Kommunstyrelsen — 1 juni 2026

3 § Områden som jämställs med offentlig plats uppdateras med aktuell förteckning över kommunala badplatser (bilaga 1) och friluftsområden (bilaga 2). Kartbilagor stryks.

4 § Uppdaterade paragrafhänvisningar för när kommunen ska ges tillfälle att yttra sig vid polistillstånd.

5 § Tillägg om att räddningsvägar inte får blockeras av avlastning eller uppläggning av gods.

7 § Tillägg om att polistillstånd för arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser endast är nödvändigt nattetid. I övrigt grundad i SKRs cirkulär om störande buller.

8 § Uppdaterad med egen paragraf och ett förtydligande om att införande av raketer och andra pyrotekniska varor inte får införas alls på kommunala idrottsarenor.

9 § Förtydligade om vad hänsyn innebär vid utplacering av containrar. 10 § Tillägg om andra hinder som exempelvis brevlåda inte får skjuta ut över gångbana.

10 § Tillägg om andra hinder som exempelvis brevlåda inte får skjuta ut över gångbana.

13 § första stycket kommunallagen (2017:725). Sida Borås Stad 4(4) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna revidering av Borås kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter och översänder ändringarna till Länsstyrelsen Västra Götaland. Beslutsunderlag 1. Allmänna lokala ordningsföreskrifter (förslag på revidering 2026) 2. Allmänna lokala ordningsföreskrifter (förslag på revidering 2026) – spårbara ändringar 3. Remissammanställning av Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Samtliga nämnder, bolag och förbund 2. Polismyndigheten i Borås 3. Länsstyrelsen Västra Götaland Moderaterna Sverigedemokraterna Annette Carlson Andreas Exner Marie Jöreteg Kristian Silbvers Elvira Löwenadler Björn Qvarnström Björn-Ola Kronander Martin Sörbom Cecilie Tenfjord-Toftby

14 § Spritdrycker, vin och starköl eller andra jästa alkoholdrycker med motsvarande alkoholhalt som starköl får inte förtäras, annat än i samband med tillåten utskänkning av sådana drycker, inom ett område som begränsas av Sturegatan, Åsbogatan, Arlagatan, Fabriksgatan, Sven Eriksonsgatan och Yxhammarsgatan. Med undantag för parker inom gatorna och inte heller Förtäring är inte tillåten på platser som parker, torg, begravningsplatser, kyrkogårdar, anläggningar för lek och idrott och på kommunala badplatser enligt bifogad förteckning (bil 1). I parker med lekplatser får spritdrycker, vin och starköl eller andra jästa alkoholdrycker med motsvarande alkoholhalt som starköl inte förtäras mellan kl. 23.00 och 11.00 samt inte närmare än 30 meter från lekplats. På offentlig plats eller på plats som jämställs med offentlig plats inom ovan nämnda områden samt i alla parker får inte heller lustgas brukas i berusningssyfte. Föreslagna ändringar. Kommunstyrelsen föreslår följande ändringar i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna:

16 § Tillägg om att utmärkta ställplatser för husbilar undantas reglering om camping. Sida Borås Stad 3(4)

18 § Uppdaterad med hänvisning till aktuella bilagor över kommunala badplatser och friluftsområden för vart hundar ska hållas kopplade, samt undantag för jakt med drivande hund. Borås Stad Sida 3(4) Uppdaterade tidsspann till 15 maj – 31 augusti för när badförbud för hundar gäller på kommunala badplatser samt undantag för dessa. Uppdaterade tidsspann till 15 maj – 31 augusti för när vistelseförbud för hundar gäller på badplatsområdet vid Almenäs fritidsområde.

20 § Uppdaterad med hänvisning till aktuell bilaga över friluftsområden samt tillägg om undantag för uppmärkta ridleder.

21 § Ny paragraf. Reglerar krav på tillstånd från polisen för uthyrning av enpersonsfordon (sparkcyklar, cyklar, mopeder och liknande) inom Borås tätort enligt bilagd kartbilaga (bilaga 3).

22 § Ny paragraf. Regler mountainbike-cykling på utpekade leder enligt förteckning över friluftsområden (bilaga 2). Utöver dessa ändringar förekommer även språkliga uppdateringar i vissa paragrafer samt ändring av paragrafnummer på grund av uppdaterad ordning. Dessa påverkar inte innehållet. Alla ändringar går att läsa i beslutsunderlaget ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter (förslag på revidering 2026) – spårbara ändringar”. Efter beslut i Kommunfullmäktige. En kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva lokala ordningsföreskrifter ska omedelbart anmälas till Länsstyrelsen för prövning (3 kap. 13 §. OL). Beslut i Kommunfullmäktige ska föregås av förberedelsearbete som inhämtar synpunkter från berörda myndigheter och organ vilkas verksamhetsområden berörds av de tilltänka föreskrifterna. Kommunstyrelsen anser att remissrundan till samtliga nämnder, bolag och förbund samt Polismyndigheten uppfyller kraven på inhämtning av synpunkter från berörda. Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva lokala ordningsföreskrifter ska omedelbart anmälas till Länsstyrelsen (3 kap. 13 § första stycket OL). Om Länsstyrelsen finner att en viss föreskrift strider mot ordningslagen ska Länsstyrelsen upphäva fullmäktiges beslut i den delen. Länsstyrelsens beslut ska som huvudregel fattas inom tre veckor från den dag kommunens beslut anmälts till Länsstyrelsen (3 kap. 13 § andra och tredje styckena OL). Utebliven anmälan från kommunens sida innebär att Länsstyrelsens överprövningsmöjlighet ligger kvar. Kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva lokala ordningsföre skrifter ska vidare kungöras genom att det på kommunens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats (8 kap. 13 § första stycket kommunallagen (2017:725). Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna revidering av Borås kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter och översänder ändringarna till Länsstyrelsen Västra Götaland. Beslutsunderlag 1. Allmänna lokala ordningsföreskrifter (förslag på revidering 2026) 2. Allmänna lokala ordningsföreskrifter (förslag på revidering 2026) – spårbara ändringar 3. Remissammanställning av Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Samtliga nämnder, bolag och förbund 2. Polismyndigheten i Borås 3. Länsstyrelsen Västra Götaland För Miljöpartiet, För Vänsterpartiet, Linnea Kläth Marjan Garmroudi Ewa Bramstång Leila Talmoudi Carl Morberg Avdelningschef.

Bilaga till § 176 Svar på motion av Maria Lindgren (SD): Drama som metod i skolan Borås Stad Kommunstyrelsen 2026-06-01 Alternativt förslag Svar på motion av Maria Lindgren (SD): Drama som metod i skolan Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Att anse motionen besvarad. Att uppdra Kulturnämnden att inom ram allokera resurser för ändamålet att skolan ska kunna avropa dramapedagoger vid behov. Sammanfattning Maria Lindgren (SD) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-04-25 lämnat in förslaget: - att Grundskolenämnden uppdras att initiera ett projekt där dramaundervisning erbjuds på en eller flera skolor. Motionen har skickats på remiss till Grundskolenämnden, som avstyrker förslaget. Grundskolenämnden arbetar redan med flera insatser för att främja elevers psykiska och fysiska välbefinnande. Grundskolenämnden bedömer att det i nuläget inte är lämpligt att initiera ytterligare projekt. Nämnden anser att fokus bör ligga på att vidareutveckla det redan pågående arbetet i stället för att initiera mer dramaundervisning. Kommunstyrelsen anser att Grundskolenämnden bör fokusera på skolans uppdrag kring lärande, kunskap, likvärdig utbildning samt trygghet och studiero. Kommunstyrelsens hållning är att det inte är skäligt att förflytta resurser från dessa områden till förmån för mer dramaundervisning. Det finns heller inte något uttryckt behov från skolorna för mer dramaundervisning. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att se motionen som besvarad samt uppdra Kulturnämnden att inom ram allokera resurser för ändamålet att skolan ska kunna avropa dramapedagoger vid behov. Ärendet i sin helhet Maria Lindgren (SD) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-04-25 lämnat in förslaget: - att Grundskolenämnden uppdras att initiera ett projekt där dramaundervisning erbjuds på en eller flera skolor. I motionen beskrivs en ökad otrygghet i skolmiljön, bland annat genom ökade anmälningar om hot och våld i Borås skolor samt elever med skolfrånvaro kopplad till ångest. Motionären framhåller att drama som pedagogisk metod, enligt forskning och information från bland annat Skolverket, kan bidra till ökad självkännedom, social kompetens, trygghet och mer varaktigt lärande. Drama beskrivs även som ett verktyg för att stärka elevers känsla av Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(3) sammanhang (KASAM) och förebygga psykisk ohälsa. Motionären anser därför att Grundskolenämnden bör initiera ett projekt i syfte att erbjuda dramaundervisning på en eller flera skolor. Remissvar Motionen har skickats på remiss till Grundskolenämnden som avstyrker motionen. Nämnden redovisar att det inom Grundskoleförvaltningen redan pågår flera insatser för att främja elevers psykiska och fysiska välbefinnande, bland annat genom arbetet Skola som arena, samverkan med kulturskola och föreningsliv samt satsningar på ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Vidare beskrivs skolornas arbete med värdegrund, sociala relationer och elevhälsa som en del av det främjande och förebyggande arbetet. Grundskolenämnden betonar vikten av att insatser utformas utifrån respektive skolas identifierade behov och bedömer att det i nuläget inte är lämpligt att initiera ytterligare projekt. Nämnden anser i stället att fokus bör ligga på att vidareutveckla det redan pågående arbetet och avslår därför motionens förslag om att initiera ett projekt med dramaundervisning. Kommunstyrelsens svar Kommunstyrelsen anser att grundskolorna i Borås behöver fokusera på ordinarie undervisning och främja lärande, snarare än att starta nya projekt som skolan inte uttryckt behov av. Kommunstyrelsen uppskattar motionärens ambitioner samt anser att skolan bör ges möjlighet att avropa dramapedagoger vid behov men att detta inte ska påverka skolans budget/arbete. Kommunstyrelsen vill ge Grundskolenämnden möjlighet att fortsätta fokusera på måluppfyllelse, utveckling av organisationen, kunskapsuppdraget, lärande, likvärdig utbildning, trygghet och studiero samt att stärka lärares arbetsmiljö. Kommunstyrelsens hållning är att det inte är skäligt att förflytta resurser från dessa områden till förmån för mer dramaundervisning. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att se motionen som besvarad samt uppdra Kulturnämnden att inom ram allokera resurser för ändamålet att skolan ska kunna avropa dramapedagoger vid behov. Beslutsunderlag 1. Motion av Maria Lindgren (SD): Drama som metod i skolan 2. Yttrande från Grundskolenämnden över remiss: Motion Drama som metod i skolan Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Maria Lindgren (SD) 2. Grundskolenämnden För Sverigedemokraterna, Sida Borås Stad 3(3) Andreas Exner Kristian Silbvers Kommunalråd Ledamot

Bilaga till § 177 Svar på initiativärende av Annette Carlson (M), Marie Jöreteg (M), Hasse Ikävalko (M) med flera: Kongress eller inte? Borås Stad Kommunstyrelsen 2026-06-01 Alternativt förslag ALTERNATIVT FÖRSLAG Svar på initiativärende av Annette Carlson (M), Marie Jöreteg (M), Hasse Ikävalko (M) med flera: Kongress eller inte? Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen avslår initiativärendet. Kommunstyrelsen uppdrar Stadsledningskansliet att förbereda för en försäljning av kongresshuset. Ärendet i sin helhet Annette Carlson (M), Marie Jöreteg (M), Hasse Ikävalko (M) med flera har vid Kommunstyrelsens sammanträde 2025-10-20 lämnat in initiativärendet ”Kongress eller inte?”. I initiativärendet föreslås att en uppföljning av Borås Kongress ska genomföras för att analysera dess bidrag till näringslivets utveckling i Borås. Kommunstyrelsen delar inte initiativärendets intentioner, eftersom Borås Kongress bör säljas och kommunen därför inte bör tillsätta mer resurser på en onödig uppföljning. Mot denna bakgrund avslår Kommunstyrelsen initiativärendet med motiveringen att Borås kongress redan har tagit i anspråk tillräckliga resurser. Beslutsunderlag 1. Initiativärende av Annette Carlson (M), Marie Jöreteg (M), Hasse Ikävalko (M) med flera: Kongress eller inte? Beslutet expedieras till 1. Annette Carlson(M), Marie Jöreteg (M), Hasse Ikävalko (M), Elvira Löwenadler (M), Björn-Ola Kronander (M) 2. Kommunstyrelsen För Kristdemokraterna För Sverigedemokraterna Niklas Arvidsson Andreas Exner Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl

Bilaga till § 178 Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda 2027-2030 Alternativt förslag till Kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-01: Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda 2027-2030 Kommunallagen ger förtroendevalda rätt till skälig ersättning för sitt uppdrag. Ingen ska behöva avstå från politiskt engagemang av ekonomiska skäl. Men rätten till ersättning är inte samma sak som en skyldighet att ta emot den. Om en förtroendevald av personliga, ideella eller politiska skäl vill avstå ett arvode bör det vara en möjlighet. Kommunens uppgift är att säkerställa att ersättning finns tillgänglig på lika villkor, inte att tvinga någon att ta emot pengar. Vidare vill Vänsterpartiet återgå till att kommunalråden får ett årsarvode på 1,0 GN per månad. Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Att anta Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda 2027-2030 förutsatt att nedan ändringar görs: - Att stryka avsnittet under § 8 om ”Avstå arvoden” - Att det i bilaga A under avsnittet ”Kommunalråden” ändras till ”Till kommunalråden utbetalas årsarvode motsvarande 1,0 GN per månad.” För Vänsterpartiet i Kommunstyrelsen Marjan Garmroudi och Leila Talmoudi Bilaga till § 178 Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda 2027-2030 Borås Stad Arvodesberedningen 2026-04-27 Initiativärende Ersättningar till kommunens förtroendevalda Borås Stad genomför årligen en revision av ersättningar till kommunens förtroendevalda. I detta sammanhang justeras bland annat ersättningen till kommunalråd, vilken regleras utifrån grundnivån (GN). Tidigare har ersättningen till kommunalråd varit fastställd till 1,0 GN, vilket bör kvarstå även framöver. För att säkerställa att den totala kostnadsökningen för ersättningar till förtroendevalda hålls på en rimlig nivå bör den generella höjningen av GN om 3 procent justeras ned i motsvarande grad som ökningen av pensionsersättningen medför. Detta innebär att den planerade höjningen av GN för 2026 om 3 procent reduceras med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar effekten av ökade pensionsavsättningar enligt OPF-KR26. Därmed fastställs GN till 72 280 kronor för år 2027. Med anledning av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna: Att ersättningen till kommunalråd fastställs till 1,0 GN. Att höjningen av GN justeras ned med samma belopp som ökningen av pensionsersättningen medför. För Sverigedemokraterna, Kristian Silbvers Ledamot

Bilaga till § 180 Svar på motion av Helena Ishizaki (KD), Magnus Sjödahl (KD) och Gunilla Christoffersson (KD): Trygga mötesplatser som står emot gängens påverkan Sida SVAR PÅ MOTION 1(4) Datum Instans 2026-06-01 Kommunstyrelsen Dnr KS 2025-00852 1.1.1.1 Kommunfullmäktige ALTERNATIVT FÖRSLAG Svar på motion av Helena Ishizaki (KD), Magnus Sjödahl (KD) och Gunilla Christoffersson (KD): Trygga mötesplatser som står emot gängens påverkan Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Att bifalla motionen. anse motionen besvarad. Sammanfattning Helena Ishizaki (KD), Magnus Sjödahl (KD) och Gunilla Christoffersson (KD) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-11 lämnat in motionen ”Trygga mötesplatser som står emot gängens påverkan”. Motionärerna föreslår att ansvarig nämnd ges i uppdrag att, i samverkan med berörda nämnder, utreda hur rekrytering till kriminalitet och negativ påverkan kan motverkas inom kommunens öppna ungdomsverksamheter och mötesplatser. Utredningen föreslås omfatta frågor som åldersblandning, vuxennärvaro, digital och fysisk rekrytering till kriminalitet, personalens kompetens, bakgrundskontroll samt samverkan, vilket föreslås redovisas i en nulägesrapport med förslag på åtgärder. Motionen har skickats på remiss till Fritids- och folkhälsonämnden. Nämnden anser motionen besvarad med hänvisning till att en pågående utredning av den öppna ungdomsverksamheten kommer att omfatta flera av de frågor som motionen lyfter. Kommunstyrelsen anser att de frågor motionen lyfter är av särskild vikt med tanke på den utveckling vi kan se av rekrytering till gängkriminaliteten och att det kontinuerligt går allt längre ned i åldrarna. Kommunstyrelsen anser att dessa frågor behöver utredas särskilt med fokus på grundlighet och skyndsamhet. Kommunstyrelsen delar bedömningen att de frågor som motionen aktualiserar i stor utsträckning redan hanteras inom ramen för pågående arbete och kommande utredning. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. anse motionen besvarad. Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(4) Ärendet i sin helhet Helena Ishizaki (KD), Magnus Sjödahl (KD) och Gunilla Christoffersson (KD) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-11 lämnat in motionen ”Trygga mötesplatser som står emot gängens påverkan”. Motionärerna lyfter betydelsen av öppen ungdomsverksamhet som en trygg och förebyggande arena för barn och unga, men pekar samtidigt på en förändrad samhällsbild där rekrytering till kriminalitet sker i allt yngre åldrar och i snabbare processer. Motionärerna föreslår att ansvarig nämnd ges i uppdrag att, i samverkan med berörda nämnder, utreda hur rekrytering till kriminalitet och negativ påverkan kan motverkas inom kommunens öppna ungdomsverksamheter och mötesplatser. Utredningen föreslås omfatta frågor som åldersblandning, vuxennärvaro, digital och fysisk rekrytering till kriminalitet, personalens kompetens, bakgrundskontroll samt samverkan, vilket föreslås redovisas i en nulägesrapport med förslag på åtgärder. Motionen har skickats på remiss till Fritids- och folkhälsonämnden. Fritids- och folkhälsonämndens svar Fritids- och folkhälsonämnden har i sitt remissvar redovisat att nämnden redan den 17 december 2024 gav förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning av den öppna ungdomsverksamheten. Utredningen, som planeras att beslutas av nämnden i maj 2026, omfattar utveckling av verksamheten och kommer att behandla frågor som rör förebyggande och främjande arbete, personalens kompetens samt innehålla konkreta åtgärdsförslag. Vidare framgår att den öppna ungdomsverksamheten i Borås Stad utgår från universell prevention och ett främjande perspektiv, med fokus på att stärka ungas egenmakt och erbjuda trygga sammanhang för alla unga. Verksamheten är en del av stadens bredare brottsförebyggande arbete och ingår i etablerade samverkansstrukturer såsom SSPF, EST och andra samverkansforum mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. Förvaltningen arbetar även kontinuerligt med kompetensutveckling för personalen, exempelvis inom ANDTS och våldsprevention, samt med att utveckla likvärdiga arbetssätt och rutiner inom verksamheten. Kommunstyrelsens svar Kommunstyrelsen delar Fritids- och folkhälsonämndens bedömning att frågan är mycket angelägen och konstaterar samtidigt att utvecklingen kring rekrytering av barn och unga till kriminalitet sker i en allt snabbare och oroande takt. Nationellt beskriver såväl polis, myndigheter som forskare hur rekryteringen kryper allt längre ned i åldrarna och i ökande grad sker genom sociala medier och andra digitala miljöer. Barn och unga används i dag som bärare, spanare och i vissa fall även för grova våldsbrott. Såväl nationellt som i Borås. Kommunstyrelsen ser positivt på det arbete som redan bedrivs inom Fritids- och folkhälsonämnden. Samtidigt konstateras att den pågående utredningen ännu inte är beslutad om och att det därför inte går att säkerställa i vilken Sida Borås Stad 3(4) omfattning de frågeställningar som motionen lyfter faktiskt kommer att behandlas eller vilka konkreta åtgärder som kommer att föreslås. Fritids- och folkhälsonämnden skriver i sitt remissvar att utredningen skulle lyftas för beslut i maj 2026 vilket inte har skett. Mot bakgrund av den snabba samhällsutvecklingen och de allvarliga konsekvenser som följer när barn och unga rekryteras in i kriminalitet bedömer Kommunstyrelsen att frågan inte kan lämnas utan ett tydligt uppdrag och särskilt fokus eller riskera att fördröjas ytterligare. Borås Stad behöver säkerställa att arbetet sker samlat, tydligt och med fullt fokus på att stärka tryggheten inom de öppna ungdomsverksamheterna och mötesplatserna. Kommunstyrelsen bedömer därför att motionens intentioner är välgrundade och att motionens förslag kan bidra till att ytterligare stärka det förebyggande arbetet, förbättra samverkan mellan berörda aktörer och säkerställa att kommunens mötesplatser fortsatt är trygga miljöer för barn och unga. Kommunstyrelsen föreslår därför Kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Kommunstyrelsen ser, i likhet med Fritids- och folkhälsonämnden, att motionens intentioner är angelägna och att frågan om att säkerställa trygga mötesplatser för barn och unga är av stor vikt. Samtidigt konstaterar Kommunstyrelsen att det redan pågår ett omfattande arbete inom området. Den utredning av den öppna ungdomsverksamheten som är under framtagande bedöms i hög grad omfatta de frågeställningar som motionen lyfter, inklusive förebyggande arbete, personalens kompetens och utveckling av verksamheten. Därtill är den öppna ungdomsverksamheten en integrerad del av stadens samlade brottsförebyggande arbete, där samverkan mellan relevanta aktörer redan är etablerad och fortlöpande utvecklas. Mot denna bakgrund bedömer Kommunstyrelsen att det inte är nödvändigt att initiera ytterligare en utredning i enlighet med motionens förslag, utan att det är mer ändamålsenligt att invänta och ta tillvara resultaten och förslagen från det redan pågående arbetet. Kommunstyrelsen föreslår därför Kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad. Beslutsunderlag 1. Motion av Helena Ishizaki (KD), Magnus Sjödahl (KD) och Gunilla Christoffersson (KD): Trygga mötesplatser som står emot gängens påverkan 2. Fritids- och folkhälsonämnden yttrande över Motion: Trygga mötesplatser som står emot gängens påverkan Sida Borås Stad 4(4) Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Helena Ishizaki (KD) 2. Magnus Sjödahl (KD) 3. Gunilla Christoffersson (KD) 4. Fritids- och folkhälsonämnden För Kristdemokraterna Helena Ishizaki

Bilaga till § 181 Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Protokollsanteckning till Kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-01: Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Vänsterpartiet menar att revideringsförslaget borde ta Fritids- och folkhälsonämndens, Förskolenämndens, Individ- och familjeomsorgsnämndens, samt lokalpolisens remissvar i större beaktande, särskilt kring nedan invändningar. Reviderat förslag av § 14 om ändringar kring alkoholförtäring på allmänna platser är inte förenligt med folkhälsoperspektivet. Att göra det enklare att förtära alkohol på allmän plats riskerar att motverka det långsiktiga arbetet för minskad alkoholkonsumtion och ökar även risken för ordningsstörningar och otrygghet i parker ur ett brottsförebyggande perspektiv. Vänsterpartiet anser att revideringen inte heller är förenlig med barnrättsperspektivet eller principen om barnets bästa som återfinns i barnkonventionen. Ökad exponering för alkohol i barns närmiljö bör begränsas så mycket som möjligt. Borås parker ska därför vara en alkoholfri zon för att säkerställa att de är tillgängliga och trygga för alla invånare i enlighet med målet att främja jämlik hälsa och en inkluderande miljö för alla. Därmed anser Vänsterpartiet att revideringen avseende alkoholförtäring under § 14 uteblir. För Vänsterpartiet i Kommunstyrelsen Marjan Garmroudi och Leila Talmoudi Bilaga till § 181 Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Protokollsanteckning, ärende S6, 2026-06-01 Miljöpartiet hade i första hand önskat att nuvarande förbud mot alkoholförtäring i parker och grönområden skulle kvarstå. Flera remissinstanser, däribland Polismyndigheten, Fritids- och folkhälsonämnden, Förskolenämnden samt Individ- och familjeomsorgsnämnden, har pekat på risker kopplade till ökad alkoholtillgänglighet i offentliga miljöer. Det handlar bland annat om risk för ökad otrygghet, ordningsstörningar, berusning samt negativa konsekvenser ur ett barn-, trygghets- och folkhälsoperspektiv. Vi delar dessa farhågor. Särskilt viktigt är att värna barns rätt till trygga och säkra offentliga miljöer. Barnkonventionens princip om barnets bästa bör väga tungt när förändringar av den här typen genomförs. Alkohol i offentliga miljöer är förknippat med ökade risker för skador, ordningsstörningar och våldsamma situationer, vilket kan bidra till otrygga miljöer för både barn och vuxna. Då kommunstyrelsens förslag innebär att alkoholförtäring tillåts i parker anser vi att det är angeläget att åtminstone begränsa de negativa konsekvenser som kan uppstå. Därför har vi tagit fram förslag om att utöka skyddsavståndet mellan alkoholförtäring och lekplatser från 30 till 50 meter, i linje med de bedömningar som flera remissinstanser framfört, samt att begränsa möjligheten till alkoholförtäring i parker till perioden 30 april–31 augusti. Miljöpartiets avsikt var att i kommunstyrelsen lägga fram förslagen om utökat skyddsavstånd till lekplatser och säsongsbegränsning som tilläggs- och ändringsförslag till det liggande förslaget, för att begränsa de negativa konsekvenser som remissinstanserna varnat för. Kommunstyrelsens ordförande gjorde dock bedömningen att dessa yrkanden inte kunde behandlas tillsammans med vårt alternativa huvudförslag i kommunstyrelsen. Förslagen kommer därför att lyftas och prövas i kommunfullmäktige istället. Vi vill även framhålla betydelsen av att kommunen fortsatt arbetar aktivt med trygghets- och säkerhetsfrågor i de parker och grönområden som omfattas av de eventuella nya reglerna. Om alkoholförtäring tillåts i närhet till vattenmiljöer bör kommunen särskilt beakta behovet av förebyggande säkerhetsåtgärder och utreda vilka insatser som kan stärka vattensäkerheten, i linje med ambitionerna för Borås som en vattensäker kommun. För Miljöpartiet de Gröna Linnea Kläth Ewa Bramstång Bilaga till § 181 Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Sida KOMMUNFULLMÄKTIGESKRIVELSE 1(2) Datum Instans Kommunstyrelsen Tilläggsförslag till ärende S6: Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, att ge Fritid- och Folkhälsonämnden i uppdrag att utreda behovet av skyddsåtgärder längs Viskan i anslutning till Stadsparken, under förutsättning att förslaget om alkoholförtäring i parker bifalls. att utredningen ska belysa vilka åtgärder som kan stärka säkerheten och minska risken för fall- och drunkningsolyckor, exempelvis genom räcken, skyddsbarriärer, förbättrad belysning, livräddningsutrustning eller andra trygghetsskapande lösningar. att utredningen särskilt ska beakta Borås Stads arbete och ansvar som certifierad vattensäker kommun, samt att utredningen återrapporteras till kommunfullmäktige. Motivering: Borås Stad är en certifierad vattensäker kommun och har därmed ett ansvar att arbeta förebyggande mot drunkningsolyckor och skapa trygga miljöer nära vatten. I samband med att alkoholförtäring föreslås tillåtas i Stadsparken finns det anledning att se över säkerheten längs Viskan. Alkohol är en välkänd riskfaktor vid olyckor nära vatten, samtidigt som det idag på flera platser helt saknas räcken eller andra skyddsbarriärer mellan parkområdet och ån. Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(2) Stadsparken är en central och uppskattad mötesplats där många människor vistas, särskilt under kvällar och sommartid. Om området samtidigt öppnas upp för alkoholförtäring är det rimligt att kommunen också säkerställer att den fysiska miljön är tillräckligt säker. Det föreliggande förslaget, om fler platser där det är tillåtet att dricka alkohol, ger mer begränsade möjligheter för polisen att förebygga ordningsstörningar och berusning. Syftet med förslaget är inte att låsa fast kommunen vid en specifik lösning, utan att säkerställa att frågan om vattensäkerhet utreds ordentligt och i linje med ambitionerna för en vattensäker kommun. För Miljöpartiet de Gröna Linnea Kläth Ewa Bramstång

Bilaga till § 183 Svar på motion av Marie Jöreteg (M) och Martin Nilsson (M): Löneutbetalning den 25:e till kommunens anställda Borås Stad Kommunstyrelsen 2026-06-01 Alternativt förslag Svar på motion av Marie Jöreteg (M) och Martin Nilsson (M): Löneutbetalning den 25:e till kommunens anställda Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Att avslå motionen. Sammanfattning Marie Jöreteg (M) och Martin Nilsson (M) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-20 lämnat in motionen ”Löneutbetalning den 25:e till kommunens anställda”. Motionens beslutsrad lyder ”med anledning av ovanstående föreslås berörd verksamhet ges i uppdrag att se över kollektivavtalen och förhandla med fackförbunden om att ändra i avtalen så att löneutbetalning kan göras den 25:e varje månad.” Motionen har inte skickats på remiss till annan nämnd eller bolag. Kommunstyrelsen ser positivt på motionens förslag. Samtidigt kan konstateras att en tidigarelagd löneutbetalning jämfört med nuvarande utbetalningsdatum den 27:e i vissa månader medför att kommunen inte hinner tillgodogöra sig inbetalningar av skattemedel före löneutbetalningen. Detta kan innebära behov av tillfälliga likviditetslösningar. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att exakt beräkna då de bland annat beror på val av lösning och rådande räntenivåer. En samlad bedömning är dock att den årliga kostnaden kan komma att uppgå till cirka 0,5–1,0 mnkr. Kommunstyrelsen bedömer att den föreslagna förändringen innebär en ökad kostnad samt en administrativ omställning för kommunen. Samtidigt görs bedömningen att förändringen i praktiken inte medför någon påtaglig förbättring eller varaktig nytta för medarbetarna som motiverar dessa merkostnader. Kommunstyrelsen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Ärendet i sin helhet Marie Jöreteg (M) och Martin Nilsson (M) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-20 lämnat in motionen ”Löneutbetalning den 25:e till kommunens anställda”. Motionen beskriver bland annat att anställda i Borås Stad kan finna det svårt att betala sina räkningar i tid på grund av att kommunen i egenskap av arbetsgivare gör löneutbetalningar den 27:e varje månad. Motionärerna beskriver att det kan skapa stress och oro för de med den problematiken, vilket kan skada Borås Stad som attraktiv arbetsgivare. Motionärerna anser att Borås Stad bör i de fackliga förhandlingarna ändra dagen för löneutbetalning. Motionens beslutsrad lyder ”med anledning av Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(2) ovanstående föreslås berörd verksamhet ges i uppdrag att se över kollektivavtalen och förhandla med fackförbunden om att ändra i avtalen så att löneutbetalning kan göras den 25:e varje månad.” Motionen har inte skickats på remiss till annan nämnd eller bolag. Kommunstyrelsens svar Kommunstyrelsen bedömer att ett gemensamt löneutbetalningsdatum är mer ändamålsenligt och bidrar till en smidigare hantering för hushåll där inkomster betalas ut vid olika tidpunkter. Samtidigt innebär en tidigarelagd löneutbetalning jämfört med nuvarande utbetalningsdatum den 27:e att det i vissa månader kan uppstå situationer där kommunen ännu inte har tillgodogjort sig inbetalningar av skattemedel vid tidpunkten för löneutbetalningen. Detta kan medföra behov av tillfälliga likviditetslösningar. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att exakt beräkna då de bland annat beror på val av lösning och rådande räntenivåer. Den samlade kostnaden bedöms dock komma att uppgå till cirka 0,5–1,0 mnkr per år. Kommunstyrelsen bedömer att den föreslagna förändringen innebär en ökad kostnad samt en administrativ omställning för kommunen. Samtidigt görs bedömningen att förändringen i praktiken inte medför någon påtaglig förbättring eller varaktig nytta för medarbetarna som motiverar dessa merkostnader. Mot bakgrund av kommunens ansvar att hushålla med skattemedel samt prioritera resurser till kärnverksamheten, anser kommunstyrelsen att nuvarande ordning bör kvarstå. Kommunstyrelsen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Beslutsunderlag 1. Motion av Marie Jöreteg (M) och Martin Nilsson (M): Löneutbetalning den 25:e till kommunens anställda Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Marie Jöreteg (M) och Martin Nilsson (M) 2. Kommunstyrelsen 3. Samtliga nämnder och bolag För Sverigedemokraterna, Andreas Exner Kristian Silbvers Kommunalråd Ledamot

Bilaga till § 184 Svar på motion av Annette Carlson (M): Att göra de osynliga mer synliga Sida SVAR PÅ MOTION 1(4) Datum Instans 2026-06-01 Kommunstyrelsen Dnr KS 2025-00639 1.1.1.1 Kommunfullmäktige ALTERNATIVT FÖRSLAG Svar på motion av Annette Carlson (M): Att göra de osynliga mer synliga Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Att bifalla motionen anses besvarad. Sammanfattning Annette Carlson (M) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-09-25 lämnat in motionen Att göra de osynliga mer synliga. Motionären föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att utbilda nämndernas ledamöter och ersättare om minoritetsfrågor minst en gång per mandatperiod. Motionären framför att de fem nationella minoriteterna i Sverige - samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar har en egen långvarig språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen, men att i den verklighet vi lever i idag är minoritetsgrupperna dessvärre inte alltid innanför, utan tvärtom utanför. Motionären vill förstärka kunskapen i minoritetsfrågor hos stadens förtroendevalda, genom minst en utbildning i minoritetsfrågor under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen delar motionärens bild av vikten av kunskap i minoritetsfrågor. Kommunstyrelsen delar dock inte motionärens beskrivning att de nationella minoriteterna är osynliggjorda. Borås Stad bedriver ett aktivt och brett arbete för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Kommunstyrelsen anser också att respektive nämnd är bäst lämpad att avgöra hur utbildningsinsatser organiseras och vilka utbildningsinsatser som bör prioriteras för ledamöter och ersättare. Frågan om utbildningsinsatser för förtroendevalda bör därmed avgöras av respektive nämnd. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen anser att en utbildningsinsats minst en gång per mandatperiod är en rimlig och proportionerlig åtgärd för att stärka kunskapen hos nämndernas ledamöter och ersättare om nationella minoriteters rättigheter, Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(4) minoritetslagstiftningen samt Borås Stads särskilda ansvar som finskt förvaltningsområde. Kommunstyrelsen bedömer vidare att en gemensam utbildningsinsats stärker likvärdigheten mellan nämnderna och bidrar till ett mer rättssäkert och kunskapsbaserat beslutsfattande i frågor som rör nationella minoriteter. Kommunstyrelsen föreslår därför Kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Ärendet i sin helhet Annette Carlson (M) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2025-09-25 lämnat in motionen Att göra de osynliga mer synliga. Motionären föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att utbilda nämndernas ledamöter och ersättare om minoritetsfrågor minst en gång per mandatperiod. Motionären framför att de fem nationella minoriteterna i Sverige - samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar har en egen långvarig språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen, men att i den verklighet vi lever i idag är minoritetsgrupperna dessvärre inte alltid innanför, utan tvärtom utanför. Motionären vill förstärka kunskapen i minoritetsfrågor hos stadens förtroendevalda, genom minst en utbildning i minoritetsfrågor under varje mandatperiod. Kommunstyrelsens bedömning Kommunstyrelsen delar motionärens bild av vikten av kunskap i minoritetsfrågor. Som motionären beskriver ska kommuner, enligt minoritetslagstiftningen, skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur, och Kommunstyrelsen anser att detta arbete är angeläget och något som ska drivas kontinuerligt. Kommunstyrelsen delar dock inte motionärens beskrivning att de nationella minoriteterna är osynliggjorda. Borås Stad bedriver ett aktivt och brett arbete för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Exempelvis i Grundskolenämnden där nationella minoriteter har utökade rättigheter till modersmålsundervisning, och där vårdnadshavare årligen bjuds in till samråd, under 2025 med den sverigefinska minoriteten på temat Läsa och skriva på finska – samarbete mellan skola och hem. Vård- och äldrenämnden utbildar chefer och medarbetare i lagstiftningen om nationella minoriteters rättigheter, för löpande dialog med finska minoriteten och erbjuder äldreomsorg på finska så långt det är möjligt, i enlighet med Borås Stads program för nationella minoriteters rättigheter. Vidare har Arbetslivsnämnden under 2025 arbetat med romsk inkludering, där projektet Romska ungdomars förebilder initierats i samarbete med Bodaskolan. Förskoleförvaltningen har genomfört utökade insatser för finskt språkstöd, och ett projekt kopplat till jubileet 250 år av judiskt liv i Sverige har under 2025 Sida Borås Stad 3(4) påbörjats i samverkan med Judiska föreningen i Borås och Kulturförvaltningen. Samråd med nationella minoriteter sker kontinuerligt, och insatser för revitalisering av det finska språket har pågått under året. Därutöver har arbete inom områdena antiziganism och antisemitism inletts inom flera verksamheter. Därtill har Kommunfullmäktige nyligen beslutat att ge Kommunstyrelsen och Arbetslivsnämnden i uppdrag att ta fram en stadsövergripande utvärdering av arbetet med det finska förvaltningsområdet. Sammantaget anser Kommunstyrelsen att ovan beskrivna arbete bidrar till att stärka både kunskapen om nationella minoriteter samt deras rättigheter och ställning i staden. När det kommer till utbildningsinsatser ser Kommunstyrelsen att utbildning är ett möjligt verktyg för att öka kunskapen om minoriteter och uppmuntrar nämnder att ta del av utbildningsinsatser och kunskapshöjande åtgärder som stärker förståelsen för nationella minoriteters rättigheter och minoritetslagstiftningen. Samtidigt finns det flera områden där det är angeläget att förtroendevalda har god kunskap, och behovet varierar mellan olika nämnder och över tid. Kommunstyrelsen anser också att respektive nämnd är bäst lämpad att avgöra hur utbildningsinsatser organiseras och vilka utbildningsinsatser som bör prioriteras för ledamöter och ersättare. Frågan om utbildningsinsatser för förtroendevalda bör därmed avgöras av respektive nämnd. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad. När det kommer till utbildningsinsatser konstaterar Kommunstyrelsen att kunskap om nationella minoriteters rättigheter och minoritetslagstiftningen är en viktig del i att säkerställa att Borås Stad lever upp till sitt ansvar enligt lag. Kommunstyrelsen bedömer att det arbete som redan bedrivs inom stadens verksamheter ytterligare understryker behovet av att även förtroendevalda har en gemensam grundläggande kunskap i frågorna. Kommunstyrelsen anser att en utbildningsinsats minst en gång per mandatperiod är en rimlig och proportionerlig åtgärd för att stärka kunskapen hos nämndernas ledamöter och ersättare om nationella minoriteters rättigheter, minoritetslagstiftningen samt Borås Stads särskilda ansvar som finskt förvaltningsområde. Kommunstyrelsen bedömer vidare att en gemensam utbildningsinsats stärker likvärdigheten mellan nämnderna och bidrar till ett mer rättssäkert och kunskapsbaserat beslutsfattande i frågor som rör nationella minoriteter. Kommunstyrelsen föreslår därför Kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Sida Borås Stad 4(4) Beslutsunderlag 1. Motion av Annette Carlson (M): Att göra de osynliga mer synliga Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Motionären Moderaterna Annette Carlson Marie Jöreteg Elvira Löwenadler Björn-Ola Kronander Cecilie Tenfjord-Toftby

Bilaga till § 185 Samarbetsavtal med Åhaga Event AB om Borås nya mellanstora scen Sida KOMMUNFULLMÄKTIGESKRIVELSE 1(2) Datum Instans 2026-06-01 Kommunstyrelsen Dnr KS 2026-00363 3.6.1.25 Kommunfullmäktige ALTERNATIVT FÖRSLAG Samarbetsavtal med Åhaga Event AB om Borås nya mellanstora scen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kommunstyrelsen avslår Kulturnämndens hemställan om budgetförstärkning Kulturnämnden får en utökad budgettilldelning om 1 900 000 kr per år under avtalsperioden 2026-07-01 till och med 2031-06-30 avseende finansiering av etablering och nyttjande av mellanstor scen för populärmusik. Ärendet i sin helhet Kulturnämnden har fattat beslut om att ingå ett femårigt samarbetsavtal med Åhaga Event AB för Borås nya mellanstora scen under förutsättning att Kulturnämnden beviljas en budgetförstärkning. Kulturnämnden har inkommit med en hemställan om 1 900 000 kronor per år under avtalsperioden 2026-07- 01 till och med 2031-06-30. Samarbetsavtalet avser etablering och nyttjande av mellanstor scen för populärmusik med en publikkapacitet på 300-500 besökare eller fler. Målet med samarbetet är att lokala musikarrangörer ska ges möjlighet att genomföra konserter på en mellanstor scen vid ett överenskommet antal tio (10) tillfällen per år och att publikunderlaget för livemusik i Borås ska öka. Vidare förväntas det bidra till att stärka återväxten av arrangörer, artister och publik samt positionera Borås som en regional och nationell musikstad att räkna med. Kommunstyrelsen bedömer att beslutsunderlaget inte ger tillräckligt stöd för att bedöma avtalets marknadsmässighet och rättsliga förutsättningar. Det saknas redovisning av hur ersättningen enligt avtalet har bedömts i förhållande till marknadsvärdet för den tjänst som tillhandahålls. Det saknas även redovisning av eventuella jämförelser med alternativa lösningar eller aktörer samt vilka överväganden som ligger till grund för valet av just Åhaga Event AB som samarbetspartner. Därutöver kvarstår frågor kring tillämpningen av 5 kap. 13 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och den värdeberäkning som lagts till grund för bedömningen att avtalet ryms inom reglerna för direktupphandling. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att avtalet enligt uppgift löper över fem år och att Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(2) avtalets totala ekonomiska värde därmed överstiger det värde som redovisas i underlaget. Om Kulturnämnden trots allt väljer att ingå avtalet så får nämnden hantera det inom given budgetram, samt inkomma med ett äskande om ramförstärkning till höstens budgetprocess. Kommunstyrelsen bedömer att Borås Stad, genom samarbetsavtalet, kan tillgodose det tidigare identifierade behovet av en mellanstor scen utan nyinvestering i kommunal fastighet eller uppbyggnad av ny organisation. Beslutsunderlag 1. Skrivelse Kulturnämnden 2026-04-13 2. Sammanträdesprotokoll Kulturnämnden 2026-04-13 § 59 Kommunfullmäktiges beslut expedieras till 1. Kulturnämnden För Kristdemokraterna För Sverigedemokraterna Niklas Arvidsson Andreas Exner

Bilaga till § 186 svar på remiss: Betänkandet Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Borås Stad Kommunstyrelsen 2026-06-01 Alternativt förslag Svar på remiss: Betänkandet Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Kommunstyrelsens beslut Borås Stad tillstyrker remissen med kommentarer. Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjning av skattesatser i kommuner och regioner och som stimulerar sänkningar av sådana skattesatser kan utformas och användas i olika situationer, samt att lämna förslag på hur sådana åtgärder kan utformas. Utredningen lämnar ett förslag om ett system med skattebromsavgift och skattesänkningsbidrag. Utredningen föreslår även att det bör införas ett krav på att kommuner och regioner ska eftersträva hög effektivitet i verksamheten. Borås Stad bedömer att förslagen innebär goda incitament till kommuner att sänka skatten genom statliga bidrag vid skattesänkningar samt statligt definierade krav på effektivitet. Borås Stad ser positivt på dessa incitament men anser att avgifter vid skattehöjningar kan negativt påverka kommuners självstyre samt begränsa kommuner med ansträngd ekonomi. Utredningen föreslår dessutom att kommuner och regioner ska åläggas att eftersträva hög effektivitet i verksamheterna, och att detta ska integreras i de riktlinjer och mål som tas fram inom ramen för god ekonomisk hushållning. Det föreslagna tillägget i bestämmelsen innebär även att revisorernas uppdrag utökas genom att kravet på att pröva verksamhetens effektivitet införs som ett uttryckligt granskningskriterium. Borås Stad tillstyrker därmed remissen med kommentarer. Ärendet i sin helhet Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjning av skattesatser i kommuner och regioner och som stimulerar sänkningar av sådana skattesatser kan utformas och användas i olika situationer, samt att lämna förslag på hur sådana åtgärder kan utformas. Utredningen lämnar ett förslag om ett system med skattebromsavgift och skattesänkningsbidrag. Förslaget är att en kommun eller region som sänker skattesatsen jämfört med föregående budgetår ska få ett årligt bidrag i tre år, motsvarande 25 procent av skattesänkningen år 1, 15 procent år 2 och 10 procent år 3. En kommun eller region som höjer skattesatsen ska betala motsvarande skattebromsavgift under tre år. Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(2) Utredningen föreslår även att det bör införas ett krav på att kommuner och regioner ska eftersträva hög effektivitet i verksamheten. Kravet föreslås införas i samma bestämmelse som god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Det föreslagna tillägget i bestämmelsen innebär att revisorernas uppdrag utökas genom att kravet på att pröva verksamhetens effektivitet införs som ett uttryckligt granskningskriterium. I den tidigare lydelsen skulle revisorerna bedöma om verksamheten bedrevs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Borås Stads yttrande Borås Stad bedömer att förslagen innebär goda incitament till kommuner att sänka skatten genom statliga bidrag vid skattesänkningar samt statligt definierade krav på effektivitet. Borås Stad ser positivt på dessa incitament men anser att avgifter vid skattehöjningar kan negativt påverka kommuners självstyre samt begränsa kommuner med ansträngd ekonomi. Utredningen föreslår dessutom att kommuner och regioner ska åläggas att eftersträva hög effektivitet i verksamheterna, och att detta ska integreras i de riktlinjer och mål som tas fram inom ramen för god ekonomisk hushållning. Det föreslagna tillägget i bestämmelsen innebär även att revisorernas uppdrag utökas genom att kravet på att pröva verksamhetens effektivitet införs som ett uttryckligt granskningskriterium. Borås Stad tillstyrker därmed remissen med kommentarer. Beslutsunderlag 1. Betänkandet Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Beslutet expedieras till 1. Handläggare expedierar Sverigedemokraterna Moderaterna Andreas Exner Annette Carlson Kommunalråd Kommunalråd

Bilaga till § 189 Regionalt avtal för hållbar mobilitet i städer och landsbygder mellan Borås Stad, Västra Götalandsregionen och Västtrafik Sida SKRIVELSE 1(3) Datum Instans 2026-06-01 Kommunstyrelsen Dnr KS 2026-00219 3.3.4.0 Regionalt avtal för hållbar mobilitet i städer och landsbygder mellan Borås Stad, Västra Götalandsregionen och Västtrafik Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avtalet med förändringar mellan Borås Stad, Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Ärendet i sin helhet Avtalet är en del av ett pilotprojekt där Västra Götalandsregionen (VGR) tillsammans med Västtrafik prövar nya former för regional samverkan kring hållbar mobilitet i ett antal kommuner och städer i Västra Götaland. Syftet är att genom gemensamma satsningar stärka attraktiviteten för resor genom möjligheterna för fler hållbara resor och utveckla tillgängligheten till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Genom avtalet får Borås Stad möjlighet att tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik genomföra flera åtgärder som stärker mobiliteten i staden. Avtalet innebär också att Västra Götalandsregionen och Västtrafik går in med betydande finansiering i åtgärder och utvecklingsinsatser i Borås. Kommunstyrelsen ser detta som en viktig möjlighet att tillsammans med regionala aktörer utveckla den hållbara mobilitet och genomföra satsningar som annars hade varit svårare att genomföra i samma omfattning och takt. De åtgärder som ingår i avtalet är framför allt kopplade till ett tvåårigt pilotprojekt och bygger på förutsättningar och prioriteringar som finns inom ramen för projektets genomförandeperiod. Ärendet drogs tidigare ut ur Kommunstyrelsens dagordning eftersom det fanns ett alternativt förslag från M, KD och SD om att få in frågan om Södra torget som central knutpunkt och målpunkt för stadstrafiken i avtalet. En parallell process har därför skapats genom ärendet Knutpunkt kollektivtrafik som antogs på Kommunstyrelsen den 18 maj. Det har även genomförts en förhandling med Västra Götalandsregionen och Västtrafik. I förhandlingen understryker motparterna att en pilot är till för att testa saker som kan appliceras runtom i hela regionen. Södra torget som central knutpunkt och Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Hemsida E-post Telefon 501 80 Borås Kungsgatan 55 boras.se boras.stad@boras.se 033-35 70 00 vxl Sida Borås Stad 2(3) målpunkt är en åtgärd som de ser som lokal. De understryker även att bestående förändringar i linjenätet inte är möjligt att göra inom ramen för ett pilotprojekt. Det som ändå kan göras i avtalet är att arbeta med kommunikationsinsatser för att de linjeförändringar som görs mot Södra torget ska gå till så smidigt som möjligt för invånarna. Borås Stad ser en förstärkning av Södra torget som en av de viktigaste åtgärderna för att öka resandet med kollektivtrafiken, och det är en förändring som ska ses som varaktig över tid. Staden förstår att det inte är möjligt att göra förändringar i linjenätet inom ramen för ett pilotprojekt, men kommer att fortsätta driva frågan om att Södra torget ska vara den knutpunkt där alla stadstrafikens linjer möts. En åtgärd har lagts till i avtalet som handlar om att tydliggöra Södra torgets roll som en central knutpunkt och målpunkt. Genom detta avtal förpliktar parterna att gemensamt arbeta för mer hållbar mobilitet i Borås. Det innebär att verka för ökad tillgänglighet med kollektivtrafik, samt underlätta för samtliga transportslag och kompensera för bortfallet av parkeringsplatser i samband med ny- och ombyggnation. Avtalspaketet är en kombination av åtgärder och motprestationer som genomförs och finansieras av Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Borås Stad ska bidra till en mer hållbar mobilitet. De åtgärder som ingår i avtalet är: ● Linje 10 som går via Allégatan får kvartstrafik i stället för halvtimmestrafik från april 2027, Västtrafik finansierar. ● Hötorgets hållplatser flyttas och byggs om till stopphållplats, VGR finansierar. ● Högskolans hållplats uppdateras till en stopphållplats, Borås Stad finansierar. ● Gatstensbeläggningen på Allégatan läggs om för att få en mer jämn yta i samband med annat grävarbete, Borås Stad finansierar. ● Mobilitetssamordning för projektet finns under två år, VGR finansierar. ● Ett cykelgarage byggs vid Nabbamotet, VGR finansierar. ● Ny cykelväg mot Pickesjön och Viared, Borås finansierar (finns redan i cykelplan). ● Cykelboxar och väderskyddade cykelställ sätt upp vid bytespunkter, VGR finansierar. ● En platsanalys av Viskafors station görs med syfte att öka stationens attraktivitet för tågresenärer, Borås Stad ansvarar och VGR finansierar konsultstöd. ● Södra torgets roll som central knutpunkt och målpunkt tydliggörs. Sida Borås Stad 3(3) Typ av 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt finansiering (tkr) VGR 450 3 275 1 675 5 400 Västtrafik 4 350 5 800 10 150 Kommun 6 7002 2001 6 900 Totalt 7 150 7 825 7 475 22 450 Beslutsunderlag 1. Regionalt avtal för hållbar mobilitet i städer och landsbygder mellan Borås Stad, Västra Götalandsregionen och Västtrafik; 202605027 Beslutet expedieras till 1. Västra Götalandsregionen, Infrastruktur och kollektivtrafiknämnden, infrastruktur-och.kollektivtrafiknamnd@vgregion.se 2. Västtrafik; kommun@vasttrafik.se För Kristdemokraterna För Sverigedemokraterna Niklas Arvidsson Andreas Exner Bilaga till § 189 Regionalt avtal för hållbar mobilitet i städer och landsbygder mellan Borås Stad, Västra Götalandsregionen och Västtrafik Regionalt avtal för hållbar mobilitet i städer och landsbygder mellan Borås kommun, Västra Götalandsregionen och Västtrafik Avtalet är en del av ett pilotprojekt där Västra Götalandsregionen testar möjligheten att teckna avtal med kommuner kring hållbar mobilitet med fyra pilotkommuner. Projektet är ett utvecklingsarbete där arbetsmodellen utvecklas, testas och valideras. I ett senare steg ska förslag till uppskalning av arbetssättet tas fram. Genom detta avtal förpliktar parterna att gemensamt arbeta för mer hållbar mobilitet i Borås. Det innebär att verka för minskad biltrafik och ökad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik. Avtalspaketet är en kombination av åtgärder och motprestationer som genomförs och finansieras av Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Borås stad samt klimatlöften som kommunen antagit. Dessa samverkar och stärker varandra för en mer hållbar mobilitet. Västra Götalandsregionen premierar även ansökningar för statlig medfinansiering som är en del av en helhetslösning vid den årliga prioriteringen. Åtgärder kopplade till regionala avtal är ett sätt att påvisa en sådan helhetslösning. 1. Mål och klimatlöften Mål för VGR Den regionala utvecklingsstrategins mål är Tillsammans gör vi Västra Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. En av de långsiktiga prioriteringarna i RUS:en är Knyta samman Västra Götaland - för hållbar och förbättrad tillgänglighet. I linje med detta har VGR även det övergripande målet i trafikförsörjningsprogram 2026–2029 om en hållbar och förbättrad tillgänglighet. Ytterligare mål i trafikförsörjningsprogrammet är bland annat målet om ökad andel hållbart resande (gång, cykel och kollektivtrafik). Trafikförsörjningsprogrammet beskriver vidare flertalet prioriterade åtgärder för att nå målen, exempelvis samverka för god samhällsplanering, fortsätta utveckla det kombinerade resandet samt utvecklingsarbete kring vägen till och från hållplats. Mål för Borås stad Västra Götalandsregionen har tillsammans med Borås Stad tagit fram Kollektivtrafikplan för staden Borås 2035. Kollektivtrafikplanen beskriver en gemensam målbild där kollektivtrafikens utveckling och stadsutveckling går hand i hand och stödjer varandra långsiktigt. Det gemensamma målet för stadstrafikområdet i Borås 2024–2035 är att andelen hållbara resor som sker med kollektivtrafik, gång och cykel ska öka. Mer konkret ska andelen hållbara resor som sker med kollektivtrafik, gång och cykel vara minst 48 procent år 2030 och 52 procent 2035. Enligt Västra Götalandsregionens resvaneundersökning 2022/2023 så var andelen hållbara resor då 43 procent. Borås Stad har ett Trafikprogram med samma mål, men med ett tillägg att andelen cykel ska öka från 2 procent till 12 procent till år 2040. Borås Stad tar vartannat år fram en cykelplan som styr vilka åtgärder inom cykel som kommer att genomföras de kommande åren. Nuvarande cykelplan gäller för åtgärder som genomförs under 2026 och 2027, och fastställdes av Tekniska nämnden i december 2025. Cykelplanen utgår från en övergripande strategi för ökad cykling i Borås Stad. Borås Stad har anslutit sig till Västra Götalandsregionens mål om fossiloberoende region år 2030. Borås Stad håller på att ta fram en trafikplan som beskriver principer och övergripande åtgärder för att nå målen i trafikprogrammet. Trafikplanen tillsammans med trafikprogrammet kommer uppfylla EU:s krav på urbana knutpunkter att ha en sustainable urban mobility plan (SUMP). Borås Stads klimatlöften För att ingå regionalt avtal ställs krav på att kommunen antagit 1–5 klimatlöften kopplat till hållbara transporter beroende på antal invånare i kommunen. De fem klimatlöftena för hållbara transporter är: 12. Vi säkrar att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle 13. Vi utvecklar gaturum för ökad tillgång och attraktivitet 14. Vi arbetar med klimatstyrande parkering 19. Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer och når angiven poängnivå 20. Vi arbetar för hållbart resande för våra anställda. Följande krav på antagna klimatlöften gäller för de regionala avtalen: • Små kommuner <9000 invånare minst 1 klimatlöfte • Liten kommun 9000 – 20 000 invånare minst 3 klimatlöften • Medelstora kommuner 20 000 – 50 000 invånare minst 4 av 5 löften (gaturum – löfte 13 och parkering – löfte 14 obligatoriskt) • Stora kommuner >50 000 invånare alla femlöften Som kommun med mer än 50 000 invånare har Borås genom att ha antagit alla fem klimatlöftena 12, 13, 14, 19 och 20 kvalificerat sig för att ingå regionalt avtal. 2. Problembeskrivning Det vanligaste färdmedlet för Borås tätorts invånare är idag bil. Vägnätet i staden har en förhållandevis god framkomlighet, med undantag för de mer centrala delarna under högtrafikperioder på morgon och eftermiddag. Om dagens resvanor kvarstår förväntas biltrafiken öka proportionellt mot tillväxten vilket bedöms innebära en successivt ökad trängselproblematik. I Trafikprogrammet har Borås Stad bland annat mål att 12 procent av alla resor ska ske med cykel år 2040. Den senast genomförda resvaneundersökningen 2022–2023 i Västra Götaland visar att den nuvarande cykelandelen av totalt antal resor är 4 procent i Borås. Andelen som väljer cykeln till och från arbetet är något högre på 7 procent. Studier från Västra Götalandsregionen visar att det finns stor potential för fler invånare att cykla till arbete och studier. God utveckling av elcyklar gör att potentialen ökar. En analys från SCB från 2024 visar att 36 procent av de anställda i Borås skulle kunna cykla till sin arbetsplats inom 15 minuter. Västra Götalandsregionens cykelpotentialstudie från samma år visar att nästan 50 procent av de som bor i Borås skulle kunna nå sin arbetsplats med cykel inom 30 minuter. Tekniska Nämnden har nyligen antagit en cykelplan med cykelåtgärder för 2026/2027. Den samlade budgeten för 2026/2027 ligger på runt 40 miljoner kronor. Behov av mobilitetssamordnare för ökad cykling och kollektivtrafikresande I genomförande av de olika åtgärdspaketen i avtalet finns behov av att samordna information och aktiviteter kopplat till de olika paketen och dess åtgärder. För att få störst effekt kommer en resurs för detta integreras i Borås Stads befintliga verksamhet. Mobilitetssamordnaren kommer jobba utifrån Borås mål om hållbara resor och den gemensamma kollektivtrafikplanen. Samordning kommer ske med Borås Stads befintliga kommunikations- och marknadsföringsåtgärder för att nå ut till befintliga och potentiella cyklister och kollektivtrafikresenärer. Kostnaderna för resursen ingår under avtalstiden i de olika paketen. 3. Koppling till andra åtgärder Borås stads arbete med ökad andel hållbara resor Som en del av Borås stads arbete med att öka andelen hållbara resor har, och kommer, antalet parkeringsplatser i centrala Borås minska. I arbetet med stadsutveckling i järnvägsstråket Borås-Göteborg beräknas ett par hundra parkeringsplatser bebyggas. En del av Dessa kommer kompenseras med nybyggda parkeringsplatser, men överlag förväntas antalet parkeringsplatser minska. Samlade åtgärder inom detta avtal för hållbart resande ska bidra till att färre parkeringsplatser behövs i centrum på sikt. Borås Stad har länge arbetat för att omdisponera gaturummet för att göra centrum mer attraktivt för samtliga transporttyper fotgängare och cyklister. Nedan syns exempel på åtgärder som genomförts i Borås innerstad. Platser där gaturummet har omdisponerats i centrala Borås. Hur centrala Borås gaturum är fördelat. Bro över Viskan har blivit gångbro. Gata med parkering har blivit gata för cyklister och fotgängare. Posttorget där väg och parkeringsplatser har blivit torg. Parkeringsplatser har blivit bostadshus. Gröna resplaner För att öka det hållbara resandet så behövs en samverkan med arbetsgivare kring gröna resplaner. I Kollektivtrafikplan för staden Borås 2035 är det en strategi att gemensamt kraftsamla kring gröna resplaner för att öka det hållbara resandet. Trivector Mobility och IVL Svenska Miljöinstitutet har ansökt om pengar för ett sådant projekt med Borås Stad som deltagare. Deltagande i projektet kommer vara en del av projekt Klimatneutrala Borås. Borås Stad kommer inte använda pengar för mobilitetssamordningen för att motfinansiera Gröna resplaner, de två projekten kommer dock kunna ha stor nytta av varandra. Just nu pågår rekryteringen av arbetsgivare i Borås. Högskolan i Borås, Borås Stad och HM och Volvo är intresserade av att delta. Företag i Viared har visat intresse och kontakt har tagits med enskilda arbetsgivare. De fysiska åtgärderna i anslutning till Viared som beskrivs i avtalet tillsammans med Gröna resplaner och mobilitetssamordning styrker projekten och ökar sannolikheten att andelen hållbara resor kommer öka. 4. Åtgärdspaket Avtalen innehåller tre åtgärdspaket • Paket a. Attraktivare kollektivtrafik på Allégatan och vid Högskolan i Borås • Paket b. Utveckla cykelinfrastruktur och underlätta byten mellan olika trafikslag • Paket c. Platsutveckling runt stationen i Viskafors • Paket d. Södra Torget som knutpunkt Åtgärdspaketen består av åtgärder och motpresentationer som avser att sammantaget medverka till att lösa identifierade brister och medverka till måluppfyllelse samt bidra till det övergripande syftet om hållbar mobilitet i städer och landsbygder. Åtgärdspaketen beskrivs närmare i följande avsnitt. Kostnader för åtgärdspaketen (exklusive moms) Åtgärdspaket 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) Paket a. Attraktivare 140 6 2301 5 980 12 350 kollektivtrafik på Allégatan och vid Högskolan i Borås Paket b. Utveckla 6 860 1 520 1 420 9 800 cykelinfrastruktur och underlätta byten mellan olika trafikslag Paket c. 1002 100 Platsutveckling runt stationen i Viskafors Paket d. 502 752 752 200 Södra Torget som knutpunkt Totalt 7 150 7 825 7 475 22 450 Finansiering av åtgärder, totalt paketet (exklusive moms) Typ av finansiering 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) VGR 450 3 275 1 675 5 400 Västtrafik 4 350 5 800 10 150 Kommun 6 7002 2001 6 900 Annan finansiering Totalt 7 150 7 825 7 475 22 450 1 Kostnader för kommunen tillkommer för åtgärd 2, jämnare gatstensbeläggning på Allégatan 2 Kostnader för kommunen tillkommer för arbetstid a. Attraktivare kollektivtrafik på Allégatan och vid Högskolan i Borås På Allégatan, en central gata i Borås, finns behov av att göra det hållbara resandet med kollektivtrafik, bil, cykel och gång mer attraktivt. Busstrafiken kan idag hålla mycket låg hastighet av många olika anledningar som till exempel flödet av bilar, korsningspunkter, parkerande bilar och gatans ojämna beläggning. Det här paketet fokuserar på de två hållplatsområden som finns på Allégatan. Där finns potential att öka framkomligheten för busstrafiken genom att utforma hållplatserna på ett bättre sätt, och samtidigt skapa en bättre miljö för alla som rör sig till fots vid hållplatserna. Idag är det möjligt för bilister att köra om en stillastående buss vid båda hållplatserna vilket skapar en otrygg trafikmiljö för alla. Omkörningar kan leda till otrygghet för fotgängare som korsar vägen och stressiga situationer för förarna som kör busstrafiken. Lämpliga trafiksäkra lösningar ska studeras för att förbättra framkomligheten för samtliga transporter. Åtgärden ger ökad framkomlighet och trygghet för kollektivtrafik, gång och cykel. I Handlingsplanen för genomförande av Kollektivtrafikplan för staden Borås 2035 finns ett uppdrag att utreda utformningen av Allégatan för ett bättre samspel mellan olika trafikslag och bättre framkomlighet för kollektivtrafik, gång och cykel. Det pågår ett planprogram för centrum där Hötorget, Högskolan och Allégatan ingår. Inom åtgärdspaket a) ingår ombyggnad av hållplats Högskolan till enkel stopphållplats, ett test med ombyggnad av hållplats Hötorget på Allégatan till enkel stopphållplats, omvandling av några bilparkeringar samt utökad trafikering med buss från 30 minuterstrafik till 15-minuterstrafik. Exempel på enkel stopphållplats i Borås. Exempel på enkel stopphållplats i Mölndal. Åtgärd 1 Ombyggnad av hållplats Hötorget till säkrare stopphållplats Hållplatslägena vid Hötorget ligger idag inte mitt emot varandra. Det kan uppfattas som otydligt för nya resenärer och ger möjlighet för passerande bilar att köra om en stillastående buss på hållplatsen. Att hållplatserna ligger nära Hötorget är viktigt eftersom det är nära livsmedelsbutik, restauranger, verksamheter, kyrka samt stadskärnan med butiker. I testet kommer hållplatslägena i stället att förläggas mitt emot varandra söder om Hötorget. Hållplatsen byggs som en enkel stopphållplats med plats för bussar i både riktningar, vilket är en prioritering av busstrafikens framkomlighet här eftersom utformningen innebär att bilar inte kan köra om en stillastående buss. Enstaka parkeringsplatser kan påverkas för att skapa plats för hållplatserna. Båda de nuvarande hållplatslägena har brister i utformningen med avseende på tillgänglighet de nya hållplatserna kommer tillgänglighetsanpassas. Utformningen frigör ytor för att utveckla Hötorget till att bli mer attraktivt för invånare och en port mot stadskärnan. Avstånd mellan lägen vid Hötorgets Ungefärlig placering av Hötorgets hållplats hållplats i dagsläget. med ny placering. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering via VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik september 2026 oktober 2027 Åtgärd 2 Jämnare gatstensbeläggning på Allégatan Borås Stad kommer lägga om gatstensbeläggningen på delar av Allégatan för att få en jämnare gatstenbeläggning som är mer bekväm för kollektivtrafikresenärer, chaufförer och cyklister. När en utredning av utformningen av Allégatan för ett bättre samspel mellan olika trafikslag och bättre framkomlighet för kollektivtrafik, gång och cykel är klar är avsikten att förbättra gatans stenbeläggning i samband med en eventuell ombyggnation. Ansvar och finansiering: Borås Stad Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik September 2026 December 2028 Åtgärd 3 Ombyggnad av hållplats Högskolan till säkrare stopphållplats Hållplatsen säkras genom att skapa refug mellan hållplatserna vid dagens hållplats Högskolan. Bussarna får bättre framkomlighet med hållplatserna eftersom de slipper anpassa sig till befintlig trafik. Att dela upp hållplatsen med avskiljning i mitten kommer leda till färre omkörningar och ökad trygghet i området. Åtgärden kommer finansieras av Borås Stad som ansöker om statlig medfinansiering från regional infrastrukturplan för 50 procent av kostnaden. Ansvar och finansiering: Borås Stad Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik September 2026 Oktober 2027 Åtgärd 4 Ökat turutbud på Allégatan Västtrafik ska trafikera nya linje 10 Gässlösa-Öresjö ängar med kvartstrafik vardagar kl. 06- 19 samt helger kl. 10-18 när den nya avtalsperioden börjar 1 april 2027. Fler turer innebär ökad tillgänglighet till målpunkter utmed Allégatan. Ansvar och finansiering: Västtrafik Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik 1 april 2027 Åtgärd 5 Mobilitetssamordning för ökat kollektivtrafikresande De nya busshållplatserna på Allégatan ger goda förutsättningar för att uppmärksamma den nya tidtabellen och trafikeringen på Allégatan. Kopplat till paket a. med de nya säkra stopphållplatserna och den utökade trafikeringen på Allégatan har mobilitetssamordnaren en viktig funktion för att förstärka Västtrafiks kundkommunikation med lokala aktiviteter. Kampanjer och lokala aktiviteter kan utvecklas utifrån målgrupper med olika barriärer för att använda kollektivtrafiken. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering via VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik September 2026 December 2028 Kostnader för åtgärder (exklusive moms) Åtgärd 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) Åtgärd 1 Ombyggnad 1 500 1 500 av hållplats Hötorget Åtgärd 2 Jämnare Beror på Beror på gatstensbeläggning på omfattning omfattning Allégatan Åtgärd 3 Ombyggnad 200 200 av hållplats Högskolan Åtgärd 4 4 350 5 800 10 150 Ökat turutbud på Allégatan Åtgärd 5 140 180 180 500 Mobilitetssamordning för ökat kollektivtrafikresande Totalt 140 6 230 5980 12 350 + kostnader åtgärd 2 Finansiering av åtgärder, totalt paketet (exklusive moms) Typ av 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) finansiering VGR 140 1 680 180 2 400 Västtrafik 4 350 5 800 10 150 Kommun 200 200 + kostnader + kostnader åtgärd 2 åtgärd 2 Annan finansiering Totalt 140 6 230 5 980 12 550 + kostnader + kostnader åtgärd 2 åtgärd 2 b. Utveckla cykelinfrastruktur och underlätta byten mellan olika trafikslag Cykelinfrastruktur som exempelvis säkre cykelställ behöver byggas ut till fler platser som gör det möjligt att åka kollektivtrafik även där bussen inte går ända fram. Det kan handla om första eller sista delen av en resa. I detta paket har vi identifierat ett antal platser där säker cykelförvaring kan underlätta för tåg och bussresenärer. I Viareds industriområde handlar det om att ta sig sista delen av resan från buss till arbetsplats. Viared är ett industriområde ca. 8 km från centrala Borås med över 6500 anställda. Eftersom Viared är både stort och utspritt, så är det svårt att kollektivtrafikförsörja så att hållplatser ligger nära arbetsplatsen. Det finns bra cykelvägar, men för de som bor i de södra delarna av Borås så behövs en bättre cykelväg. Trafiksituationen i Viared är ansträngd då många pendlar med bil. Genom att få fler att åka kollektivtrafik eller buss så minskar trängsel. En förbättrad infrastruktur för samtliga trafikslag ska parallellt studeras närmare. Åtgärd 1 Cykelgarage vid Nabbamotet Nabbamotet är närmsta hållplats för de som pendlar mellan Göteborg/Bollebygd och Viared. Eftersom Viared är ett stort område, så kan det vara långt till arbetsplatsen från Nabbamotet. I denna åtgärd vill vi bygga ett cykelgarage vid Nabbamotet för att underlätta för bussresenärer att ta sig vidare med cykel till sin arbetsplats i Viareds industriområde samt för företagen att tillhandahålla cyklar och elsparkcyklar för sina anställda. I cykelgaraget kan cyklar och elsparkcyklar förvaras på ett tryggt sätt. Garaget kommer vara väderskyddat och låst men ej uppvärmt. Företagare på Viared får därmed möjlighet att ställa cyklar och elsparkcyklar som de anställda kan låna. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering via VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik Februari 2027 Februari 2028 Åtgärd 2 Cykelväg till Viared via Pickesjövägen En cykelbana byggs längs med Pickesjövägen från den befintliga gång- och cykelvägen bakom Hedin bil fram till parkeringen vid Pickesjön. Cykelvägen förbättrar cykelmöjligheterna till Pickesjöns naturområde. I åtgärden ingår även vinterväghållning av skogsvägen förbi Pickesjön vilket gör sträckan till en alternativ cykelväg till Viared och en genare cykelväg för invånarna som bor i de södra stadsdelarna i Borås. Avseende arbetspendling har sträckan en hög cykelpotential enligt Västra Götalandsregionens potentialstudie. Cykelväg som kommer byggas ut. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering Borås Stad och eventuellt statlig medfinansiering Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik September 2026 December 2027 Åtgärd 3 Attraktiv cykelparkering i kollektivtrafiknära lägen Cykelboxar och cykelställ sätts upp för att underlätta för buss- och tågresenärer att byta till cykel för att ta sig första eller sista delen av sin resa. Cykelboxar sätts upp för att kunna förvara cyklar säkert och väderskyddat. Bättre cykelställ och/eller cykelboxar sätt upp vid Fristad station och i Viskafors för att underlätta pendling med tåg. Vid centralstationen i Borås finns ett cykelgarage och det finns även andra väderskyddade cykelparkeringar. I bytespunkt Symfonigatan sätts cykelboxar eller cykelparkeringar upp för att underlätta byte mellan olika trafikslag. Dessutom testas cykelparkeringar vid lämplig ändhållplats där man kan tänkas ta cykel för att sen byta till buss. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering via VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik September 2026 December 2028 Åtgärd 4 Mobilitetssamordning för ökad cykling och kollektivtrafikresande Mobilitetssamordningen kan ta direktkontakt med företag och företagsföreningar för att företag och anställda ska använda cykelgaraget och för att uppmärksamma den förbättrade cykelvägen. Events kan göras på plats med cykelreperation och prova på kampanjer. En diskussion kan föras med företagen om deras möjlighet att använda garaget och även om eventuellt hyrsystem för elsparkcyklar. Events, cykelreperations och prova på kampanjer ska även genomföras på de platser där cykelboxar sätt upp för att uppmärksamma hållbara pendlingsmöjligheter. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering via VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik September 2026 December 2028 Kostnad för åtgärder (exklusive moms) Åtgärd 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) Åtgärd 1 Cykelgarage 1 000 1 000 2 000 vid Nabbamotet Åtgärd 2 Cykelväg 6 700 6 700 till Viared via Pickesjövägen Åtgärd 3 Attraktiv 200 100 300 cykelparkering i kollektivtrafiknära lägen Åtgärd 4 160 320 320 800 Mobilitetssamordning för ökad cykling och kollektivtrafikresande Totalt 6 860 1 520 1 420 9 800 Finansiering av åtgärden, totalt för paketet (exklusive moms) Typ av 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) finansiering VGR 160 1 520 1 420 3 100 Västtrafik Kommun 6 700 6 700 Annan finansiering Totalt 6 860 1 520 1 420 9 800 c. Platsutveckling runt stationen i Viskafors Borås Stad har tagit fram Strategier för den långsiktiga utvecklingen av Fristad, Dalsjöfors Viskafors och Sandared. Platsen runt stationen behöver dock studeras mer för att planera hur åtgärderna kan genomföras och hur de kan utformas så stationen kommer uppfattas som attraktiv för resenärer och boende i och runt Viskafors. En platsanalysen genomförs för att få en övergripande bild av nuläget i orten inför en framtida stationsutveckling. Studien inkluderar både stationsområdet och möjlig platsutveckling i anslutning till stationen och i Viskafors. Det är Trafikverket som har hand om stationsområdet och Borås Stad äger inte mark eller vägar i direkt anslutning till stationen. Det är därför viktigt att ta fram studien i samverkan med Trafikverket. Borås Stad kommer i samverkan med VGR och Trafikverket att genomföra åtgärder för att göra Viskaforsstation till en attraktiv tågstation och bytespunkt i samband med plattformsförlängningen och utifrån den utredning som tas fram. Under 2020 gjordes en medborgarenkät om Viskafors. Bilden visar medborgares kommentarer kring Viskafors station. De orange prickarna betyder plats i behov av utveckling. De röda är platser man undviker. De svarta sätter betyg på hållplatsen. Gult är favoritplatser och blått är ställen att bygga nytt på. Många kommentarer handlar om ett nergånget stationshus med dålig belysning, cykelparkeringar med mera. Sen undersökningen gjordes så har stationshuset rustats upp, men det finns fortfarande mycket att göra för att skapa en bra plats för pendling. Enkätundersökningen hittar ni här: https://www.boras.se/bobyggaochtrafik/byggprojektochsamhallsplanering/oversiktligplanerin g/strategisktplaneringsarbete/utvecklingavdalsjoforsfristadsandaredochviskafors/enkatunderso kningomutvecklingenavserviceorterna/resultatfranenkatundersokningomviskafors.4.5a5075c2 178b70622b473632.html Tågperrongen i Viskafors behöver förlängas för att anpassas till nya längre tåg. Samtidigt så behöver tågstationen göras mer tillgänglig för resenärer. Boende i Viskafors har länge sett området kring stationen som otryggt och nergånget. Stationshuset har renoverats men magasinsbyggnaden är fortfarande i dåligt skick. De konkreta åtgärderna som behöver göras i samband med plattformsförlängningen är: • Skapa en plats för hämtning och lämning av resenärer. • Bredda och tillgängliggöra gångväg mellan busshållplats och station. • Skapa en pendelparkering för resenärer. • Uppställning av attraktiva cykelparkeringar. • Attraktivt väderskydd för resenärer. • Trygghetsskapande åtgärder kring stationsområdet. Åtgärd 1 Platsanalys av Viskafors station och närområdet. Ansvar och finansiering: Borås Stad är ansvarig, finansiering VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik Maj 2026 December 2028 Kostnad för åtgärden (exklusive moms) Åtgärd 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) Åtgärd 1 Platsanalys 100 100 av Viskafors station med närområde Totalt 100 100 Finansiering av åtgärden, totalt för paketet (exklusive moms) Typ av 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) finansiering VGR 100 100 Västtrafik Kommun arbetstid arbetstid Annan finansiering Totalt 100 100 + arbetstid + arbetstid kommunen kommunen d. Södra torget som knutpunkt Södra torget utgör redan idag en betydelsefull plats i Borås med närhet till handel, service, arbetsplatser, kultur, mötesplatser och andra centrala verksamheter. Steg mot att stärka Södra torget som central knutpunkt och målpunkt kommer att göras i närtid. När Nybron är färdig så kommer linje 1 åter trafikera Södra torget, och vid det nya stadstrafikavtalets start i april 2027 så kommer nya linje 10 trafikera såväl Allégatan som Södra torget. När detta sker behöver Södra torgets status uppmärksammas. En stärkt koppling mellan stadstrafikens linjer och Södra torget bidrar till förbättrad tillgänglighet, enklare byten och mer sammanhängande resmöjligheter för invånarna. Åtgärd 1Tydliggöra Södra torgets roll som central knutpunkt och målpunkt. Västtrafik och Borås Stad kommer att uppmärksamma de nya möjligheterna för byten mellan olika busslinjer i stadstrafiken både när Nybron är klar och när det nya avtalet för stadstrafiken börjar gälla april 2027. Aktiviteter kommer genomföras för att förtydliga Södra torget som central knutpunkt och målpunkt. Mobilitetssamordnaren har en viktig funktion för att förstärka Västtrafiks kundkommunikation med lokala aktiviteter. Ansvar och finansiering: Borås Stad och Västtrafik är ansvarig, finansiering VGR Starttidpunkt genomförande Sluttidpunkt genomförande I förekommande fall starttidpunkt för trafik oktober 2026 December 2028 Kostnad för åtgärden (exklusive moms) Åtgärd 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) Åtgärd1Uppmärksamma 50 75 75 200 Södra Torgets status som knutpunkt/bytespunkt Totalt 50 75 75 200 Finansiering av åtgärden, totalt för paketet (exklusive moms) Typ av 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Totalt (tkr) finansiering VGR 50 75 75 200 Västtrafik Kommun arbetstid arbetstid arbetstid arbetstid Annan finansiering Totalt 50 75 75 200 + arbetstid + arbetstid + arbetstid + arbetstid kommunen kommunen kommunen kommunen 5. Uppföljning Uppföljning av avtalet sker ett år efter tecknandet samt i slutet av 2028 då pilotprojektet avslutas. Västra Götalandsregionen ansvarar för den övergripande uppföljningen utifrån underlag som levereras av övriga parter. A1. Ombyggnad av hållplats Hötorget Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Mätning av biltrafik och cykling före (precis före åtgärden i maj) och efter åtgärden är genomförd samordnas med A2. Borås stad ansvarar för uppföljning och mätning. A2. Jämnare gatstensbeläggning på Allégatan Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Borås stad ansvarar för uppföljning. A3. Ombyggnad av hållplats Högskolan Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Mätning av biltrafik och cykling före och efter åtgärden är genomförd samordnas med A1. Borås stad ansvarar för uppföljning och mätning. A4. Ökat turutbud på Allégatan Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Mätning av biltrafik och kollektivtrafikresande före och efter åtgärden är genomförd. Borås stad ansvarar för mätning av biltrafik, Västtrafik för mätning av kollektivtrafikresande. A5 Mobilitetssamordning för ökat kollektivtrafikresande Uppföljning av att åtgärden är genomförd samt nyckeltal om deltagare i aktiviteter och delprojekt. Borås stad ansvarar för uppföljning. B1. Cykelgarage vid Nabbamotet Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Användning av cykelgaraget följs upp. Borås stad ansvarar för uppföljning och mätning. B2. Cykelväg till Viared via Pickesjövägen Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Mätning av cykeltrafik före och efter åtgärden är genomförd. Borås stad ansvarar för uppföljning och mätning. B3. Attraktiv cykelparkering i kollektivtrafiknära lägen Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Mätning av användningen av cykelparkering och cykelboxarna. Borås stad ansvarar för uppföljning och mätning. B4 Mobilitetssamordning för ökad cykling och kollektivtrafikresande Uppföljning av att åtgärden är genomförd samt nyckeltal om deltagare i aktiviteter och delprojekt. Borås stad ansvarar för uppföljning. C1 Platsanalys av Viskafors station och närområdet Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Borås stad ansvarar för uppföljning. D1 Södra torget som knutpunkt Uppföljning av att åtgärden är genomförd. Borås stad ansvarar för uppföljning. 6. Parter och signering För Västra Götalandsregionen För Västtrafik För Borås Stad