning för direktavkastningsintervall. I tabellen nedan redovisas aktuella värden för respektive parameter. Det insatta kapitalet på balansdagen 2025-12-31 är cirka 14 500 mnkr exklusive Förvaltnings AB Framtiden. Utifrån helårsprognos mars görs en bedömning av det insatta kapitalet 2026-12-31 och för planeringsperioden görs en uppskattning baserat på bolagens långsiktsprognoser, finansiering Stadshus räntor och skatt av GEO samt uppskattning av krav på direktavkastning utifrån ovan beskriva förutsättningar. Utifrån ovan redovisade insatt kapital, antaganden samt riktlinjens intervall för direktavkastning för perioden 2027–2029 beräknas gränsvärden enligt tabellen nedan. Stadshuskoncernens soliditet var 2025-12-31 28,2 procent, exklusive Framtidenkoncernen. Bedömd soliditet efter uttag inom riktlinjens intervall för direktavkastning för perioden 2026–2028 enligt tabellen nedan. År Insatt kapital, Direktavkastning Stadshuskoncernens soliditet (exkl (mnkr) (kapitaltillskott och utdelning) Framtidenkoncernen) 3 % (mnkr) 6 % (mnkr) Efter uttag 3 % Efter uttag 6 % 2027 14 900 447 894 26,6 26,2 2028 15 700 471 942 26,8 26,5 2029 16 800 504 1008 27,3 27,0 I stadsledningskontorets beräkningsunderlag finns en beräkningsmodell för beräkning av den direktavkastning som anges i budgetförslag till kommunfullmäktige. I syfte att underlätta värdering av vad som utifrån redovisade ekonomiska förutsättningar för planeringsperioden kan utgöra en rimlig direktavkastning och för att återknyta till den praxis för uttag som varit gällande redovisas nedan en referensmodell. Den syftar även till att skapa en förståelse för riktlinjens beräkningsgrunder. Referensmodell direktavkastning för värdering av vad som utifrån redovisade ekonomiska förutsättningar för planeringsperioden kan utgöra en rimlig direktavkastning. Sammanfattningsvis visar referensmodellen att det, med en antagen årlig uppräkning om 2–3 procent av kapitaltillskotten, för planeringsperioden finns ett begränsat utrymme för utdelning från årets resultat utifrån förutsättningen att uttag görs enligt praxis med 50 procent från de resultatgivande bolagen. Ett 50-procentigt uttag under planeringsperioden innebär en direktavkastning på mellan 3,2 procent 2027 upp till 3,5 procent 2029. Referensmodellen gör det tydligt att Stadshuskoncernens resultat i de delar som bidrar till direktavkastning (Framtidenkoncernen exkluderad) är för låga för att fullt ut möta ägarens krav på direktavkastning på mellan 3 och 6 procent av insatt kapital och samtidigt skapa förutsättningar för självfinansiering av investeringar och långsiktig utvecklingsförmåga. Krav upp mot 5–6 procent innebär att ansamlade vinstmedel behöver ianspråktas vilket innebär att koncernens soliditet direkt försämras. Observera att modellen förenklats i den del att insatt kapital för vart år beräknats utan hänsyn till eventuell utdelning från tidigare år varför referensmodell och soliditet inte tar hänsyn till en ackumulativ effekt av uttag ett enskilt år. I tidigare avsnitt har redogjorts för Stadshuskoncernens ekonomiska förutsättningar 3–5 år framåt. I bedömningen av rimlig direktavkastning för planeringsperioden är följande iakttagelser väsentliga: • Stadshuskoncernens resultat i de delar som bidrar till direktavkastning (Framtidenkoncernen exkluderad) är för låga för att fullt ut möta ägarens krav på direktavkastning på mellan 3 och 6 procent av insatt kapital. • Resultatnivåerna förbättras något över perioden men som visats ovan i referensmodellen är utdelningsmöjligheterna från innevarande års resultat begränsade även med uttag över 50 procent. • Bolagens kort- och långsiktiga självfinansieringsförmåga behöver beaktas i värderingen av direktavkastning. Stadshuskoncernen står åtminstone de närmaste tre åren inför rekordomfattande ny- och reinvesteringar och längre fram väntar eventuellt investeringar i bland annat en ny arenapark och koldioxinfångning. • De resultatgivande bolagen har i sin finansieringsplanering för de närmaste åren utgått från praxis om ett 50-procentigt uttag av årets resultat. • I värderingen av möjlig utdelning utöver årets resultat behöver beaktas att Stadshuskoncernens lånevolym fortsätter att öka ytterligare efter planeringsperioden slut vilket innebär att soliditet kommer att minska. Bland annat väntar eventuella investeringar i bland annat ny arenapark, koldioxinfångning med mera. • Ovan tabell visar att soliditeten på grund av tidigare utdelningar och höga investeringsnivåer som till delar lånefinansieras ligger nära gränsvärdet 25 procent. Riktlinjen formulerar även anvisningar för uttag av direktavkastning utöver riktlinjens angivna gränsvärden och Utdelning ur de allmännyttiga bostadsföretagen. I det fall uttag skulle vara aktuellt utifrån de bestämmelserna hänvisas till riktlinjen och till stadsledningskontorets beräkningsunderlag i kapitel 6. 5.11.5 Stadshuskoncernens proformabudget Enligt kommunallagen Lag (2023:642) kap 11 § 6a ska kommunfullmäktiges budget innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Stadshuskoncernens proformabudget med redovisning av uppgiftskällor och antaganden finns i kapitel 6. Stadsledningskontoret Förutsättningar för budget 2027–2029 Kapitel 6 Beräkningsunderlag 6. Beräkningsunderlag 6.1 Beräkningsförutsättningar I detta kapitel redovisas de ekonomiska förutsättningar, per nämnd och bolag samt för de kommuncentrala posterna, som just nu gäller inför budgetarbetet. Stadsledningskontoret lämnar de beräkningstekniska förutsättningarna utifrån kommunfullmäktiges budgetbeslut i november 2025, det vill säga nu gällande budget för 2026. I de fall det finns nya bedömningar och tydliga underlag och förutsättningar så har dessa inarbetats i beräkningsförutsättningarna. Bland annat har den ekonomiska effekten av den uppdaterade befolkningsprognosen inarbetats hos berörda nämnder avseende år 2027–2029. Nämndernas kommunbidragsramar har även uppräknats utifrån PKV (enligt SKR april) år 2027–2029. Kommuncentralt har bland annat ny skatteprognos samt ny pensionskostnadsberäkning inarbetats. Hanteringsordningen där beräkningsförutsättningarna tar sin utgångspunkt från föregående års beslutade budget följer hur kontoret har hanterat underlaget under de senaste åren. Det har inneburit att mycket har arbetats in med den utgångspunkten, så även i årets underlag. Eftersom det är valår behöver detta särskilt beaktas och värderas i och med att en ny mandatperiod påbörjas. Kapitlet inleds med en genomgång av de kommuncentrala kostnaderna och intäkterna. Därefter följer genomgång per nämnd och bolag. 6.2 Kommuncentrala kostnader och intäkter 6.2.1 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 6.2.1.1 Utveckling av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning I kapitel 5 redogörs för Sveriges kommuner och regioners bedömning avseende skatteunderlagsutvecklingen för riket under kommande år. Nedanstående bedömning av stadens skatteintäkter är gjord utifrån SKR:s prognos. Bedömningen avseende kostnadsutjämningen bygger på stadens befolkningsprognos i förhållande till befolkningsutvecklingen i riket enligt SCB:s senaste framskrivning. Nästa skatteunderlagsprognos från SKR kommer i slutet av augusti. Stadsledningskontoret kommer då att lämna en uppdaterad bedömning över stadens skatteintäktsutveckling. Mnkr (skattesats 21,12) 2026 2027 2028 2029 Kommunalskatteintäkter 39 555 41 689 43 714 45 797 Kommunalekonomisk utjämning m.m. Inkomstutjämning 3 412 3 576 3 941 4 146 Kostnadsutjämning -1 857 -1 983 -2 195 -2 422 LSS-utjämning 278 343 346 348 Kommunal fastighetsavgift 1 052 1 098 1 123 1 148 Regleringsbidrag och övriga generella statsbidrag 1 717 1 594 1 475 1 233 TOTALT 44 156 46 317 48 404 50 250 Enligt KF:s budget 2026–2028 44 291 46 339 48 229 - Differens mot beslutad budget -135 -22 175 - För Göteborg Stad innebär den uppdaterade bedömningen från SKR i april att skatteintäkterna avviker negativt mot årets budget med cirka 135 mnkr. Detta beror framför allt på slutregleringar avseende 2025 och 2026, vilka nu bedöms bli sämre än tidigare prognoser och påverkar därmed 2026. För 2027 innebär prognosen en negativ avvikelse med cirka 22 mnkr i förhållande till den plan för 2027 som beslutades i kommunfullmäktiges budget för 2026. För 2028 innebär prognosen en positiv avvikelse med cirka 175 mnkr mot beslutad plan. 6.2.1.2 Känslighetsanalys avseende skatteintäkter I tabellen nedan redovisas hur skatteintäkterna förändras om någon av de huvudsakliga parametrarna förändras i beräkningen. Dels hur intäkterna förändras om skattesatsen höjs eller sänks med 1 krona, dels hur intäkterna förändras om rikets skatteunderlag ökar eller minskar med 0,1 procent år 2027 och åren därefter. En tredje parameter som har stor påverkan på de samlade skatteintäkterna är befolkningsutvecklingen. I tabellen nedan redogörs för effekten på de samlade intäkterna om befolkningen ökar eller minskar med 1 000 invånare i förhållande till aktuell befolkningsprognos. När det gäller befolkningsutvecklingen är det dock viktigt att konstatera att en större befolkning även leder till ökade kostnader. Känslighetsanalys (Mnkr) 2027 2028 2029 Avgår/tillkommer skatteintäkter om: Skatteunderlaget ökar/minskar med 0,1 procent år 2027 +/- 33 +/- 33 +/- 35 Skattesatsen höjs/sänks med 1 krona år 2027 +/- 2 000 +/- 2 100 +/- 2 200 Befolkning ökar/minskar med 1 000 personer jämfört med aktuell befolkningsprognos +/- 68 +/- 70 +/- 79 6.2.1.3 Möjlig användning av resultatutjämningsreserv I nedanstående tabell framgår möjligt nyttjande av resultatutjämningsreserven under de kommande åren utifrån SKR:s prognos i april. Om den uppdaterade bedömningen i augusti pekar på en starkare eller svagare skatteunderlagstillväxt under kommande år påverkar det också möjligheten att använda resultatutjämningsreserven. För Göteborg innebär den uppdaterade prognosen att möjligheten till att nyttja RUR bedöms bli aktuell först år 2029. Stadsledningskontoret kommer lämna en uppdaterad bedömning över möjlig användning av RUR i det kompletterande budgetunderlaget i augusti. Disponering RUR 2026 2027 2028 2029 Skatteunderlagsutveckling 10-årigt snitt för riket 4,4 4,3 4,4 4,4 (procent) Årlig underliggande skatteunderlagsutveckling 4,4 4,7 4,3 4,3 riket (procent) Differens (procent) 0,0 0,4 0,0 -0,2 Möjlig användning i procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (nuvarande - - - 0,2 regelverk) Möjlig användning (mnkr) - - - 100,0 6.2.2 Övriga kommuncentrala intäkter 6.2.2.1 Tomträttsintäkter Stadens tomträttsavgälder rapporteras från exploateringsnämnden till kommunen centralt och ingår i de kommuncentrala finansieringsförutsättningarna. Exploateringsnämnden har i sina investeringsnomineringar lämnat en bedömning över avgäldernas utveckling de kommande åren som framgår av tabellen nedan. Jämfört med de intäkter som inarbetades i budget för 2026–2028 innebär den uppdaterade bedömningen något högre intäkter kommande år. Ändamål, mnkr 2026 2027 2028 2029 Småhus 144 155 161 166 Flerbostadshus 235 248 251 253 Industri/övriga ändamål 136 141 144 147 Summa intäkter 515 544 556 566 Kostnader -6 -6 -4 -4 Nettointäkter tomträtter 509 538 552 562 Enligt KF budget 2026–2028 491 520 536 - Differens 18 18 16 - Ett antal tomträtter (vid årsskiftet cirka 125) ligger i domstol för omreglering. Ovanstående bedömning utgår från nu löpande avgäld för dessa tomträtter, det vill säga enligt tidigare avtal. Vid domar till kommunens fördel skulle intäkterna bli cirka 100 mnkr högre per år. Därutöver uppgår den retroaktiva differensen mellan yrkad ny avgäld och löpande avgäld till cirka 200 mnkr som vid domar till stadens fördel kommer debiteras retroaktivt. Exploateringsnämnden beslutade 2025-09-22 § 220 att hemställan till kommunfullmäktige om förslag till nya modeller för beräkning av priset vid friköp av tomträttsupplåtna flerbostadshus och småhus samt förslag på ett tak på avgäldshöjning. Kommunstyrelsen beslutade 2026-04-22 att återremittera hemställan till exploateringsnämnden. 6.2.2.2 Realisationsvinster och exploateringsbidrag Realisationsvinster Exploateringsnämnden har i sina investeringsnomineringar lämnat en bedömning över reavinsterna de kommande åren. Exploateringsnämnden konstaterar att prognosen för markförsäljningen framöver är väldigt svårbedömd. Det är fortsatt lågt intresse att förvärva mark men nämnden bedömer att redan påbörjade affärer kommer att fullföljas de kommande åren. Även marknadsläget för kontor är osäkert då vakansgraden har ökat i centrala lägen vilket påverkar förväntade försäljningsinkomster. Prognos för övriga reavinster 2027–2029 är 100 mnkr per år. Friköp av tomträtter har historiskt sett utgjort en stor andel av övriga reavinster. De sker på initiativ av tomträttshavare och är därför svåra att prognostisera. I dagsläget finns inga aktiva förfrågningar. Stadsledningskontoret konstaterar att exploateringsnämnden i sin delårsrapport per mars har dragit ner bedömningen av de totala reavinsterna för 2026 med cirka 300 mnkr i förhållande till nedanstående tabell som utgår från nämndens investeringsnomineringar. Exploateringsbidrag Ett exploateringsbidrag är den ersättning som kommunen enligt plan- och bygglagen har rätt att ta ut av en exploatör eller ägare till kvartersmarken inom en detaljplan och skall avse ersättning för kommunens utgifter för nödvändiga åtgärder avseende utbyggnad av allmän plats. Denna ersättning faktureras och bokförs succesivt under tiden som delar av anläggningen blir utbyggd. Kostnaden avser främst detaljplanekostnader och utredningar för kommunal service som sedan 2024 tas med i avräkningen av reavinsten till stadsledningskontoret. Reavinster och 2026 2027 2028 2029 exploateringsbidrag (mnkr) Försäljningsintäkt 560 560 1 000 1 400 kvartersmark Kostnad för kvartersmark -100 -120 -200 -400 Resultat 460 440 800 1 000 Övriga reavinster 100 100 100 100 Totala reavinster 560 540 900 1 100 Intäkter 450 300 575 570 exploateringsbidrag Kostnader -30 -30 -30 -30 exploateringsbidrag Kostnader medfinansiering -70 - - Netto 350 270 545 540 6.2.2.3 Sammanställning kommuncentrala intäkter I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över samtliga kommuncentrala intäkter som utgår från kommunfullmäktiges beslutade budget 2026. De större posterna har redogjorts för under egen rubrik ovan. Nedan kommenteras kort vad som ligger till grund för bedömningen för övriga poster. Statsbidrag maxtaxa Statsbidraget för maxtaxa inom förskola och fritidshem hanteras som en kommuncentral intäktspost. År 2025 var maxtaxan 90 mnkr. 1 juli 2026 höjs stadsbidraget för budgetåret 2026. För Göteborg innebär justeringen ett utökat statsbidrag med 57 mnkr. Totalt uppgår statsbidraget för maxtaxa 2026 till 147 mnkr. Finansiering VGR Stadsteatern Enligt avtal mellan VGR och Göteborg Stad så ska VGR årligen lämna ett ekonomiskt stöd till Göteborg Stad för drift av kulturinstitutionerna (stadsteatern och museerna). Det ekonomiska stödet avseende stadsteatern redovisas kommuncentralt medan stödet till museerna går till kulturnämnden. Enligt det avtal som tecknades hösten 2022 så ska beloppet årligen uppräknas med det index som regionfullmäktige beslutar om för kulturverksamhet. För år 2024 och år 2025 räknades stödet upp med 1,9 procent. För år 2026 räknades stödet upp med 3,1 procent. Stadsledningskontoret räknar med samma uppräkning 2027 till 2029. Budgetpost, Prognos Bedömning Bedömning Bedömning Kommentar belopp i tkr 2026 2027 2028 2029 Statsbidrag maxtaxa 147 000 147 000 147 000 147 000 Oförändrat i förhållande till prognos 2026 Finansiering VGR 60 100 62 000 63 900 65 900 Uppräknat med 3,1 Stadsteatern procent årligen (se ovan) Inkontinenshjälpmedel 12 400 12 800 13 200 13 700 Uppräknat PKV (utifrån prognos 2026) Tomträttsintäkter 509 000 538 000 552 000 562 000 Se kap 6, Tomträttsintäkter Schablonmedel 156 000 90 000 78 000 51 000 Se kap 5, flyktingmottagning Fördelning av statliga ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer Intäkter som hanteras utanför det strukturella resultatet Utdelning 650 000 Politisk värdering, se även kapital 5 förutsättningar för direktavkastning för budgetperioden 2027–2029 Exploateringsbidrag Föreslås exkluderas vid behandling av resultat i budget. Se kap 6, Exploateringsbidrag Intäkter som ej medräknas i balanskravsresultatet Realisationsvinster 750 000 Politisk värdering, se kap 6, Realisationsvinster 6.2.3 Kommuncentrala kostnader Nedan redovisas de kommuncentrala kostnaderna. Precis som för intäkterna så redogörs för större poster i text. I tabellen redogörs för samtliga kommuncentrala kostnader som finns med i budget 2026. 6.2.3.1 Personal- och kompetensförsörjningsanslaget Personal- och kompetensförsörjningsanslaget har under en lång period haft en viktig funktion i stadens arbete med kompetensförsörjning. Över tid har dock anslagets omfattning, innehåll och syfte gradvis förändrats. Den mest framträdande förändringen genomfördes efter stadens omorganisationen 2021, då stadsdelsnämnderna avvecklades och stadsledningskontorets samordnande uppdrag för den stadsdelsgemensamma kompetensutvecklingen upphörde. Denna förändring innebar att de medel som tidigare funnits centralt för detta ändamål fördelades ut till berörda nämnder. En betydande del av de aktiviteter som i dag finansieras genom anslaget är återkommande och långsiktiga och ingår i kommunstyrelsens grunduppdrag att leda, samordna och följa den personalpolitiska utvecklingen i staden. I detta ingår frågor som rör chefsförsörjning och ledarskapsutveckling, kompetensutveckling och fortbildning för chefer och medarbetare som företräder arbetsgivaren samt, i förekommande fall, även fackliga företrädare. Även marknadsföring av staden som arbetsgivare samt stadens gemensamma HR-processer ingår i det återkommande och långsiktiga arbetet. Nuvarande modell innebär att detaljbudget, uppföljning och justeringar hanteras i ett särskilt spår vid sidan av ordinarie budget- och uppföljningsprocess. Det har också funnits återkommande svårigheter att planera genomförandet när beslut om finansiering ligger utanför ordinarie budget- och verksamhetsplanering. Anslaget har därutöver under flera år redovisat överskott. Mot denna bakgrund bedömer stadsledningskontoret att den nuvarande anslagsformen inte längre är den mest ändamålsenliga. Stadsledningskontoret föreslår därför att medlen för personal- och kompetensförsörjningsanslaget i stället överförs till kommunstyrelsen och framöver hanteras inom ordinarie budget- och uppföljningsprocesser. Inför 2027 är det bedömda behovet av finansiering 11 mnkr, vilket är en minskning med 3 mnkr jämfört med 2026. Stadsledningskontoret föreslår att en ekonomisk uppföljning genomförs inom kommunstyrelsens årsrapport eller inom den kompletterande uppföljningen och därmed biläggs stadens samlade årsrapport till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. På så sätt bedöms det fortsatt finnas förutsättningar att följa hur kommunstyrelsens uppdrag att leda, samordna och följa den personalpolitiska utvecklingen i staden finansieras. Stadsledningskontoret har inarbetat minskningen på 3 mnkr samt överföringen av medlen från kommuncentrala poster till kommunledningen i beräkningsunderlaget. 6.2.3.2 Pensionskostnader Stadsledningskontorets bedömning av pensionskostnaderna baseras på beräkningar från KPA. Enligt den senaste pensionsberäkningen förväntas kostnadsutvecklingen de närmsta åren framöver följa den nivå som framgår av tabellen nedan. Under 2026 förväntas pensionskostnaderna minska jämfört med 2025, vilket främst beror på att inflationen har dämpats. Efter en period av ökade pensionskostnader till följd av hög inflation pekar prognosen på att inflationen kommer ligga kvar nära målnivån under de närmsta åren. Detta innebär att pensionskostnaderna bedöms bli mer stabila framöver. Samtidigt finns det betydande ekonomiska och geopolitiska risker i vår omvärld som kan ändra denna bild. Stadsledningskontoret kommer få en uppdaterad beräkning av pensionskostnaderna från KPA i augusti som kontoret kommer att redogöra för i de kompletterande budgetförutsättningar som lämnas under hösten. Pensionskostnader inklusive 2026 2027 2028 2029 löneskatt, mnkr Prognos Avgiftsbestämd 1 685 1 756 1 871 1 974 ålderspension Pensionsutbetalningar 701 679 677 677 ansvarsförbindelsen Förmånsbestämd 180 137 333 480 ålderspension (FÅP) Övriga pensionskostnader 25 27 32 34 Summa pensionskostnader 2 591 2 599 2 912 3 165 Enligt KF:s budget 2026–2029 2 610 2 785 2 960 2 960 Differens 19 186 48 - KP-avgiften Den samlade pensionskostnaden hanteras kommuncentralt men för att få en rättvisande bild av kostnaderna ute i verksamheterna belastas nämnderna av en pensionsavgift (KP-avgiften) som utgör en del av personalomkostnadspålägget. Kommunen följer den nivå på KP-avgiften som rekommenderas årligen av SKR och som även tillämpas av övriga kommuner. SKR föreslår att KP-avgiften för år 2027 beräknas till 8,8 procent, jämfört med 8,9 procent år 2026. År 2028 och 2029 beräknas avgiften till 8,8 procent. Pensionsavgiften redovisas som en kommuncentral intäkt. Baserat på den uppdaterade KP-avgiften räknar stadsledningskontoret med nedanstående utveckling av pensionsavgiften. Pensionsavgift nämnder 2026 2027 2028 2029 (kommuncentral Prognos intäkt), mnkr Bedömning 2027 - 2029 1 870 1 850 1 930 2 000 utifrån preliminär KP avgift 6.2.3.3 Avsättning infrastruktur Sedan tidigare har staden kvar avsättningar avseende medfinansiering av järnvägsutbyggnaden av sträckan Göteborg och Borås, samt medfinansiering för åtgärder på det statliga väg- och järnvägsnätet med anledning av stadens åtgärder i det gemensamma projektet avseende Kvilleleden och gator i Backaplan. Prognosen för indexering kommande år är sammantaget i nivå med föregående års bedömning. Avsättningar, mnkr IB 2026 Prognos Indexering Indexering Indexering 2026 2027 2028 2029 Gator i Backaplan 144 1 - - - Järnväg Göteborg - Borås 1 118 22 23 23 23 Summa indexering 23 23 23 23 Enligt KF:s beslut 2026–2028 24 23 23 Differens mot gällande plan 1 0 0 6.2.3.4 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Räddningstjänstens budgetunderlag för 2027 och plan för 2028–2029 beslutades av Räddningstjänstens förbundsstyrelse 2026-03-11. Enligt räddningstjänstens budgetunderlag föreslås Medlemsavgifterna räknas upp utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för perioden 2027–2029. Stadsledningskontoret lämnade i ärende SLK-2026-00160 förslag på remissvar som kommunstyrelsen, 2026-05-04, beslutade att bordlägga till kommunstyrelsens sammanträde 2026-05-20. Stadsledningskontoret har i budgetförutsättningar inarbetat medlemsavgifter enligt Räddningstjänstens budgetunderlag. Utöver ordinarie medlemsavgiften består avgiften till Räddningstjänstförbundet även av pensionsavgift, där räddningstjänsten ersätts för faktiska kostnader. I budgetunderlaget lämnas en preliminär bedömning av pensionskostnaderna 2027 baserat på beräkningar från KPA. Utöver ordinarie medlemsavgift och pensionskostnader som framgår av tabellen nedan fakturerar räddningstjänsten kommunen även för det brandförebyggande arbetet som sker inom ramen för ”människan bakom uniformen”. Denna kostnad uppgår till 3 mnkr årligen. I samband med kommunfullmäktiges budget för 2026 beslutades att ”det årliga stödet till räddningstjänstens brandförebyggande arbete ska inkluderas i ordinarie medlemsavgift till räddningstjänsten vid nästa revideringstillfälle”. Den politiska processen pågår för en eventuell utökning med kommunerna Kungälv och Ale. Om en utökning av förbundet sker kommer förbundsordningen att revideras och avgiften för det brandförebyggande arbetet att inarbetas i ordinarie medlemsavgift. Tills vidare ligger beloppet, precis som föregående år, inarbetat kommuncentralt på egen rad. Belopp i mnkr 2026 2027 2028 2029 Avgift för räddningstjänst 421,9 435,4 449,8 464,2 Pension räddningstjänsten 58,2 57,6 68,5 75,4 Medlemsavgift, total 480,1 493,0 518,3 539,6 6.2.3.5 Specifikation kommunövergripande medlemsavgifter De kommunövergripande medlemsavgifterna ligger samlade under en kommuncentral budgetpost. Nedan lämnas en specifikation över de medlemsavgifterna som inarbetats. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Den största avgiften avser Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) som utgör cirka två tredjedelar av de totala medlemsavgifterna. Årsavgiften bygger på en oförändrad avgift på 72,64 kr per invånare och baseras på antal invånare per den siste december 2025. För Göteborgs Stads del beräknas årsavgiften 2027 preliminärt till 44 600 tkr, att jämföra med 2026 års avgift på 44 237 tkr. Ökningen beror på den bedömda befolkningsökningen och justeras utifrån faktiskt befolkningsunderlag vid faktureringstillfället. Årsavgiften innebär en oförändrad medlemsavgift per invånare till 72,64 kronor per invånare. Stadsledningskontoret räknar med fortsatt oförändrad avgift i kronor per invånare år 2027 till år 2029. Urban Futures Göteborgs Stad har sedan 2020 varit en av parterna i Urban Futures – Centrum för hållbar utveckling. Staden har bidragit utöver personellt medverkande med 2 mnkr per år. Kommunstyrelsen beslutade den 2024-05-29 om en fortsatt samverkan 2025 och framåt till 31 december 2029. Parter är Göteborgs Stad, Chalmers tekniska högskola AB, Göteborgs universitet, Göteborgsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, IVL Svenska miljöinstitutet samt RISE. Göteborgs Stad bidrar med 1,9 mnkr per år samt naturainsats i form av styrelseledamot, samordnare och deltagande i projektarbete. Avtalstecknande förutsätter att samtliga parter beslutar om fortsatt samverkan. Organisation, Prognos 2027 2028 2029 Kommentar belopp i tkr 2026 Göteborgsregionens 44 200 44 600 44 860 45 160 Se ovan kommunalförbund (GR) Urban Futures 1 900 1 900 1 900 1900 Se ovan Sveriges kommuner 15 800 16 300 16 800 17 400 Uppräknat PKV och regioner (SKR) 200 200 200 200 Ingen ny Eurocities bedömning Patientnämnden 700 720 750 770 Uppräknat PKV 2 500 2 550 2 570 2 590 Uppräknat Förstärkt utifrån förvaltningsforskning befolkning, 4 kr och mer kvalificerad per invånare förvaltningsutbildning samt justering i Västsverige (KOLV) enligt PKV Musik inom 180 180 180 180 Ingen ny kommunal bedömning verksamhet (SAMI) European cities 20 20 20 20 Ingen ny against racism bedömning (ECCAR) 115 115 115 115 Ingen ny Nordic Safe Cities bedömning 850 850 850 850 Justering av beloppet pga String Network valutakurs Summa 66 465 67 435 68 245 69 185 6.2.3.6 Revisorskollegiet När det gäller den kommuncentrala posten för revisorskollegiet är det inte kommunstyrelsen som ska föreslå budget. Frågan om budgetberedning för revisorskollegiet är en fråga som hanteras av kommunfullmäktige och bereds av kommunfullmäktiges presidie. Dock skall budgetposten finnas med i stadens budget varför dialog om denna behöver ske i det politiska budgetarbetet. Stadsledningskontoret har i budgetförutsättningarna utgått från det beslut som togs i samband med budget för 2026–2028. I det särskilda beslut som togs avseende stadsrevisionen, beslutades om ett kommunbidrag för år 2026 på 45 109 tkr och i flerårsplanen beräknas kommunbidraget uppgå till 46 608 tkr år 2027 och 48 096 tkr för år 2028. För år 2029 har avgiften räknats upp med PKV vilket ger ett kommunbidrag på 49 676 tkr. I kommunbidraget har stadsledningskontoret arbetet in en ökning med 100 tkr åren 2027 och 2028 till följd av de ekonomiska konsekvenser som uppstår genom förändrade fördelningsnycklar för digitala tjänster och digital infrastruktur. Förändringen beskrivs i kapitel 5 avsnitt Kostnader för digitala utveckling och förvaltning 2027. 6.2.3.7 Finansiella kostnader och intäkter Koncernbanken Kommunkoncernens skuld- och medelsförvaltning samordnas i staden genom koncernbanken vid stadsledningskontoret. I tabellen nedan redovisas stadsledningskontorets prognos för koncernbankens resultat fram till 2029. Koncernbankens resultat består dels av ränteintäkter från nämnder och bolag, dels av kostnader för den externa upplåningen. Resultatet påverkas också av finansiella kostnader för hanteringen av låneskulden såsom avgifter för lånelöfte och avgifter till kreditvärderingsinstitut. Övriga intäkter är exempelvis borgensavgifter från bolagen. Sammantaget växer ränteintäkterna från bolag succesivt som en konsekvens av ökade investeringsvolymer. Högre räntenivåer bidrar dock till ett försämrat finansnetto framåt men nämndernas investeringsvolymer och till viss del en höjd internränta bidrar till en betydligt högre internränteintäkt. Från och med 2027 höjs internräntan från 2,5 procent till 2,75 procent. I prognosen över koncernbankens resultat har en erfarenhetsmässig neddragning gjorts både i bolagens och kommunens låneskuldsutveckling utifrån att nämnders och styrelsers investeringsvolymer historiskt sett väsentligt understigit planerade volymer varje år. Koncernbankens resultat Tkr Utfall 2025 2026 2027 2028 2029 Ränteintäkter bolag 1 396 064 1 510 000 1 804 995 2 004 500 2 121 131 Externa räntekostnader -1 412 145 -1 695 358 -2 048 430 -2 354 098 -2 559 468 Övriga finansiella poster 11 066 -6 700 -5 700 -5 700 -5 700 Summa finansnetto -32 015 -192 058 -249 135 -355 298 -444 036 Internränta nämnder 983 068 1 180 000 1 470 000 1 655 000 1 825 000 Summa koncernbanken 951 053 987 942 1 220 865 1 299 702 1 380 964 Snittränta total extern skuld 2,4% 2,6% 2,9% 3,1% 3,1% Räntekostnadsutveckling Stadens räntekostnad för nya lån påverkas av olika marknadsräntor samt av stadens individuella kreditkostnad. Marknadsränta är enligt Riksbanken den ränta som aktörer är villiga att betala för olika typer av krediter och den prissätts enligt utbud och efterfrågan. Grovt uppdelat påverkas stadens räntekostnad av en kort rörlig ränta samt den femåriga bundna räntan och sammantaget framgår av diagrammen nedan att marknaden från 2026 och framåt indikerar ökade räntenivåer. Förväntad Stibor 3-mån ränta % 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 2026 2027 2028 2029 Den korta rörliga räntan, referensräntan Stibor 3 månader, visas i grafen ovan. Förväntansbilden är en stigande ränta som slutligen kommer att landa på en nivå runt 2,81 procent i slutet av 2029. Under våren 2026 är huvudscenariot att Riksbanken håller styrräntan kvar på 1,75 procent under större delen av året. Efter en period av räntesänkningar har fokus skiftat från stimulans till stabilitet, där både myndigheter och banker bedömer att räntenivån nu ligger nära en balanspunkt för ekonomin. Inför 2027 finns förväntningar om en försiktig uppgång i styrräntan, till cirka 2,0–2,25 procent, i takt med att inflationen stabiliseras och arbetsmarknaden förbättras. Samtidigt präglas prognoserna av betydande osäkerhet. Geopolitiska faktorer, särskilt utvecklingen i Mellanöstern, samt risken för stigande energipriser kan påverka inflationen och därmed penningpolitiken. Riksbanken betonar att om inflationsriskerna ökar, exempelvis genom spridningseffekter från högre oljepriser, kan det bli aktuellt att strama åt politiken igen. Sammantaget pekar prognoserna mot en relativt låg och stabil styrränta jämfört med åren 2023–2024, men med en viss uppåtrisk längre fram snarare än ytterligare sänkningar. Historiskt har Stibor 3 månader och styrräntan rört sig väldigt nära varandra men sedan hösten 2025 har de börjar glida isär mer vilket nästan alltid ett tecken på stress eller ökad osäkerhet i det finansiella systemet. För närvarande lånar staden med 3 månaders bindningstid till omkring 2,10 procent, vilket är samma nivå som den rörliga referensräntan 3 månader Stibor på 2,10 procent. Grafen nedan visar den svenska femåriga bundna räntans framtida förväntade ränteutveckling enligt finansmarknadens prissättning. Sammantaget är tron att räntan kommer att öka successivt under perioden för att ligga kring 3,2 procent i slutet av 2029. Förväntad 5-års ränta %% 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 2026 2027 2028 2029 Stadens räntebindningsstrategi syftar till att skapa en trögrörlighet och förutsägbarhet i räntekostnadsutvecklingen för kommunens externa låneportfölj. Den genomsnittliga löptiden på den totala externa skulden är 3,4 år för kapitalbindning och 3,0 år för räntebindning. En lång duration och en mindre andel rörlig ränta innebär att effekterna av större förändringar på räntemarknaden fördröjs och stadens räntekostnad påverkas i en mer långsam ökningstakt. Snitträntan för 2026 bedöms bli 2,6 procent för att till 2029 öka med 0,5 procentenheter till 3,1 procent. Likväl som den kraftiga uppgången i marknadsräntor under 2022–2023 har dämpats utav befintliga räntesäkringar har effekterna av räntenedgången 2024–2025 fördröjts, vilket illustreras i diagrammet nedan där befintlig räntebindningsstrategi jämförs med en strategi med osäkrad ränta, alltså rörlig ränta. Under 2026 kommer stadens snittränta och den rörliga räntan att mötas för att plana ut på samma nivå strax över 3 procent i slutet av 2029. % Jämförelse mellan säkrad och osäkrad ränta 2021-2029 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2021-12-31 2022-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2026-12-31 2027-12-31 2028-12-31 2029-12-31 Säkrad ränta Osäkrad ränta Trots det får en snabb förändring av räntan en betydande påverkan på kommunens räntekostnader, drivet av den höga investerings- och skuldökningstakten. Nedan beskrivs två scenarion, ett där räntan går upp med en procentenhet redan idag, och hela basscenariot parallellförskjuts uppåt. Det andra scenariot visar vad som händer om räntan i stället går ner med en procentenhet och hela basscenariot parallellförskjuts nedåt. I tabellen framgår att effekten för staden skulle innebära en successivt ökad eller minskad ränteeffekt som 2029 skulle uppgå till en cirka 0,7 procentenheter högre eller lägre ränta. Snittränta extern låneskuld % 2026 2027 2028 2029 bedömd snittränta ink skuldökning 2,6 2,9 3,1 3,1 om räntan stiger 1 procentenhet 2,8 3,3 3,6 3,8 effekt för staden 0,2 0,5 0,6 0,7 om räntan faller 1 procentenhet 2,4 2,4 2,5 2,5 effekt för staden -0,2 -0,5 -0,6 -0,7 Samma scenario beskrivs i diagrammet och tabellen nedan som visar räntekostnaden för kommunens nettolåneskuld, dvs den del av den externa skulden som kommunen behöver låna för att finansiera nämndernas investeringar. Diagrammet visar hur räntekostnaden ökar årligen med budgeterad skuldökning samt räntekostnadernas utveckling om räntescenarion med en procentenhets höjd eller sänkt ränta skulle inträffa. Räntekostnad kommunens nettolåneskuld mnk 900 800 700 600 500 400 300 200 100 2026 2027 2028 2029 budget +1% budget -1% budget Räntekostnaden bedöms enligt basscenariot med skuldökning uppgå till totalt cirka 1,8 mdkr för 2027–2029. Om räntescenariot med en procentenhets höjd ränta skulle inträffa uppgår den totala räntekostnaden för motsvarande period i stället till nästan 2,1 mdkr, dvs en ökning om drygt 300 mnkr. Sjunker räntan däremot med en procentenhet minskar den totala räntekostnaden med motsvarande. I tabellen nedan beskrivs hur förändrade räntenivåer med +1/-1 procentenhet påverkar kommunens räntekostnader årligen för perioden 2027–2029. Högre räntenivåer i kombination med en ökande skuld innebär följaktligen att stigande räntekostnader blir en allt större kostnadspost i kommunens budget. Prognostiserad Prognostiserad Ökning av Minskning av räntekostnad räntekostnad räntan med 1%- räntan med 1 År utan skuldökning med skuldökning enhet (mnkr) %-enhet (mnkr) (mnkr) (mnkr) 2027 352 478 552 403 2028 375 590 698 482 2029 382 681 824 537 Totalt 1 109 1 748 2 075 1 422 Snitträntan på den externa skulden och således stadens räntekostnader påverkas av stadens kreditvärdighet. Idag har Göteborg stad näst högsta betyg AA+ med stabila utsikter. Detta är senast bekräftat i april 2026 från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s (S&P) och ett betyg som staden haft sedan 2007. Stadens individuella kreditkostnad varierar över tid och i mars sågs en tydlig ökning i kommuners kreditkostnad till följd av krigsutbrottet i Mellanöstern vilken nu har kommit ner till samma nivå som innan kriget. Kommuner har generellt det senaste halvåret lånat till cirka tre punkter högre än Kommuninvest själva lånar i obligationsmarknaden, dvs runt 0,24 procentenheter per år. På ett nytt femårigt lån för staden blir den rörliga räntan idag 2,34 procent (Stibor 3 Mån plus 0,24). För ett fast lån på 5 år blir räntan 2,92 procent (2,68 plus 0,24). Koncernens betydande upplåningsbehov förutsätter tillgång till de finansiella marknaderna. Med en allt större växande skuld och om resultatnivåer framåt viker finns risk för att stadens nyckeltal och därmed kreditvärdighet kan komma att försämras. 6.2.3.8 Temporära bostäder Exploateringsnämnden har, som en följd av bosättningslagen, kostnader för att ordna bostäder för nyanlända. Exploateringsnämnden erhåller dels kommuncentrala medel som ersättning för ökade kostnader för temporära bostäder, dels kommunbidrag utifrån mottagandet enligt statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända. Läs mer i kapitel 5, avsnitt Fördelning av statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer. Under 2026 finns 17 mnkr i kommuncentrala medel samt 4,0 mnkr i kommunbidrag till exploateringsnämnden. Prognosen för 2026 uppgår enligt delårsrapport mars till 17 mnkr. Enligt exploateringsförvaltningens bedömning beräknas behovet till 17 mnkr årligen under perioden 2027–2029. Stadsledningskontoret föreslår att den kommuncentrala posten på 17 mnkr lämnas oförändrad. Därutöver föreslår stadsledningskontoret 3 mnkr i kommunbidrag för 2027 utifrån mottagandet enligt statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända. Även socialnämnd Centrum har kunnat avropa medel för temporära bostäder. För 2026 uppgår den kommuncentrala posten för nödbistånd för temporära bostäder att avropa till 2 mnkr. För 2026 är helårsprognosen 1,8 mnkr. Stadsledningskontoret förslår att den kommuncentrala posten på 2 mnkr lämnas oförändrad. 6.2.3.9 Arenauppdraget Kommunfullmäktige beslutade 2025-02-27 § 82 om fortsatt planeringsinriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet i enlighet med berörda nämnder och styrelsers förslag. Stadsledningskontoret ansvarar genom den kommuncentrala programorganisationen för samordningen av de ordinarie linjeorganisationerna och för att säkerställa ett gemensamt arbete, verka för efterfrågad hög framdrift och för att hålla ihop en stadengemensam leverans. Uppdraget innebär att parterna behöver säkerställa kompetens och resurser för samordning och samverkan till del i tidigare skeden än vad som annars sker i ordinarie linjeorganisationer. För 2027–2029 lyfter programmet och stadsledningskontoret ett behov om 14 mnkr per år för att förstärka de programgemensamma åtgärderna. Förstärkningen utgår från att arbetet går in i en ny intensiv fas genom det fattade inriktningsbeslutet där uppdrag och planering behöver hanteras parallellt med förberedande åtgärder och aktiviteter för att skapa förutsättningar för framdrift när beslut om slutligt genomförande väl fattas. Det avser exempelvis planering och stödsystem för samordnad bygglogistik och strategisk utbyggnadsplanering under byggtiden, men även att stärka det gemensamma arbetet kring det aktiva hållbarhetsarbetet avseende till exempel materialåtervinning, effektiva gemensamma energilösningar och uppdraget att omhänderta de utpekade kulturmiljövärdena. Flera åtgärder bedöms kunna ge förutsättningar för att kunna hålla nere kostnaderna under genomförandet och möjliggöra för den eftersträvade komprimerade tidplanen. Utrymmet är inarbetat under kommuncentrala poster för särskilda ändamål. 6.2.3.10 Allmän reserv och beredskapsposter Den allmänna reserven hanteras av kommunstyrelsen och ska enligt kommunfullmäktiges budget för 2026 användas för att bland annat hantera nämndernas användning av eget kapital, möjlig ökning av kostnader för ekonomiskt bistånd, stora omvärldshändelser som kan ha särskild påverkan på näringslivet och även oplanerade kostnader som inte kunnat förutses i budgetprocessen. Hur stor den allmänna reserven bör vara är en viktig fråga att värdera i det politiska budgetarbetet. Den allmänna reserv som inarbetats i beräkningsunderlaget utgår från den plan för 2027 och 2028 som beslutades i kommunfullmäktiges budget för 2026. Utöver den allmänna reserven består beredskapsposterna i beräkningsunderlaget av den årligen återkommande riskposten för investeringsrelaterade kostnader samt ännu ej fördelade tillskott enligt finansieringsprincipen. 6.2.3.11 Sammanställning kommuncentrala kostnader Nedanstående tabell över de kommuncentrala kostnaderna utgår ifrån kommunfullmäktiges budgetbeslut i november 2025, dvs nu gällande budget för 2026 och plan för 2027–2028. Där det finns tydliga underlag och förutsättningar har dessa uppdaterats med nya bedömningar avseende 2027–2029. De större posterna har redogjorts för under egen rubrik ovan. I övriga fall redogör stadsledningskontoret i tabellen nedan för hur beloppen tagits fram. I en del fall innebär det att uppräkning skett utifrån PKV. I andra fall har ingen ny bedömning gjorts i förhållande till den plan för 2027–2028 som beslutades om i budgeten för 2026. Budgetpost, Budget Bedömning Bedömning Bedömning Kommentar belopp i tkr 2026 2027 2028 2029 Beredskap för särskilda ändamål Allmän reserv för 150 000 150 100 151 600 151 600 Enligt Politiska oplanerade kostnader, prioriteringar i hanteras av budget 2026 kommunstyrelsen Kommuncentral riskpost 20 000 30 000 30 000 30 000 Se kap 5, investeringsrelaterade Driftskostnads- driftskostnader konsekvenser Beredskap ökade 126 400 298 200 409 500 409 500 Se kap 5, kostnader, justeringar Justeringar enligt enligt finansieringsprincipen finansierings- principen Budgeterade kostnader för särskilda ändamål Revisorskollegiet (OBS! 45 109 46 608 48 096 49 676 Se kap 6, budgetberedning görs av Revisors- KF-presidium) kollegiet Indexering infrastrukturella 24 000 23 000 23 000 23 000 Se kap 6, avsättningar Avsättning infrastruktur Bidrag politiska partier 35 619 34 660 35 410 36 100 År 2026 är uppräknat enligt PKV. År 2027 och framåt är uppräknat enigt prisbasbelopp Lindholmen Science Park, 3 400 3 400 3 400 3 400 Ingen ny grundfinansiering bedömning (aktieägartillskott) Lindholmen Science Park 3 200 3 200 3 200 3 200 Ingen ny Visual Arena bedömning Göteborgs Symfoniker 3 000 3 000 3 000 3 000 Ingen ny bidrag bedömning Win Win Gothenburg 1 500 1 500 1 500 1 500 Ingen ny sustainability award bedömning Kommunövergripande Se kap 6, avgifter 66 891 67 435 68 245 69 185 Kommunövergri pande avgifter Räddningstjänsten 4 500 4 640 4 790 4 960 Uppräknat PKV brandvatten Medlemsavgift 421 900 435 400 449 800 464 200 Se kap 6, Räddningstjänsten Räddningstjänst förbundet Pensioner 58 200 57 600 68 500 75 400 Se kap 6, räddningstjänsten Räddningstjänst förbundet Räddningstjänsten- 3 000 3 000 3 000 3 000 Enligt Politiska brandförebyggande arbete prioriteringar i (människan bakom budget 2026 uniformen) Stärkt klimatanpassning 14 000 14 000 14 000 14 000 Samordningsförbundet 14 935 15 400 15 900 16 500 Uppräknat med PKV utifrån Göteborgs andel av finansieringen till samordnings- förbundet 2026. Pensionskostnader 2 610 000 2 599 000 2 912 000 3 165 000 Se kap 6, Pensions- kostnader Finansiering intern -1 870 -1 850 000 -1 930 000 -2 000 000 Se kap 6, pensionsavgift 000 Pensions- kostnader Arenauppdraget 14 000 14 000 14 000 14 000 Se kap 6, Arenauppdraget Kapitalkostnader 1 100 000 1 375 000 1 550 000 1 750 000 Se kap 5, (exploateringsnämnden, investerings- idrotts- och nomineringar föreningsnämnden och stadsmiljönämnden samt kommunbidragsfinansierad verksamhet inom kretslopp- och vattennämnden samt stadsfastighetsnämnden) Förstärka arbetet med 3 000 3 000 3 000 3 000 Enligt Politiska jämlikt Göteborg prioriteringar i budget 2026 Subvention av periodkort 120 000 130 000 130 000 130 000 Enligt Politiska prioriteringar i budget 2026 – Bedömning från Västtrafik Avsättning 15 000 15 000 15 000 15 000 Enligt Politiska arbetstidsinnovationer prioriteringar i budget 2026 Avsättning för 10 000 - - - Enligt Politiska gränssnittsärenden prioriteringar i budget 2026 Judiska äldreboenden, 4 000 4 000 4 000 4 000 Enligt Politiska säkerhet och koshermat prioriteringar i budget 2026 Internt yrkesväxlingsspår 13 000 13 000 13 000 13 000 Enligt Politiska för att klara den prioriteringar i demografiska utmaningen budget 2026 Lönesatsning enligt 30 500 Enligt Politiska lönepolitiskt prioriteringar i ställningstagande budget 2026 Poster som hanteras genom beslut av andra nämnder styrelser Medel som hanteras genom beslut av miljö- och klimatnämnden Klimatkontrakt 700 700 700 700 Ingen ny bedömning Medel som hanteras genom redovisning i kommunstyrelsens uppföljningsrapporter Extern visselblåsarfunktion 700 700 700 700 Ingen ny bedömning Personal- och 14 000 Se kap 6, Personal- kompetensförsörjning och kompetens- försörjningsanslage t. Läggs in i kommunstyrelsens ram 2027 och framåt. Krisberedskap och civilt 12 000 20 000 20 000 20 000 Se kap 5, Civil försvar, förmågehöjande beredskap och åtgärder förmågehöjande åtgärder Trygghetsfrämjande åtgärder LOV 3 områden (Avropas 34 850 35 950 35 950 35 950 Ingen ny kommunstyrelsen) bedömning Förstärkt 5 000 5 000 5 000 5 000 Ingen ny kamerabevakning (Avropas bedömning Stadsmiljönämnden) Samverkanslokaler 8 000 8 000 8 000 8 000 Ingen ny (avropas kommunstyrelsen bedömning och Socialnämnd Centrum) Trygghetspott 15 000 15 000 15 0000 15 000 Politiska prioriteringar enligt budget 2026 Medel som hanteras genom beslut av kretslopp och vattennämnden Dagvatten och skyfall 12 000 12 000 12 000 12 000 Ingen ny bedömning Kretslopp och vatten 2 000 2 000 2 000 2 000 Ingen ny västsvenska paketet bedömning Nedlagda deponier 1 000 2 000 2 000 2 000 Uppdaterad bedömning KoV Driftskostnader 500 1 000 1 500 2 100 Se kapitel 5, enligt tillkommande investeringsnomine anläggningar skyfall ring KOV Driftskostnader 400 400 400 Se kapitel 5, enligt tillkommande investeringsnomine anläggningar tekniskt ring KOV vatten Medel som hanteras genom beslut i stadsmiljönämnden Enkelt avhjälpta hinder 10 000 10 000 15 000 15 000 Politiska prioriteringar enligt budget 2026 Citysamverkan 1 000 1 000 1 000 1 000 Ingen ny bedömning Säsongsbelysning inom 2 000 2 000 2 000 2 000 Politiska Citysamverkan prioriteringar enligt budget 2026 Ökad tillgänglighet i parker 3 000 3 000 3 000 3 000 Politiska och naturområden prioriteringar enligt budget 2026 Driftskostnader 62 100 43 000 63 000 84 000 Enligt tillkommande investeringsnomine anläggningar ring SMN Medel som hanteras genom beslut av socialnämnderna och idrotts- och föreningsnämnden Fritidsbanker 19 000 Avropas från och med 2027 endast av Idrotts- och föreningsnämnden Medel som hanteras genom beslut av grundskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsmiljönämnden Sommarlovskort 33 000 33 000 33 000 33 000 Ingen ny bedömning Medel som hanteras genom beslut av socialnämnd Centrum Beredskap för kostnader 2 000 2 000 2 000 2000 Se kap 6, för temporära bostäder Temporära bostäder Medel som hanteras genom beslut av exploateringsnämnden Beredskap för ökade 17 000 17 000 17 000 17 000 Se kap 6, kostnader för temporära Temporära bostäder bostäder Medel som hanteras genom socialnämnd Hisingen Finansiering brandoffer 500 500 500 500 Politiska anhörigförening prioriteringar enligt budget 2026 Medel som hanteras genom beslut av kulturnämnden och förskolenämnden Alfons Åbergs kulturhus 2 000 2 000 2 000 2 000 Ingen ny bedömning Medel som hanteras genom beslut av grundskolenämnden och utbildningsnämnden Gratis mensskydd på alla 5 000 5 000 5 000 5 000 Ingen ny kommunala högstadie- och bedömning gymnasieskolor Medel som hanteras genom beslut av idrotts- och föreningsnämnden Driftskostnader 33 500 47 000 49 000 89 000 Enligt tillkommande investeringsnomine anläggningar ring IOFN Fritidsbanker 22 000 22 000 22 000 Avropas socialnämnderna och idrotts- och föreningsnämnden 2026. Från och med 2027 endast avrop av idrotts- och föreningsnämnden Medel som hanteras genom beslut i stadsfastighetsnämnden Evakuerings- och 120 000 190 000 195 000 200 000 Se kap 5, Enligt omställningskostnader stadsfastighetsför bedömning Innovation i 15 000 Ingår som en fastighetsutveckling overheadkostnad i självkostnadshyran från och med 2027 Medel som hanteras genom beslut i kulturnämnden Driftskostnader 5 400 8 000 19 800 18 900 Se kap 5, tillkommande framställningar anläggningar från nämnder och styrelser Inhyrning av lokal i 7 500 7 500 7 500 7 500 Politiska slakthuset och prioriteringar enligt omlokalisering av budget 2026 Göteborgs konsthall Medel som hanteras genom beslut av socialnämnderna Förstärka helg- och 13 000 13 000 13 000 13 000 Politiska lovaktiviteterna prioriteringar enligt budget 2026 Sommarlovspengar till 9 000 Politiska utsatta barnfamiljer prioriteringar enligt budget 2026 Medel som hanteras genom beslut av nämnden för demokrati och medborgarservice Allaktivitets/kulturhus i 4 000 8 000 8 000 8 000 Politiska Biskopsgården prioriteringar enligt budget 2026 Medel som hanteras genom beslut av stadsmiljönämnden, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, kretslopp och vattennämnden och miljö- och klimatnämnden Arbete med god 5 000 5 000 5 000 5 000 Politiska vattenstatus prioriteringar enligt budget 2026 Medel som hanteras genom beslut av kulturnämnden och socialnämnd Hisingen (tillkommande medel i kompletteringsbudget mars) Stötta föreningslivet i 4 000 Politiska Torslanda prioriteringar enligt budget 2026 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Muddring och sanering 300 000 300 000 Se kap 5, Fiskebäcks hamn driftkostnadskons ekvenser investeringar Genomlysning 2 000 Se kap 7, tjänsteleverantörernas Fastställande av kostnader ekonomiska ramar avseende kostnader för digital utveckling Lönesatsning enligt 28 000 28 000 28 000 Se kap 5 lönepolitiskt Jämställda löner ställningstagande och arbete med lönestrukturella skillnader 6.3 Nämnder 6.3.1 Förutsättningar per nämnd (drift och investering) Nedan redovisas per nämnd utvecklingen av intäkter, kostnader, kommunbidrag, resultat och antal årsarbetare för åren 2023–2025 samt prognos för 2026. För investerande nämnder redovisas per nämnd inkomster och utgifter (varav respektive nyinvesteringar), från investerings- och exploateringsverksamhet. Taxor och avgifter, externa bidrag samt kommuninterna bidrag per nämnd redovisas som en del av nämndernas intäkter, dock inte prognos avseende 2026. För specifikation för respektive nämnd har, se bilaga Taxor och avgifter. Nämndernas kostnader inkluderar finansiella kostnader och avskrivningar. Nettokostnad är inklusive finansnetto och kommuninterna bidrag. Förvaltningsinterna kostnader och intäkter har eliminerats. Kommunbidrag är enligt budget 2026–2028 samt eventuella justeringar beslutade under 2026. Prognos 2026 avser den som lämnats i delårsrapport per mars. 6.3.1.1 Exploateringsnämnden Driftverksamhet - de senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 1 120 1 041 1 216 935 - varav taxor och avgifter 15 20 24 - varav externa bidrag 14 17 161 - varav kommuninterna bidrag -1 351 -1 495 -1 419 Kostnader -1 331 -1 101 -1 353 -1 099 Nettokostnad -212 -60 -138 -164 Kommunbidrag 127 134 137 164 Resultat -85 74 -1 0 Antal årsarbetare 358 376 398 405 Nämnden har ansvar för kommunens strategiska markförsörjning och utövar den formella ägarrollen till kommunens fasta egendom. Nämnden ansvarar för kommunens samlade exploateringsverksamhet. Kostnader för subventionering av trygghetsboenden ingår i exploateringsnämndens ram, läs mer i kapitel 5 under rubrik Målsättning för trygghetsboenden. Stadsledningskontoret har inarbetat en oförändrad nivå på 24 mnkr för detta i beräkningsunderlaget. Även kostnader kopplade till temporära bostäder till nyanlända enligt bosättningslagen ligger inom exploateringsnämndens ansvarsområde. Stadsledningskontoret har år 2027–2029 inarbetat 17 mnkr i kommuncentrala medel som kan avropas genom beslut i nämnden. Beloppet är oförändrat i förhållande till 2026. Därutöver har stadsledningskontoret inarbetat 3 mnkr i nämndens kommunbidrag utifrån mottagandet enligt statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända. I förhållande till 2026 innebär det en minskning med 1 000 tkr. Läs mer i kapitel 6 under rubrik Temporära bostäder samt i kapitel 5 under rubrik Fördelning av statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer. I nämndens ram ingår sedan 2024 ett grundutrymme för att hantera investeringsrelaterade driftskostnader (sanering, rivning, förgäveskostnader med mera). Med utgångspunkt i nämndens utfall och prognos för föregående och innevarande år samt utifrån nämndens nomineringar föreslår stadsledningskontoret att exploateringsnämndens grundram för investeringsrelaterade kostnader utökas från 20 mnkr till 25 mnkr år 2027 (se även kapitel 5 Drift- och kapitalkostnadskonsekvenser av nämndernas investeringar). Exploateringsnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 155 530 155 530 155 530 155 530 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Förändring schablonmedel -2 000 -2 500 -2 500 Uppräkning PKV 2027 4 606 4 606 4 606 Uppräkning PKV 2028 4 623 4 623 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Investeringsrelaterade kostnader höjning av grundnivå 5 000 5 000 5 000 Förändring schablonmedel 1 000 1 000 500 Ta bort uppräkning PKV 2027 -4 606 -4 606 -4 606 Ta bort uppräkning PKV 2028 -4 623 -4 623 NY uppräkning PKV 2027–2029 4 697 9 853 15 501 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 800 400 Investeringsvolymer Utfall Budget Prognos Exploateringsnämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 716 900 1 250 1 400 1 550 1 600 2 250 1 850 varav re-/ersättningsinvest varav nyinvestering 716 900 1 250 1 400 1 550 1 600 2 250 1 850 Investeringsinkomster 272 350 300 250 550 450 400 350 Nominerad nettoinvestering 444 550 950 1 150 1 000 1 150 1 850 1 500 Nettobudget enligt KF budget 701 1 020 1 470 1 500 2026–2028 Ökning/minskning nominering +449 -20 -320 +350 jmf med beslutad nettobudget Exploateringsnämndens investeringar består främst av markförvärv och större namngivna investeringsprojekt. Investeringsinkomster kommer främst från Västsvenska paketet och Sverigeförhandlingen inom de namngivna komplexa projekten. Nämnden nominerar investeringar om 6,6 mdkr för de kommande 5 åren där stora delar av volymerna avser pågående projekt i genomförandefas eller där genomförande väntas påbörjas inom kort. Flera stora förvärv är på gång från de kommunala bolagen, Göteborgs hamn och Renova samt från Trafikverket. Osäkerheter finns dock i belopp och när i tiden förvärven blir av. Just nu förväntas flera förvärv ske under 2027 men dessa kan senareläggas beroende på hur förhandlingarna och den politiska processen går. Tillkommande projekt som inte varit med i tidigare nominering är Kajparken och en större ombyggnation av Hjalmar Brantingsplatsen vilka beräknas att byggas ut 2028–2030. Nämnden har, precis som i förra årets nomineringar, gjort ett schablonmässigt avdrag om 30 procent av den totala investeringsvolymen för de namngivna projekten. Exploateringsvolymer Prognos Utfall Budget Nom. Nom. Nom. Nom. Nom. Exploatering (mnkr) mars 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2026 Exploateringsnämnden Exploateringsinkomster 1 205 1 500 700 975 1 730 2 100 2 000 1 550 Exploateringsutgifter 1 412 1 350 1 250 1 275 1 730 1 800 1 800 1 350 varav Kvartersmarksutveckling 295 300 290 330 460 405 325 270 varav Exploateringsfinansierad 813 900 875 835 1 060 1 070 1 185 780 allmän plats varav Skattefinansierad allmän 94 100 85 110 210 315 280 300 plats Exploateringsnetto -207 150 -550 -300 0 300 200 200 Exploateringsnetto enligt KF budget 2026 150 225 200 150 100 Ökning/minskning marsprognos 2026 och nominering 2027 jmf med beslutad nettobudget -700 -525 -200 150 100 Exploateringsvolymerna har reviderats ned både vad det gäller inkomster och utgifter under perioden i förhållande till föregående års nomineringar. Konjunkturläget innebär lägre takt i stadsutvecklingen, minskad betalningsvilja och att exploatörer avvaktar så väl köp av byggrätter och uppstart av beslutade projekt. Det innebär minskade eller förskjutna inkomster och en förstärkt underfinansiering. Inkomsterna från markförsäljningar sjunker kraftigare än utgifterna, då kommunen fortsatt behöver bygga ut allmän plats inom ramen för pågående projekt. För den kommande femårsperioden prognostiseras enligt exploateringsnämndens investeringsnomineringar ett nettoöverskott på i storleksordningen 0,4 mdkr, vilket är en nedrevidering av tidigare bedömning med i storleksordningen 0,8 mdkr. Prognosen för 2026 indikerar betydande osäkerheter vad gäller utvecklingen och innebär en tydlig försvagning i förhållande till prognosen föregående år och prognosen i liggande budget. Prognosen för 2026 och nomineringsunderlaget, tillsammans med att tidigare års positiva netton försvinner från det tioåriga underlaget, innebär att exploateringsverksamhetens självfinansiering förväntas sjunka under målvärdet under den kommande femårsperioden. Vidare försvagas förutsättningarna att hantera ytterligare negativa svängningar i konjunkturen, hantera förändringar i pågående projekt eller att kunna omhänderta nya projekt med betydande finansiella underskott. Nämnden lyfter vidare att utgifter och inkomsterna är osäkra både vad det gäller storlek och när de uppstår. 6.3.1.2 Förskolenämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 587 580 623 587 - varav taxor och avgifter 262 268 284 - varav externa bidrag 247 248 251 - varav kommuninterna bidrag 30 20 22 Kostnader -5 412 -5 466 -5 718 -5 993 Nettokostnad -4 825 -4 886 -5 095 -5 406 Kommunbidrag 4 777 5 059 5 145 5 406 Resultat -48 173 50 0 Antal årsarbetare 6 709 6 153 6 306 6 549 Nämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Nämnden ansvarar för omsorg, under sådan tid, som förskola inte erbjuds. Nämnden ansvarar också för tillsyn av fristående förskolor och familjedaghem. Riktade statsbidrag De riktade statsbidragen till förskolenämnden beräknas i dagsläget för 2026–2027 till cirka 170 mnkr årligen. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Kvalitetshöjande åtgärder 156,0 156,0 Lärarlönelyft 5,5 5,5 Inköp av litteratur 4,5 4,5 Summa övriga bidrag 16,0 14,0 Uppskattad summa: 173,0 171,0 Göteborgs kostnadsnivå jämfört med övriga storstäder och referenskostnad I tabellen nedan redovisas Göteborgs nettokostnad per invånare för förskola och öppen förskola jämfört med övriga storstäder och ett genomsnitt för riket. För 2025 finns i nuläget endast preliminära uppgifter tillgängliga för Göteborg och Malmö. En jämförelse görs också med referenskostnaden för Göteborg. Referenskostnaden beräknas utifrån nettokostnaden per invånare för riket med hänsyn tagen till Göteborgs strukturella förhållanden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnadsavvikelsen visar förhållandet mellan Göteborgs kostnad per invånare och referenskostnaden uttryckt i procent. Ett positivt värde anger att Göteborgs nettokostnad är högre än den förväntade och ett negativt värde att nettokostnaden är lägre. Nettokostnad förskola inkl öppen förskola, kronor per invånare 2023 2024 2025 Göteborg 7 999 7 996 8 202 Stockholm 8 273 8 339 - Malmö 8 487 8 678 8 647 Riket 7 586 7 814 - Referenskostnad Göteborg 7 676 7 882 7 865 Nettokostnadsavvikelse % 4,2 1,0 4,3 Befolkningsförändringar I årets budgetförutsättningar har stadsledningskontoret arbetat in befolkningsförändringarna för åren 2027–2029 jämfört med 2026. I avsnittet om befolkningsförändringar i kapitel 5 beskrivs hanteringen utifrån föregående års och årets uppdrag gällande omställning samt resursfördelningsmodell. Om modellen med längre omställningstid hade tillämpats skulle det motsvarat ett tillskott till förskolenämnden på cirka 28,5 mnkr för 2027. Beräkningarna utgår ifrån årets befolkningsprognos. För förskolenämnden är beräkningen enligt uppställningen nedan: Förskolenämnden 2026 2027 2028 2029 Ram enl budget 2026 (tkr) 5 405 095 Medelbefolkning 1–5 år enl PR 2025 31 454 Kronor per inv 1–5 år 171 841 Medelbefolkning 1–5 år enl PR 2026 31 373 30 788 30 352 30 283 Förändring antal inv PR2026 jmf med 2026 enl PR2025 -81 -667 -1 102 -1 172 Förändrat resursbehov, (antal inv x kr per inv), tkr -114 532 -189 369 -201 312 Befolkningen i åldersgruppen 1–5 år har sjunkit succesivt de senaste åren som ett resultat av lägre födelsetal samtidigt som flyttrörelserna har varit relativt stabila. Under 2022 föddes betydligt färre barn än tidigare, en trend som fortsatt åren därefter. I årets befolkningsprognos förväntas det födas färre barn även på sikt. Även om födelsetalen förväntas vända uppåt från 2028 är det först i mitten på 2030-talet som antalet barn 1–5 år förväntas vara tillbaka på samma nivåer som innan 2022. Samtidigt finns det stora osäkerheter kring den framtida fruktsamheten i Göteborg såväl som nationellt. För samtliga år inom planperioden innebär årets befolkningsprognos minskande antal barn i åldersgruppen 1–5 år. Föregående års budget var baserad på ett högre barnantal än utfallet. Även innevarande års budget är baserad på ett något högre barnantal än vad prognosen 2026 visar. Sammanfattningsvis konstateras att behovet av förskola minskar i och med ett lägre barnafödande vilket ger ett minskat resursbehov för förskolenämnden. Förskolenämnden 2 026 2 027 2 028 2 029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges 5 368 320 5 368 320 5 368 320 5 368 320 budgetbeslut Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 172 557 172 557 172 557 Uppräkning PKV 2028 168 047 168 047 Befolkningsförändring 2027–2028 -122 143 -277 594 -277 594 Förändring schablonmedel -8 500 -10 500 -10 500 30 h förskola föräldralediga (helårseffekt) 40 000 40 000 40 000 Avfallssnål förskola -4 500 -4 500 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Skolor mot brott 1 100 1 100 1 100 1 100 Förändrad maxtaxa 35 000 35 000 35 000 35 000 Schablonmedel för stadengemensamma insatser, center för skolutveckling 675 675 675 675 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 122 143 277 594 277 594 NY befolkningsförändring 2027–2029 -114 532 -189 369 -201 312 Ta bort uppräkning PKV 2027 -172 557 -172 557 -172 557 Ta bort uppräkning PKV 2028 -168 047 -168 047 NY uppräkning PKV 2027–2029 163 469 340 409 533 848 Förändring schablonmedel 1 325 2 325 -675 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur -6 300 -3 100 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar (28 633 tkr 2027) 6.3.1.3 Grundskolenämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 1 155 1 256 1 314 1 208 - varav taxor och avgifter 163 166 182 - varav externa bidrag 715 778 839 - varav kommuninterna bidrag 85 116 101 Kostnader -10 571 -11 146 -11 467 -11 790 Nettokostnad -9 416 -9 891 -10 153 -10 583 Kommunbidrag 9 412 10 047 10 226 10 583 Resultat -4 156 73 0 Antal årsarbetare 9 967 9 604 9 893 9 770 Nämnden ansvarar för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla kulturskoleverksamhet i hela staden. Från 2026 överfördes språkcentrum från utbildningsnämnden till grundskolenämnden. Riktade statsbidrag De riktade statsbidragen till grundskolenämndens ansvarsområde beräknas 2026 till cirka 740 mnkr. Ett nytt bidrag enligt regeringens vårbudget är en satsning på språkfrukost, där skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska erbjuda frukost till elever i förskoleklass och årskurs 1–3 samtidigt som de tränar och utvecklar det svenska språket. Satsningen syftar till att stärka språkutvecklingen och beräknas kosta 30 mnkr under höstterminen 2026, med medel för personal och frukost. I dagsläget är tilldelningen till Göteborg ännu inte känd. I tabellen nedan redovisas de viktigaste riktade statsbidragen och prognostiserade belopp till nämnden för 2026–2027. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Stärkt Kunskapsresultat (tidigare Likvärdig 395,0 350,0 skola) Lärarlönelyftet 65,0 65,0 Arbetsmiljö och arbetsvillkor, lärare 66,0 66,0 Karriärtjänster 52,0 52,0 Asylsökande 7,0 7,0 Personalförstärkning elevhälsan (flera 30,0 27,0 bidrag) Lärarassistenter 15,0 - Fortbildning av förskollärare och lärare 18,0 17,0 Litteraturbidraget 10,0 10,0 Läxhjälp 8,0 8,0 Språkstärkande insatser 10,0 5,0 Skolsociala team 10,0 10,0 Förberedande dansarutbildning 5,5 5,5 Akutskolor 5,0 4,0 Säkerhetshöjande åtgärder 5,0 - Lovskola 5,0 4,0 VFU-ersättning 4,0 4,0 Utvecklingsbidrag till kulturskolor 3,5 3,5 Summa övriga bidrag 25,0 16,0 Uppskattad summa: 739,0 654,0 Göteborgs kostnadsnivå jämfört med övriga storstäder och referenskostnad I tabellen nedan redovisas Göteborgs nettokostnad per invånare för grundskola inklusive förskoleklass, fritidshem och öppen fritidsverksamhet jämfört med övriga storstäder och ett genomsnitt för riket. För 2025 finns i nuläget endast preliminära uppgifter tillgängliga för Göteborg och Malmö. En jämförelse görs också med referenskostnaden för Göteborg. Referenskostnaden beräknas utifrån nettokostnaden per invånare för riket med hänsyn tagen till Göteborgs strukturella förhållanden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnadsavvikelsen visar förhållandet mellan kostnad per invånare och referenskostnaden uttryckt i procent. Ett positivt värde anger att nettokostnad är högre än den förväntade och ett negativt värde att nettokostnaden är lägre. Nettokostnad grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem per invånare 2023 2024 2025 Göteborg 15 028 15 699 15 795 Stockholm 15 883 16 293 - Malmö 15 085 15 378 15 566 Riket 15 553 16 329 - Referenskostnad Göteborg 13 718 14 222 13 525 Nettokostnadsavvikelse % 9,5 10,4 16,8 Befolkningsförändringar I årets budgetförutsättningar har stadsledningskontoret arbetat in befolkningsförändringarna för åren 2027–2029 jämfört med 2026. I avsnittet om befolkningsförändringar i kapitel 5 beskrivs hanteringen utifrån föregående års och årets uppdrag gällande omställning samt resursfördelningsmodell. Om modellen med längre omställningstid hade tillämpats skulle det motsvarat ett tillskott till grundskolenämnden på cirka 9 mnkr för 2027. Beräkningarna utgår ifrån årets befolkningsprognos. För grundskolenämnden är beräkningen enligt uppställningen nedan: Grundskolenämnden 2026 2027 2028 2029 Ram enl budget 2026 (tkr) 10 582 020 Medelbefolkning 6–15 år enl PR 2025 62 622 Kronor per inv 6–15 år 168 984 Medelbefolkning 6–15 år enl PR 2026 62 770 62 408 62 037 61 318 Förändring antal inv PR2026 jmf med 2026 enl PR2025 148 -214 -585 -1 304 Förändrat resursbehov (antal inv x kr per inv), tkr -36 078 -98 771 -220 270 Befolkningen i åldersgruppen 6–15 år har succesivt börjat minska och i årets befolkningsprognos förväntas åldersgruppen fortsätta minska när de mindre barnkullarna kommer in i åldersgruppen. Befolkningsprognosen 2026 ligger något högre än prognosen 2025 men visar fortsatt en minskning av åldersgruppen kommande år. Enligt årets befolkningsprognos förväntas befolkningen i åldersgruppen minska fram till 2037 innan det vänder uppåt igen vilket är i linje med föregående års befolkningsprognos. Samtidigt finns det osäkerheter kring flyttmönstren, både inom landet och till utlandet, såväl som kring antalet födda. För samtliga år inom planperioden innebär årets befolkningsprognos minskande antal barn i åldersgruppen 6–15 år. Föregående års budget var baserad på ett något lägre barnantal än utfallet. Även innevarande års budget är baserad på ett något lägre barnantal än vad prognosen 2026 visar. Sammanfattningsvis konstateras att behovet av grundskola minskar vilket ger ett minskat resursbehov för grundskolenämnden. Grundskolenämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 10 551 070 10 551 070 10 551 070 10 551 070 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 348 674 348 674 348 674 Uppräkning PKV 2028 345 401 345 401 Befolkningsförändring 2027–2028 -107 624 -244 711 -244 711 Förändring schablonmedel -11 500 -15 500 -15 500 Avfallssnål grundskola (minskning) -4 500 -4 500 -4 500 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Tillämpning mobilförbud 5 500 5 500 5 500 5 500 Skolor mot brott 2 100 2 100 2 100 2 100 Förändrad maxtaxa 22 000 22 000 22 000 22 000 Schablonmedel för stadengemensamma insatser, center för skolutveckling 1 350 1 350 1 350 1 350 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 107 625 244 711 244 711 Ny befolkningsförändring 2027–2029 -36 078 -98 771 -220 270 Ta bort uppräkning PKV 2027 -348 674 -348 674 -348 674 Ta bort uppräkning PKV 2028 -345 401 -345 401 Ny uppräkning PKV 2027–2029 326 541 682 857 1 068 986 Förändring schablonmedel 2 150 4 150 -350 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster o ch digital infrastruktur -1 800 -900 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar (9 020 tkr 2027) 6.3.1.4 Idrotts- och föreningsnämnden Driftverksamhet - de senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 169 331 349 370 - varav taxor och avgifter 111 119 118 - varav externa bidrag 2 2 3 - varav kommuninterna bidrag 1 143 155 Kostnader -813 -919 -955 -1 015 Nettokostnad -644 -588 -606 -645 Kommunbidrag 666 584 610 648 Resultat 22 -3 4 4 Antal årsarbetare 397 411 426 448 Nämnden finansieras till del av intäkter, som primärt kommer från nämndens anläggningar. Från och med 2024 avsätts medel för nämndens kapitalkostnader kommuncentralt för månadsvis avrop i takt med att kostnaderna uppstår. Även driftskostnader för tillkommande anläggningar till följd av nyinvesteringar avsätts sedan 2024 kommuncentralt för avrop i takt med att anläggningarna tas i bruk. Den förändrade hanteringen medför att nämnden sedan 2024 har ett minskat kommunbidrag, men högre intäkter från kommuncentrala avrop. Enligt uppdaterade bedömningar från stadsfastighetsförvaltningen är pågående renovering av Frölundabadet försenat och kommer färdigställas först 2028. Stadsledningskontoret har därför justerat den tidigare inarbetade utökningen baserat på uppgifter från stadsfastighetsförvaltningen. Bedömningen är dock osäker och kan påverkas av bland annat ränteutveckling och när projekten färdigställs. Idrotts- och föreningsnämnden behöver därför återkomma med uppdaterad bedömning av behov inför kommande års budgetförutsättningar. I nämndens ram ingår sedan 2024 ett grundutrymme för att hantera investeringsrelaterade driftskostnader (sanering, rivning, förgäveskostnader med mera). Med utgångspunkt i nämndens utfall och prognos för föregående och innevarande år samt utifrån nämndens nomineringar föreslår stadsledningskontoret att nämndens grundram för investeringsrelaterade kostnader ligger kvar på 25 mnkr år 2027 (se även kap 5 Drift- och kapitalkostnadskonsekvenser av nämndernas investeringar). Idrotts- och föreningsnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 644 230 644 230 644 230 644 230 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 21 278 21 278 21 278 Uppräkning PKV 2028 21 355 21 355 Frölundabadet 5 100 5 100 5 100 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Tillkommande anläggningar 4 000 4 000 4 000 4 000 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -21 278 -21 278 -21 278 Ta bort uppräkning PKV 2028 -21 355 -21 355 NY uppräkning PKV 2027–2029 20 095 42 150 66 313 Tar bort tidigare bedömning Frölundabadet -6 000 -6 000 -6 000 Ny bedömning Frölundabadet 10 000 10 000 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur -200 -100 Investerings- och exploateringsverksamhet - investeringsvolymer Idrotts- och Utfall Budget Prognos föreningsnämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad 295 950 1 050 1 150 1 900 2 250 2 350 1 650 bruttoinvestering varav re- 111 350 350 350 300 300 550 350 /ersättningsinvest varav nyinvestering 185 600 700 800 1 600 1 950 1 800 1 300 Investeringsinkomster Nominerad 295 950 1 050 1 150 1 900 2 250 2 350 1 650 nettoinvestering Nettobudget enligt KF:s 950 950 1 350 1 650 1 800 1 900 budget 2025–2027 Ökning/minskning nominering jmf med -200 +250 +450 -450 beslutad nettobudget Idrotts- och föreningsnämndens investeringsvolymer ökar kraftigt kommande år framför allt till följd av planerade investeringar i nytt Centralbad och ersättning för Valhalla sporthallar. Sammantaget nominerar nämnden för kommande femårsperiod investeringar om 9,4 mdkr. Av de totala investeringarna avser 7,5 mdkr nyinvestering och 1,9 mdkr reinvesteringar. Det viktigaste skälet till att den totala investeringsvolymen ökat jämfört med motsvarande period i prognos föregående år är att byggstarten närmar sig för centralbadet och relaterade projekt. Delar av projektens nominerade medel fanns tidigare i utblicken för den efterkommande femårsperioden och är nu, ett år senare, medel som är nominerade för den femårsplanen. Nämndens ökade investeringstakt kommande år kommer innebära en kraftigare kapitalkostnadsutveckling för nämnden på sikt. 6.3.1.5 Inköps- och upphandlingsnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 141 130 143 154 - varav taxor och avgifter 0 0 0 - varav externa bidrag 0 0 0 - varav kommuninterna bidrag 0 0 0 Kostnader -138 -134 -132 -162 Nettokostnad 3 -4 11 -8 Kommunbidrag 8 6 7 10 Resultat 11 2 17 2 Antal årsarbetare 96 99 106 117 Inköps- och upphandlingsnämnden är Göteborgs Stads strategiska resurs i inköps- och upphandlingsfrågor. Nämnden ansvara för att samordna och följa upp stadens gemensamma inköp av varor och tjänster och fungerar även som en av tre leverantörer av digitala tjänster till stadens övriga nämnder och styrelser. Verksamheten finansieras till största del genom provisionsintäkter från ramavtal, men även av intäkter från fakturering av kostnader för digitala tjänster. Provisionsintäkterna påverkas av omsättningen på gemensamma ramavtal vilket innebär att intäkterna varierar mellan åren. Nämndens kostnader består till största delen av personalkostnader, IT-tjänster och licenser, och övriga verksamhetskostnader. År 2025 fick nämnden ett resultat på 17 mnkr som till största delen betog av provisionsintäkter och lägre personalkostnader. År 2025 och 2026 ökar nämndens antal årsarbetare på grund av utökade uppdrag. Inköps- och upphandlingsnämnden ansvarar för att varje år följa upp hur stadens samlade inköp och upphandlingar sker. Nämndens årsberättelse för stadens inköp 2025 är anmäld till kommunstyrelsens sammanträde 2026-05-20. I kapitel 5 finns mer information om nämndens kostnader för digital utveckling och förvaltning 2027. Under rubriken framställningar från nämnder/styrelser finns mer information om nämndens framställningar. Inköps- och upphandlingsnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 9 950 9 950 9 950 9 950 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Ökad satsning mot oseriösa aktörer 6 500 9 500 9 500 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster o ch digital infrastruktur 600 300 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Finansiering av arbetsplatskontroller och utveckling av välfärdsbrott inom inköp (3050 tkr 2027, 50 tkr 2028–2029) 6.3.1.6 Kommunledning De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 202 176 179 199 - varav taxor och avgifter -1 106 104 - varav externa bidrag 17 18 11 - varav kommuninterna bidrag 76 42 52 Kostnader -574 -543 -557 -620 Nettokostnad -372 -367 -378 -421 Kommunbidrag 386 395 400 421 Resultat 14 29 22 0 Antal årsarbetare 256 244 241 253 Stadsledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning och har i uppdrag att styra, leda och samordna stadens verksamheter. Uppdragens omfattning varierar över tid, främst utifrån vilka uppdrag som beslutas i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i budget eller löpande under året. Kommunstyrelsens budget är uppdelad mellan stadsledningskontorets verksamhet och den politiska verksamheten. Nämndens intäkter utgörs till stor del av vidarefakturering av kostnader för fackliga förtroendemän till andra nämnder i staden. Hanteringen av dessa intäkter och kostnader är en praktisk konstruktion för att hantera frågan över hela nämndsektorn men har egentligen inget med kommunledningens egen verksamhet att göra och påverkar inte nämndens resultat. Kostnaderna består främst av personalkostnader. För år 2025 uppgick resultatet för stadsledningskontoret till 17,3 mnkr, och resultatet för den politiska verksamheten uppgick till 4,5 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av lägre personalkostnader. I början av 2026 skedde en överföring av kommunbidrag för Employer Branding från Intraservice till kommunledningen, och Vårt Göteborg flyttades från kommunstyrelsen till nämnden för demokrati och medborgarservice. I kapitel 5, avsnitt Civil beredskap och förmågehöjande åtgärder, redovisas tillkommande uppdrag och krav avseende civil beredskap och förmågehöjande åtgärder. I kapitel 6, avsnitt Personal och kompetensförsörjning, beskrivs en tillkommande ramförstärkning från och med 2027 och framåt, som uppstår när anslaget överförs från kommuncentrala poster till kommunstyrelsen. Stöd avseende judiskt kunskapscenter genom Levande historia i Göteborg Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-27 § 491 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att stötta utvecklingen av ett judiskt kunskapscentrum i samverkan med Judiska församlingen i Göteborg. En förstudie om kunskapscentret genomfördes 2025 av Judiska församlingen med ekonomiskt stöd från Göteborgs Stad inom uppdraget levande historia. Förstudien finns tillgänglig i ärende SLK-2026-32555. I kompletterande budget mars 2026 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att delfinansiera utvecklingen av ett judiskt kunskapscentrum i Göteborg genom ett ekonomiskt stöd till Judiska församlingen i Göteborg, för ändamålet tillförs kommunstyrelsen kommunbidrag på 1,65 mnkr för 2026. Utifrån kommunfullmäktiges uppdraget har stadsledningskontoret fört dialog med Judiska församlingen, och församlingen har framfört ett behov av fortsatt ekonomiskt stöd från staden för genomförandefasen som pågår 2026–2027. Ytterligare information i ärendet framgår i kompletterande budget mars samt bilaga nr 5 (KF 2026-03-26 § 79). Stadsledningskontoret överlämnar frågan om ekonomiskt stöd att värderas i det politiska budgetarbetet. Kommunledningen 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 417 490 417 490 417 490 417 490 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 13 902 13 902 13 902 Uppräkning PKV 2028 13 952 13 952 Samordning av systematiskt arbetsmiljöarbete, rehab med mera (endast 2025 och 2026) -2 000 -2 000 -2 000 Klimakteriesatsning (endast 2026) -3 600 -3 600 -3 600 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Employer Branding (överföring från intraservice) 4 820 4 820 4 820 4 820 Vårt Göteborg (Överfört till demokrati- och medborgarservice) -2 720 -2 720 -2 720 -2 720 Medfinansiera utveckling av judiskt kunskapscenter 1 650 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -13 902 -13 902 -13 902 Ta bort uppräkning PKV 2028 -13 952 -13 952 Ny uppräkning PKV 2027–2029 12 896 27 049 42 555 Personal- och kompetensförsörjningsanslaget 11 000 11 000 11 000 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 2 400 1 200 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Judiskt kunskapscenter (SLK-2026-32555) 6.3.1.7 Kretslopp och vattennämnden Driftverksamhet - de senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 2 017 2 404 2 463 2 795 - varav taxor och avgifter 1 852 2 116 2 160 - varav externa bidrag 3 118 151 - varav kommuninterna bidrag 18 16 16 Kostnader -2 017 -2 404 -2 463 -2 794 Nettokostnad 0 0 0 0 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat 0 0 0 0 Antal årsarbetare 591 621 630 635 Kretslopp och vattennämndens verksamhet består av de två taxefinansierade verksamhetsområdena Vatten- och avlopp (VA) och avfall, se separat avsnitt i kapitel 5 om taxor och avgifter. Därutöver finns återbruket som finanserias av sin försäljning samt kollektiven skyfall och tekniskt vatten som finansieras av skattemedel respektive extern fakturering. När det gäller skattekollektivets ansvar för nedlagda deponier beslutade kommunstyrelsen 2019-08-25

§ 625 att godkänna kretslopp och vattennämndens hemställan om att skattekollektivet övertar ekonomiskt ansvar för nedlagda deponier. Detta gäller de deponier som drivits av annan än före detta renhållningsverket eller VA-verket. Nämndens kostnader för skyfallsarbete samt för deponier finansieras med skattemedel genom kommuncentralt avrop. Även nämndens kostnader för delar inom västsvenska paketet finansieras genom kommuncentralt avrop (se aktuella poster ovan i detta kapitel under rubrik kommuncentrala kostnader). Utbyggnad av ledningar för tekniskt vatten för kyla mellan Gryaab AB och den kommande batterifabriken är nu klar och anläggningen kommer aktiveras under 2026 med en avskrivningstid på 50 år. Enligt avtal ska betalning för anläggningen erläggas under 10 år. Kostnader och intäkter för anläggningen kommer därmed inte matchas. Verksamheten kommer att generera ett överskott under de första 10 åren och därefter generera motsvarande underskott under den del av avskrivningsperioden som överstiger dessa 10 år (se även avsnitt fattade beslut i kapitel 5). Stadsledningskontoret föreslår i ärendet kompletterande budget maj 2026 (SLK-2026-00265) som är anmält till kommunstyrelsens sammanträde 2026-05-20 förändringar i det styrande dokumentet Göteborg Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning som gör att verksamheten kan hantera obalansen genom att ansamla eget kapital under de första tio åren som sedan kan nyttjas för att hantera under den del av avskrivningsperioden som överstiger dessa tio år. Investeringsvolymer Utfall Budget Prognos Kretslopp och vattennämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Kretslopp och vattennämnden (VA) Nominerad bruttoinvestering 1 068 1 500 1 600 1 650 1 700 1 650 1 700 1 950 varav re-/ersättningsinvesteringar 450 500 500 620 700 650 700 700 varav nyinvesteringar 618 1 100 1 100 1 030 1 000 1 000 1 000 1 250 Investeringsinkomster - 60 Nominerad nettoinvestering 1 008 1 500 1 600 1 650 1 700 1 650 1 700 1 950 Kretslopp och vattennämnden (Avfall) Nominerad bruttoinvestering 72 160 160 156 34 20 20 10 varav re-/ersättningsinvesteringar 1 3 20 68 3 2 2 2 varav nyinvesteringar 71 157 140 88 31 18 18 8 Investeringsinkomster Nominerad nettoinvestering 72 160 160 156 34 20 20 10 Kretslopp och vattennämnden (Teknisk vatten) Tekniskt vatten (nyinvestering) 15 0 5 0 0 0 0 0 Kretslopp och vattennämnden (skattefinansierad) Kretslopp och vattennämnden (Skyfall) Nominerad bruttoinvestering 10 24 24 13 15 50 60 60 varav re-/ersättningsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 varav nyinvesteringar 10 24 24 13 15 50 60 60 Investeringsinkomster -18 0 0 0 0 0 0 0 Nominerad nettoinvestering -8 24 24 13 15 50 60 60 Kretslopp och vattennämnden (Deponier) Nominerad bruttoinvestering 0 1 1 2 2 2 2 2 varav re-/ersättningsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 varav nyinvesteringar 0 1 1 2 2 2 2 2 Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 Nominerad nettoinvestering 0 1 1 2 2 2 2 2 Total nominerad nettoram 1 087 1 785 1 790 1 820 1 751 1 722 1 782 2 022 kretslopp och vattennämnden Nettobudget enligt KF budget 1 785 1 785 1 801 1 789 1 726 1 775 2026–2028 Ökning minskning nominering jmf +19 -48 -4 +7 med beslutad nettobudget För nämndens taxefinansierade verksamheter nominerar nämnden nettoinvesteringar för perioden 2027–2031 på cirka 8,9 mdkr vilket är i paritet med föregående års nomineringsvolymer. Investeringstakten är historiskt hög där ökningen avser en fortsatt hög ambition avseende både reinvesteringar och förnyelse. Av den totala investeringsvolymen avser cirka 5,6 mdkr nyinvestering och cirka 3,3 mdkr reinvestering. Driftkonsekvenserna i form av framför allt tillkommande kapitalkostnader utgör en betydande del av nämndens kostnadsmassa. Inom ramen för skattefinansierade investeringar återfinns framför allt nämndens kommungemensamma uppdrag avseende skyfallsåtgärder Kapitalkostnader och drifteffekter knutet till dessa åtgärder finansieras via kommuncentrala avropsmedel. Exploateringsvolymer Utfall Budget Prognos Exploatering (mnkr) 2027 2028 2029 2030 2031 2025 2026 2026 Kretslopp och vattennämnden Utgifter VA-utbyggnad 142 150 150 150 150 150 150 150 Utbyggnad enligt KF:s budget 2025–2027 150 150 150 150 150 Ökning/minskning nominering jmf med beslutad nettobudget 0 0 0 0 0 Prognos anslutningsavgifter (från 60 0 63 67 72 79 85 88 exploatering) Föreslagna exploateringsvolymer ligger i nivå med föregående års investeringar och motsvarar den investeringstakt som nämnden har haft ambition att nå de senaste åren för att kunna gå i takt med stadens övriga exploateringsverksamhet. Det är dock osäkert i vilken grad nämndens nivåer följer den inbromsning i utbyggnadstakt som exploateringsnämndens prognos och nomineringar indikerar. Från och med budget 2024 beslutar kommunfullmäktige endast om ramar för nämndens VA- utbyggnad. Exploateringsknutna anslutningsavgifter redovisas som en upplysning för att åskådliggöra den direkta årliga självfinansieringsgraden från inbetalningarna. Utveckling av nämndens självfinansieringsgrad och hantering av utbyggnadstakten hanteras i första hand inom nämndens förslag till taxeutveckling avseende anslutnings- och brukningsavgifter. 6.3.1.8 Kulturnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 151 150 155 157 - varav taxor och avgifter 22 21 19 - varav externa bidrag 84 86 89 - varav kommuninterna bidrag 1 0 3 Kostnader -830 -875 -882 -928 Nettokostnad -679 -724 -728 -771 Kommunbidrag 683 731 736 773 Resultat 4 7 9 2 Antal årsarbetare 696 684 683 688 Kulturnämnden ska driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden. Kulturförvaltningen är organiserad i fem avdelningar som omfattar bibliotek, museer, kulturhus och andra kulturverksamheter. Nämndens intäkter består huvudsakligen av entréintäkter från förvaltningens museer och konsthall, medan kostnaderna främst utgörs av personalkostnader, kulturstöd samt övriga verksamhetskostnader. Kommunfullmäktige beslutade 2020 om uppförande av nya magasin för stadens museisamlingar. År 2021 beslutade Kommunfullmäktige om en om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum. Sedan 2025 ligger medel kommuncentralt för nämnden att avropa. I kapitel 5, avsnittet Framställningar från nämnder, redogörs för finansieringen. I början av 2026 fick nämnden utökat kommunbidrag i kompletteringsbudget, för drift av minoriteternas kulturhus. Kulturnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 772 130 772 130 772 130 772 130 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 25 759 25 759 25 759 Uppräkning PKV 2028 25 852 25 852 Nytt Magasin 26 500 38 300 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Drift minoriteternas kulturhus 500 500 500 500 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -25 759 -25 759 -25 759 Ta bort uppräkning PKV 2028 -25 852 -25 852 Ny uppräkning PKV 2027–2029 23 952 50 239 79 039 6.3.1.9 Miljö- och klimatnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 92 91 89 103 - varav taxor och avgifter 83 84 84 - varav externa bidrag 6 4 3 - varav kommuninterna bidrag 1 1 1 Kostnader -201 -214 -222 -247 Nettokostnad -109 -123 -133 -144 Kommunbidrag 112 129 143 145 Resultat 3 6 10 1 Antal årsarbetare 241 242 253 259 Miljö- och klimatnämnden kontrollerar att lagar som rör miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel följs. Nämnden har också uppdraget att driva och samordna Göteborgs Stads arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Nämndens myndighetsutövning (prövning, tillsyn och kontroll av livsmedels- och alkohol-, tobaks- och miljölagstiftningarna) finansieras till stor del med avgifter enligt fastställda taxor. Nämndens kostnader består främst av personalkostnader. År 2025 redovisade nämnden ett resultat på 10 mnkr som till största delen berodde på lägre personalkostnader och lägre kostnader för kommungemensamma IT-tjänster. Nämnden beslutade 2026-04-22 § 74 om förslag till reviderade taxor för Göteborgs Stads taxor för miljö- och klimatnämndens verksamhet enligt miljöbalken och strålskyddslagen. Nämnden rapporterade att förslag till förändring inte får någon väsentlig påverkan på nämndens ekonomi. I kapitel 5, avsnitt Taxor och avgifter, redogörs för en mer omfattande bakgrundsbeskrivning. Miljö- och klimatnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges 145 160 145 160 145 160 145 160 budgetbeslut Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 4 857 4 857 4 857 Uppräkning PKV 2028 4 875 4 875 Tar bort justering enligt yrkande KF 2025-11-06 -2 500 -2 500 -2 500 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -4 857 -4 857 -4 857 Ta bort uppräkning PKV 2028 -4 875 -4 875 Ny uppräkning PKV 2027–2029 4 422 9 276 14 594 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 600 300 6.3.1.10 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 291 333 289 304 - varav taxor och avgifter 1 0 0 - varav externa bidrag 271 312 263 - varav kommuninterna bidrag 0 0 0 Kostnader -1 037 -1 120 -1 071 -1 151 Nettokostnad -746 -787 -782 -847 Kommunbidrag 753 816 841 847 Resultat 7 29 60 1 Antal årsarbetare 322 324 350 360 Nämnden har övergripande ansvar för den kommunala vuxenutbildningen. Nämnden ansvarar även för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och för att ta initiativ som främjar sysselsättningssituationen. Nämnden finansieras till del av intäkter som primärt kommer från statsbidrag. Riktade statsbidrag De riktade statsbidragen för nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning beräknas till 160–190 mnkr för 2026 och 2027. År 2025 slogs tidigare separata statsbidrag för yrkesvux, lärlingsvux, kombinationsutbildningar och yrkesförarutbildning samman till ett gemensamt statsbidrag – regionalt yrkesvux. Nytt i regeringens vårbudget är att 250 mnkr avsätts till Arbetsförmedlingen för att stödja kommuner med hög arbetslöshet för att skapa sommarjobb och tidsbegränsade jobb för ungdomar under 2026. Bidraget avser sommarjobb och riktas till ungdomar som avslutat årskurs åtta eller nio, gymnasieelever samt unga som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, inklusive dem som avslutar gymnasiet 2025 eller 2026. Jobben kan pågå i upp till fyra månader. I dagsläget är tilldelningen till Göteborg ännu inte känd. I tabellen nedan redovisas de viktigaste riktade statsbidragen och prognostiserade belopp till nämnden för 2026–2027. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Yrkesvux Yrkesvux kombination (sfi) Lärlingsvux 159,0 144,0 Lärlingsvux kombination(sfi) Yrkesförarutbildning Ungdomsjobb 20,0 18,0 Företagsetablering 7,0 - Övriga statsbidrag 1,0 - Uppskattad summa: 187,0 162,0 Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 846 940 846 940 846 940 846 940 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 27 726 27 726 27 726 Uppräkning PKV 2028 27 826 27 826 Förändring schablonmedel -14 500 -19 000 -19 000 Tar bort justering enligt yrkande KF 2025-11-06 -3 500 -3 500 -3 500 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Skolor mot brott 100 100 100 100 Schablonmedel för stadengemensamma insatser, center för skolutveckling 270 270 270 270 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Förändring schablonmedel 7 230 8 730 2 230 Ta bort uppräkning PKV 2027 -27 726 -27 726 -27 726 Ta bort uppräkning PKV 2028 -27 826 -27 826 NY uppräkning PKV 2027–2029 25 257 52 977 83 347 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 700 300 6.3.1.11 Nämnden för funktionsstöd De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 538 546 551 554 - varav taxor och avgifter 19 22 27 - varav externa bidrag 277 269 267 - varav kommuninterna bidrag 0 9 6 Kostnader -5 786 -6 001 -6 216 -6 540 Nettokostnad -5 248 -5 455 -5 665 -5 986 Kommunbidrag 5 100 5 565 5 760 5 986 Resultat -148 110 95 0 Antal årsarbetare 5 318 5 085 5 211 5 350 Nämnden ansvarar för de uppgifter som ankommer på kommunen inom verksamhetsområde funktionsstöd. I verksamhetsområdet ingår uppgifter som fokuserar på socialtjänstlagens grupper: människor med funktionsnedsättning och personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktade statsbidrag De riktade statsbidragen till nämnden för funktionsstöd beräknas i dagsläget för 2026–2027 till cirka 86 mnkr årligen. Från och med 2026 tillkommer statsbidraget Äldreomsorgslyftet då även anställda i bostäder med särskild service kan studera via Äldreomsorgslyftet. I tabellen nedan redovisas de viktigaste riktade statsbidragen och prognostiserade belopp till nämnden för 2026–2027. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Omställning till ny SoL 10,0 10,0 Habiliteringsersättning 16,0 16,0 Personligt ombud 10,0 10,0 Äldreomsorgslyftet 12,0 12,0 Vårdens medarbetare (Nära vård) 4,0 4,0 Psykisk hälsa 3,0 3,0 Vuxna flyktingar med uppehållstillstånd 24,0 24,0 Övriga bidrag 7,0 7,0 Uppskattad summa: 86,0 86,0 Göteborgs kostnadsnivå jämfört med övriga storstäder och referenskostnad I tabellen nedan redovisas Göteborgs nettokostnad per invånare för insatser för funktionsnedsatta enligt LSS och statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) jämfört med övriga storstäder och ett genomsnitt för riket. För 2025 finns i nuläget endast preliminära uppgifter tillgängliga för Göteborg och Malmö. En jämförelse görs också med referenskostnaden för Göteborg. Referenskostnaden beräknas utifrån nettokostnaden per invånare för riket med hänsyn tagen till Göteborgs strukturella förhållanden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnadsavvikelsen visar förhållandet mellan Göteborgs kostnad per invånare och referenskostnaden uttryckt i procent. Ett positivt värde anger att Göteborgs nettokostnad är högre än den förväntade och ett negativt värde att nettokostnaden är lägre. Nettokostnad LSS och SFB, kronor per invånare 2023 2024 2025 Göteborg 7 508 7 715 7 849 Stockholm 4 411 4 903 - Malmö 6 187 6 437 6 569 Riket 6 345 6 730 - Referenskostnad Göteborg 6 997 7 181 7 352 Nettokostnadsavvikelse % 7,3 6,7 6,8 Befolkningsförändringar Stadsledningskontoret har arbetat in befolkningsförändringarna i budgetförutsättningarna för 2027–2029. Antal invånare 20–64 år för 2025 är cirka 2 700 fler jämfört med 2024, vilket motsvarar en ökning med cirka 0,7 procent. Utfallet för antal invånare 2025 i relation till PR2025 visar på cirka 600 fler invånare 20–64 år. PR2026 visar att antalet invånare 20–64 år förväntas öka successivt fram tills 2048, men långsammare än de senaste åren. Under perioden 2025–2029 förväntas antalet invånare 20–64 år öka med cirka tre procent. I årets budgetförutsättningar har stadsledningskontoret arbetat in befolkningsförändringarna för åren 2027–2029 jämfört med 2026. Om modellen med längre omställningstid hade tillämpats skulle det motsvarat ett avdrag för nämnden för funktionsstöd på cirka 1 mnkr för 2027. Beräkningarna utgår ifrån årets befolkningsprognos. För nämnden för funktionsstöd är beräkningen enligt uppställningen nedan: Nämnden för funktionsstöd 2026 2027 2028 2029 Ram enl budget 2026 (tkr) 5 979 225 - avgår BmSS -3 220 000 Just ram (tkr) 2 759 225 Medelbefolkning 20–64 år enl PR2025 389 276 Kronor per inv 20–64 år 7 088 390 393 396 Medelbefolkning 20–64 år enl PR2026 387 732 976 966 628 Förändring antal inv PR2026 jmf med 2026 enl PR2025 -1 544 1 700 4 690 7 352 Förändrat resursbehov (antal inv x kr per inv), tkr 12 046 33 243 52 108 Antalet invånare 20–64 år ökade inte lika mycket 2025 som antogs i budget 2026 och ökningstakten framöver beräknas vara lägre än PR2025. Nämnden för funktionsstöd 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 5 981 350 5 981 350 5 981 350 5 981 350 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 208 753 208 753 208 753 Uppräkning PKV 2028 214 290 214 290 Befolkningsförändringar 2027–2028 25 498 52 584 52 584 Avsättning till gemensamt anslag för gränssnittsärenden 3 500 3 500 3 500 Gränssnitt 65-årsgräns borttagen 3 000 3 000 3 000 Expansionsmedel BmSS 2027–2028 121 000 239 000 239 000 Stärkt rätt till assistans - tillkommande justering enligt finansieringsprincipen -11 000 -11 000 -11 000 Utökat anhörigstöd - tillkommande justering enligt finansieringsprincipen 2 800 2 800 2 800 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (överfört från stadsbyggnad) 1 500 1 500 1 500 1 500 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort expansionsmedel BmSS 2027–2028 -121 000 -239 000 -239 000 Ny expansionsmedel BmSS 2027-2029 89 000 220 000 324 000 Ta bort uppräkning PKV 2027 -208 753 -208 753 -208 753 Ta bort uppräkning PKV 2028 -214 290 -214 290 Ny uppräkning PKV 2027–2029 188 260 399 901 636 076 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 -25 498 -52 584 -52 584 Ny befolkningsförändring 2027–2029 12 046 33 243 52 108 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur -3 200 -1 600 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar (-1 205 tkr 2027) 6.3.1.12 Nämnden för demokrati och medborgarservice De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 113 116 121 130 - varav taxor och avgifter 0 0 0 - varav externa bidrag 1 1 1 - varav kommuninterna bidrag 0 0 0 Kostnader -210 -233 -242 -274 Nettokostnad -96 -117 -121 -145 Kommunbidrag 101 126 123 145 Resultat 5 8 2 0 Antal årsarbetare 216 230 238 250 Nämnden för demokrati och medborgarservice samordnar och utvecklar Göteborgs Stads service, tillhandahåller infrastruktur för delaktighetarbete samt erbjuder rådgivning. Nämnden är en av tre leverantörer av digitala tjänster till stadens övriga nämnder och styrelser. Verksamhet finansieras till viss del av intäkter från övriga nämnder och styrelser. Se kapitel 5, avsnitt Kostnader för interna tjänster. Antalet årsarbetare har ökat under de senaste åren då nämnden har fått fler uppdrag samt behövt vidta åtgärder för att minska handläggningstiden inom överförmyndarverksamheten. Nämnden hemställer inför budget 2027 om utökad ram på 4 mnkr. Se kapitel 5 avsnitt Framställningar från nämnder. Nämnden för demokrati och medborgarservice 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 142 430 142 430 142 430 142 430 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Pilot medborgarråd för klimatet (fram till 2026) -700 -700 -700 Avveckling medborgarvittnen -1 650 -1 650 -1 650 Uppräkning PKV 2027 4 180 4 180 4 180 Uppräkning PKV 2028 4 195 4 195 Lotsfunktion Leksaksbibliotek utökning från 400 tkr till 800 tkr (helårseffekt) 400 400 400 Utreda var det är störst behov och föreslå placering av allaktivitetshus i Nordost. (endast 2026) -1 500 -1 500 -1 500 Nytt medborgarkontor i Hammarkullen utökning från 1500 till 3000 (helårseffekt9 1 500 1 500 1 500 Insatser för att öka valdeltagandet i områden med lågt valdeltagande (endast 2026) -5 000 -5 000 -5 000 Medborgarråd 500 500 500 Ta bort justering enligt yrkande KF2025-11-06 -3 000 -3 000 -3 000 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Vårt Göteborg (Överfört från kommunledningen) 2 720 2 720 2 720 2 720 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -4 180 -4 180 -4 180 Ta bort uppräkning PKV 2028 -4 195 -4 195 NY uppräkning PKV 2027–2029 4 422 9 276 14 594 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 1 000 500 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Förändrad lagstiftning överförmyndarverksamheten (4 000 tkr 2027 och framåt) 6.3.1.13 Nämnden för Intraservice De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 1 287 1 342 1 414 1 513 - varav taxor och avgifter 0 3 4 - varav externa bidrag 0 0 1 - varav kommuninterna bidrag 0 0 0 Kostnader -1 320 -1 374 -1 445 -1 551 Nettokostnad -33 -32 -31 -37 Kommunbidrag 37 36 38 37 Resultat 4 4 7 0 Antal årsarbetare 709 691 734 750 Intraservice är en av tre leverantörer av digitala tjänster till stadens övriga nämnder och styrelser. Verksamheten finansieras till största del av intäkter från övriga nämnder och styrelser. Se kapitel 5, avsnitt Kostnader för interna tjänster. Ökningen av personalvolymen och antal årsarbetare år 2025 handlar om rekrytering till vakanser samt till utökade och/eller nya uppdrag. Det finns inget särskilt yrkesområde eller någon befattning som utmärker sig utan det handlar om en spridning av olika befattningar. Utfallet för helåret 2025 visar på ett slutligt överskott i verksamheten med 6,9 mnkr och då har återreglering skett till kund med 29,5 mnkr. Enskilda tjänster visar både positiva och negativa budgetavvikelser, men på helheten uppstår ett överskott som regleras tillbaka till kunderna. Strategisk samordningsgrupp rekommenderar kommunfullmäktige att ge uppdrag till nämnden att, tillsammans med köpande verksamheter, genomföra en genomlysning under 2027. För detta avsätts en kommuncentral post till Intraservice för avrop på 2 mnkr. Se kapitel 7, avsnitt fastställande av ekonomisk ram. Nämnden för Intraservice 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 42 270 42 270 42 270 42 270 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 1 338 1 338 1 338 Uppräkning PKV 2028 1 343 1 343 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Employer Branding (överfört till kommunledningen) -4 820 -4 820 -4 820 -4 820 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -1 338 -1 338 -1 338 Ta bort uppräkning PKV 2028 -1 343 -1 343 Ny uppräkning PKV 2027–2029 1 161 2 435 3 831 6.3.1.14 Socialnämnder Riktade statsbidrag Statsbidragen inom socialtjänsten 2026–2027 omfattar ökade satsningar på en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst samt brottsförebyggande arbete. Samtidigt kvarstår att bidragen i huvudsak är riktade och beslutas årligen, vilket innebär fortsatt osäkerhet i planeringsförutsättningarna. I tabellen nedan redovisas de viktigaste riktade statsbidragen till socialnämnderna för åren 2026–2027. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Omställning till ny socialtjänstlag 81,0 81,0 Förebygga kriminalitet för barn och unga 18,0 17,0 Förebygga och motverka brottslighet 12,0 13,0 Subvention placeringskostnader barn och 14,0 * unga Uppdrag om sociala insatser 15,0 8,0 Skolsociala team 10,0 10,0 Utökade hembesök barnhälsovården 6,0 1,0 Familjerätt 4,0 4,0 Avhopparverksamheten 4,0 3,0 Socialtjänstens och hälso- och 4,0 2,0 sjukvårdens beredskap Uppskattad summa: 168,0 139,0 * Bidraget för subvention av placeringskostnader fortsätter 2027 men bedöms som osäkert, då det har karaktären av en tillfällig satsning. Göteborgs kostnadsnivå jämfört med övriga storstäder och referenskostnad I tabellen nedan redovisas Göteborgs nettokostnad per invånare för individ- och familjeomsorg jämfört med övriga storstäder och ett genomsnitt för riket. För 2025 finns i nuläget endast preliminära uppgifter tillgängliga för Göteborg och Malmö. En jämförelse görs också med referenskostnaden för Göteborg. Referenskostnaden beräknas utifrån nettokostnaden per invånare för riket med hänsyn tagen till Göteborgs strukturella förhållanden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnadsavvikelsen visar förhållandet mellan Göteborgs kostnad per invånare och referenskostnaden uttryckt i procent. Ett positivt värde anger att Göteborgs nettokostnad är högre än den förväntade och ett negativt värde att nettokostnaden är lägre. Nettokostnad individ och familjeomsorg, kronor per invånare 2023 2024 2025 Göteborg 7 355 8 046 8 351 Stockholm 4 678 4 934 - Malmö 9 391 10 229 10 506 Riket 5 234 5 600 - Referenskostnad Göteborg 7 542 8 027 8 185 Nettokostnadsavvikelse % -2,5 0,2 2,0 Befolkningsförändringar Stadsledningskontoret har arbetat in befolkningsförändringarna i budgetförutsättningarna 2027–2029. Antal invånare 0–20 år för 2025 är nästintill oförändrat jämfört med 2024. För invånare 21–64 år syns en ökning med cirka 2 800 invånare, vilket motsvarar en ökning med 0,7 procent. Utfallet för 2025 i relation till PR2025 visar ett näst intill oförändrat antal invånare i åldern 0–20 år och cirka 500 färre invånare i åldern 21–64 år för 2025. PR2026 visar att antalet barn och unga 0–20 år förväntas sjunka successivt fram till år 2037 för att därefter öka fram till år 2050. Under perioden 2025–2029 förväntas antalet barn och unga 0–20 år sjunka med cirka 1 800 invånare, vilket motsvarar en minskning med drygt en procent. Stadsområde Nordost ligger strax under Hisingen och Sydväst när det gäller andel barn och unga i staden, men står för cirka hälften av det minskade antalet barn och unga under perioden 2025–2029. På Hisingen, som har knappt en tredjedel av stadens barn och unga, syns en minskning med cirka 500 barn och unga. Det motsvarar cirka tre procent. I Centrum förväntas en minskning av antalet barn och unga med cirka en procent. I Sydväst förväntas antalet barn och unga vara nästintill oförändrat. Antalet vuxna 21–64 år förväntas öka successivt under prognosperioden, även om det mot slutet av perioden sker en avmattning. Under perioden 2025–2029 prognostiseras antalet invånare 21–64 år öka med cirka 11 000 invånare, vilket motsvarar en ökning med cirka tre procent. Centrum, där drygt en tredjedel av alla invånare i denna åldersgrupp bor, väntas ha den minsta ökningen, cirka två procent. För övriga stadsområden är den procentuella ökningen relativt jämnt fördelad. I årets budgetförutsättningar har stadsledningskontoret arbetat in befolkningsförändringarna för åren 2027–2029 jämfört med 2026. Om modellen med längre omställningstid hade tillämpats skulle det motsvarat ett tillskott för socialnämnderna på cirka 0,5 mnkr för 2027. Beräkningarna utgår ifrån årets befolkningsprognos och har skett utifrån respektive delmodell i resursfördelningsmodellen: Delmodell 2027 2028 2029 Barn och unga -2 957 -11 590 -20 908 Vuxna 4 438 12 475 19 619 Fritid och kultur -617 -1 950 -3 336 Totalt socialnämnder 864 -1 065 -4 625 Befolkning per nämnd 2027 2028 2029 Nordost 92 -1 128 -2 943 Centrum 589 1 104 1 270 Sydväst 29 -502 -1 285 Hisingen 153 -539 -1 668 Totalt socialnämnder 864 -1 065 -4 625 Uppdatering av resursfördelningsmodellen Enligt principerna för resursfördelningsmodellen som började att gälla i och med budget 2026 ska fördelningen per nämnd och delmodell uppdateras årligen med aktuella socioekonomiska data, antal invånare samt kriminalitetsindex i de modeller som berörs. Den största förändringen sker i delmodellen försörjningsstöd där variabeln Antal arbetslösa med låg förankring på arbetsmarknaden och som inte har a-kassa som huvudsaklig inkomstkälla är grunden och innebär ett minskat antal i stadsområde Nordost medan antalet i Centrum och Hisingen ökar mest. Även för Sydväst märks en viss ökning. Även delmodellen Övrig individ- och familjeomsorg påverkas av denna variabel då delmodellen består av 80 procent av delmodellen försörjningsstöd. Även för delmodellen Barn och unga sker en ganska stor förändring där stadsområde Nordosts andel minskar till följd av att variabeln Ej behörig till gymnasiet samt kriminalitetsindexet förbättras. Tvärtom blir förändringen hos stadsområde Hisingen som ges en större andel i delmodellen Barn och unga. För delmodellen Fritid och kultur minskar stadsområde Centrums andel medan stadsområde Hisingens andel ökar. Totalt sett summeras samtliga delar till att cirka 34 mnkr omfördelas från stadsområde Nordost till stadsområde Hisingen och Sydväst. Nedan redovisas effekterna av justeringen för 2027 per delmodell och stadsområde. Nordost Centrum Sydväst Hisingen Totalt Barn och unga Andel 2026 40,6% 16,0% 16,5% 27,0% 100,0% Andel 2027 39,8% 15,8% 16,6% 27,8% 100,0% Belopp (tkr) -16 587 -4 469 3 082 17 974 0 Vuxna Andel 2026 33,9% 26,3% 14,3% 25,5% 100,0% Andel 2027 33,8% 26,1% 14,3% 25,8% 100,0% Belopp (tkr) -1 016 -2 328 -299 3 643 0 Försörjningsstöd Andel 2026 37,4% 19,9% 14,7% 28,0% 100,0% Andel 2027 36,2% 20,5% 14,8% 28,5% 100,0% Belopp (tkr) -11 858 5 945 1 098 4 815 0 Fritid o kultur Andel 2026 37,6% 16,9% 18,3% 27,3% 100,0% Andel 2027 37,5% 16,5% 18,4% 27,6% 100,0% Belopp (tkr) -301 -919 338 882 0 Övrig IFO Andel 2026 36,7% 21,1% 14,6% 27,5% 100,0% Andel 2027 35,7% 21,6% 14,7% 28,0% 100,0% Belopp (tkr) -3 874 1 740 330 1 804 0 Totalt belopp (tkr) -33 636 -31 4 549 29 118 0 Justering av total ram -1,74% 0,0% 0,5% 2,13% 0,0% 6.3.1.15 Socialnämnd Centrum De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 168 163 200 177 - varav taxor och avgifter 5 5 4 - varav externa bidrag 69 59 84 - varav kommuninterna bidrag 5 4 17 Kostnader -1 450 -1 507 -1 623 -1 680 Nettokostnad -1 282 -1 345 -1 423 -1 504 Kommunbidrag 1 306 1 380 1 450 1 505 Resultat 24 35 27 1 Antal årsarbetare 839 870 919 957 Nämnden ansvarar i stadsområde Centrum för de uppgifter som ankommer på kommunen inom verksamhetsområde individ- och familjeomsorg. Individ- och familjeomsorgens uppgifter fokuserar på socialtjänstlagens grupper; barn och unga, missbrukare, brottsoffer samt personer som vårdar eller stödjer en närstående inom dessa grupper. Socialnämnderna Centrum och Sydväst har ett särskilt ansvar inom vissa områden inom individ- och familjeomsorgen. Socialnämnd Centrum 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 1 471 340 1 471 340 1 471 340 1 471 340 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Förändring schablonmedel (försörjningsstöd) -10 000 -13 000 -13 000 Förändring schablonmedel (integration) -13 000 -17 000 -17 000 Avsättning till gemensamt anslag för gränssnittsärenden (fram till 2026) 1 620 1 620 1 620 Befolkningsförändring 2027–2028 -435 -1 484 -1 484 Uppräkning PKV 2027 exkl försörjningsstöd 40 177 40 177 40 177 Uppräkning PKV 2028 exkl försörjningsstöd 40 286 40 286 Uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 2 040 6 166 6 166 Frihetsberövande påföljder för unga- tillkommande justering enligt finansieringsprincipen (helårseffekt) 20 20 20 Pilot förstärkt arbete med närvaro på nätet (fram till och med 2027) -399 -399 HBTQI-plan utbildningsinsats (SLK-2024-00551) fram till och med 2027 -800 -800 Medborgarråd med inriktning segregationen (fram till och med 2026) -250 -250 -250 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Ny finansieringsmodell sociala boenden -1 500 -1 500 -1 500 -1 500 Samverkan med civilsamhället 1 000 Volontär i skola 1 500 1 500 Drift minoriteternas kulturhus 500 500 500 500 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -40 177 -40 177 -40 177 Ta bort uppräkning PKV 2028 -40 286 -40 286 NY uppräkning PKV 2027–2029 38 967 81 770 128 710 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 435 1 484 1 484 NY befolkningsförändring 2027–2029 589 1 104 1 270 Ta bort uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 -2 040 -6 166 -6 166 Ny uppräkning försörjningsstöd 2027–2029 790 5 151 11 837 Förändring schablonmedel (försörjningsstöd) 5 500 6 500 2 000 Förändring schablonmedel (integration) 7 000 8 500 2 500 Uppdaterad resursfördelningsmodell -31 -31 -31 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 4 00 200 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Welcome House, 1 tjänst för samordning (SLK-2026-00214) 800 tkr 2027 och framåt Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar, belopp för samtliga regionala socialnämnder (450 tkr 2027) 6.3.1.16 Socialnämnd Hisingen De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 122 111 155 137 - varav taxor och avgifter 2 2 3 - varav externa bidrag 74 60 87 - varav kommuninterna bidrag 3 4 12 Kostnader -1 327 -1 394 -1 492 -1 538 Nettokostnad -1 206 -1 284 -1 337 -1 401 Kommunbidrag 1 222 1 289 1 333 1 371 Resultat 16 5 -4 -30 Antal årsarbetare 714 726 753 750 Nämnden ansvarar i stadsområde Hisingen för de uppgifter som ankommer på kommunen inom verksamhetsområde individ- och familjeomsorg. Individ- och familjeomsorgens uppgifter fokuserar på socialtjänstlagens grupper: barn och unga, missbrukare, brottsoffer samt personer som vårdar eller stödjer en närstående inom dessa grupper. Socialnämnd Hisingen 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 1 369 360 1 369 360 1 369 360 1 369 360 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Avsättning till gemensamt anslag för gränssnittsärenden (fram till 2026) 1 740 1 740 1 740 Befolkningsförändring 2027–2028 1 884 -1 367 -1 367 Uppräkning PKV 2027 exkl försörjningsstöd 35 872 35 872 35 872 Uppräkning PKV 2028 exkl försörjningsstöd 35 893 35 893 Uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 2 839 8 579 8 579 Frihetsberövande påföljder för unga- tillkommande justering enligt finansieringsprincipen (helårseffekt) 20 20 20 Pilot förstärkt arbete med närvaro på nätet (fram till och med 2027) -675 -675 Medborgarråd med inriktning segregationen (fram till och med 2026) -250 -250 -250 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Ny finansieringsmodell sociala boenden -1 450 -1 450 -1 450 -1 450 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -35 872 -35 872 -35 872 Ta bort uppräkning PKV 2028 -35 893 -35 893 NY uppräkning PKV 2027–2029 34 056 71 416 112 289 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 -1 884 1 367 1 367 NY befolkningsförändring 2027–2029 153 -539 -1 668 Ta bort uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 -2 839 -8 579 -8 579 Ny uppräkning försörjningsstöd 2027–2029 1 101 7 180 16 499 Uppdaterad resursfördelningsmodell 29 118 29 118 29 118 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar, belopp för samtliga regionala socialnämnder (450 tkr 2027) 6.3.1.17 Socialnämnd Nordost De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 220 245 299 300 - varav taxor och avgifter 12 12 14 - varav externa bidrag 86 88 138 - varav kommuninterna bidrag 1 17 18 Kostnader -1 897 -2 065 -2 153 -2 235 Nettokostnad -1 677 -1 820 -1 854 -1 935 Kommunbidrag 1 721 1 805 1 839 1 935 Resultat 44 -16 -16 0 Antal årsarbetare 1 068 1 093 1 126 1 037 Nämnden ansvarar i stadsområde Nordost för de uppgifter som ankommer på kommunen inom verksamhetsområde individ- och familjeomsorg. Individ- och familjeomsorgens uppgifter fokuserar på socialtjänstlagens grupper; barn och unga, missbrukare, brottsoffer samt personer som vårdar eller stödjer en närstående inom dessa grupper. Socialnämnd Nordost 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges 1 934 210 1 934 210 1 934 210 1 934 210 budgetbeslut Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 48 505 48 505 48 505 Uppräkning PKV 2028 48 514 48 514 Avsättning till gemensamt anslag för gränssnittsärenden (fram till 2026) 2 120 2 120 2 120 Medborgarbudget pilot (fram till 2026) -1 300 -1 300 -1 300 Befolkningsförändring 2027–2028 -477 -5 485 -5 485 Uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 4 309 13 022 13 022 Frihetsberövande påföljder för unga- tillkommande justering enligt finansieringsprincipen (helårseffekt) 40 40 40 Pilot förstärkt arbete med närvaro på nätet (fram till och med 2027) -1 014 -1 014 Medborgarråd med inriktning segregation (fram till och med 2026) -250 -250 -250 Förlängning av tidigare satsning av FUT- handläggare (fram till och med 2027) -2 000 -2 000 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Ny finansieringsmodell sociala boenden -1 930 -1 930 -1 930 -1 930 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -48 505 -48 505 -48 505 Ta bort uppräkning PKV 2028 -48 514 -48 514 NY uppräkning PKV 2027–2029 46 484 97 464 153 215 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 477 5 485 5 485 NY befolkningsförändring 2027–2029 92 -1 128 -2 943 Ta bort uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 -4 309 -13 022 -13 022 Ny uppräkning försörjningsstöd 2027–2029 1 396 9 108 20 930 Uppdaterad resursfördelningsmodell -33 636 -33 636 -33 636 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar, belopp för samtliga regionala socialnämnder (450 tkr 2027) 6.3.1.18 Socialnämnd Sydväst De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 563 580 532 589 - varav taxor och avgifter 5 4 4 - varav externa bidrag 142 123 78 - varav kommuninterna bidrag 19 32 13 Kostnader -1 351 -1 399 -1 412 -1 497 Nettokostnad -787 -819 -880 -908 Kommunbidrag 787 841 868 908 Resultat 0 22 -13 0 Antal årsarbetare 947 931 947 975 Nämnden ansvarar i stadsområde Sydväst för de uppgifter som ankommer på kommunen inom verksamhetsområde individ- och familjeomsorg. Individ- och familjeomsorgens uppgifter fokuserar på socialtjänstlagens grupper; barn och unga, missbrukare, brottsoffer samt personer som vårdar eller stödjer en närstående inom dessa grupper. Socialnämnderna Centrum och Sydväst har ett särskilt ansvar inom vissa områden inom individ-och familjeomsorgen. Socialnämnd Sydväst 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 900 230 900 230 900 230 900 230 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Medborgarbudget pilot (Endast fram till 2026) -1 300 -1 300 -1 300 Avsättning till gemensamt anslag för gränssnittsärenden (fram till 2026) 1 020 1 020 1 020 Befolkningsförändring 2027–2028 -6 157 -8 314 -8 314 Uppräkning PKV 2027 exkl försörjningsstöd 24 699 24 699 24 699 Uppräkning PKV 2028 exkl försörjningsstöd 24 716 24 716 Uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 1 419 4 288 4 288 Frihetsberövande påföljder för unga- tillkommande justering enligt finansieringsprincipen (helårseffekt) 20 20 20 Pilot förstärkt arbete med närvaro på nätet (fram till och med 2027) -412 -412 Medborgarråd med inriktning segregationen (fram till och med 2026) -250 -250 -250 Projekt "Team-SIG" (endast fram till 2028) -2 000 -2 000 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Ny finansieringsmodell sociala boenden 4 880 4 880 4 880 4 880 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -24 699 -24 699 -24 699 Ta bort uppräkning PKV 2028 -24 716 -24 716 NY uppräkning PKV 2027–2029 22 977 48 178 75 743 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 6 157 8 314 8 314 Ny befolkningsförändring 2027–2029 29 -502 -1 285 Ta bort uppräkning försörjningsstöd 2027–2028 -1 419 -4 288 -4 288 NY uppräkning försörjningsstöd 2027–2029 570 3 718 8 544 Uppdaterad resursfördelningsmodell 4 549 4 549 4 549 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur -300 -200 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar, belopp för samtliga regionala socialnämnder (450 tkr 2027) 6.3.1.19 Stadsbyggnadsnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 218 232 252 254 - varav taxor och avgifter 189 198 218 - varav externa bidrag 1 3 2 - varav kommuninterna bidrag 0 1 1 Kostnader -472 -490 -520 -551 Nettokostnad -254 -258 -268 -297 Kommunbidrag 256 266 278 287 Resultat 2 8 9 -10 Antal årsarbetare 451 446 469 475 Nämnden har ansvar för den fysiska planeringen av staden. I uppdraget ingår bland annat strategisk planering, detaljplanering, lantmäteri och bygglovshantering. Stadsbyggnadsnämnden finansieras till drygt 40 procent av taxor och avgifter i enlighet med plan- och bygglagen. Första december 2025 trädde förändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft. Förändringarna innebär att färre åtgärder kräver bygglov vilket påverkar nämndens ekonomi genom lägre intäkter. Samtidigt sker initialt en viss förskjutning från bygglov till tillsyn vilket ytterligare påverkar nämndens finansiering. I sin delårsuppföljning per mars prognostiserar nämnden ett underskott om 10 mnkr till följd av förändringarna i plan- och bygglagen. Stadsbyggnadsnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 282 760 282 760 282 760 282 760 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Förstärkning av arbetet av tidiga skeden (nedtrappning av tidigare tillskott) -2 000 -2 000 -2 000 Uppräkning PKV 2027 9 520 9 520 9 520 Uppräkning PKV 2028 9 554 9 554 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Bostadstillägg personer med funktionsnedsättning (överföring till nämnden för funktionsstöd) -500 -500 -500 -500 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -9 520 -9 520 -9 520 Ta bort uppräkning PKV 2028 -9 554 -9 554 NY uppräkning PKV 2027–2029 8 688 18 223 28 670 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 800 400 6.3.1.20 Stadsfastighetsnämnden Driftverksamhet Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 3 880 4 304 4 621 5 038 - varav taxor och avgifter 3 4 4 - varav externa bidrag 38 38 41 - varav kommuninterna bidrag 8 4 6 Kostnader -3 850 -4 323 -4 548 -5 006 Nettokostnad 30 -20 73 32 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat 30 -20 73 32 Antal årsarbetare 680 700 711 710 Nämnden har till uppgift att tillhandahålla, förvalta och utveckla de verksamhetslokaler med tillhörande utemiljöer som behövs för stadens nämnder. Stadsfastighetsnämnden finansieras till fullo av hyresintäkter som baseras på en självkostnadsprincip för de verksamheter som nyttjar lokalerna. I kapitel 5 under rubriken lokaler och lokalkostnader framgår stadsfastighetsnämndens prognostiserade hyra per nämnd fram till 2036. Från och med 2025 har stadsfastighetsnämndens uppdrag avseende vissa lokalknutna beredskapsåtgärder förtydligats (se även kapitel 5 avsnitt Civil beredskap och förmågehöjande åtgärder). Det avser åtgärder som inte har någon naturlig hyresgäst inom ramen för självkostnadshyresmodellen, utan avser funktioner som är till för ett bredare samhällsbehov i samband med kris eller krig. Det avser ombyggnadsåtgärder för att skapa trygghetspunkter, säkerställa funktionen för stadens befolkningsskyddsrum och beredskapshöjande ombyggnadsåtgärder i lokalbeståndet. Sedan 2025 finns kommuncentrala medel för att finansiera etablering och driftskostnader kopplade till dessa åtgärder. Utöver de bedömda driftkostnaderna för att hantera drift och underhåll samt etablera organisation av ansvarsområdena, kan nämnden avropa medel för kapitalkostnader kopplat till dessa anläggningar. Stadsfastighetsnämnden har enligt det styrande dokumentet Göteborg Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning rätt att använda eget kapital för att hantera underskott inom nämndens verksamhet för kommersiella och övriga fastigheter. Investeringsvolymer Utfall Budget Prognos Stadsfastighetsnämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad 2 567 3 500 3 500 3 500 3 300 3 200 3 400 3 500 bruttoinvestering varav re- 1 195 1 400 1 500 1 620 1 440 1 450 1 500 1 540 /ersättningsinvest varav nyinvestering 1 376 2 100 2 000 1 880 1 860 1 750 1 900 1 960 Investeringsinkomster 4 Nominerad 2 571 3 500 3 500 3 500 3 300 3 200 3 400 3 500 nettoinvestering Nettobudget enligt KF 3 020 3 500 3 500 3 450 3 400 3 500 3 550 budget 2025–2027 Ökning/minskning nominering jmf med +50 -100 -300 -150 beslutad nettobudget Total nominerad volym för perioden 2027–2031 uppgår till 16,9 mdkr. Volymen för perioden 2027–2030 uppgår till 13,4 mdkr vilket medför en minskning om 0,5 mdkr jämfört med Kommunfullmäktiges beslutade budget för motsvarande period. Den lägre volymen beror på minskade investeringsutgifter inom nyinvestering om 1 010 mnkr medan reinvestering prognostiserar en ökning om 510 mnkr. De lägre volymerna inom nyinvestering grundar sig i den demografiska utvecklingen med färre barn och unga vilket innebär ett minskat lokalbehov inom förskola och grundskola för kommande år. Inom reinvestering ser förvaltningen ett fortsatt behov av att utöka takten i genomförandet av planerat underhåll av fastighetsbeståndet. Den ökade volymen kan i första hand hänföras till objekt inom utbildningsportföljen. Hyresutvecklingen med utgångspunkt i nominerad investeringsplan redovisas i kapitel 5. 6.3.1.21 Stadsmiljönämnden Driftverksamhet - de senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 1 661 2 440 2 563 2 803 - varav taxor och avgifter 402 440 457 - varav externa bidrag 135 132 131 - varav kommuninterna bidrag 14 720 787 Kostnader -3 538 -3 811 -4 027 -4 537 Nettokostnad -1 877 -1 371 -1 464 -1 734 Kommunbidrag 1 763 1 489 1 616 1 734 Resultat -114 117 152 0 Antal årsarbetare 882 945 1 010 1 020 Nämnden har ett helhetsansvar för stadens offentliga rum och samlade framkomlighet och ska arbeta för att skapa tillgängliga attraktiva och levande stadsmiljöer och naturområden. Från och med 2024 avsätts medel för nämndens kapitalkostnader kommuncentralt för månadsvis avrop i takt med att kostnaderna uppstår. Även driftskostnader för tillkommande anläggningar till följd av nyinvesteringar avsätts sedan 2024 kommuncentralt för avrop i takt med att anläggningarna tas i bruk. Den förändrade hanteringen medför att nämnden sedan 2024 har ett minskat kommunbidrag och motsvarande högre intäkter från kommuncentrala avrop. I nämndens ram ingår sedan 2024 ett grundutrymme för att hantera investeringsrelaterade driftskostnader (sanering, rivning, förgäveskostnader med mera). Med utgångspunkt i nämndens utfall och prognos för föregående och innevarande år samt utifrån nämndens nomineringar föreslår stadsledningskontoret att Stadsmiljönämndens grundram för investeringsrelaterade kostnader utökas från 15 mnkr till 20 mnkr år 2027 (se kapitel 5 Drift- och kapitalkostnadskonsekvenser av nämndernas investeringar). I samband med införandet av ny organisation för stadsutveckling överfördes tidigare kommuncentrala medlen för tillköp av kollektivtrafik till stadsmiljönämndens kommunbidragsram. I tabellen nedan framgår bedömd kostnad för de tillköp som finansieras via stadsmiljönämndens kommunbidrag för de kommande tre åren. Kostnaden för 2027 baseras på bedömningar från Västtrafik. Beloppen för år 2028 och år 2029 har schablonmässigt uppräknats med två procent. I beräkningsförutsättningarna har nämndens kommunbidrag justerats utifrån den uppdaterade bedömningen. Kostnaden för subvention av periodbiljetter har precis som för 2026 inarbetats kommuncentralt. Budgetpost, belopp i tkr Inarbetat i ram Bedömning Bedömning Bedömning 2026 2027 2028 2029 (Västtrafik) Avgiftsfri älvtrafik 45 500 52 000 53 000 54 100 65+ 194 200 217 100 221 400 225 900 Summa 239 700 269 100 274 400 280 000 Stadsmiljönämnden har enligt det styrande dokumentet Göteborg Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning rätt att använda eget kapital för att hantera kostnader för vinterväghållning utöver grundram. Utgångspunkten är att vinterkostnader om 140 mnkr (2026) klassificerades som normalvinter och att avvikelser i förhållande till den ramen tillåts hanteras genom ett nyttjande av eget kapital. I beräkningsförutsättningarna har nämndens grundram för vinterkostnader räknats upp utifrån PKV precis som övriga kommunbidragsramen. Det innebär att det i Stadsmiljönämndens kommunbidragsram för 2027 ligger inarbetat 144,3 mnkr för vinterkostnader. Hanteringen förutsätter att nämnden över tid följer upp och redovisar ”vinterkostnader”. På det sättet går det att över tid justera ramen för ”normalvinter” om/när det sker förändringar. Stadsmiljönämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 1 733 010 1 733 010 1 733 010 1 733 010 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Pilot för Styr och ställ i Angered (fram till 2026) -3 000 -3 000 -3 000 Uppräkning PKV 2027 42 544 42 544 42 544 Uppräkning PKV 2028 42 697 42 697 Digitalisering och effektivisering av trafikljus (3000 tkr 2025, 3500 tkr 2026, tas bort 2027) -3 500 -3 500 -3 500 Förändrad ram tillköp 7 400 15 300 15 300 Rådgivare biologisk mångfald (500 tkr 2026, 1000 tkr 2027-) 500 500 500 Vintermötesplats (2 000 tkr 2026, 4000 tkr 2027-) 2 000 2 000 2 000 Satsning sommartorg/gator (utökning 2027-) 2 000 2 000 2 000 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Investeringsrelaterade kostnader höjning av grundnivå 5 000 5 000 5 000 Tar bort tidigare bedömning tillköp -247 100 -255 000 -255 000 Ny bedömning tillköp 269 100 274 400 280 000 Ta bort uppräkning PKV 2027 -42 544 -42 544 -42 544 Ta bort uppräkning PKV 2028 -42 697 -42 697 Ny uppräkning PKV 2027–2029 45 970 96 423 151 700 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 3 500 1 700 Investeringsvolymer Utfall Budget Prognos Stadsmiljönämnden 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Nominerad bruttoinvestering 808 1 305 1 300 1 500 1 300 1 100 1 100 1 300 varav re- /ersättningsinvest 575 650 750 750 700 700 700 1 000 varav nyinvestering 233 655 550 750 600 400 400 300 Investeringsinkomster -102 -150 -150 -100 -50 -50 -50 Nominerad nettoinvestering 706 1 155 1 150 1 400 1 250 1 050 1 050 1 300 Nettobudget enligt KF budget 2026–2028 1 155 1 155 1 455 1 155 1 305 1 000 Ökning/minskning nominering jmf med beslutad nettobudget -55 +95 -255 +50 Nominerad nettovolym för åren 2027–2031 uppgår till cirka 6,3 mdkr vilket innebär en ökning med 100 mnkr i jämförelse med nominerad volym för samma period i förra årets nomineringsunderlag. Förändringen beror främst på tidsförskjutningar inom pågående projekt vilket har gjort att volym från tidigare år har skjutits fram till denna period. Förändringen förklaras även av tillkommande reinvesteringsåtgärder baserat på förvaltningens strategiska arbete med inventering av befintliga anläggningars skick och reinvesteringsbehov. En allt större andel av den årliga nominerade volymen avser reinvesteringsåtgärder vilket främst förklaras av den omfattande upprustningen av kanalmurar som kommer pågå under många år framöver. 6.3.1.22 Utbildningsnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 1 066 1 147 1 206 1 087 - varav taxor och avgifter 11 11 11 - varav externa bidrag 305 318 324 - varav kommuninterna bidrag 9 13 13 Kostnader -3 527 -3 770 -3 974 -4 013 Nettokostnad -2 461 -2 623 -2 768 -2 926 Kommunbidrag 2 471 2 668 2 781 2 926 Resultat 10 45 12 0 Antal årsarbetare 2 442 2 460 2 624 2 560 Nämnden ansvarar för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Nämnden har också ansvar för vuxenutbildning i kommunal regi. Från 2026 har språkcentrum överförts till grundskolenämnden och center för skolutveckling upphört. Riktade statsbidrag De riktade bidragen för gymnasieskola och yrkeshögskola beräknas i dagsläget för 2026 till cirka 240 mnkr. I tabellen nedan redovisas de viktigaste riktade statsbidragen och prognostiserade belopp till nämnden för 2026–2027. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Yrkeshögskolan lång 136,0 133,0 Lärarlönelyftet 17,5 17,5 Lärlingsutbildning 15,0 15,0 Stb RG (Riksgymnasiet rörelsehindrade) 15,0 15,0 Personalförstärkning 15,0 15,0 Karriärtjänster 13,0 13,0 Fortbildning Lärare och Förskollärare 3,0 - Fjärde tekniskt år 2,0 4,0 Yrkeshögskolan kort 3,5 4,5 Inköp av litteratur 2,5 1,5 Spetsutbildning 2,5 2,5 Summa övriga bidrag 18,0 12,0 Uppskattad summa: 243,0 233,0 Göteborgs kostnadsnivå jämfört med övriga storstäder och referenskostnad I tabellen nedan redovisas Göteborgs nettokostnad per invånare för gymnasieskolan jämfört med övriga storstäder och ett genomsnitt för riket. För 2025 finns i nuläget endast preliminära uppgifter tillgängliga för Göteborg och Malmö. En jämförelse görs också med referenskostnaden för Göteborg. Referenskostnaden beräknas utifrån nettokostnaden per invånare för riket med hänsyn tagen till Göteborgs strukturella förhållanden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnadsavvikelsen visar förhållandet mellan Göteborgs kostnad per invånare och referenskostnaden uttryckt i procent. Ett positivt värde anger att Göteborgs nettokostnad är högre än den förväntade och ett negativt värde att nettokostnaden är lägre. Nettokostnad gymnasieskola, kronor per invånare 2023 2024 2025 Göteborg 3 686 3 912 4 057 Stockholm 3 525 3 552 - Malmö 3 983 4 052 4 362 Riket 4 606 4 843 - Referenskostnad Göteborg 3 853 4 040 4 153 Nettokostnadsavvikelse % -4,3 -3,2 -2,3 Befolkningsförändringar I årets budgetförutsättningar har stadsledningskontoret arbetat in befolkningsförändringarna för åren 2027–2029 jämfört med 2026. I avsnittet om befolkningsförändringar i kapitel 5 beskrivs hanteringen utifrån föregående års och årets uppdrag gällande omställning samt resursfördelningsmodell. Om modellen med längre omställningstid hade tillämpats skulle det motsvarat ett avdrag för utbildningsnämnden på cirka 5 mnkr för 2027. Beräkningarna utgår ifrån årets befolkningsprognos. För utbildningsnämnden är beräkningen enligt uppställningen nedan: Utbildningsnämnden 2026 2027 2028 2029 Ram enl budget 2026 (tkr) 2 926 065 Medelbefolkning 16–18 år enl PR 2025 19 708 Kronor per inv 16–18 år 148 471 Medelbefolkning 16–18 år enl PR 2026 19 839 20 057 20 064 19 926 Förändring antal inv PR2026 jmf med 2026 enl PR2025 131 349 356 218 Förändrat resursbehov (antal inv x kr per inv), tkr 51 742 52 856 32 292 Befolkningen i åldersgruppen 16–18 år har ökat succesivt de senaste åren och i årets befolkningsprognos förväntas åldersgruppen att öka till 2028 innan den succesivt börjar minska. Befolkningsprognosen 2026 ligger något högre än prognosen 2025 men visar en fortsatt ökning fram till 2028 innan det vänder. Inom planperiodens första två år förväntas åldersgruppen öka något innan det minskar från 2029. Sammanfattningsvis konstateras att behovet av gymnasieskola ökar något i början av planperioden innan det vänder 2029. Utbildningsnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 2 927 760 2 927 760 2 927 760 2 927 760 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Förändring schablonmedel -5 000 -6 500 -6 500 Förändring schablonmedel Stadengemensamma insatser -1 500 -2 000 -2 000 Befolkningsförändringar 2027–2028 31 796 36 287 36 287 Uppräkning PKV 2027 99 144 99 144 99 144 Uppräkning PKV 2028 99 648 99 648 Ta bort justering enligt yrkande KF20251106 -3 600 -3 600 -3 600 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Skolor mot brott 600 600 600 600 Schablonmedel för stadengemensamma insatser, center för skolutveckling -2 295 -2 295 -2 295 -2 295 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Förändring schablonmedel 1 800 2 800 800 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 -31 796 -36 287 -36 287 NY befolkningsförändring 2027–2029 51 742 52 856 32 292 Ta bort uppräkning PKV 2027 -99 144 -99 144 -99 144 Ta bort uppräkning PKV 2028 -99 648 -99 648 Ny uppräkning PKV 2027–2029 91 869 192 733 302 521 Justering utifrån förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur 1 000 500 Justering finansieringsprincipen - Ämnesbetyg implementering -1 400 -1 400 -1 400 Ej inarbetade poster att värdera i det politiska budgetarbetet Modell för längre tid för omställning/avveckling kopplat till befolkningsförändringar (-5 174 tkr 2027) 6.3.1.23 Valnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 0 17 0 20 - varav taxor och avgifter 0 0 0 - varav externa bidrag 0 0 0 - varav kommuninterna bidrag 0 17 0 Kostnader -10 -39 -10 -56 Nettokostnad -10 -22 -10 -36 Kommunbidrag 12 28 13 36 Resultat 2 5 3 0 Antal årsarbetare 7 30 6 31 Valnämnden ansvarar för att planera, samordna och genomföra allmänna val och folkomröstningar i Göteborgs Stad. Inför 2026 tillfördes nämnden 23 mnkr för genomförandet av det allmänna valet. Nästa val blir valet till Europaparlamentet som kommer genomföras 2029. I samband med valet till europaparlamentet 2024 tillfördes nämnden 15 mnkr. Stadsledningskontoret har schablonmässigt inarbetat ett utökat kommunbidrag med 18 mnkr till nämnden år 2029 för att genomföra Europaparlamentsvalet. Det är dock svårt att bedöma kostnaderna då förutsättningarna kan förändras. Valnämnden behöver därför återkomma med en bedömning av kostnaderna till kommande års budgetförutsättningar. Valnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 36 110 36 110 36 110 36 110 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Allmänna val 2026 -23 000 -23 000 -23 000 Uppräkning PKV 2027 442 442 442 Uppräkning PKV 2028 444 444 Gratis parkeringsplatser till valförättare -100 -100 -100 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -442 -442 -442 Ta bort uppräkning PKV 2028 -444 -444 Ny uppräkning PKV 2027–2029 406 852 1 341 Val till Europaparlamentet 18 000 6.3.1.24 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 1 466 1 485 1 550 1 503 - varav taxor och avgifter 232 252 268 - varav externa bidrag 365 289 319 - varav kommuninterna bidrag 2 18 33 Kostnader -7 709 -7 979 -8 239 -8 833 Nettokostnad -6 243 -6 495 -6 689 -7 330 Kommunbidrag 6 240 6 674 6 844 7 230 Resultat -4 179 155 -100 Antal årsarbetare 8 583 8 415 8 687 9 100 Nämnden ansvarar för de uppgifter som enligt lag eller annan författning ankommer på kommunen inom verksamhetsområde äldre samt hälso- och sjukvård om ansvar för uppgift inte lagts på annan nämnd. Riktade statsbidrag De riktade bidragen för äldreomsorg samt hälso- och sjukvård beräknas i dagsläget för 2026 till cirka 223 mnkr. I tabellen nedan redovisas de viktigaste riktade statsbidragen och prognostiserade belopp till nämnden för 2026–2027. Riktade statsbidrag (mnkr) 2026 2027 Förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst 10,0 10,0 Äldreomsorgslyftet 45,0 45,0 Ensamhet (hälsosamtal) 3,0 3,0 Nära vård 20,0 19,0 God vård och omsorg av äldre personer 139,0 135,0 Kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården 6,0 Uppskattad summa: 223,0 212,0 Göteborgs kostnadsnivå jämfört med övriga storstäder och referenskostnad I tabellen nedan redovisas Göteborgs nettokostnad per invånare för äldreomsorg jämfört med övriga storstäder och ett genomsnitt för riket. För 2025 är preliminära uppgifter i nuläget endast tillgängliga för Göteborg och Malmö. En jämförelse görs också med referenskostnaden för Göteborg. Referenskostnaden beräknas utifrån nettokostnaden per invånare för riket med hänsyn tagen till Göteborgs strukturella förhållanden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnadsavvikelsen visar förhållandet mellan Göteborgs kostnad per invånare och referenskostnaden uttryckt i procent. Ett positivt värde anger att Göteborgs nettokostnad är högre än det förväntade och ett negativt värde att nettokostnaden är lägre. Nettokostnad äldreomsorg, kronor per invånare 2023 2024 2025 Göteborg 10 525 10 873 11 041 Stockholm 8 868 9 378 - Malmö 10 025 10 370 10 556 Riket 12 600 13 394 - Referenskostnad Göteborg 9 813 10 294 10 245 Nettokostnadsavvikelse % 7,3 5,6 7,8 Befolkningsförändringar Antal invånare 65 år och äldre blev cirka 1 800 invånare fler för 2025 jämfört med 2024, vilket motsvarar en ökning med knappt två procent. Utfallet för 2025 i relation till PR2025 visar ett nästintill oförändrat antal invånare över 65 år. PR2026 visar på en ökning av antalet invånare över 65 år under hela prognosperioden, det vill säga fram till 2050. Den största ökningen i antal äldre förväntas ske i åldersgruppen 65–74 år. Den största procentuella ökningen förväntas ske i åldersgruppen 90–94 år, där antalet invånare bedöms fördubblas under perioden. Kommunstyrelsen fick i uppdrag i budget 2026 att se över resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen och återkomma i budgetförutsättningarna för perioden 2027–2029. En kort redovisning av uppdraget samt förslaget till ny resursfördelningsmodell görs i kapitel 5 Återrapportering av uppdrag, och sedan i sin helhet i bilaga Förslag till ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen. I budgetförutsättningarna för 2027–2029 har stadsledningskontoret arbetat in förslaget till ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen och befolkningsförändringarna för åren 2027–2029 jämfört med 2026 i enlighet med årets befolkningsprognos. Beloppen framgår av tabellen nedan. Justering jämfört med budget 2026 (mnkr) 2027 2028 2029 Äldreomsorg 58 205 166 441 309 006 Totalt nämnden enligt SLK:s förslag till ny modell 58 205 166 441 309 006 I den nya beräkningen, som utgår från stadsledningskontorets förslag till ny resursfördelningsmodell, görs en äldreomsorgsprognos för att bedöma det framtida behovet av äldreomsorg. Prognosen utgår från historisk statistik och olika metoder för prognosscenarier föreslås användas för särskilt boende och hemtjänst. För särskilt boende föreslås metod 4, SKR:s alternativ B användas vilken bygger på antagandet om uppskjuten konsumtion, det vill säga att behovet skjuts upp i samma takt som att medellivslängden ökar. För hemtjänst föreslår metod 7, dämpad trend att användas vilken tar hänsyn till den nedgång som har varit men samtidigt justerar en successiv avmattning i enlighet med antagandet att de faktorer som drivit minskningen förlorar kraft över tid. Stadsledningskontoret föreslår att modellen för resurstilldelning till äldreomsorgen uppdateras med aktuell befolkningsprognos varje år och med ny äldreomsorgsprognos vartannat år. Äldre samt vård- och omsorgsnämnd 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 7 226 770 7 226 770 7 226 770 7 226 770 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Gränssnitt 65-årsgräns borttagen ny bedömning -3 000 -3 000 -3 000 Öppna en hbtqi-avdelning på särskilt boende (5 000 tkr 2025 och 2 500 tkr 2026) -2 500 -2 500 -2 500 Fast omsorgskontakt - justering enligt finansieringsprincipen (helårseffekt) 14 000 14 000 14 000 Utökat anhörigstöd - tillkommande justering finansieringsprincipen 5 800 5 800 5 800 Befolkningsförändring 2027–2028 160 942 371 602 371 602 Uppräkning PKV 2027 249 162 249 162 249 162 Uppräkning PKV 2028 257 008 257 008 Multiprofessionella team (15 000 tkr 2026, 30 000 tkr 2027-) 15 000 15 000 15 000 Införande av tjänste-ID (endast 2026) -2 000 -2 000 -2 000 Helgtjänstgöring ÄVO (10 000 tkr 2026, 15 000 tkr 2027-) 5 000 5 000 5 000 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort befolkningsförändring 2027–2028 -160 942 -371 602 -371 602 NY befolkningsförändring 2027–2029 58 205 166 441 309 006 Ta bort uppräkning PKV 2027 -249 162 -249 162 -249 162 Ta bort uppräkning PKV 2028 -257 008 -257 008 Ny uppräkning PKV 2027–2029 226 493 478 509 758 644 6.3.2 Ekonomiska ramar särskilda budgetposter 6.3.2.1 Arkivnämnden De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 39 40 41 42 - varav taxor och avgifter 0 0 0 - varav externa bidrag 37 37 38 - varav kommuninterna bidrag 0 0 0 Kostnader -62 -63 -62 -68 Nettokostnad -22 -23 -21 -26 Kommunbidrag 24 25 25 26 Resultat 2 2 4 0 Antal årsarbetare 49 48 48 48 Arkivnämnden verkar för att rätt information från Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ska bevaras för framtiden. Arkivnämnden finansieras till 40 procent av Göteborgs Stad och till 60 procent av Västra Götalandsregionen. Stadsledningskontoret har räknat upp poster enligt PKV på samma sätt som övriga nämnder. I och med att finansieringen delas behöver indexeringen ske i dialog med Västra Götalandsregionen. Arkivnämnden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 25 800 25 800 25 800 25 800 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 877 877 877 Uppräkning PKV 2028 880 880 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -877 -877 -877 Ta bort uppräkning PKV 2028 -880 -880 Ny uppräkning PKV 2027–2029 800 1 678 2 640 6.3.2.2 Stadsbyggnadsnämnden - transfereringar De senaste årens utveckling Belopp i mnkr Utfall Prognos 2023 2024 2025 2026 Intäkter 0 0 0 0 - varav taxor och avgifter 0 0 0 - varav externa bidrag 0 0 0 - varav kommuninterna bidrag 0 0 0 Kostnader -66 -68 -71 -67 Nettokostnad -66 -68 -71 -67 Kommunbidrag 68 68 68 67 Resultat 2 0 -3 0 Antal årsarbetare 0 0 0 0 Verksamheten flyttades i sin helhet från fastighetsnämnden till stadsbyggnadsnämnden i och med ny organisation för stadsutveckling 2023-01-01. Kostnaderna för bostadsanpassningar beror på antalet anpassningar och omfattningen av dessa, vilket varierar mellan åren. Att bedöma framtida kostnadsnivåer för transfereringar är svårt eftersom omfattningen för bostadsanpassningsbidraget helt styrs av vilka ansökningar som skickas in. Enligt gällande lagstiftning måste bidrag beviljas för de ansökningar som inkommer. I ärendet kompletterande budget mars 2026, 2026-03-18 § 206, överfördes 1 mnkr år 2026 och framåt från stadsbyggnadsnämnden transfereringar till nämnden för funktionsstöd avseende verksamhetsöverföring av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning. Se även kapitel 7 Formaliafrågor, Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämndens transfereringar 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 68 000 68 000 68 000 68 000 Justeringar i kompletteringsbudget mars 2026 Bostadstillägg personer med funktionsnedsättning (överföring till funktionsstödsnämnden) -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 6.3.2.3 Socialnämnd Centrum Studieförbunden Socialnämnd Centrum Studieförbunden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 29 200 29 200 29 200 29 200 6.3.2.4 Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg AB 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 49 340 49 340 49 340 49 340 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Strategisk plan för Södra skärgården (helårseffekt 2027, tas bort 2028) 500 -500 -500 Uppräkning PKV 2027 1 669 1 669 1 669 Uppräkning PKV 2028 1 675 1 675 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -1 669 -1 669 -1 669 Ta bort uppräkning PKV 2028 -1 675 -1 675 Ny uppräkning PKV 2027–2029 1 530 3 209 5 048 Beskrivning av ekonomiska förutsättningar och särskilda omständigheter för de bolag som erhåller kommunbidrag lämnas under rubriken förutsättningar bolag nedan. 6.3.2.5 Göteborg & Co AB Göteborg & Co AB 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 159 380 159 380 159 380 159 380 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Folkfest -8 000 -8 000 -8 000 Ansökan europamästerskap i fotboll för damer 2029 1 000 3 000 3 000 Uppräkning PKV 2027 4 688 4 688 4 688 Uppräkning PKV 2028 4 705 4 705 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort Ansökan europamästerskap i fotboll för damer 2029 -1 000 -3 000 -3 000 Ta bort uppräkning PKV 2027 -4 688 -4 688 -4 688 Ta bort uppräkning PKV 2028 -4 705 -4 705 Ny uppräkning PKV 2027–2029 4 693 9 843 15 486 Kommunfullmäktige beslutade, 2026-03-26 § 79, i ärendet kompletterande budget mars 2026 att ge Göteborg & Co AB i uppdrag att, i samverkan med Business Region Göteborg AB, Göteborgs Hamn AB, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden, fortsatt bistå Stiftelsen Maritiman i ett långsiktigt utvecklingsarbete samt samordna beredningsarbete avseende Maritimans situation. Det ekonomiska stödet till Maritiman hänsköts till budgetprocessen för 2027, med inriktningen att bibehålla det nuvarande ekonomiska stödet även under 2027. Beskrivning av ekonomiska förutsättningar och särskilda omständigheter för de bolag som erhåller kommunbidrag lämnas under rubriken förutsättningar bolag nedan. 6.3.2.6 Överförmyndarnämnden arvoden Överförmyndarnämndens uppdrag är att utreda behov av god man och förvaltare, förordna och utöva tillsyn över dessa. Enligt praxis regleras arvoden vid årets slut så att över- respektive underskott nollställs. Inför 2026 justerades nämndens kommunbidrag till följd av sänkta arvodeskostnader. Inför 2027 har nämnden återkommit med nya aktuella siffror, eftersom det fanns osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i de beräkningar som redovisades i föregående års budgetförutsättningar. I kapitel 5, Framställningar från nämnder/styrelser, redovisar nämnden prognosen för åren 2027–2029. Stadsledningskontoret har i beräkningsunderlaget inarbetat ett justerat kommunbidrag om 3 mnkr utifrån nämndens prognos. Överförmyndarnämnden arvoden 2026 2027 2028 2029 Kommunbidrag 2026 enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut 32 050 32 050 32 050 32 050 Justeringar för 2027 och 2028 som inarbetades i KF:s budgetbeslut 2026 Uppräkning PKV 2027 1 250 1 250 1 250 Uppräkning PKV 2028 1 254 1 254 Poster som inarbetats i beräkningsförutsättningarna inför budget 2027–2029 Ta bort uppräkning PKV 2027 -1 250 -1 250 -1 250 Ta bort uppräkning PKV 2028 -1 254 -1 254 Ny uppräkning PKV 2027–2029 994 2 084 3 279 Justering av kostnader för arvoden 3 000 3 000 3 000 6.4 Bolag Under detta avsnitt redogörs för moderbolaget Stadshus AB:s uppdrag och finansiering inklusive Gothenburg European Office. Därefter följer övergripande förutsättningar för de bolag som delvis finansieras med koncernbidrag och/eller uppdragsersättning. Avslutningsvis redovisas Stadshuskoncernens proformabudget för perioden 2027–2029 med ett urval av nyckeltal och resultat- och investerings-prognos för perioden per underkoncern/bolag samt förslag till lånetak per bolag. 6.4.1 Koncernledningsarvode Göteborgs Stadshus AB Kommunfullmäktige ska i samband med sitt beslut om budget även besluta om koncernledningsarvode för Göteborgs Stadshus AB (Stadshus), se kapitel 7. I kommunfullmäktiges budget för 2026 bemyndigades Göteborgs Stadshus AB (Stadshus) att ta ut koncernledningsarvode genom från övriga bolag inom Stadshuskoncernen för finansiering av moderbolagets administrativa verksamhet motsvarande 23 206 tkr. Flerårsöversikt budget och 2022 2023 2024 2025 2026 utfall i tkr Koncernledningsarvode 28 670 29 960 23 460 22 530 23 206 (beslut) Administrativa kostnader 19 310 25 666 19 170 20 868 23 206p Stadshus Utfall (U) Stadshus kärnuppdrag är att främja kommunfullmäktiges ägarstyrning och ansvara för finansiell samordning och ägarstöd. Bolaget har haft som ambition att över tid minska kostnaderna bland annat genom ett ökat samarbete med stadsledningskontoret. Efter flera år lägre kostnader än budgeterat nivåjusterades Stadshus koncernledningsarvode inför 2024 med cirka 6 mnkr från 29 960 tkr till 23 460 tkr och 2025 justerades det ned ytterligare 930 tkr. 2026 erhöll bolaget en höjning med 636 tkr (3 procent). Stadshus organisation består av tio personer. Grunduppdrag och särskilda uppdrag från kommunfullmäktige och från styrelsen genomförs i allt väsentligt i egen regi. I Stadshus budget ingår en budgetreserv om cirka 4,8 mnkr som vid behov används till expertkompetens som organisationen inte har ett löpande behov för. Stadshus styrelse fattar beslut om större avtal om extern kompetens. Nyttjandegraden har varierat mellan åren och för 2026 bedöms den till stor del nyttjas i projekt för slutförande av avveckling/avyttring av kollektivtrafikkoncernen, projekt för effektivisering av den finansiella rapporteringsprocessen samt i projekt för förberedelser för införande av ny hållbarhetsredovisning (CSRD och EU:s taxonomi) inklusive upphandling av stödsystem för den rapporteringen. Vidare innebär den omständighet att rollen koncernredovisningschef kommer vara vakant under delar av 2026 att expertkompetens inom områdena koncernredovisning och skatt erfordras i interims- och utredningsuppdrag som delvis möts av minskade personalkostnader under en del av året. Inför 2027 görs bedömningen att motsvarande budgetreserv behövs för eventuellt tillkommande uppdrag som kräver expertkompetens inom något område och eventuell fortsatt utveckling av rapporteringsprocesser. Dessutom intensifieras åter arbetet med förberedelser för Stadshuskoncernens hållbarhetsredovisning 2027 enligt nya EU-gemensamma regler för hållbarhetsredovisning från och med räkenskapsåret 2025 enligt CSRD och EU:s taxonomi. I inledningen av en ny mandatperiod har Stadshus uppdraget att genomföra styrelseutbildning för samtliga Stadshuskoncernens styrelser. Erfarenheten visar att en kombination av interna utbildningsinsatser och externt ledd styreselutbildning har varit framgångsrik varför 2027 års utbildningsinsats planeras utifrån den ansatsen. I nuvarande mandatperiod spelades utbildningen in vilket inneburit att inga kompletterande utbildningar behövts under mandatperioden. De externa kostnaderna för mandatperioden 2023–2026 uppgick till cirka 2,2 mnkr. Stadshus preliminära uppskattning av kostnaden för kommande mandatperiod är 2,5 mnkr vilket motsvarar kostnaden för föregående mandatperiod uppräknad med en 3-procentig årlig indexuppräkning. I tabellen nedan har Stadshus lagt in kostnaden för styrelseutbildning och i övrigt möjlighet för en politisk värdering av uppräkningsfaktor och framräkning för åren 2027–2028. Belopp i tkr 2026 2027 2028 2029 A Föregående års 23 206 Totalt 2026: Totalt 2027: Totalt 2028: koncernledningsarvode 23 206 2 500 inkl B Styrelseutbildning 0 index C Potential 0 0 0 kostnadsminskning D Ingångsvärde (A, B & C) 26 706 E Indexering (%) Totalt (C+D+E) 23 206 6.4.2 Gothenburg European Office Kommunfullmäktige ska i samband med sitt beslut om budget (se kapitel 7) även besluta om den årliga budgetramen för Gothenburg European Office (GEO). Beslutet omfattar också att bemyndiga Göteborgs Stadshus AB att finansiera GEO via Stadshuskoncernen. Utgångspunkten för nivån på GEO:s budgetram är kommunfullmäktiges uppdrag 2019-11-04 § 7 till kommunstyrelsen att se över verksamheten och inriktningen för stadens internationella omvärlds- och intressebevakning. Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-27 § 205 om reviderad styrning av stadens internationella arbete samt Göteborgs Stads policy för internationellt arbete. Förutom antagande av reviderade styrande dokument beslutades bland att uppdra kommunstyrelsen att i samverkan med GEO ta fram en plan för stadens omvärlds- och intressebevakning samt att GEO:s resurser och samlade kompetens används i första hand för att stärka stadens interna kapacitet, med särskilt fokus på ansökningsprocesser. Arbetet med uppdragen pågår i nära samverkan mellan stadsledningskontoret och GEO. För 2026 har kommunfullmäktige fastställt att budgetramen för GEO ska uppgå till 5 173 tkr vilket var en uppräkning med 3 procent jämfört 2025. Verksamheten i Bryssel finansieras i SEK och köpkraften varierar med växelkursen. Efter några år med en svag växelkurs har växelkursen stärkts något men nuvarande internationella ekonomiska oro med snabba svängningar som i regel missgynnar små valutor bedöms motivera en fortsatt indexökning. 6.4.3 Förutsättningar för bolag finansierade med koncernbidrag eller uppdragsersättning Nedan redogörs för ekonomiska förutsättningar och särskilda omständigheter för de bolag som erhåller uppdragsersättning (kommunbidrag) för delar av sitt uppdrag och/eller har ett kommunalt ändamål som inte genom egna rörelseresultat medger full finansiering från den egna verksamheten och som erhåller koncernbidrag. I kommunfullmäktiges budget fattas beslut om koncernbidrag och uppdragsersättning. Information och analys bygger på rapporten Uppföljning av verksamhet och ekonomi i Stadshuskoncernen, som bolag med ekonomiska avkastningskrav i sina ägardirektiv rapporterar till Stadshus årligen. Därtill har uppgifter hämtats från bolagens verksamhets-/affärsplaner, delårsrapport mars för 2026 och 10-åriga investeringsplaner (som rapporterats till stadsledningskontoret), andra relevanta källor samt Stadshus löpande uppföljning och uppsikt. I detta avsnitt redovisas kända förutsättningar för de bolag inom Stadshuskoncernen vars kommunala ändamål inte skapar förutsättningar för bolagen att genom egna rörelseresultat fullt ut finansiera sin egen verksamhet. Detta gäller för bolagen Business Region Göteborg AB, Got Event AB och Göteborgs Stadsteater AB. I avsnittet redovisas även Business Region Göteborg AB och Göteborgs & Co AB som erhåller uppdragsersättning (kommunbidrag) från Göteborgs Stad. Stadshus har i övrigt inte värderat bolagens befintliga uppdrag. I kapitel 5 avsnitt Stadshuskoncernens ekonomiska förutsättningar redogörs för utvecklingen av koncernbidragen. Redovisningen visar att ökade koncernbidrag i kombination med minskade resultat i övriga Stadshuskoncernen innebär att andelen koncernbidrag av totalt resultat efter finansnetto rensat från jämförelsestörande poster och exklusive koncernbidrag gått från nivån 16–20 procent före 2020 till en genomsnittlig nivå mellan 2020–2025 på 38 procent. För 2026 beräknas andelen till cirka 31 procent och för perioden 2027–2029 beräknas andelen vara cirka 28 till 30 procent. Tryggheten i en koncernbidragsfinansierad modell bygger på långsiktigt förutsägbara resultat som kommer från en på olika sätt reglerad marknad med kompensation för kostnadsökningar eller en marknad med långa kontrakt. En utveckling där resultat i ökad omfattning kan förväntas variera innebär en större risk att de inte fullt ut kan finansieras inom löpande resultat. Ökade driftsunderskott i dessa bolag kan inte självklart hanteras inom den finansiella samordningen utan ökade resultat i andra delar av koncernen, givet den 50-procentig uttagsmodell som varit praxis i stadshuskoncernen eller utan att utrymmet för utdelning till ägaren påverkas. 6.4.3.1 Business Region Göteborg AB I kommunfullmäktiges budgetbeslut avseende särskilda budgetposter ges ett kommunbidrag (uppdragsersättning) till Business Region Göteborg (BRG). För 2026 beslutades följande belopp för BRG: 49 340 tkr (47 660 tkr). I kapitel 7 beskrivs kommunfullmäktiges beslut avseende bemyndigande till Göteborgs Stadshus AB att lämna kapitaltillskott till enskilda bolag. För 2026 beslutades 47 767 tkr (46 376 tkr) för BRG. För delägandet i berörda Science Parks har Göteborgs Stad för 2026 fördelat aktie-ägartillskott genom kommuncentrala medel till Lindholmen Science Park AB med 3 400 tkr (3 000 tkr). I ramen för 2026 ingår utökad ram för ägarfinansiering, i enlighet med beslut i KF 2025-03-27 § 149. Aktieägartillskott utgår även till Sahlgrenska Science Park AB om 1 760 tkr (1 760 tkr) men hanteras inom BRG:s ordinarie ram. För det regionala uppdraget erhåller BRG driftanslag från Göteborgsregionens kommunalförbund som även motfinansierar de delregionala utvecklingsmedlen från Västra Götalandsregionen. I bilaga Information inför budget 2027 Styrelser lämnar bolaget information om väsentliga förändringar som bedöms ha påverkan på bolagets uppdrag inför kommande år. Sammanfattningsvis är det bolagets bedömning att de finansiella ramarna behöver ligga fast på nuvarande nivå för att säkerställa kontinuitet i uppdrag och genomförandeförmåga. 6.4.3.2 Göteborg & Co AB I kommunfullmäktiges budgetbeslut avseende särskilda budgetposter ges ett kommunbidrag (uppdragsersättning) till bolaget. För 2026 beslutades 159 380 tkr (134 360 tkr) för Göteborg & Co. I bilaga Information inför budget 2027 Styrelser lämnar bolaget information om väsentliga förändringar som bedöms ha påverkan på bolagets uppdrag inför kommande år. Bolaget lyfter där bland annat vikten av fortsatta medel för Göteborgskalaset, platsutveckling för kultur och evenemang, Vetenskapsfestivalens långsiktiga hållbara finansiering, bolagets ansvar för att hantera stadens bidrag till Universeum samt fortsatt ekonomiskt stöd avseende Maritiman. Bolaget lyfter också förslag på ytterligare satsningar och riktade medel dels för att stärka kännedomen om Göteborg som destination på den tyska marknaden dels för att stärka hela staden perspektivet vid större evenemang. 6.4.3.3 Got Event AB I kapitel 7 beskrivs kommunfullmäktiges beslut avseende bemyndigande till Göteborgs Stadshus AB att lämna enskilda bolag kapitaltillskott genom koncernbidrag. För 2026 beslutades 212 137 tkr (205 958 tkr) för Got Event. Bolaget ska enligt sitt ägardirektiv i huvudsak finansieras via biljettintäkter, uppdrag och uthyrning. Kvarstående underskott finansieras via kapitaltillskott/ koncernbidrag efter beslut i kommunfullmäktige. Bolagets egenfinansieringsgrad har varierat mellan 48 procent och 58 procent under åren 2015–2025. 6.4.3.4 Göteborgs Stadsteater AB I kapitel 7 beskrivs kommunfullmäktiges beslut avseende bemyndigande till Göteborgs Stadshus AB att lämna enskilda bolag kapitaltillskott genom koncernbidrag. För 2026 beslutades följande belopp för Göteborgs Stadsteater AB: 188 430 tkr (181 000 tkr). Som ett resultat av minskade intäkter och ökade kostnader har bolaget de sista åren haft ekonomiska utmaningar. Bolaget har på uppdrag av styrelsen arbetat fram en ekonomisk åtgärdsplan för 2024–2026 med syfte hantera kostnadsökningarna och åter nå en budget i balans. I helårsprognos per mars prognosticerar Stadsteatern ett nollresultat för 2026. Stadshus konstaterar att kommunfullmäktige genom sitt beslut om koncernbidrag har gett ramar för bolagets verksamhet. Bolaget vill därför fortsatt poängtera vikten av att arbeta för att säkerställa att bolaget håller sig inom de ekonomiska ramar som har getts av kommunfullmäktige. Stadshus förutsätter därför att bolaget fortsätter att aktivt vidta åtgärder under kommande år för att upprätthålla en budget i balans. I bilaga Information inför budget 2027 Styrelser lämnar bolaget information om väsentliga förändringar som bedöms ha påverkan på bolagets uppdrag inför kommande år. Bolaget lyfter bland annat utmaningar med minskat offentligt stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen och poängterar därför vikten av fortsatt stöd från staden för att kunna upprätthålla verksamheterna enligt uppdrag och direktiv. 6.4.4 Stadshuskoncernens proformabudget Enligt kommunallagen Lag (2023:642) kap 11 § 6a ska kommunfullmäktiges budget innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Stadshuskoncernens bolag har inför budgetarbetet lämnat in planeringsförutsättningar som konsolideras till en proformabudget för den kommande treårsperioden. Inlämnade uppgifter är styrelsebehandlade, men ersätter inte bolagets årsbudget som arbetas fram under hösten innan budgetåret. Stadshuskoncernens proformabudget bygger på uppgifter och antagande som följer nedan. Resultaträkning 2026 – årsprognos från mars samt bolagens rapport Uppföljning av verksamhet och ekonomi i Stadshuskoncernen 2026. Balansräkning/investeringar 2026 – årsprognos från mars avseende investeringar. Resterande information är hämtad från bolagens rapport Uppföljning av verksamhet och ekonomi i Stadshuskoncernen 2026. Antagande om utdelning till kommunen 2026 – 650 mnkr enligt beslut i kommunfullmäktiges budget. I underlaget har inte gjorts antaganden om utdelning till ägaren 2027–2029. Koncernens lån Koncernens lån finns i nedanstående balansräkning redovisade under posten låneskuld. Nyupplåningen ingår i låneskulden. Stadshuskoncernens Proformabudget Resultaträkning 2026 p 2027 2028 2029 Rörelseintäkter 25 709 25 837 27 435 27 668 Rörelsekostnader -18 823 -18 098 -19 073 -18 924 Resultat före 6 886 7 739 8 362 8 744 avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar -4 021 -4 301 -4 445 -4 623 Rörelseresultat 2 865 3 438 3 917 4 121 Finansnetto -1 452 -1 873 -1 948 -2 045 Resultat efter finansnetto 1 413 1 565 1 969 2 076 Skatt -100 -150 -150 -150 Resultat efter skatt 1 313 1 415 1 819 1 926 Balansräkning 2026 2027 2028 2029 Anläggningstillgångar 93 464 98 833 102 892 107 175 Omsättningstillgångar 8 829 9 053 9 254 9 379 Totala tillgångar 102 293 107 886 112 146 116 554 Eget kapital 27 065 28 542 30 010 31 844 Avsättningar 6 193 6 196 6 745 7 003 Summa lån (Räntebärande skulder) 60 206 63 523 65 379 67 574 Stadshuskoncernens Proformabudget Ej räntebärande skulder 8 707 9 484 9 861 9 891 Summa eget kapital och Skulder 102 293 107 886 112 146 116 554 Nyinvesteringar 5 968 5 772 5 804 6 205 Reinvesteringar 4 416 4 274 3 753 3 714 Summa investeringar 10 414 10 032 9 542 9 904 Nyckeltal Stadshuskoncernen 2026p 2027 2028 2029 Soliditet (%)1 26,5 26,5 26,8 27,3 Rt (räntabilitet totalt kapital %)2 2,9 3,3 3,6 3,6 Rsys (räntabilitet sysselsatt kapital %)3 3,4 3,8 4,2 4,2 EBITDA-marginal (%)4 26,8 30,0 30,5 31,6 Rörelsemarginal (%)5 11,1 13,3 14,3 14,9 Nettovinstmarginal (%)6 5,5 6,1 7,2 7,5 Självfinansieringsgrad totala 51 67 81 78 investeringar (%)7 Kapitalomsättningshastighet (ggr)8 0,25 0,24 0,24 0,24 Räntetäckningsgrad9 2,0 1,8 2,0 2,0 1 Eget kapital i förhållande till balansomslutningen (summa skulder och eget kapital) 2 Rörelseresultat i förhållande till genomsnittliga totala tillgångar (ränteintäkter försumbara här) 3 Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital 4 Resultat före avskrivningar och nedskrivningar i förhållande till omsättning 5 Resultat efter avskrivningar och nedskrivningar i förhållande till omsättning 6 Resultat efter uttag, koncernbidrag och utdelning i förhållande till omsättning 7 Hur stor andel av bolagets totala investeringar som finansieras med eget kassaflöde 8 Omsättning i relation till genomsnittliga totala tillgångar 9 Rörelseresultatet i relation till summa räntekostnader Koncernen består av bolag vars kommunala ändamål ger olika ekonomiska förutsättningar. Det är därför viktigt att inte dra några långtgående slutsatser av de koncerngemensamma nyckeltalen utan analysen behöver ske på bolagsnivå eller i vissa fall på verksamhetsdelar. Resultat efter finansnetto per koncern/bolag (mnkr) 2026p3 2027 2028 2029 Göteborg Energi-koncernen 796 900 1000 1037 Framtidenkoncernen 436 528 567 601 Göteborgs Hamn AB 318 237 289 237 Higab AB 84 123 128 152 Göteborgs Stads Parkering AB 164 185 209 237 Älvstranden Utveckling AB 60 63 211 226 Liseberg AB 17 10 44 67 Got Event AB -212 -216 -220 -224 Göteborgs Stadsteater AB -188 -194 -199 -205 Göteborgs Stads Leasing AB 14 -9 3 8 BRG (koncernen) -51 -49 -51 -52 Resultat efter finansnetto per koncern/bolag (mnkr) Gryaab AB -21 -2 -11 -9 Renova-koncernen 78 80 90 90 Försäkrings AB Göta Lejon 14 0 0 0 Göteborgs Stadshus AB -90 -90 -90 -90 Stadshuskoncernen 1413 1565 1969 2076 Investeringar per koncern/bolag (mnkr) 2026p3 2027 2028 2029 Göteborg Energi-koncernen 2 500 1 910 1 650 1 510 Framtidenkoncernen 2 562 2 827 2 865 3 132 Göteborgs Hamn AB 984 1 342 1 374 995 Higab AB 979 501 408 308 Göteborgs Stads Parkering AB 203 111 78 402 Älvstranden Utveckling-koncernen 500 547 508 479 Lisebergskoncernen 644 241 260 174 Got Event AB 71 45 46 48 Göteborgs Stadsteater AB 0 0 0 0 Göteborgs Stads Leasing AB 1 197 1 272 1 267 1 278 Göteborgs Spårvägar AB 38 123 36 9 Gryaab AB 180 583 647 718 Renova koncernen 542 530 403 851 Stadshuskoncernen totalt 10 414 10 032 9 542 9 904 6.4.5 Lånetak för bolag och bolagskoncerner Kommunfullmäktige ska i enlighet med Göteborgs Stads riktlinje för finansverksamheten besluta om årligt lånetak, dels för kommunen totalt, dels för respektive bolag eller bolagskoncern. Med utgångspunkt i bolagens inlämnade skuldprognoser, inlämnade under april 2026, har stadsledningskontoret beräknat respektive bolags eller bolagskoncerns bedömda utgående skuld per 2027-12-31 och förslag till lånetak vilka framgår i tabellen nedan. Även förslag till totalt låne- och borgenstak för staden visas i tabellen. Skuld Skuld Skuld Förslag 2025-12- förändring förändring Skuld Kredit lånetak Lånetak Bolag, mnkr 31 2026 2027 2027-12-31 utrymme 2027 2026 Göteborgs Stadshus AB 2 899 -205 650 3 344 0 3 600 3 200 Göteborg Energi koncern 8 454 977 500 9 931 0 11 000 12 300 Liseberg AB 3 057 370 -102 3 325 0 3 700 3 800 Älvstranden Utveckling AB 1 572 228 600 2 400 0 2 600 2 400 Framtiden koncern 27 114 723 1 192 29 028 0 32 000 32 000 Göteborgs Hamn AB 2 132 672 501 3 305 0 3 600 3 400 Higab AB 4 880 862 200 5 942 0 6 500 6 300 Göteborgs Stads Leasing AB 1 808 331 95 2 234 0 2 500 2 400 Gryaab AB 1 144 131 510 1 785 0 2 000 1 900 Renova koncern 1 440 309 175 1 924 0 2 100 2 300 Göteborgs Stads Parkering AB 323 160 -13 470 0 560 640 Övriga rörelsekrediter 0 0 0 0 452 1 500 1 500 Summa 54 823 4 558 4 309 63 689 452 71 660 72 140 Förslag Låne- Skuld Skuld Skuld låne- och och Kommunens låne- och 2025-12- förändring förändring Skuld borgenstak borgenst borgensramar, mnkr 31 2026 2027 2027-12-31 2027 ak 2026 Kommunens nettolåneskuld 12 451 2 500 2 700 17 651 Total extern skuld 65 425 7 058 7 009 79 491 81 000 80 000 Borgensåtaganden 5 000 5 000 - varav till kommunens bolag 4 000 4 000 Förutsättningar för lånetaket beskrivs i avsnittet Skuldutveckling och finansiella risker. Kolumnen Kreditutrymme inkluderar de internkreditsutrymmen vissa bolag har som en form av rörelsekredit. Föreslagna lånetak har efter beräkning av förväntad skuld påförts en buffert. I Göteborg Stads samlade lånevolym ingår bolagens lånevolym tillika rörelsekrediter. Stadsledningskontoret Förutsättningar för budget 2027–2029 Kapitel 7 Formaliafrågor 7 Formaliafrågor 7.1 Beslut som ska tas i samband med budgeten eller enligt fullmäktiges tidigare beslut Grunderna för den kommunala ekonomiska förvaltningen framgår av 11 kap kommunallagen. Samma kapitel innehåller också bestämmelser om budgetens innehåll. Budgetens innehåll bestäms också av kommunfullmäktiges tidigare beslut i vissa frågor. Stadsledningskontoret redovisar nedan punkter som enligt lag och kommunfullmäktiges tidigare beslut ska beslutas om i samband med stadens budget. I kommunallagen anges följande: 11 kap. 5 § Kommuner och regioner ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från andra stycket får göras i den utsträckning som medel från en resultatreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller om det finns synnerliga skäl. 11 kap. 6 § I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som anges i första stycket. 7.1.1 Förslag till beslutspunkter enligt kommunallagen 7.1.1.1 Skattesats och budget Förslag till budget 2027 fastställs i sin helhet inklusive de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som anges samt att skattesatsen fastställs till xx:xx. Förslag till flerårsplaner för åren 2027–2029 fastställs som underlag för den fortsatta planeringen. Skattesatsen ska fastställas senast den 30 november inför kommande år, enligt kommunallagen, även om budget på grund av särskilda skäl inte har fastställts. 7.1.2 Förslag till beslutspunkter som en konsekvens av tidigare fullmäktigebeslut 7.1.2.1 Fastställande av ersättningar enligt LOV (lagen om valfrihet) Grundersättningen från och med 1 april 2027 utgår för beviljad brukartid och fastställs för externa utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad till x kronor per timma inklusive momskompensation med 1,6 procent kronor per timma. Grundersättningen för kommunala utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad fastställs till x kronor per timma att gälla från och med den 1 april 2027. Ersättningsmodellen för daglig verksamhet enligt LOV uppräknas från och med 1 april 2027 med av kommunfullmäktige fastställd indexkompensation till nämnderna inom välfärdsområdet. Beloppen som ska anges i besluten för 2027 och framåt beror på vilka avvägningar som görs i det politiska budgetarbetet och får därmed räknas fram i slutet av budgetprocessen när dessa förutsättningar finns. 7.1.2.2 Fastställande av högsta tillåtna låne- och borgensvolym Det ska framgå i det slutliga budgetbeslutet vilka tillåtna låne- och borgensvolymer som fastställs för 2027. Stadsledningskontoret har i nedanstående förslag till beslutspunkter utgått från de volymer som speglar de beräkningsförutsättningar som angetts. Göteborgs Stads samlade lånevolym under 2027 får uppgå till maximalt 81 mdkr. Göteborgs Stads samlade borgensåtaganden under 2027 får uppgå till maximalt 5 mdkr. Av totalt borgensåtagande enligt ovan (5 mdkr) ingår nedanstående borgen till Stadshus AB och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolag. Göteborg Stad (org. nr 212000-1355) såsom för egen skuld får ingå borgen för Göteborg Stadshus AB:s och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolags externa låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 4 mdkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Idrotts- och föreningsnämndens mandat att bevilja kommunal borgen fastställs till 300 miljoner kronor vilket innebär att utestående borgen samt icke verkställd men beslutad borgen som högst kan uppgå till detta belopp. Samlad lånevolym under 2027 per bolag eller bolagskoncern får uppgå till maximalt: Bolag Lånetak, mnkr Göteborgs Stadshus AB 3 600 Göteborg Energi koncern 11 000 Liseberg AB 3 700 Älvstranden Utveckling AB 2 600 Framtiden koncern 32 000 Göteborgs Hamn AB 3 600 Higab AB 6 500 Göteborgs Stads Leasing AB 2 500 Gryaab AB 2 000 Renova koncern 2 100 Göteborgs Stads Parkering AB 560 Samlad rörelsekredit under 2026 uppgår till 1 500 mnkr. 7.1.2.3 Fastställande av Göteborgs Stadshus AB:s bemyndigande att lämna kapitaltillskott till helägda bolag Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att lämna kapitaltillskott avseende 2027 till följande helägda dotterbolag med nedan angivna belopp: Business Region Göteborg AB (BRG): x xxx tkr Göteborgs Stadsteater AB: x xxx tkr Got Event AB: x xxx tkr 7.1.2.4 Fastställande av budgetram för Göteborgs Stadshus AB:s koncernledningskostnader och finansiering av Gothenburg European Office (GEO) Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att ta ut koncernledningsarvode från övriga bolag inom stadshuskoncernen för finansiering av koncernbolagets verksamhet, exklusive GEO, motsvarande maximalt xx xxx tkr under 2027. Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att genom finansiell samordning finansiera Gothenburg European Office (GEO) med x xxx tkr under 2027. 7.1.2.5 Fastställande av exploateringsnämndens bemyndiganden vid köp och försäljning av fastigheter Exploateringsnämnden bemyndigas att inom ramen för i budgeten upptagna belopp för fastighetsförvärv, dels ansöka om tillstånd till expropriation, dels förvärva fast egendom då utgiften för varje förvärv inte överstiger 30 mnkr. Exploateringsnämnden bemyndigas att sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom för utbyggnad av antagna detaljplaner. Exploateringsnämnden bemyndigas att för köpeskilling och på villkor i övrigt som nämnden äger bestämma till kommunala bolag och andra intressenter sälja tomträttsupplåten fast egendom. Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 15 mnkr per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som visserligen inte är detaljplanelagd men där nämnden, utifrån markägarrollen samt efter hörande med stadsbyggnadsnämnden gör bedömningen att den fasta egendomen inte behövs/primärt lämpar sig för utbyggnad i kommunal ägo eller där detaljplaneläggning av den fasta egendomen inte bedöms behövas innan överlåtelse/tomträttsupplåtelse. Maximalt fast egendom om 5 000 kvadratmeter per ärende. Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 15 mnkr per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade principer och organisatorisk struktur för hantering av kommunens fastigheter överförts till exploateringsnämnden från annan kommunal nämnd och som inte längre behövs för någon kommunal förvaltnings behov 7.2 Beslut som bör/kan tas i samband med budgetbeslutet Stadsledningskontoret anger nedan punkter som kontoret bedömer bör/kan beslutas om i samband med beslut om stadens budget för att åstadkomma tydlighet. Antingen kan de olika punkterna arbetas in i budgettexterna eller så anges de i beslutspunkterna för ökad tydlighet. Nedanstående punkter är de som stadsledningskontoret haft möjlighet att identifiera utifrån innehållet i detta underlag och vad som erfarenhetsmässigt kan vara viktigt att förtydliga. Beroende på hur partierna väljer att strukturera och formulera sina förslag till budgetar kan naturligtvis även andra punkter komma att bli aktuella som särskilda beslutssatser. 7.2.2 Fastställande av kommunstyrelsens befogenheter och ansvar Det ska framgå av budgetbeslutet vilka bemyndiganden som kommunfullmäktige ger till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget fatta beslut om de poster som budgeterats under kommuncentrala medel. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om justeringar av kommunbidrag och ekonomiska ramar under förutsättning att ärendena inte är av sådan principiell art att de ska underställas kommunfullmäktige för beslut. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om uppdrag till nämnder och styrelser med anledning av genomförandet av denna budget under förutsättning att åtgärden ryms inom nämnds reglemente och budget respektive styrelses bolagsordning och ägardirektiv. Bemyndigandet omfattar inte uppdrag rörande nämndernas myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. Bemyndigandet omfattar inte heller uppdrag som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen enligt 5 kap. 1 § kommunallagen Kommunstyrelsen ska inom ramen för sitt ordinarie ansvar enligt kommunallagen särskilt följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för staden och föreslå åtgärder i de fall då stadens balanskravsresultat avviker negativt från den beslutade nivån. Om man politiskt önskar ge kommunstyrelsen bemyndigande att förändra bolagens lånetak bör det formuleras: Kommunstyrelsen bemyndigas att justera storleken på bolagens enskilda lånetak inom ramen för kommunfullmäktiges beslutade maximala lånevolym. 7.2.2.2 Direktavkastning från Stadshuskoncernen (utdelning och kapitaltillskott) I mars 2025 antogs Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning ur Stadshuskoncernen. I kapitel 5 lämnas underlag för tillämpning av riktlinjen tillsammans med beräkningsförutsättningar. För en fördjupad förståelse för tillämpningen hänvisas till Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning och till bilaga Introduktion till tillämpning av Göteborgs Stads riktlinjer för direktavkastning som återger förra årets fördjupade beskrivning av riktlinjen I avsnitt Förslag till beslutspunkter som en konsekvens av tidigare fullmäktigebeslut ovan ges anvisningar för beslut angående fastställande av Göteborgs Stadshus AB:s bemyndigande att lämna kapitaltillskott till helägda bolag. Kapitaltillskotten utgör en del av direktavkastningen från Stadshuskoncernen 7.2.2.3 Fastställande av utdelning från Göteborgs Stadshus AB Stadsledningskontoret har i detta underlag inte värderat frågan om huruvida utdelning från Göteborgs Stadshus AB ska tas eller inte utan överlämnar den frågan att värderas i det politiska budgetarbetet. Om de färdiga budgetförslagen skulle innehålla finansiering genom utdelning från Göteborgs Stadshus AB bör det tydliggöras. Beloppet avser total utdelning. Utdelningen från Göteborgs Stadshus AB fastställs till xxx tkr för 2027. 7.2.2.4 Uttag av direktavkastning utöver i Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning ur Stadshuskoncernen angivna gränsvärden Stadsledningskontoret har i detta underlag inte värderat frågan om huruvida utdelning från Göteborgs Stadshus AB ska tas utöver riktlinjens angivna gränsvärden. Av riktlinjen framgår att: vid uttag av direktavkastning (användning av ansamlade vinstmedel från löpande verksamhet) utöver riktlinjens angivna gränsvärden krävs ett särskilt beslut i kommunfullmäktige som belyser effekterna för Stadshuskoncernens och bolagens verksamhet och ekonomi. I det fall de färdiga budgetförslagen skulle innehålla beslut om direktavkastning utöver riktlinjens angivna gränsvärden ska effekterna för Stadshuskoncernen och bolagen tydliggöras i anslutning till det särskilda beslutet. Särskilt beslut avser den del (belopp) av direktavkastning som går utöver riktlinjens gränsvärde 6 procent. Av konsekvensbeskrivningen bör exempelvis framgå eventuella inriktningar för vilket/vilka bolag som ska bidra till direktavkastning, påverkan på Stadshuskoncernens och bolagens finansiella ställning samt långsiktig förmåga att bidra till samhällsutveckling. Andra konsekvenser, risker och bedömningar kan också behöva redogöras för. Direktavkastning från Stadshuskoncernen utöver gränsvärde som anges i Göteborgs Stads riktlinje för direktavkastning fastställs till: xxx tkr för 2027. Konsekvensbeskrivning av direktavkastning utöver gränsvärde… 7.2.2.5 Sammanställning direktavkastning I budgetförslagen bör under tillkommande rubrik Sammanställning direktavkastning och i anslutning till sammanställning av god ekonomisk hushållning framgå en summering av budgeterad direktavkastning och hur den förhåller sig till riktlinjens gränsvärden. Direktavkastningens storlek bör kommenteras och i det fall den bedöms överstiga uttag ur resultatgivande bolag utöver praxis om 50 procent bör särskilt framgå eventuella inriktningar för vilket/vilka bolag som ska bidra till direktavkastning. Nedan tabeller infogas efter beredning av beräkning i stadsledningskontorets beräkningsunderlag. Exempel: Sammanställning direktavkastning från (utdelning och kapitaltillskott) Riktlinjens gränsvärden och 2027 förutsättningar för beräkning Beräknat insatt kapital 2025-12-31 (mnkr) 14 900 000 Direktavkastning (kapitaltillskott och Nedre intervall 3 %: 447 000 utdelning) (mnkr) Övre intervall 6 %: 894 000 Stadshuskoncernens beräknade soliditet Efter uttag i nedre intervall 3 %: 26,6 % 2026-12-31 (exkl. Framtidenkoncernen) Efter uttag i övre intervall 6 %: 26,2% Gränsvärde 25 % Budgetförslagets utfall 2027 Summa kapitaltillskott till Göteborgs Stadsteater AB, Got Event AB och XXX Business Region Göteborg AB (mnkr): Summa utdelning (mnkr) XXX Total direktavkastning (mnkr) XXX Varav direktavkastning utöver riktlinjens gränsvärden (efter särskilt beslut) (mnkr) Direktavkastning (%) X Beräknad soliditet efter årets direktavkastning (%) X Kommentar till direktavkastning:... (formulerass enligt instruktion ovan) 7.2.3 Fastställande av internränta Det bör framgå av det slutliga budgetbeslutet vilken internränta som fastställs för 2027. Internräntan fastställs till 2,75 procent för 2027. 7.2.4 Fastställande av indexkompensation Om nämnderna ska kompenseras för löne- och prisförändringar bör det framgå av det slutliga budgetbeslutet vilka index som ligger till grund för uppräkning av de ekonomiska ramarna. Index för uppräkning av ekonomiska ramar fastställs till xx procent. 7.2.5 Fastställande av resursfördelningsmodell avseende socialnämnderna Om man i det politiska budgetarbetet använder sig av resursfördelningsmodellen för socialnämnderna bör den fastställas och bifogas som en bilaga. Resursfördelningsmodellen för socialnämnderna fastställs för 2027 enligt bilaga. 7.2.6 Fastställande av nämndernas rätt att nyttja eget kapital I det styrande dokumentet regler för ekonomiska planering, budget och uppföljning framgår av